Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott

Transkript

1 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jan Efraimsson Telefon: E-post: Till kollektivtrafiknämnden Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden tar informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Den 5 november 2013 gav regionstyrelsen kollektivtrafiknämnden i uppdrag att utreda om det är möjligt att genomföra åtgärder för att minska ökningstakten av kollektivtrafikens underskott, och ändå nå resandemålen till Totalt utarbetades 17 olika räkneexempel för att begränsa kollektivtrafikens kostnadsutveckling samt öka kollektivtrafikens intäkter fram till 2025, varav nämnden prioriterade sex exempel för fortsatt arbete. Under 2014 gjordes avrapporteringar till kollektivtrafikråden, kollektivtrafiknämnden, och ägarutskottet. Prioriterade åtgärdsområden handlar om ökad samordning med skoltider, förbättrad framkomlighet och strukturerat arbete med intäktssidan för att t ex öka resandet och intäkterna i lågtrafik. Syftet med att lyfta ärendet till kollektivtrafiknämnden den 19 mars är att informera nya politiker om arbetet med scenarioanalyserna, samt att få en förnyad diskussion om hur vi går vidare med de exempel som prioriterades av kollektivtrafiknämnden. Fördjupad beskrivning av ärendet Vid kollektivtrafiknämndens sammanträde den 18 september 2014 beslutade nämnden att prioritera sex räkneexempel att arbeta vidare med. De första tre exemplen avser kostnadsbesparingar medan de tre sistnämnda utgörs av åtgärder för att höja intäkterna. Beslutet innebär det fortsatta arbetet ska ske inom ramen för nämndens ordinarie verksamhet och implementeras genom årliga uppdrag till Västtrafik och/eller inarbetas i det kommande regionala trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland. Det är viktigt att betona att arbetet med scenarioanalyser handlade om att ta fram räkneexempel som inte är färdiga åtgärdsförslag. De behöver vidareutvecklas och effekterna bedömas noggrannare. Postadress: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

2 2 (7) Kostnadsbesparande åtgärder Kollektivtrafiknämnden prioriterade följande tre exempel för att begränsa kollektivtrafikens kostnadsutveckling: 1. Anpassa gymnasiernas/högskolornas skoltider. 2. Förbättra kollektivtrafikens framkomlighet främst i större städer. 3. Öka samordningen mellan linjetrafik, skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor. Gemensamt för dessa åtgärdsområden är att de bidrar till bättre fordonsutnyttjande under rätt förutsättningar. Det gör att vi kan få mer utbud och därmed fler resenärer för samma kostnad. Åtgärd 1 och 2 bedöms ge relativt stora positiva effekter, medan den tredje ger måttliga positiva effekter för finansieringen av Västtrafiks underskott. 1: Anpassa gymnasie- och högskolornas skoltider bredda topparna Kollektivtrafikens utbud är dimensionerat för att klara resandetopparna på morgon och eftermiddag. Det är då invånarna behöver resa till och från jobb och skola. Kollektivtrafikkostnaderna styrs till stor del av att klara resbehovet under maxtimman på morgonen kl. 07:15-08:15. Maxtimman på morgonen är fordonsdimensionerande. För stadstrafik, expressbusstrafik och tågtrafik in mot större städer innebär maxtimman ofta att en dubblering eller tredubbling av fordonsinsatserna. Gymnasie- och högskoleelevernas resande utgör en betydande del av det totala resandet. Räkneexemplet i scenarioanalysen utgår från att skolstarten för dessa elevgrupper skjuts fram för att sprida ut resandet. Det är det räkneexempel som ger störst positiv effekt på kollektivtrafikens kostnader i scenarioanalysen. Kollektivtrafiksekretariatet föreslår ett fokuserat arbete kring åtgärder för att bredda topparna generellt inte stanna vid skoltider. Mobility managementåtgärder (dvs påverkans- och informationsåtgärder) kan bidra. Beslutsärendet i nämndens handlingar den 19 mars om klimatväxling är också ett exempel som kan bidra till att öka fyllningsgraden i lågtrafik. Alla mindre och större åtgärder som bidrar till att bredda topparna leder till ett effektivare fordonsutnyttjande. Räkneexemplet i scenarioanalysen fokuserar på skoltider för gymnasier och högskolor, d v s något kollektivtrafiknämnden inte råder över. Potential för effektivisering är störst på infartslederna till Göteborg och inom Göteborgs stadstrafik. Frågan om hur en process för att påverka skoltider kan se ut bör därmed lyftas till stadstrafikforum för Göteborg-Mölndal-Partille. 2: Förbättra kollektivtrafikens framkomlighet i större städer En stor del av kollektivtrafiken i Västra Götaland utgörs av stadstrafik. I staden är medelhastigheten lägre än på landsbygden bland annat på grund av trängsel och trafiksäkerhet. Låg medelhastighet innebär ökade kostnader och minskad attraktivitet för kollektivtrafiken. Om kollektivtrafiken i städerna kunde prioriteras ytterligare i förhållande till andra trafikslag uppstår två positiva effekter; lägre trafikkostnader och kortare restider för resenärerna. Åtgärderna

3 3 (7) handlar om ytterligare busskörfält, bussgator, signalljusprioriteringar, effektivare hållplatsutformning och terminaler, bättre in- utflöde till terminaler etc. Förbättringspotential finns i samtliga större städer i Västra Götaland. Kommunerna ansvarar för infrastrukturåtgärder i det kommunala vägnätet. Att kollektivtrafikens framkomlighet och restider tydligt prioriteras i arbetet med regional infrastrukturplan är viktigt när dessa regelbundet revideras. Det kontinuerliga arbetet mellan Västtrafik och kommunen för att trimma trafiksystem och infrastruktur är avgörande, som också behöver framgå det årliga uppdraget till Västtrafik. Den politiska dialogen i våra fem stadstrafikforum är viktiga forum för att följa upp utvecklingen. 3: Öka samordningen mellan linjetrafik, skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor Regionen har ansvar för linjetrafik och sjukresor. Kommunerna har ansvar för skolskjutsar och färdtjänst. Av de skolskjutsar som kommunerna finansierar är en majoritet inte öppna för allmänheten. Om dessa skulle öppnas för allmänheten skulle det innebära en bättre tillgänglighet för invånarna i Västra Götaland. Om samordningen ger ökad kostnadseffektivitet eller inte beror på vilka förutsättningar som råder i respektive geografiskt område och måste därmed bedömas fall till fall. Eftersom lokala förutsättningar avgör effektivitetspotentialen krävs nära samverkan mellan kommuner och Västtrafik inför varje ny upphandling, med strävan att nå kostnadseffektiva helhetslösningar. Ett sådant arbetssätt bör därmed ingå i Västtrafiks uppdrag från nämnden. Fortsatt anpassning av kollektivtrafiken för funktionshindrade innebär att fler kan åka kollektivt istället för att nyttja färdtjänst eller sjukresor, vilket är mer kostnadseffektivt för samhällsekonomin. Här finns mer att göra, framförallt när det gäller kommunernas anpassning av hållplatser. Kollektivtrafiksekretariatet arbetar med att informera kommunerna om vilka hållplatser som behöver åtgärdas och följer upp vilka som har åtgärdats. Intäktshöjande åtgärder 4: Utred förutsättningar för ett "helgtillägg" i biljettsortimentet Under helgerna finns utrymme för ett ökat kollektivtrafikresande utan att utöka trafiken. Med ett attraktivt prissatt kort Regionen Runt Helg som tillägg till valfritt annat periodkort antas intäkterna kunna öka utan att kostnaderna ökar. En sådan produkt har potential att locka till ökat fritidsresande för de som t ex vanligtvis bara arbetspendlar. Med helgkortet får man möjlighet att upptäcka nya delar av regionen till låg kostnad. Eftersom kortet i första hand riktas till personer som redan är vana resenärer antas relativt många kunna lockas av ett sådant erbjudande. I pågående arbetet med pris-och sortimentsstrategi är enkelhet ledordet. Att införa tilläggsprodukter kan uppfattas som visst avkall på enkelheten.

4 4 (7) Arbetsgruppen för pris-och sortiment har räkneexemplen från scenarioanalysen som ett av flera underlag i sitt arbete att identifiera vilken riktning sortimentet bör utvecklas. Exakt vilka produkter/sortiment som svarar mot inriktningen är sedan en fråga för Västtrafik. 5: Utred möjliga incitament för ökat resande i lågtrafik Kollektivtrafikresandet är störst på morgon och eftermiddag och trafiken är dimensionerad för att klara resbehovet i högtrafik. Kollektivtrafikens utbud mitt på dagen samt på kvällar och helger är idag ofta överdimensionerat i förhållande till efterfrågan. Under lågtrafik har vi ofta en låg fyllnadsgrad i fordonen i hela regionen. Om vi kan locka en del av resenärerna som idag reser i högtrafik att istället resa under lågtrafik kan trafikkostnaderna minska utan att biljettintäkterna minskar. Hur många som kan tänka sig att skjuta på sin resa beror på om man får någon prissänkning eller annat incitament för det, samt hur stort incitamentet är. I pågående arbetet med pris-och sortimentsstrategi är enkelhet ledordet. Att använda prisdifferentiering som styrmedel kan innebära att man gör visst avkall på enkelheten. Arbetsgruppen för pris-och sortiment har räkneexemplen från scenarioanalysen som ett av flera underlag i sitt arbete att identifiera vilken riktning sortimentet bör utvecklas. Exakt vilka produkter/sortiment som svarar mot inriktningen är sedan en fråga för Västtrafik. 6: Utveckla företagsbearbetningen för ökad biljettförsäljning Genom att anställda erbjuds årskort som betalas per månad via löneavdrag finns en stor potential till fler arbetsresor med kollektivtrafiken. Genom att kombinera detta med gröna resplaner vid större exploateringar och företagsetableringar, som exempelvis kan innefatta minskade eller dyrare möjligheter till arbetsplatsparkering, kan potentialen ökas ytterligare. Västtrafik säljer redan idag årskort till ett flertal arbetsplatser. Under 2013 såldes kort för nära 95 mnkr och 2014 steg försäljningen till 124 mnkr. I Göteborgs stad med ca anställda, har ca 20 % antagit erbjudandet om årskort. För Västra Götalandsregionen med ungefär lika många anställda har hittills ca 5 % skaffat årskort. Företagsförsäljningen är ett prioriterat utvecklingsområde inom Västtrafik, och försäljningen ökar stadigt. Kollektivtrafiknämnden har i december fattat beslut om att avsätta resurser för att mer fokuserat arbeta med mobility management, där gröna resplaner för företag ingår som ett av verktygen. Arbetet med att ta fram en verksamhetsplan är igång och projektverksamhet kommer att komma igång under året.

5 5 (7) Slutsats Åtgärder som leder till bättre nyttjande av fordonen gör att vi kan få mer resenärer för samma peng. Arbetet med scenarioanalysen har lett till ytterligare aktiviteter för att nå en högre kostnadseffektivitet genom att delvis jobba på nya sätt och/eller mer fokuserat. Kollektivtrafiknämndens fokusering behöver fortsätta genom i första hand: - Stadstrafikforum dialog om framkomlighet, bebyggelseplanering och skoltider som gynnar kollektivtrafiken. - Arbetsgruppen för pris-och sortiment jobba med intäktssidan för att bredda resandetoppar, öka resandet och samtidigt öka eller åtminstone bibehålla intäkterna. - Fortsatt utvecklingsarbete inom mobility management för bredda verktygslådan, i samverkan med kommuner, företag och trafikverket - Att tydligt lyfta prioritet för åtgärder som ger fler resor för pengarna i nämndens uppdrag till Västtrafik. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Jan Efraimsson Utredningsledare Bilaga Lista över räkneexemplen från scenarioanalyserna

6 6 (7) Bilaga 1: Sjutton räkneexempel som studerats i utredningen. Räkneexemplen listas nedan med endast en kort kommentar kring påverkan på måluppfyllelse på målen i trafikförsörjningsprogrammet. Räkneexempel för att begränsa kollektivtrafikens kostnadsökning 1. Miljöanpassa kollektivtrafiken till den nivå som lagen kräver men inte mer. - vi kommer inte att ligga i framkant när det gäller miljöanpassning 2. Minska ambitionen när det gäller fordonens standard, komfort, design och ålderskrav. - fordonsparkens standard och ålder försämras, detta minskar kollektivtrafikens attraktivitet och resande 3. Ersätt 5 % av spårvagnsturerna med buss - otydligt för resenärerna, ibland spårvagn, ibland buss, minskat 4. En hel tåglinje som har relativt lågt resande ersätts med buss - en bana kommer troligtvis att läggas ned på sikt, resandeminskning 5. Tågtrafik ersätts med buss på turer som kan klaras med busskapacitet - det blir otydligt för resenärerna, ibland tåg och ibland buss, resandeminskning 6. Minska trafikutbudet generellt under lågtrafiktid med 10 % - högre genomsnittlig fyllnadsgrad i fordonen, men minskad attraktivitet och sämre för personer som inte har någon valmöjlighet, resandeminskning 7. Anpassa gymnasieskolans start- och sluttider till kollektivtrafiken - effektivare trafikering men sämre för gymnasieelever och lärare. 8. Öka kollektivtrafikens framkomlighet i städerna med 10 procent - lägre trafikkostnader, kortare restider, ökade infrastrukturkostnader för kommunerna, resandeökning. 9. Samordna persontransporter som finansieras av offentlig sektor (linjetrafik, skolskjuts, färdtjänst och sjuktransporter) - bättre utnyttjande av samhällets resurser, besparingar för region och kommuner, kan finnas administrativa svårigheter. Räkneexempel för att öka kollektivtrafikens intäkter 10. Inför ett periodkort Regionen Runt Helg för ca 300 kr som ger fria resor lördag och söndag för de som har ett valfritt periodkort i botten. - bättre utnyttjande av ledig kapacitet i trafiken, ökade intäkter och ökat 11. Incitament för att styra fler resor till lågtrafik, samla bonuspoäng när du reser i lågtrafik, lös in mot rabatter, eller fler resor etc. - bättre utnyttjande av ledig kapacitet i trafiken, ökade intäkter och ökat

7 7 (7) 12. Komfortpaket på expressbussar och tåg, exemplevis WiFi, eluttag, kaffe o tidning (i lågtrafik). Jämför pkt 2 ovan. - bättre komfort och service, viss resandeökning. 13. Höj priset generellt i högtrafik med 10 %. - ökade intäkter, viss överflyttning mot lågtrafik men också minskat 14. Höj priset generellt i högtrafik med 15 % och sänk med 5 % i lågtrafik. - ökade intäkter, viss överflyttning mot lågtrafik men också minskat 15. Företagsbearbetning, ökad marknadsföring av företagskort samt aktiv samverkan med företag kring t ex minskad arbetsplatsparkering. - ökade intäkter och ökat 16. Generell taxehöjning (mellan 1-10 % beroende på färdbevis): hur mycket kan vi höja priset ytterligare, utan att resandet minskar mer än 1 % - ökade intäkter men minskat 17. Bättre planeringsverktyg, resandestatistik och resurser för bättre anpassning av trafiken efter resandebehovet - potential till ökat resande och intäkter