Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen

Transkript

1 1(8) Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2 2(8) Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Stockholms läns landstings roller, intressen och deltagande i planering Tågtyper Kapacitet Stationslägen Arlanda Reglering och kapacitetstilldelning på järnvägen... 8

3 3(8) Schematisk bild över järnvägsnätet i anslutning till höghastighetsbanorna mot Göteborg respektive Malmö/Köpenhamn. Sammanfattning Stockholms läns landsting deltar i Trafikverkets utredningsarbete för trafikering Järna Stockholm som rör trafikering på höghastighetsnätet och det anslutande konventionella järnvägsnätet i Stockholm. Det här diskussionsunderlaget utgår från regionala samhällsutvecklingsmål som formuleras i pågående planerings- och diskussionsfora som Stockholms läns landsting deltar i eller leder. Tankarna kommer huvudsakligen från Mälardalsrådets En bättre sits -process 1, framtagandet av ny regionplan RUFS 2050 samt pågående pendel- och regionaltågsutredning. I dessa studier har ett par strategiskt viktiga frågor identifierats. 1 En Bättre Sits är namnet på en bred och långsiktig planeringsprocess med politiker och tjänstemän i Mälardalen. I Mälardalsrådets regi förs planeringsdiskussioner om prioriteringar för hur trafiken, infrastrukturen och samhället ska utvecklas i Mälardalen. Syftet är att till den statliga transportplaneringen ta fram en regional systemanalys över regionens prioriteringar för transport- och samhällsplaneringen. Mer information finns på

4 4(8) Kapacitet för tågtyper med olika uppehållsmönster i Stockholms län. Trafikplaneringen för höghastighetsnätet behöver ta höjd för regionaltågens uppehåll i de olika etapperna under utbyggnaden av de nya stambanorna. Det är av stor vikt att identifiera tidskritiska åtgärder för att säkerställa detta och undvika konflikter mellan regionaltåg och höghastighetståg. Inkludera Arlanda I arbetet med de nya stambanorna måste tillgängligheten till Arlanda flygplats inkluderas i målformuleringar och utvärderingar. Arlanda är en internationell nod för hela Mälardalen och kan med höghastighetståg få ett större upptagningsområde. 1 Bakgrund Trafikverket utreder en ny stambana för höghastighetståg och regionaltåg mellan Järna och Linköping i en första etapp och med tänkta förlängningar till Malmö och Göteborg via Jönköping. Denna syftar till att diskutera hur tågtrafiken påverkas i Stockholmsregionen av att en höghastighetsbana tillkommer. Utifrån det samhällsutvecklaruppdrag som Stockholms läns landsting har kan olika strategiska ställningstaganden göras. Trafikeringen utgör ett verktyg att nå dessa samhällsmål. Föreliggande diskussionsunderlag utgår från regionala samhällsutvecklingsmål som formuleras i pågående planerings- och diskussionsfora som Stockholms läns landsting deltar i eller leder. Tankarna kommer huvudsakligen från Mälardalsrådets En bättre sits -process, framtagandet av ny regionplan RUFS 2050 samt pågående pendel- och regionaltågsutredning. Stockholms läns landsting har hittills inte gjort något utredningsarbete om höghastighetståg. Däremot deltar landstinget genom trafikförvaltningen i Trafikverkets trafikeringsutredning Järna-Stockholm. Eftersom den nya stambanan och merparten av dess trafik behöver komma fram på sträckan Stockholms Central Järna kommer denna i huvudsak handla om påverkan på trafiken på järnvägarna söder om Stockholms C (Grödingebanan, Västra stambanan och Svealandsbanan), men berör även trafiken till Arlanda. 2 Stockholms läns landstings roller, intressen och deltagande Stockholms läns landsting har som aktör inom den svenska järnvägen ett antal olika roller. Utifrån dessa roller är föreliggande skrivet för att beskriva landstingets intressen och deltagande i utredningsarbetet inför Sverigeförhandlingens uppdrag för byggande av höghastighetsjärnvägar. Landstinget är regional kollektivtrafikmyndighet för Stockholms län enligt kollektivtrafiklagen. Det innebär att landstinget har intresse i all kollektiv persontrafik som bedrivs på järnvägen i Stockholms län. I denna betraktas persontrafiken på järnväg i Stockholms län som en helhet, där såväl den

5 5(8) kommersiella som den upphandlade trafiken har en viktig roll. I denna görs inget ställningstagande huruvida trafiken ska bedrivas kommersiellt eller upphandlat. Landstinget har uppdraget att ta fram den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS. Järnvägstrafiken är ett viktigt verktyg för att stödja och driva den regionala utvecklingen. I denna anläggs därför ett systemperspektiv där alla tågtyper som behövs för att få järnvägstrafiken att stödja regionala utvecklingsmål beskrivs. Endast några av dessa tågtyper bör bedrivas på höghastighetsbanorna. Men genom att anlägga ett systemperspektiv för alla trafikprodukter kan en större nytta uppnås. Dessutom kommer det att finnas många korsberoenden mellan trafiken som nyttjar höghastighetsbanorna och trafiken som enbart nyttjar det konventionella järnvägsnätet. Landstinget organiserar pendeltågstrafiken och är tillsammans med övriga län i Mälardalen delägare i MÄLAB som organiserar regionaltågstrafiken. Inför Citybanans öppnande 2017 tar regionen ett större ansvar för regionaltågstrafiken med bl.a. inköp av nya tåg och införande av en gemensam taxa, mälardalstaxan. Mälardalstaxan omfattar periodkort som kommer att ha en geografisk giltighet på regionaltåg, anslutande och parallellgående kollektivtrafik oavsett operatör. Landstinget är en viktig intressent för samhällsbyggande och trafikering men infrastrukturen förvaltas och utvecklas av staten genom Trafikverket. Av det skälet är det Trafikverket som leder utredningsarbetet för trafikeringen på och i anslutning till höghastighetsbanorna. Trafikverket ska leverera sitt underlag i november 2015 till Sverigeförhandlingen. Förutom trafiken på Ostlänken och höghastighetsnätverket driver Trafikverket en trafikeringsutredning för trafiken norr om Järna mot Stockholm. För landstinget är det viktigt att den utredningen även omfattar genomgående trafik mot Arlanda för att nå regionala samhällsutvecklingsmål om Arlandas utveckling. Landstinget deltar i ovan nämnda utredningsarbete. Som underlag för landstingets intressen i Trafikverkets studie finns ett par parallella studier och processer. Inom ramen för Mälardalsrådets systemanalys En Bättre Sits formuleras ett antal samhällsutvecklingsmål. Inom ramen för samma arbete tas en regional kollektivtrafikstrategi fram som bygger på de målen. Trafikstrategin är inspirerad av motsvarande dokument framtagna i Västra Götaland och Skåne. Tillsammans med Upplands Lokaltrafik och MÄLAB bedriver Stockholms läns landsting en trafikeringsutredning för pendel- och regionaltåg. Syftet är att fastställa regionens ställningstagande för inriktning av trafikstrukturen på pendel- och regionaltågen inför Citybanans öppnande. Beslut om inriktning för trafiken planeras till december 2015.

6 6(8) 3 Tågtyper Nedan följer exempel på tågtyper som är tänkbara på järnvägssystemet med en höghastighetsbana i drift. Tågtyperna är hämtade från En bättre sits och uppehållsmönster är exempel för att ge en uppfattning om tågtypernas uppehållsfrekvens och medelhastighet. 3.1 Höghastighetståg Höghastighetstågen är långväga persontåg som drivs på kommersiella villkor med höghastighetståg mot Göteborg och Malmö. Medelhastigheten ligger på km/h. Tågen går med hög hastighet och har inga uppehåll mellan Stockholm och Nyköping. Tågtypen trafikerar Grödingebanan och Ostlänken. 3.2 Region Express Region Express är regionaltåg som mälardalstaxan gäller på. Tågen kan drivas i MÄLAB:s regi eller kommersiellt med samarbetsavtal. Tågen syftar till att korta restider mellan Mälardalsregionens nodstäder, huvudsakligen residensstäderna. Tågtypen prioriterar restid framför hög turtäthet. Medelhastigheten ligger på km/h. Tågtypen trafikerar Grödingebanan, Svealandsbanan, Ostlänken, Västra och Södra stambanan 3.3 Regionaltåg Regionaltågen bedrivs i MÄLAB:s regi och utgör stommen i den regionala trafiken. trafiken går minst 1 gång per timme över stora delar av trafikdygnet. Utanför Stockholms län stannar de en gång per kommun. Inom Stockholms län stannar de på utpekade regionaltågstationer. Regionaltågstationerna ska vara noder i kollektivtrafiksystemet med bra anslutande kollektivtrafik med flera olika trafikslag. Medelhastigheten ligger på km/h. Tågtypen trafikerar Grödingebanan, Svealandsbanan, Ostlänken, Västra och Södra stambanan. 3.4 Pendeltåg SL:s pendeltåg har i huvudsak en trafikfunktion inom Stockholms län, men har stor betydelse för utformning av den storregionala tågtrafiken. Tågsystemet prioriterar hög turtäthet framför korta restider och stannar även i mindre orter. Trafiken går med minst 30-minuters turtäthet över stora delar av trafikdygnet. Nattrafik är tänkbart i olika former. Medelhastigheten ligger på km/h. Tågen trafikerar Södertäljelinjen och Nynäsbanan. Gnestapendeln trafikerar även Västra stambanan. 3.5 Godståg Förutom flöden som berör tillverkningsindustrin finns det till/från Stockholmsregionen flöden av konsumentvaror, post, avfall, bränslen och transitgods som kan gå på järnväg. Det kräver att det finns en bra framkomlighet för godståg i, till- och från Stockholm och godsterminalerna. Posttågen kan hålla samma medelhastighet som regionalexpresserna. De tyngre godstågen håller samma medelhastighet som pendeltågen. För att samverkan mellan gods- och pendeltåg ska fungera behöver infrastrukturen och trafikuppläggen anpassas för den samverkan.

7 7(8) 4 Kapacitet Olika hastighet och uppehållsmönster tar kapacitet. Då pendeltågen är långsammare än övriga tågtyper är det en stor fördel att de går på egna spår. Även skillnaderna i uppehållsmönster mellan regionaltåg och höghastighetståg kommer leda till att det blir trångt på spåren mellan Stockholm C och Södertälje Syd. Söder om Södertälje kommer utöver uppehållsmönstren, hastighetsskillnaderna göra sig påminda och måste beaktas för att regionaltågen skall få plats på Ostlänken. 5 Stationslägen En viktig del i det regionala utvecklingsarbetet är att stödja en flerkärning utveckling med flera starka noder i Stockholmsregionen. Grunden till en sådan nodutveckling är trafiknätet och då i synnerhet kollektivtrafiknätet. Kollektivtrafiknätet behöver byggas med tydliga och starka noder där lokal kollektivtrafik ansluter till regionaltågen. Trafikoch infrastrukturplaneringen för järnvägen måste å sin sida leverera en långsiktighet som den rumsliga samhällsplaneringen kan svara upp till. Relationen kan beskrivas som en överenskommelse mellan trafikoch infrastrukturplaneringen och samhällsplaneringen vilket ligger i linje med Sverigeförhandlingens syfte. Kapaciteten på regionaltågs- och höghastighetsbanor måste tillåta att regionaltågen kan göra flera uppehåll i Stockholms län. Förutom de befintliga regionaltågsuppehållen diskuterar pendel- och regionaltågsutredningen tillkommande regionaltågsuppehåll i Älvsjö, Solna och Barkarby. För att regionaltågen ska kunna stanna mellan Stockholm C och Järna kan det finnas behov av tillkommande infrastruktur. Behovet av tillkommande infrastruktur växer troligen i takt med att ytterligare etapper av höghastighetsnätet tas i bruk. Detta behöver hanteras och utredas inom ramen för Trafikverkets trafikeringsutredning Järna-Stockholm-Arlanda som genomförs under hösten Arlanda Arlanda är en internationell nod som är viktig för hela Mälardalen. Trafikering med pendeltåg ombesörjs av Stockholms läns landsting men trafik med höghastighetståg bör beaktas. Höghastighetståg på stambanorna från Göteborg och Malmö kan utöka Arlandas upptagningsområde och stärka dess funktion som internationell nod vilket i sin tur ökar Stockholmsregionens internationella tillgänglighet. Det bör vara en viktig del av höghastighetsbaneutbyggnaden att även beskriva tillgängligheten till Arlanda och att sätta mål för restider även till Arlanda.

8 8(8) 7 Reglering och kapacitetstilldelning på järnvägen Järnvägen är idag ett öppet och avreglerat trafiksystem. Det betyder att operatörerna i den kommersiella trafiken kör egna tåg och söker sina egna tåglägen. Någon mer långsiktig styrning eller samordning existerar egentligen inte. För den upphandlade trafiken finns ofta någon regional trafikstrategi som fungerar som regional ambition över hur tågtrafiken ska utvecklas. Denna kortsiktighet försvårar infrastrukturplaneringen eftersom det inte går att bygga en optimal anläggning för olika trafikfall. Kortsiktigheten skapar också problem för järnvägsföretagen när de ska genomföra kapitalintensiva och långsiktiga fordoninvesteringar. I de trafikeringsstudier Trafikverket arbetar med har en trafikering med 3 tåg/h mot vardera Göteborg och Skåne antagits förutom 3 regionaltåg/h. Höghastighetsnätet antas få relativt få kopplingspunkter. Resandet mot anslutande banor antas i stället ske med bytesförbindelser i bra bytespunkter längs höghastighetsnätet. Trafikeringsantagandet utgår från ambitionen att maximera den samhällsekonomiska lönsamheten för höghastighetsnätet. Detta åstadkoms genom att få ett högt utnyttjande av spårsystemet. Det ger 9 tåg/h mellan Stockholm och Nyköping med skilda uppehållsbilder. En sådan tidtabell blir styrd mot styv tidtabell för att vara körbar. Dessutom krävs troligen tillkommande infrastrukturinvesteringar norr om Järna. För att bytesförbindelserna över det konventionella järnvägsnätet ska fungera behöver även den trafiken vara styrd mot en styv tidtabell. Alla trafikeringsantaganden som görs inom ramen för planeringen av höghastighetsnätet och därmed framtidens järnvägstrafik utmanar dagens praxis vid kapacitetstilldelning. Den praxis som Trafikverket idag tillämpar för kapacitetstilldelning styrs av järnvägslagen som i sin tur utgår från EU-direktiv och Trafikverkets tolkning av desamma. Sverigeförhandlingen studerar därför lagrummen och möjligheterna att få till en större långsiktighet för trafikeringen på järnvägen. Landstinget välkomnar dessa studier som syftar till att utröna möjligheterna till långsiktiga avtal med staten om medfinansiering och tillgång till restidsnyttor.