KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT
|
|
- Siv Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KOLLEKTIVTRAFIK
2 INLEDNING Människors möjligheter till jobb, tid för familjen och en innehållsrik fritid hänger ofta på att det finns bra transportmöjligheter. Det måste helt enkelt vara lätt att ta sig till och från hemorten. Genom att utöka möjligheterna till ett effektivt resande binds olika delar av Västra Götaland ihop och därmed blir arbetsmarknadsregionerna sammankopplade. En sådan utveckling gynnar matchningen på arbetsmarknaden och bidrar till en högre tillväxttakt samtidigt som människor får ökade möjligheter i sin vardag. För att klara denna utveckling krävs en väl fungerande infrastruktur och en utbyggd kollektivtrafik. Det finns en bred politisk inriktning att Västra Götalandsregionen ska verka för vad som beskrivs som en rundare region, där det blir lättare och mer naturligt att för människor att resa, handla och arbeta över kommunala och delregionala gränser. Det är viktigt att den utvecklingen inte bara kommer att handla om centrumtillväxt utan också om en inriktning där regionens alla delar drar nytta av utvecklingen. Infrastrukturen i Västra Götaland är inte tillräckligt väl utbyggd vilket begränsar möjligheterna till tillväxt och utveckling. Först på senare tid har de kommunerna i nordväst börjat byggas ihop med Göteborg, men fortfarande saknas effektiva tågtransporter mellan regionens två största städer samtidigt som Västra stambanans bristfälliga kapacitet begränsar utvecklingen för såväl personsom godstransporter. Därtill erbjuder idag inte vägnätet ens fullvärdig motorväg österut till huvudstaden. På sikt är det för Västra Götaland av stor vikt att dessa utmaningar kan lösas, inte minst om kollektivtrafiken ska beredas fler möjligheter. Men det finns mer som talar för kollektivtrafiken. I ljuset av dagens utmaningar med klimatförändringar till följd av mänsklighetens utsläpp av främst koldioxid är det avgörande att minska klimatpåverkan. I såväl Västra Götaland som i Sverige som helhet är det särskilt transportsektorn som står för utsläppen av växthusgaser. Med ett ökat kollektivtrafikresande där tåg och bussar drivs på klimatsmart el och förnyelsebara bränslen kan utsläppen i transportsektorn minska. En kollektivtrafik med högre marknadsandel bidrar dessutom till att dämpa utvecklingen med allt större trängsel i stadstrafiken. Runtom i världen finns exempel på olika lösningar för att uppnå en funktionell och komfortabel kollektivtrafik. I princip överallt krävs dock någon form av relativt omfattande satsningar med 2 (14)
3 skattebetalarnas pengar. Även i Västra Götaland kommer kollektivtrafiken i stort att under överskådlig framtid vara beroende av skattepengar för att kunna möta resenärernas förväntningar. Detta står däremot inte i motsats till god hushållning med skattepengarna. Det är angeläget att säkerställa en långsiktig ekonomisk uthållighet i kollektivtrafiken utan att skattetrycket behöver öka. Det står klart att kollektivtrafik, miljö, transporter och infrastruktur går hand i hand. I detta dokument beskriver vi moderater vår syn på kollektivtrafiken och dess framtida utveckling. 3 (14)
4 ETT RESANDE I FÖRÄNDRING Kollektivtrafiken genomgår nu stora förändringar. Branschen har i princip mangrant slutit upp kring mål om ett fördubblat kollektivtrafikresande till 2025 samtidigt som en ny kollektivtrafiklag öppnar för nya strukturer på kollektivtrafikmarknaden. Fördubblingsmålet till 2025 är ambitiöst och ligger i tiden, människor söker sig i allt högre utsträckning längre från sina hem för såväl jobb som fritidsaktiviteter. Däremot bör poängteras att fördubblingen i sig inte är ett självändamål utan att det ska ses i ljuset av olika behov där människan står i centrum. Att ett ökat kollektivtrafikresande därtill får flera andra positiva effekter på samhället i stort ökar betydelsen av målet och vägen dit. Branschorganisationen Svensk kollektivtrafik uppger exempelvis att den samhällsekonomiska vinsten är drygt fyra miljarder kronor och att utsläppen från persontrafiken skulle kunna minska med drygt 20 procent. Parallellt med branschens insatser och växande ambitioner så förändras människors syn på resandet. För allt fler är bussar och tåg i allt högre grad en distansarbetsplats samtidigt som det blir allt vanligare att exempelvis ta bilen till tåget istället för att själv köra hela vägen. Andra använder en relativ närhet till kollektivtrafiken för att få mer motion genom cykling eller gång. Detta är exempel på hur människor hittar lösningar där olika transportsätt kombineras för att lösa personliga resandebehov. Och denna utveckling ställer krav. I framtiden kan det exempelvis behövas tåg, bussar och möjligen spårvagnar som är anpassade för att ta med cyklar. Också pendelparkeringar som upplevs som trygga och smart placerade kommer förmodligen efterfrågas i allt högre grad. När kollektivtrafikresandet ökar kommer delvis andra krav att ställas på infrastrukturen med ökade inslag av exempelvis bussfiler och motorvägshållplatser. 4 (14)
5 FLER AKTÖRER OCH SAMVERKAN ÖVER GRÄNSERNA Med den nya kollektivtrafiklagen öppnas flera möjligheter för att den offentligt upphandlade kollektivtrafiken kan kompletteras med helt privata alternativ. Privatfinansierade lösningar kan därmed bidra till att öka kapaciteten i hela kollektivtrafiken utan att behovet av tillförda skattepengar ökar. Inledningsvis lär det knappast ske några större förändringar men helt privatfinansierade utförare kan redan nu förväntas planera för exempelvis fler stopp med expressbussar och nya möjligheter för anslutningar till flygplatser. På sikt kan det antas att den helt privatfinansierade kollektivtrafiken kommer att växa, något som kommer att leda till att kollektivtrafiken får ett ökat utbud med bättre konkurrenskraft. Detta ligger i linje med målen om ett ökat kollektivtrafikresande och att kollektivtrafikens marknadsandelar ska växa. En förutsättning för att privata alternativ ska kunna växa är att det bereds möjligheter så att exempelvis tillgången till terminaler, hållplatser och bussdepåer är lika. Här kommer regionen förmodligen att behöva fatta beslut som garanterar alla operatörer en rättvis tillgång till kritiska delar av infrastrukturen. För att klara ökade önskemål från såväl lagstiftare som aktörer på marknaden om så kallad interoperabilitet (ung. förmåga att effektivt kunna fungera tillsammans) bör Västra Götalandsregionen och Västtrafik se över hur exempelvis uthyrning av kortterminaler med mera kan ske. Det är rimligt att regionen som kollektivtrafikmyndighet gynnar kollektivtrafikresandet generellt och bereder möjligheter för alla aktörer att bidra i arbetet med att fördubbla resandet. Inom överskådlig framtid kan däremot frågan om interoperabilitet inte lösas med gemensamma, nationella biljettsystem, eftersom utvecklingskostnader, upphandling av ny utrustning och utformande av kompatibla produkter ställer krav på orealistiska förändringar inom samtliga landsting, regioner och andra kollektivtrafikmyndigheter. Däremot ska det säkerställas att kollektivtrafiken i Västra Götalandsregionen är tillgänglig för besökare och turister och att det är enkelt att resa över länsgränser. För detta kan det behövas 5 (14)
6 särskilda produkter samtidigt som möjligheterna med SMS-biljetter och andra telefontjänster fortsätter att utvecklas. Västra Götalandsregionen kommer att behöva utvärdera sina första beslut om allmän trafikplikt och se över på vilka grunder dessa beslut tagits. I vissa fall kan det i framtiden finnas privata utförare som kan lösa utbudet av kollektivtrafik utan att regionen behöver subventionera biljettpriserna. En förutsättning för att en sådan utveckling ska kunna ske är att det i finns en aktiv och framåtsyftande dialog med de privata kollektivtrafikbolagen. Det kan efter utvärderingarna visa sig att det kan behövas en viss återhållsamhet med beslut om allmän trafikplikt, och inför det krävs ett ödmjukt förhållningssätt. VÅRA FÖRSLAG: Det ska skapas förutsättningar för en rättvis tillgång för alla operatörer till regionens resecentrum, bussterminaler och annan kritisk infrastruktur så som busskörfält. En tidsplan för utvärdering av regionens första beslut om allmän trafikplikt ska göras, i syfte att klargöra möjligheterna för hur fler aktörer kan göra inträde på kollektivtrafikmarknaden. Genom väl avvägda beslut och policy möjliggöra för helt privatfinansierad kollektivtrafik. Se på möjligheterna att låta helt privatfinansierade kollektivtrafikföretag hyra eller köpa in sig i Västtrafiks biljettsystem. 6 (14)
7 ARBETSPENDLING Arbetspendlingen i Västra Götaland är på uppgående. Bättre matchning på arbetsmarknaden leder till att fler hittar jobb på andra orter samtidigt som de flesta åtminstone i början av en ny anställning försöker undvika flytt. Dessutom kan familjförhållanden, bostadsägande och fritidssysslor göra det mer attraktivt att pendla än att flytta. I kombination med ökade möjligheter till långväga pendlande genom exempelvis förbättrade tågförbindelser innebär det att grunden för ett stort underlag för arbetspendling är lagd. Västra Götalandsregionen behöver fortsätta arbetet med att skapa fler möjligheter till arbetspendling, särskilt kan det krävas fler insatser i form av pendelparkeringar, expressbussar och särskilda lösningar för större arbetsplatser. Anslutningar för dem som byter måste gå så friktionsfritt som möjligt. För att vara fortsatt konkurrenskraftig behöver kollektivtrafiken fortsätta arbetet att utveckla tjänster ombord och tjänster generellt. En god idé är att arbetspendling ska leva upp till sitt namn och att arbete ska kunna utföras när man reser till och från jobbet. Då ökar kollektivtrafikens konkurrenskraft och attraktivitet samtidigt som det kan bidra till högre effektivitet i ekonomin. Runtom i Västra Götaland, främst mellan de större städerna, finns ofta problem med mobiltelefontäckning och därmed begränsade möjligheter till att arbeta under resan. Detta såväl som tjänster ombord på bussar och tåg är en strategisk utmaning för att långsiktigt stärka människors möjligheter att nyttja sin tid väl. Såväl tåg som bussar och spårvagnar bör mot denna bakgrund erbjuda uppkoppling mot Internet, antingen mot extra avgift eller som ingåendes i biljettpriset. Därmed skulle möjligheterna till arbete i samband med arbetspendling öka samtidigt som intäktskällorna kan bli fler. 7 (14)
8 VÅRA FÖRSLAG: Fortsatt utbyggnad av pendelparkeringar för att möjliggöra för fler s.k. kombiresenärer att åka kollektivt. Förbättra utbudet av expressbusslinjer för att bättre binda ihop städer och större arbetsplatser. Utveckla dialogen med större företag för att hitta bra lösningar för större arbetsplatser. Utveckla tjänster ombord och tjänster generellt, exempelvis internetuppkoppling mot avgift eller ingåendes i biljettpriset. 8 (14)
9 KNUTPUNKTER Resecentrum och terminaler är en förutsättning för en effektiv kollektivtrafik. De utgör också, i de allra flesta fall, porten in till resan och här påbörjas och avlutas de flesta resor. Knutpunkterna är av vikt dels som en hörnsten i infrastrukturen men också som mötesplats. Knutpunkterna ska vara utformade för att kunna tillhandahålla ett gott basutbud av service. Viktigast är dock att det finns tydlig och korrekt information presenterad i god tid samt vägledning för resenärerna, detta samtidigt som trafikföretagens behov tillgodoses. I flera fall är ägarstrukturen kring dessa byggnaders olika delar fragmenterad med olika aktörer som exempelvis Jernhusen, kommuner, Trafikverket och inte minst Västtrafik. Detta medför att förutsättningarna för varje resecentrum är unika och att särskilda planer och hantering krävs för varje fall. Anslutande trafik till och från knutpunkterna drabbas ibland av störningar, så som förseningar, som riskerar att slå mot ett stort antal resenärer. Det bör vara möjligt att upparbeta relativt enkla metoder för att kunna möta mindre omfattande störningar och därmed öka flexibiliteten. Redan idag har exempelvis SJ AB viss förmåga att kommunicera med exempelvis bussbolagen vid tågförseningar. Denna förmåga ska Västtrafik och dess leverantörer ha sinsemellan. Däremot är det inte rimligt att på kort eller medellång sikt införa avancerade ledningssystem. I takt med att helt privatfinansierad kollektivtrafik på längre sikt kan växa fram kommer även efterfrågan på infrastruktur att öka och kanske också förändras. För att möta behoven är det vår uppfattning att Västtrafik och andra ägare av infrastruktur över tiden är öppna för dialog med de privata aktörerna. Det bör också utvärderas om det finns bättre lämpade ägare av infrastrukturen än Västtrafik. VÅRA FÖRSLAG: Ta initiativ för att utveckla tydligare och mer korrekt information presenterad i god tid samt bra vägledning för resenärerna Planera så att knutpunkterna kan utvecklas till att bli naturliga mötesplatser. Utreda om det finns bättre lämpade ägare av resecentrum, bussdepåer och andra fastigheter än Västtrafik. Utveckla den operativa ledningsförmågan av kollektivtrafiken främst för att kunna hantera trafikstörningar (förseningar) där många riskerar att drabbas. 9 (14)
10 TIDTABELLER SOM HÄNGER IHOP Efterfrågan på kollektivtrafik med tåg ökar stort i Västra Götalandsregionen. Det finns flera skäl till detta men bland annat efterfrågar resenärerna möjlighet till ett snabbt och komfortabelt resande som medger möjlighet att utföra arbete under resans gång. Runtom i Västra Götaland utgör tågen ofta stommen i kollektivtrafikresandet. Människor är beroende av goda anslutningar till och från tågen för att ta sig mellan exempelvis arbete och hemmet. Därför är det av stor vikt att bussar och spårvagnar går efter tidtabeller som matchar tågens ankomst och avgång. Kollektivtrafiken måste vara uppbyggd som ett sammanhängande system där olika trafikslag hakar i varandra och tillsammans med bra infrastruktur i form av terminaler och vänthallar bidrar till ett så smidigt resande som möjligt. Detta gäller även inom olika trafikslag, exempelvis är det viktigt att bussarnas tidtabeller matchar varandra och medger rimlig tid för byten. Detta synsätt anser vi ska vara vägledande vid utformandet av nya tidtabeller, vid planering för infrastruktur och för fordonens resväg. Tyvärr finns idag exempel på främst busslinjer som inte matchar tågens ankomst- och avgångstider. Det är olyckligt och här behövs förnyade ansträngningar för att höja kvalitén. Onödiga väntetider och bristande anslutningar hör inte hemma i ett modernt och sammanhängande kollektivtrafiksystem. Ambitionen med tidtabellerna är att de ska vara integrerade och taktfasta, helst på jämna minuttal. Det underlättar för resenärerna att minnas tidtabellerna utantill vilket enligt internationella erfarenheter bidrar till att öka kollektivtrafikens attraktivitet. VÅRA FÖRSLAG: Kollektivtrafiken ska vara uppbyggd som ett sammanhängande system där olika trafikslag hakar i varandra. Tidtabeller som medger rimlig tid för byten samtidigt som onödiga väntetider arbetas bort. Målbilden är att kollektivtrafiken ska vara uppbyggd kring tidtabeller som är integrerade och taktfasta, helst på jämna minuttal. Möjligheterna att planera infrastrukturen efter principen om taktfasta tidtabeller bör ses över. 10 (14)
11 PRIS OCH SORTIMENT Kollektivtrafikresenärerna efterfrågar i olika kundundersökningar såväl ett rättvist som enkelt biljettsystem. Det finns en utbredd förståelse för att den som reser längre sträckor också ska betala mer än den som reser kortare. Likaså finns det finns det önskemål om att de som reser ofta ska kunna få ett bättre pris än de som reser sällan. De olika önskemålen måste förenas med en grundprincip att man betalar för det man nyttjar. I stora drag står skattebetalarna för knappt hälften av kostnaderna för den västsvenska kollektivtrafiken och resenärerna genom biljettköp för resten. I takt med att resandet ökar så ökar också de totala kostnaderna och eftersom resenärerna inte betalar fullt pris för resan så innebär ökningarna att halva kostnadsökningen betalas av skattebetalarna. Till detta ska läggas att biljettpriserna inte ökar i samma takt som kostnaderna för kollektivtrafiken ökar. Samtidigt finns det ambitiösa resandemål till 2025 som innebär en fördubbling av resandet jämfört med Denna fördubbling av resandet i kombination med att biljettintäkterna står för en allt mindre del av de totala intäkterna innebär att behovet av skattepengar riskeras att öka dramatiskt, vilket kan bli en mycket svår utmaning för Västra Götalandsregionen. Nuvarande utveckling med en fortsatt sjunkande självfinansieringsgrad i den västsvenska kollektivtrafiken anser inte vi är långsiktigt hållbar. Det är därför viktigt att den ökande resandeutvecklingen inte leder till en långsiktig urholkning av Västtrafiks resurser eller för den delen riskerar att ställa kollektivtrafik mot sjukvård. Det är därför viktigt att ta ställning till vilka faktorer som ska ligga till grund för prissättningen. Avvägningar mellan resandemål, skattetryck, socioekonomi, miljö, klimat, arbete och konkurrenskraft jämfört med bil måste göras med förnuft. Allt på samma gång är inte realistiskt. Ett pris och sortiment som är enkelt, konkurrenskraftigt och rättvist men som inte äventyrar ekonomin är en förutsättning det måste vara långsiktigt ekonomiskt uthålligt. Exempelvis bör man kunna se på vilket sätt ett index för normal kostnad med bilpendling i kombination med ägartillskott som andel av skatteintäkterna samt gränsvärden för självfinansieringsgrad kan utgöra grund för löpande justering av prissättningen. I nuläget tenderar prisjusteringarna att ske ad hoc och snarare utgöra budgetregulator. En långsiktigt uthållig nivå för självfinansiering genom intäkter från färdbevis kan ligga omkring 60 procent av de totala intäkterna. 11 (14)
12 På landsbygden och i områden med låg efterfrågan på kollektivtrafik så spelar den anropsstyrda trafiken en avgörande roll, och det finns stora möjligheter att utveckla denna. Möjligheter att kunna använda Västtrafiks betalprodukter i den anropsstyrda trafiken bör utredas och införas. Därtill krävs en avsevärt bättre kommunikation med och information till medborgarna om den anropsstyrda trafiken. På flera håll finns det anledning att se över hur exempelvis taxibolag genom upphandling kan ta över den anropsstyrda trafiken helt och hållet. VÅRA FÖRSLAG: Biljettpriserna i kollektivtrafiken ska spegla att man betalar för det man nyttjar. Pris och sortiment måste bygga på enkelhet, konkurrenskraft och rättvisa utan att äventyra långsiktig ekonomisk uthållighet. Långsiktig uppräkning för biljettpriserna bör avgöras utifrån allmän prisutveckling och självfinansieringsgrad. Kollektivtrafiken ska vara konkurrenskraftig jämfört med bil. Västtrafiks betalprodukter ska kunna användas i den anropsstyrda trafiken. Förbättrad kommunikation med och information till medborgarna om den anropsstyrda trafiken Översyn om exempelvis taxibolag genom upphandling kan ta över den anropsstyrda trafiken helt och hållet. 12 (14)
13 VÄSTTRAFIK Västtrafik AB är ett av Västra Götalandsregionen helägt. Bolaget ansvarar bland annat för upphandling av busstrafik, upphandling av drift av tågtrafik, inköp av tåg, tidtabeller, terminaler och bussdepåer. Kort sagt är Västtrafik en mycket viktig aktör på den västsvenska kollektivtrafikmarknaden och utgör i detta regionens förlängda arm. Med detta kommer ett särskilt ansvar för såväl bolagets ägare (regionen) som bolagets ledning att utveckla kolltrf på ett positivt och kostnefftvt sätt. SAMVERKAN MED KOMMUNER OCH STÖRRE ARBETSGIVARE Företrädare för kommunerna har insikt i sina respektive kommuninvånare behov av kollektivtrafik och kommunerna utgör en viktig part i utformningen av kollektivtrafiken. Tillsammans skapas en bild av vilka behov som finns av kollektivtrafik i de respektive kommunerna, samtidigt som förståelsen för regionövergripande prioriteringar kan förankras. Särskilt gäller detta för stadsbusstrafiken där särskilda avtal ska ingås. Dialogen med kommunerna är avgörande inför utformningen av infrastrukturen i tätorterna, och det kommer att finnas ökande behov av anpassningar till en växande kollektivtrafik särskilt om tidtabellerna på sikt ska bli taktfasta. I framtiden kommer det förmodligen vara mer naturligt att ha en dialog med kommunerna utifrån vilken arbetsmarknadsregion de i huvudsak ingår i. Det är därför lämpligt att redan nu förbereda för en sådan dialog med kommunerna för att se hur samverkansformerna kan utvecklas. I förekommande fall är det också aktuellt att föra en aktiv dialog med regionens stora arbetsgivare inom såväl privat som offentlig sektor. Tillsammans kan man hjälpas åt att identifiera lösningar som underlättar och effektiviserar resandet. Det bör inte heller vara orimligt att större arbetsgivare kan tänka sig att delfinansiera lösningar som effektiviserar kommunikationerna för deras anställda. 13 (14)
14 VÅRA FÖRSLAG: Utveckla dialogen med kommunerna och på sikt utveckla forumen så de bättre motsvarar arbetsmarknadsregionerna. Identifiera större arbetsgivare vars anställda kan tänkas ha särskilda behov i syfte att kunna skapa effektivare lösningar. Så på möjligheterna till privat delfinansiering av vissa linjer. 14 (14)
Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland
Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan
Läs merYTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016
1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.
Läs merFörslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08
1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland
Läs merUppdrag till Västtrafik 2015-2016
Sida 1(1) Bilaga 1.1 Datum 2014-09-09 Diarienummer KT-09-2014 Till Västtrafik Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Kollektivtrafiknämnden beslutar om följande uppdrag till Västtrafik 2015-2016; Inriktning
Läs merAllmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik
Beslutsunderlag 2012-09-10 Bengt Nilsson 0451-288510 bengt.nilsson@skanetrafiken.se Regionala tillväxtnämnden Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik Hässleholm-Alvesta-Växjö Hässleholm-Markaryd
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
Läs merMÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.
Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS
Läs merDyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik
2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska
Läs merSatsa på kollektivtrafiken
Satsa på kollektivtrafiken Grön strategi för att stärka kollektivtrafiksystemen i Östergötland Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Stora nationella trafikstråk passerar genom och fångar upp
Läs merYttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram
1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335
Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och
Läs merKoncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten
Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Anders Jönsson Tågstrateg Telefon: +46 40 675 30 24, +46 72 599 77 98 E-post: anders.e.jonsson@skane.se PROJEKTPLAN Datum 2015-10-26 1 (8) Tågstrategi
Läs merSynpunkter. Biljettsystem. Problem med dagens system, för lokala resor RTP>2030
RTP>2030 dnr TSN 2015 289 Synpunkter Biljettsystem Teknisk biljettsamverkan Med teknisk biljettsamverkan så avses möjligheten att använda samma typ av reskort oavsett vilken länstaxa som används. Inte
Läs merVästsvenska paketet och kollektivtrafiken
Västsvenska paketet och kollektivtrafiken Enkel, bekväm och pålitlig. Västsvenska paketet lägger grunden för en Om du har rest i Göteborgstrakten på sistone kanske du har märkt att det är mycket som händer
Läs merFlerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009
Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet
Läs merHandbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken
Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com
Läs merTrafikverket, Borlänge
Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets
Läs merTunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik
1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.
Läs merUtmaningar: Resande med buss- och tågtrafik. Förändra attityderna till kollektivt resande Anpassa kollektivtrafikutbudet till olika målgrupper
Resande med buss- och tågtrafik Endast åtta procent av resorna i regionen sker idag med kollektivtrafik jämfört med 14 procent i resten av landet. Inte ens Sundsvalls tätort, där flest reser, når högre
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merÖstergötlands ståndpunkter rörande utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige
1(4) Östergötlands ståndpunkter rörande utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige Bakgrund Östergötlands utgångspunkter Länen i Mälardalen (Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och
Läs merKollektivtrafik Uppdrag och utmaningar i Uppsala. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län
Kollektivtrafik Uppdrag och utmaningar i Uppsala Kollektivtrafikens uppdrag Kollektivtrafiken ska bidra till hållbar utveckling Långsiktig uthållig ekonomisk tillväxt Social sammanhållen utveckling Hållbar
Läs merMissiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland
Missiv: Dialogunderlag inför revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram 23 juni 2015 Till kollektivtrafikråden i Västra Götaland Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra
Läs merMålbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 1 Vägledning för att utarbeta Målbild Tåg 2035
Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 1 Vägledning för att utarbeta Målbild Tåg 2035 Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 1: Vägledning för att utarbeta Målbild Tåg 2035 Arbetet
Läs merTestresenärer på Öresundståget
Testresenärer på Öresundståget Fokusområde nr 2: Pendlingsresor med tåg mellan Kalmar och Växjö Projektledare: Hannele Johansson Testperiod: 214-3-3 214-3-28 Energikontor Sydost AB Besöksadress: Västra
Läs merDelårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti. Dnr TN 2014-08
Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti Dnr TN 2014-08 Innehållsförteckning I korthet 1 Medborgarperspektivet 2 Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor 2 Processperspektivet
Läs merYttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet
Läs merGRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA
GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,
Läs merKvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år
Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna
Läs merÅtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland
Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan
Läs merGenomförandeavtal gällande Helsingborgsexpressen på linje 1
Sida 1 (5) UTKAST 2015-12-08 Genomförandeavtal gällande Helsingborgsexpressen på linje 1 1 Parter och avtalets syfte Detta avtal har upprättats mellan Helsingborgs kommun (nedan benämnt Staden) och Region
Läs merNäringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm
2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering
Läs merScenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott
1 (7) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-10 Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jan Efraimsson Telefon: 0703 63 92 89 E-post: jan.efraimsson@vgregion.se Till kollektivtrafiknämnden
Läs merHöghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se
Läs merRemissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag
Läs merGöteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merGötalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg
Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan
Läs merMotion (M) om busstrafiken i södra Kalmar
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning 2014-04-08 KS 2013/0658 Kommunfullmäktige Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande
Läs merSammanfattning. Uppdraget
Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta
Läs merEn Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region
Om Mälardalsrådet Samverkansorganisation och mötesplats för storregionala utvecklingsfrågor Politiskt styrd organisation Medlemmar: 57 kommuner, 5 landsting, 5 associerade Fokusområden Infrastruktur och
Läs merTrafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg
Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...
Läs merFramtidsspaning Hulebäcksgymnasiet
Framtidsspaning Hulebäcksgymnasiet 2012 Framtidsspaning Hulebäcksgymnasiet 2012 För fjärde året i rad genomfördes en framtidsspaning med ungdomar i Härryda kommun. Årets spaning genomfördes med elever
Läs merTrafikutredning avseende pendeltåg och regionaltåg. Etapp 1: trafikupplägg år 2017/2018
Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Trafikkontoret Stadsbyggnadskontoret Handläggare Stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon: 08-508 293 05 Till Kommunstyrelsen Gemensamt tjänsteutlåtande
Läs merYttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025
Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en
Läs merKundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Linköping - Västervik
Kundundersökning mars 2011 Operatör: Veolia Transport AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Linköping - Västervik Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer
Läs mer1. Motionen. Kultursekretariatet. Rapport Kulturupplevelser för regionens unga
Kultursekretariatet Diana Ghinea, diana.ghinea@gmail.com Rapport Kulturupplevelser för regionens unga 1. Motionen... 1 2. Befintliga satsningar... 2 3. Utredningen... 3 3.1 Finansiella aspekter... 3 3.2.
Läs merFRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR!
En Översiktsplan Den här informationen har tagits fram som en del i arbetet med en översiktsplan; en vision för hur mark och vatten i Ovanåkers kommun ska utvecklas under åren 2015-2030. Översiktsplanen
Läs merTrafikbeställning inför 2016 års tidtabell samt redovisning av synpunkter
TJÄNSTEUTLÅTANDE KS 18:1 Stabsavdelningen Handläggare Kristina Welin Tel. 0152-292 45 Kommunstyrelsen Dnr KS/2015:289-014 2015-05-08 1/3 Trafikbeställning inför 2016 års tidtabell samt redovisning av synpunkter
Läs merKundundersökning mars 2013. Operatör:
Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Nattåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merNytt trafikutbud i Borlange kommun 2016-08-14
Mattias Ahlström 2016-03-09 Nytt trafikutbud i Borlange kommun 2016-08-14 Övergripande fakta Det nya linjenätet liknar på många sätt det tidigare linjenätet, med den stora skillnaden att linje 151/152
Läs merYttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
Utvecklingsenheten 1(7) LANDSKRONA STAD Datum Er Referens 2016-01-28 Handläggare Vår Referens MSA 2016-182 Kommunsnrelsen Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden
Läs merREMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB
REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB Skicka svaren till remissvar@ framtidsjobb.nu eller Remissvar Socialdemokraterna, Slottsgatan 154, 602 20 Norrköping senast den 15 november Förord till
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merHöghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.
STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret
Läs merHur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden
Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen
Läs merV i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö
V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö februari 2014 In ledn in g Moderaterna har en vision som handlar om att utveckla Tyresö
Läs merHearing inriktningsproposition 30 mars
Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)
Läs merKlimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet
s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa
Läs merRegional utblick i trafikeringsfrågorna från Västsverige
Regional utblick i trafikeringsfrågorna från Västsverige Presentation vid Infrastruktur- och regional kollektivtrafikdag, Stockholm, 8 juni 2011 Ingemar Bengtsson, Västtrafik Vad handlar det om? Trängselskatt
Läs mer2016-04-28 PRESSMEDDELANDE
2016-04-28 PRESSMEDDELANDE Klart med nytt trafikavtal, mer trafik och nya pendlarbiljetter för regionaltågtrafiken i Mälardalen De 6 länen Uppsala, Stockholm, Västmanland, Östergötland, Örebro och Sörmland
Läs merVåra vägval för Dalarnas väg in i framtiden
Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Det är dags att välja för de närmaste åren. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast. Sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård
Läs merResvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret
Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund
Läs merMotion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken?
Trafikutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken? Problemformulering Varje dag reser det cirka 700 000 resenärer med SL, 1 vilket innebär att 47 % av Stockholms
Läs merMötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel
Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Malmö 16 augusti 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne Skåne en region med stora möjligheter men också med betydande
Läs merBilaga 1 Dnr KTN 09-2014 2014-09-09
Sida 1(7) Detaljbudget 2015 Kollektivtrafiknämnden 1. Sammanfattning Det finns en bred politisk förankring i Västra Götaland att kollektivtrafikens roll i transportsystemet ska stärkas eftersom kollektivtrafiken
Läs merPendlarprojektet i Söderköpings kommun
Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Fas två FÖRORD... 3 GRUPPENS SAMMANSÄTTNING... 4 BOENDE OCH ARBETSTIDER... 4 KOLLEKTIVTRAFIKENS TILLGÄNGLIGHET... 4 PÅLITLIGHET OCH RESENÄRENS NÖJDHET MED KOLLEKTIVTRAFIKEN...
Läs merKOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar
Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra
Läs merBlekinge i Sverigeförhandlingen
Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos
Läs merStörre och attraktivare arbetsmarknadsregioner genom bättre pendlingsmöjligheter
Större och attraktivare arbetsmarknadsregioner genom bättre pendlingsmöjligheter Hannele Johansson, Energikontor Sydost EnergiTing Sydost 2014 2014-11-13 Det ska inte finnas några nettoutsläpp av koldioxid
Läs mernorrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik
norrstyrelsen rapport 2009: 25 Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av
Läs merTrafikförsörjningsprogrammet med Hållplatshandbok. Kl. 11.45 Sammanfattning och avrundning Ann Mårtensson
Kl. 10.00 Kl. 10.10 Kl.10.25 Kl. 11.15 Välkommen! Syfte med dagen! Presentation av området Samhällsbyggnad Trafikförsörjningsprogrammet med Hållplatshandbok Bikupor med utgångspunkt i frågeställningarna
Läs merSocialdemokraterna i Mora
Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden
Läs merNy Trafik 2017. Nodstadsseminarium, Västerås. 14 november 2014 Lisa Sandberg, lisa.sandberg@malab.se, 070-786 16 27
Ny Trafik 2017 Nodstadsseminarium, Västerås 14 november 2014 Lisa Sandberg, lisa.sandberg@malab.se, 070-786 16 27 MÄLAB utvecklar och förvaltar regional tågtrafik i östra Sverige > MÄLAB ägs av landstingen
Läs merFärdtjänsten Dalarna GÄLLER FRÅN 2015-06-01
Färdtjänsten Dalarna GÄLLER FRÅN 2015-06-01 På uppdrag av Dalarnas kommuner ansvarar Region Dalarna för myndighetsutövningen gällande färdtjänsten i länet. Utredning och prövning av tillstånd för färdtjänst
Läs merSyftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga
Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:
Läs merPitePanelen. Rapport 2. PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun
PitePanelen Rapport 2 PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun Maj 2009 Anna Lena Pogulis Ekonomikontoret 1.0 Inledning PiteåPanelen inbjöds den 4 maj 2009 till
Läs merKvalitet före driftsform
Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com
Läs merArbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Läs merInformation om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg
1(10) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-02-03, info punkt 15 Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg Ärendebeskrivning Informationsärende
Läs merÖverenskommelse om behörighet för Stockholms läns landsting att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande regional tågtrafik i östra Sverige
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Richard Widén 2014-05-19 TN 2014-36 Trafiknämnden Överenskommelse om behörighet för Stockholms läns landsting att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande regional
Läs merMinnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå
1/5 Minnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå Närvarande: - Kommunrepresentanter o Haparanda/Torneå, Göran Wigren o Kalix, Magnus Wiklund o Boden,
Läs merUppföljning Nyanställda 2014
Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se
Läs merRemissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings
Läs merBeslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Södertälje och Nykvarn
1(5) Strategisk utveckling Planering Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-03-28 Trafiknämnden 2014-04-29, punkt 10 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik
Läs merProjekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör
Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata
Läs merGemensamma krafter för en attraktivare kollektivtrafik
Gemensamma krafter för en attraktivare kollektivtrafik Om Samot Samot är ett Vinn Excellence Center, en form för samverkan mellan näringsliv, offentlig verksamhet och universitet etablerat av Vinnova,
Läs merBudget 2013 Länstrafiken
Budget 2013 Länstrafiken Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé: Kollektivtrafiken ska ses som Det naturliga resvalet och bedrivas med omtanke om kunderna samt erbjuda prisvärda, enkla
Läs merFunktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013
BILAGA 1 1 (8) Sjöfartspolitiska enheten Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013 Delmål 1 Bytespunkterna inom det nationellt prioriterade nätet av kollektivtrafik ska i ökad omfattning kunna
Läs merSå här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken
Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från
Läs merFramtidens järnväg formas idag!
Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste
Läs merETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE
ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merSätta dagordningen Fokus
Sätta dagordningen Fokus DAGS FÖR FLER JOBB I DALARNA INVESTERA FÖR FRAMTIDSTRO OCH ARBETE RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Arbetslösheten biter
Läs merRemissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie
Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2016-03-14 Ref: M2016/00374/R Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie Sveriges Bussföretag är en arbetsgivare-
Läs mer111 Information om Byggstart Skåne
PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-04-25 1 (1) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2015/184 111 Information om Byggstart Skåne Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott tackar för informationen.
Läs merVänsterpartiet Karlshamn 2015-08-19
VÄNSTERPARTIETS BUDGETFÖRSLAG 2016 & PLAN FÖR 2017 2018 Innehål Sida 1 INLEDNING... 2 2 KOMMUNEN SOM ARBETSGIVARE... 3 3 SATSNINGAR I SKOLAN... 4 4 FOLKHÄLSA... 5 5 ATT LEVA OCH BO I KARLSHAMN... 6 6 KULTUR...
Läs merVerksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun
Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi
Läs merÅrsmöteskonferens Svensk Kollektivtrafik
Årsmöteskonferens Svensk Kollektivtrafik Kommersiell och samhällsfinansierad trafik i samverkan Crister Fritzson, vd SJ AB 2015-09-18 Så här går det PUNKTLIGHET 81 procent (78) SJUKFRÅNVARON 6,1 (5,6)
Läs mer