I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011."

Transkript

1 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år De fyra största nätkoncessionsinnehavarna redovisade 2011 en arbetsinsats på sammanlagt 1185 persondagar för Styrel. Vattenfall beräknas ha lagt persondagar, Fortum uppger att man har lagt 110 persondagar, E.ON uppger att man har lagt 275 persondagar och Göteborg Energi uppger att man har lagt 20 persondagar. Intervjuer med en liten nätkoncessionsinnehavare gav vid handen att företaget lagt 6,5 persondagar. I en intervju med en medelstor nätkoncessionsinnehavare angav respondenten att de lagt 5 persondagar på styrelarbetet. Mot bakgrund av dessa uppgifter uppskattas varje nätkoncessionsinnehavare, undantaget de fyra största, ha lagt i genomsnitt 7,5 persondagar på Styrel år Detta innebär att nätkoncessionsinnehavarna total uppskattas ha lagt persondagar (7,5 * ). Den totala kostnaden för nätkoncessionsinnehavarna arbete uppskattas således till 12 MSEK (2 405 * 5 000). Kostnaderna för nätkoncessionsinnehavarna styrelarbete bedöms bli lägre vid planeringsomgången Bedömningen visar att kostnaderna för planeringsprocessen för deras del bör uppgå till totalt ~ 6,0 MSEK (50 % av föregående planering). För ytterligare information - se avsnittet Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen En jämförelse av regleringsalternativ Det alternativ som tidigare framförts till reglering är att Energimyndigheten inte utfärdar några föreskrifter utan endast ger råd om hur planering ska ske. Ett syfte med Energimyndighetens föreskrifter är att säkerställa att alla deltagare genomför Styrel på samma sätt, för att i största mån minimera administrativa kostnader och risken för att planering inte genomförs. Jämförelsealternativet till reglering skulle därför leda till ökade kostnadsmässiga konsekvenser för deltagare i Styrel. Energimyndigheten har inga siffror på hur 1 Vattenfall har i intervju inte uppgivit antalet persondagar utan istället en personalkostnad om 4 miljoner SEK. Föreliggande kostnadsuppskattning utgår från att en persondag kostar kr, således beräknas Vattenfall ha lagt 800 persondagar ( / = 800).

2 stor denna ökning skulle bli, men hänvisar till att det vid utvärdering av planeringsomgången 2011 framkom att användning av planeringsdokument och en fastlagd metod minskade den administrativa bördan. Kostnadsmässiga konsekvenser med Styrel Styrel medför administrativa kostnader för medverkande aktörer. Styrelplaneringen kräver dock inte att någon ny teknik eller utrustning behöver anskaffas. Hur stora kostnader som uppstår varierar kraftigt mellan olika grupper av aktörer och mellan aktörer inom en grupp. Kostnaderna beror även på hur många objekt som identifieras som samhällsviktiga. En uppskattning av antal objekt kan vara att det vid planeringsomgången 2011 identifierades cirka objekt, vilket motsvarar 1 % av Sveriges elanvändare. Antalet objekt kan antas komma att öka i planeringsomgången Kommuner och länsstyrelser som deltar kan beroende på tidigare erfarenhet från hantering av säkerhetsklassat material behöva genomföra utbildningar i sekretesshantering för handläggare. Det kan även röra sig om kostnader för informationssäkerhet, tillträdesbegränsning och säkerhetsprövning av personal Energimyndigheten genomförde i arbetet med Styrelplaneringen en första nationell planeringsomgång 2011 med deltagande från tjugo centrala myndigheter med ansvar enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Före denna planeringsomgång hade ett flertal testomgångar genomförts med olika utvalda aktörer. Genom Energimyndighetens utvärderingar av de genomförda planeringarna finns bra information om vilka kostnader som medverkande aktörer hade i de tidigare omgångarna. En stor del kostnaderna i Styrelplaneringen uppstår dock första gången en aktör medverkar i planeringen. Kommande planeringar kommer aktören bara behöva justera underlaget från den första planeringen, och kostnaderna kommer då att minska betydligt. Energimyndigheten har därför utifrån de fakta som finns från tidigare planeringsarbete försökt räkna fram troliga kostnader för nästa planeringsomgång då dessa föreskrifter kommer gälla. Av vikt för kostnadsbedömningen är att Styrelplaneringen är ett verktyg bland andra inom den svenska krisberedskapen. Medverkande aktörer kommer kunna använda information från Styrelplaneringen i annat krisberedskapsarbete som aktören ska genomföra, så som risk- och sårbarhetsanalyser, och kontinuitetsplanering. Därmed kommer kostnaderna för det totala krisberedskapsarbetet inte att öka med så mycket som Styrel kostar. Det är troligt att denna effekt ökar över tiden efterhand som integrering med övrigt arbete sker. De Styrelunderlag som utarbetats under tidigare planeringsomgångar har redan nu använts i utredningar och faktiska uppkomna kriser. Så skedde till exempel vid de höga vattenflöden som uppstod i Uppsala våren Styrel är ett pågående och återkommande arbete. Energimyndigheten ska vart fjärde år ta initiativ till planering och framtagande av underlag. Länsstyrelsen får dock enligt 7 styrelförordningen överlämna ett reviderat underlag till

3 nätkoncessionsinnehavare och SvK högst en gång per år. Detta innebär att årliga revideringar kan genomföras och underlaget hållas uppdaterat på ett mer kontinuerligt sätt än om Styrelplaneringen genomfördes endast vart fjärde år. Statliga myndigheter I slututvärderingen av den första nationella planeringsomgången 2011 deltog sex centrala myndigheter (av 20) i en enkät. Av dessa var Trafikverket utan tvekan den aktör som lagt ned mest arbete på Styrel, totalt cirka 90 persondagar. Övriga fem myndigheter som svarat har lagt ned 5-20 persondagar. Energimyndigheten bedömer utifrån myndigheternas ansvarsområden att övriga centrala myndigheter som deltagit i planeringsprocessen (14 stycken) tillsammans har lagt lika mycket tid som dessa sex tillsammans. Detta innebär att de centrala myndigheternas nedlagda tid 2011 totalt uppskattats till 308 persondagar. Det innebär en total kostnad om 1,5 MSEK (308 * 5 000). I planeringsomgången bedöms cirka 100 av landets myndigheter medverka i Styrelplaneringen. Kostnaderna för Styrelarbetet för de myndigheter som medverkat i den första nationella planeringsomgången bedöms bli lägre vid den andra nationella planeringsomgången. Det finns dock en risk för en total högre kostnad för statliga myndigheter, då antalet myndigheter i den andra planeringsomgången bedöms bli fler än 2011 och arbetet för några av myndigheterna kommer vara mer omfattande än tidigare. Av de ca 100 myndigheterna är 21 länsstyrelser och 21 polismyndigheter vilket medför att det finns ett 60-tal andra myndigheter, nytillskottet är ca 40 myndigheter i förhållande till tidigare planeringsomgång. Energimyndighetens bedömning visar att planeringsprocess bör hamna på totalt ~21 MSEK för de organisationer som deltar, varav statliga myndigheters del (exklusive länsstyrelserna) bedöms totalt till ~ 1,5 MSEK (lika som föregående planering). Anledningen till att den totala kostnaden för statliga myndigheter inte minskar är att många av dem inte deltog i planeringsomgången För de myndigheter som deltog kan kostnaden antas minska markant. Länsstyrelserna Länsstyrelserna har inom Styrel en samordnande roll. De samlar in och sammanväger uppgifter från statliga myndigheter och kommuner till länsövergripande planeringsunderlag. Samtliga länsstyrelser deltog år 2011 mycket aktivt i Styrelarbetet. Enligt utvärderingen 2011 använde länsstyrelserna totalt persondagar. Siffran bygger på en summering av det antal persondagar som informanterna från respektive länsstyrelse har uppgett i intervjuer. Detta innebar en total kostnad om 7,3 MSEK (1 465 * 5000). Vid Styrels andra planeringsomgång bedöms länsstyrelsernas kostnader minska, detta då en stor del av arbetet med att identifiera samhällsviktiga elanvändare och prioritering av elledningar redan genomförts

4 2011. Den andra planeringsomgången innebär således till stor del av en revidering av tidigare uppgifter. Tack vare den minskade arbetsinsatsen som en andra planeringsomgång innebär så beräknas länsstyrelsernas deltagande i planeringsprocessen kosta totalt ~ 3,0 MSEK eller 41 % av föregående planering. Med hjälp av utvecklat stöd från Energimyndigheten i form av informationsfilmer, utbildningar, planeringsdokument, nätverk mm bedöms dock kostnaden bli lägre än Kommuner I utvärderingen 2011 inkom svar från 228 kommunrepresentanter från 185 kommuner till den enkät som Energimyndigheten skickade ut. I utvärderingen genomfördes även fördjupningsintervjuer med 9 kommuner (inklusive Stockholm, Göteborg och Malmö). I utvärderingen visade sig antalet nedlagda persondagar skilja sig väsentligt åt mellan kommunerna. Medianen för antal nedlagda persondagar var 25 persondagar och en rimlig uppskattning är att medianen får representera nästan samtliga deltagande kommuner (287 stycken). Storstadskommunerna hade väsentligt högre antal persondagar (Stockholm 910 persondagar, Göteborg 118 persondagar, Malmö cirka 100 persondagar). Den totalt nedlagda tiden för 2011 uppskattas till persondagar (287 * ). Kommunernas arbete har således kostat totalt 41,5 MSEK (8 303 * 5 000). Någon särredovisning av landstingens kostnader gjordes inte år Kostnaderna för Styrelarbetet bedöms bli lägre vid den andra nationella planerings-omgången. Bedömningen visar att planeringsprocessen för kommunernas del bör uppgå till totalt ~10,5 MSEK (25% av föregående planering). En stor del av kommunernas arbete är genomfört under första planeringsomgången. De har inte det samordnande ansvar som länsstyrelserna har, vilket gör att den beräknade kostnaden blir betydligt lägre under andra planeringsomgången. Nätkoncessionsinnehavare I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år De fyra största nätkoncessionsinnehavarna redovisade 2011 en arbetsinsats på sammanlagt 1185 persondagar för Styrel. Vattenfall beräknas ha lagt persondagar, Fortum uppger att man har lagt 110 persondagar, E.ON uppger att man har lagt 275 persondagar och Göteborg Energi uppger att man har lagt 20 persondagar. Intervjuer med en liten nätkoncessionsinnehavare gav vid handen att företaget lagt 6,5 persondagar. I en intervju med en medelstor nätkoncessionsinnehavare angav respondenten att de lagt 5 persondagar på styrelarbetet. Mot bakgrund av dessa uppgifter uppskattas varje nätkoncessionsinnehavare, undantaget de fyra största, 2 Vattenfall har i intervju inte uppgivit antalet persondagar utan istället en personalkostnad om 4 miljoner SEK. Föreliggande kostnadsuppskattning utgår från att en persondag kostar kr, således beräknas Vattenfall ha lagt 800 persondagar ( / = 800).

5 ha lagt i genomsnitt 7,5 persondagar på Styrel år Detta innebär att nätkoncessionsinnehavarna total uppskattas ha lagt persondagar (7,5 * ). Den totala kostnaden för nätkoncessionsinnehavarna arbete uppskattas således till 12 MSEK (2 405 * 5 000). Kostnaderna för nätkoncessionsinnehavarna styrelarbete bedöms bli lägre vid planeringsomgången Bedömningen visar att kostnaderna för planeringsprocessen för deras del bör uppgå till totalt ~ 6,0 MSEK (50 % av föregående planering). Nätkoncessionsinnehavarnas insats har sedan föregående planeringsomgång förtydligats och förenklats för de flesta. Dock kvarstår det tre stora nätkoncessionshavarnas arbete. Då detta omfattar ca hälften av landets elanvändare bedöms den totala minskningen för gruppen som helhet inte bli mer än 50 %. Samhällsviktiga elanvändare Arbetsinsatsen är vanligtvis mycket begränsad för en elanvändare. Denne ska endast fylla i en fastställd mall med namn, adress, verksamhet och anläggningsidentitet för sin elmätare. Detta arbete bedöms endast ta någon eller några timmar. Vissa sektorer kan ha många objekt som ska prioriteras och arbetet kan då för ett fåtal elanvändare bli mer omfattande. Det gäller särskilt sektorn elektroniska kommunikationer där det finns ett mycket stort antal objekt som fyller en samhällsviktig funktion. Till exempel byggs mobiltelefonnätet upp av en stor mängd basstationer som måste fungera om det ska vara möjligt att nå larmnumret 112. Sektorn elektroniska kommunikationer är även viktig för att andra samhällsviktiga funktioner ska fungera. Post- och telestyrelsen (PTS) har som talesman för Nationella telesamverkansgruppen (NTSG) bedömt att det för sektorn elektroniska kommunikationer kan röra sig om persondagars arbete för att identifiera och prioritera samtliga objekt under planeringsomgången PTS har också klarlagt att det är enklare för företagen att inventera alla objekt än att göra ett urval. Sociala konsekvenser Genom styrel har lagstiftaren möjliggjort prioritering av samhällsviktiga elanvändare vid kortvarig elbrist. Den nya principen för fördelning av el vid bristsituationer syftar till att lindra konsekvenserna vid avbrott och manuell förbrukningsfrånkoppling, d.v.s. inte vid elfel p.g.a. nedfallna träd eller dylikt. Genom styrels prioritetsklasser ökar möjligheten att vid kriser i första hand kunna prioritera samhällsviktig verksamhet. Styrel innebär dock ingen garanti för någon elanvändare att inte bli frånkopplad vid en krissituation. En verksamhetsutövare som har krav på ständig, oavbruten elförsörjning måste också i fortsättningen själv säkerställa sådan. Den inventeringen av samhällsviktig verksamhet som genomförts och som justeras efterhand har genomförts av lokala och regionala aktörer, vilket stärker möjligheterna till lokal förankring och kännedom om

6 planeringsprocessens resultat. Arbetet med styrel bidrar till att lokala och regionala aktörer får bättre kännedom om avgörande beroendeförhållanden och om samhällsviktig verksamhet inom de egna geografiska områdena. Styrelarbetet stärker också förmågan till privat offentlig samverkan och därmed förutsättningarna för samverkan på både strategisk och praktisk nivå. Konsekvenser för informationssäkerhet Genom styrel kommer SvK att få ett samlat underlag för samtliga rangordnade elledningar i Sverige. Det har under samråd och i referensgruppen framkommit synpunkter på att detta kan leda till en ökad sårbarhet då en stor mängd känslig information samlas hos en aktör. Från samråd har dock framkommit att SvK själva inte ser någon sådan risk, och framhåller att de behöver samtliga uppgifter för att kunna lösa myndighetens uppgift vid manuell förbrukningsfrånkoppling. Kommuner och länsstyrelser som deltar kan beroende på tidigare erfarenhet från hantering av säkerhetsklassat material behöva genomföra utbildningar i sekretesshantering för handläggare. Det kan även röra sig om kostnader för informationssäkerhet, tillträdesbegränsning och säkerhetsprövning av personal. Kommuner och länsstyrelser som deltar kan beroende på tidigare erfarenhet från hantering av säkerhetsklassat material behöva genomföra utbildningar i sekretesshantering för handläggare. Det kan även röra sig om kostnader för informationssäkerhet, tillträdesbegränsning och säkerhetsprövning av personal. Ansvaret för att följa gällande lagstiftning och hantera känslig information på ett säkert sätt åvilar varje deltagare i styrel.

Information om Styrel

Information om Styrel Information om Styrel 19 maj 2010 Mötesplats SO Mats Ekeblom konsult åt Energimyndigheten Styrel Ett nytt system för att på lokal och regional nivå kunna prioritera så att samhällsviktiga elanvändare får

Läs mer

Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015

Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Sörensen Jimmy Datum 2015-05-18 Diarienummer KSN-2015-0772 Kommunstyrelsen Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB Styrel Inriktningsdokument för prioriteringsordning Anna Rinne MSB MSB:s uppdrag i regleringsbrevet 2010 MSB ska tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät utarbeta ett inriktningsdokument

Läs mer

Slutsatser från utvärderingen

Slutsatser från utvärderingen Slutsatser från utvärderingen Jonatan Jürisoo 4C Strategies Presentationen följer här i PPT-format. För att se presentationen i Preziformat, vilket användes på seminariet, klicka här! Syfte med utvärderingen

Läs mer

Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018

Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peo Carlsson 2015-07-17 KS 2015/0648 57576 Kommunstyrelsen Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer

Läs mer

Informationsmöte. Örebro, 4 maj 2010

Informationsmöte. Örebro, 4 maj 2010 Informationsmöte Örebro, 4 maj 2010 1 Agenda informationsmöte Övergripande om Styrel Utbildningens upplägg Exemplet: Jönköping Avslutande frågor och kommentarer 2 Obalans ger elbrist El är en färskvara

Läs mer

Handbok för styrels planeringsomgång 2014 2015. Styrel

Handbok för styrels planeringsomgång 2014 2015. Styrel Handbok för styrels planeringsomgång 2014 2015 Styrel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 STEMFS Statens energimyndighets föreskrifter om 2013:X planering för prioritering av samhällsviktiga

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Välkomna till möte om Elprio och Styrel

Välkomna till möte om Elprio och Styrel Välkomna till möte om Elprio och Styrel 18 augusti 2014 Syfte och mål med dagens möte Syfte: Redovisa utvärdering av samverkansövning El Prio 2013 Information och samtal kring den andra planeringsomgången

Läs mer

Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Joakim Aspengren Nätsäkerhetsavdelningen Post- och telestyrelsen Saker du kanske inte visste om PTS våra brevdetektiver hittar avsändare eller adressat till 70 000 brev per år som

Läs mer

Krisberedskapsplan 2015-2018

Krisberedskapsplan 2015-2018 Krisberedskapsplan 2015-2018 PLAN 2 (16) Innehållsförteckning Håbo kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1. Åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018... 4 Sammanfattning... 4 1.1 Ny krisledningsorganisation...

Läs mer

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS EBITS den 13 november 2013 Monica Nilsson, Enheten för Beredskap och säkerhet Innehåll > Formella krav på risk- och sårbarhetsanalys > Vägledning för risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Ändring av uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter

Ändring av uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter ~ -~ --- - REGERINGEN 2014-12-22 Regeri ngsbeslut 12 :N"2014/5377/E:N"T Box 45184 104 30 Stockholm m.fl. Ändring av uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringens

Läs mer

Regleringsbrevsuppdrag 25

Regleringsbrevsuppdrag 25 samhällsskydd och beredskap (8) 204-0-07 204-349 Regleringsbrevsuppdrag 25 MSB och Försvarsmaktens försvarsplanering samhällsskydd och beredskap 2 (8) 204-0-07 204-349 Innehållsförteckning. Inledning...

Läs mer

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP Gäller från 1 september 2006 Detta särtryck är utgivet av Informationsbolaget 2006. Med reservation

Läs mer

Välkommen till regionala El- och teleseminarier i Göteborg, Umeå, Malmö samt Stockholm våren 2013.

Välkommen till regionala El- och teleseminarier i Göteborg, Umeå, Malmö samt Stockholm våren 2013. Datum Vår referens Sida 2012-10-08 Enligt Sändlista Dnr: 12-6863-1 1(6) Välkommen till regionala El- och teleseminarier i Göteborg, Umeå, Malmö samt Stockholm våren 2013. Post- och telestyrelsen (PTS)

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Länsstyrelsen Västernorrland. Utvärderingsrapport VendELa Regional samverkansövning hösten 2012

Länsstyrelsen Västernorrland. Utvärderingsrapport VendELa Regional samverkansövning hösten 2012 Länsstyrelsen Västernorrland Utvärderingsrapport VendELa Regional samverkansövning hösten 2012 Omslagsbild: Länskarta Illustratör: Länsstyrelsen Västernorrland Redaktör och texter där inget annat anges:

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat Jämtlands län. Katarina Fredriksson

Anpassning till ett förändrat klimat Jämtlands län. Katarina Fredriksson Anpassning till ett förändrat klimat Jämtlands län Katarina Fredriksson Jämtlands län en introduktion 8 kommuner 12 % av Sveriges yta. Landarealen omfattar drygt 50 000 km 2. 126 000 invånare,1,4 procent

Läs mer

Nödläge utan näten! - hot, risker och beroenden av El och Tele

Nödläge utan näten! - hot, risker och beroenden av El och Tele Nödläge utan näten! - hot, risker och beroenden av El och Tele PTS arbete med nätsäkerhet i fredstid Joakim Aspengren Nätsäkerhetsavdelningen Post- och telestyrelsen Agenda - Hur beroende är samhällsviktiga

Läs mer

Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till styrdokument för krisberedskap.

Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till styrdokument för krisberedskap. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Diarienummer 2015-12-18 Maria Fast Utvecklings- och säkerhetsstrateg Kommunledningsförvaltningen Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till

Läs mer

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist Riksdagen har beslutat att ellagen ska ändras, för att underlätta prioriteringen av samhällsviktig

Läs mer

Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013

Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013 BILAGA 1 1 (8) Sjöfartspolitiska enheten Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013 Delmål 1 Bytespunkterna inom det nationellt prioriterade nätet av kollektivtrafik ska i ökad omfattning kunna

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter

Läs mer

Uppföljande tillsyn avseende kontinuitetsplan för bredbandstelefoni

Uppföljande tillsyn avseende kontinuitetsplan för bredbandstelefoni AVSKRIVNINGSBESLUT 1(5) Datum Vår referens 2016-01-25 Dnr: 14-11120 Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 08-678 56 04 karin.lodin@pts.se Uppföljande tillsyn avseende kontinuitetsplan för bredbandstelefoni

Läs mer

Styrel i Stockholms län

Styrel i Stockholms län Rapport 2012:12 Styrel i Stockholms län planeringsprocessen 2011 Rapport 2012:12 Styrel i Stockholms län planeringsprocessen 2011 Utgivningsår: 2012 ISBN: 978-91-7281-490-5 Avdelningen för samhällsskydd

Läs mer

... 9... 10... 11 ... 26... 27

... 9... 10... 11 ... 26... 27 ... 3... 4... 6... 7... 7... 8... 9... 10... 11... 11... 13... 14... 15... 16... 17... 26... 27... 28 2 Malmö stad strävar efter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Malmö - ett samhälle där

Läs mer

Samhällets elberedskap

Samhällets elberedskap Datum Dnr 2010-06-30 2009/722 Samhällets elberedskap Analys och förslag beträffande elberedskapslagen (1997:288) En redovisning av regeringsuppdrag N2009/5027/E 1/27 1 Rapportens huvudsakliga innehåll

Läs mer

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut Diarienummer VERK 2011/472 Rubrik Ändring av Statens folkhälsoinstituts föreskrifter (FHIFS 2011:1) om teknisk sprit A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25)

Betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (7) Ert datum Er referens 2015-04-30 Avdelningen för verksamhetsstöd Rättsenheten Anna Trulsson 010-240 53 81 anna.trulsson@msb.se Regeringskansliet Justitiedepartementet

Läs mer

Återrapportering av genomförda aktiviteter enligt handlingsplan för ett säkrare Internet i Sverige 2009-2011

Återrapportering av genomförda aktiviteter enligt handlingsplan för ett säkrare Internet i Sverige 2009-2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2010-03-02 Dnr: 09-1276 1(6) Nätsäkerhetsavdelningen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering av genomförda aktiviteter enligt handlingsplan för ett säkrare

Läs mer

Nationell samordning av omgivningsbuller

Nationell samordning av omgivningsbuller Nationell samordning av omgivningsbuller Verksamhetsbeskrivning Fastställd av styrgruppen: 2014-12-03 Reviderad: åååå-mm-dd NATURVÅRDSVERKET 2 (9) Förord Naturvårdsverket ska enligt instruktionen särskilt

Läs mer

MSBs modell för styrning av övningsverksamhet inom samhällskydd och beredskap. Rolf Olsson Chef Övningsenheten +4610-240 4347 rolf.olsson@msb.

MSBs modell för styrning av övningsverksamhet inom samhällskydd och beredskap. Rolf Olsson Chef Övningsenheten +4610-240 4347 rolf.olsson@msb. MSBs modell för styrning av övningsverksamhet inom samhällskydd och beredskap Rolf Olsson Chef Övningsenheten +4610-240 4347 rolf.olsson@msb.se Disposition Författningsgrunder för myndigheters övningsverksamhet

Läs mer

Bilaga 4: Användarhandledning för planeringsdokument i styrel. Användarhandledning

Bilaga 4: Användarhandledning för planeringsdokument i styrel. Användarhandledning Bilaga 4: Användarhandledning för planeringsdokument i styrel Användarhandledning Innehåll 1 Inledning... 3 Bakgrund... 3 2 Innan du börjar använda planeringsdokumenten... 3 Systemkrav... 4 Sekretess...

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län. Kommunstyrelsen Datum Diarienummer Kommunledningskontoret 2015-09-02 2015:421 Demokrati och välfärd Katarina Reigo, 016-7108718 1 (2) Yttrande över Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Avesta Kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27

Läs mer

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Ks 2013:365 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet

Läs mer

Energimarknadsinspektionen MISSIVBREV 1(2) Swedish Energy Märkets Inspectorate Datum Diarienr 2014-05-21 2014-101636

Energimarknadsinspektionen MISSIVBREV 1(2) Swedish Energy Märkets Inspectorate Datum Diarienr 2014-05-21 2014-101636 Energimarknadsinspektionen MISSIVBREV 1(2) Swedish Energy Märkets Inspectorate Datum Diarienr 2014-05-21 2014-101636 Avdelningen för konsumenträtt Tor Ny 016-16 27 19 tor.ny@ei.se Svensk Energi 101 53

Läs mer

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011 Antagen av kommunstyrelsen 2011-09-13, 237 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Mörbylånga kommun sträcker sig från den mellersta till södra delen

Läs mer

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-02-15 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Remiss. Remiss av betänkandet SOU 2015:25 En ny Säkerhetsskyddslag

Remiss. Remiss av betänkandet SOU 2015:25 En ny Säkerhetsskyddslag ~ @ REGERINGSKANSLIET Justitiedepartementet Enheten för lagstiftning om allmän ordning och säkerhet och samhällets krisberedskap (L4J Dan Leeman Telefon 08-405 80 36 dan. leeman@regeri ngskansl iet. se

Läs mer

Avseende förslagens konsekvenser för krisberedskapen både för berörda myndigheter som för vård- och omsorgssektorn i sin helhet

Avseende förslagens konsekvenser för krisberedskapen både för berörda myndigheter som för vård- och omsorgssektorn i sin helhet MSB-108.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2012-06-12 Er referens S2012/3890/FS Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Michael Lindstedt 010-240 52

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011

Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011 Kommittédirektiv Översyn av samhällets alarmeringstjänst Dir. 2011:106 Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011 Sammanfattning En utredare ska se över samhällets alarmeringstjänst. Syftet med

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden ÅRSREDOVISNING Miljönämnden Förvaltningsberättelse Målområdet ekologisk hållbarhet innehåller fem mål. Inköp av ekologiska livsmedel fortsätter öka och andelen av totalt inköpta livsmedel är 30 procent.

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning 2013-10-24 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Ludvika kommun Antagen i kommunfullmäktige

Läs mer

Ägardirektiv 2015-2018. Strängnäs Fastighets AB Organisationsnummer 556665-3100

Ägardirektiv 2015-2018. Strängnäs Fastighets AB Organisationsnummer 556665-3100 Dnr KS/2015:240-003 2015-05-26 1/7 Ägardirektiv 2015-2018 Strängnäs Fastighets AB Organisationsnummer 556665-3100 För den verksamhet som bedrivs i Strängnäs Fastighets AB, i det fortsatta kallad SFAB,

Läs mer

Kulturarv för alla 2012

Kulturarv för alla 2012 Rapport från Riksantikvarieämbetet Kulturarv för alla 2012 Riksantikvarieämbetets regeringsuppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys. Falkenbergs kommun 2011

Risk- och sårbarhetsanalys. Falkenbergs kommun 2011 Risk- och sårbarhetsanalys Falkenbergs kommun 2011 1 Innehållsförteckning 1. 1 Falkenbergs kommun 6 1.1 Falkenbergs kommuns riskbild 2011 6 2. 2 Analysmetod 8 3. 3 Samhällsviktig verksamhet 9 Definition

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Postutdelning i Lidsjöbergsområdet, Strömsunds kommun

Postutdelning i Lidsjöbergsområdet, Strömsunds kommun Datum Vår referens Sida 2015-05-07 Dnr: 14-8047 1(7) Postavdelningen Pär Lindberg 08-678 57 64 par.lindberg@pts.se PostNord Group AB Att: Fredrik Hammarqvist Postutdelning i Lidsjöbergsområdet, Strömsunds

Läs mer

Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket.

Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket. MSB-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 1 (11) Samordnat av Carina Fredström Mötesdatum 2015-05-07 Mötestid 08:30 16:45 Närvarande Länsstyrelsen Stig Husin Torbjörn Johansson

Läs mer

Konsekvensutredning avseende ändring av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälsooch sjukvården m.m.

Konsekvensutredning avseende ändring av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälsooch sjukvården m.m. 2014-07-09 Dnr 33272/2014 1(13) Avdelningen för regler och behörighet Förvaltningsjuridik Jenny Gaudio jenny.gaudio@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning avseende ändring av Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan SMEDJEBACKENS Kommun Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram 2013-2017 FÖRORD För varje

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötland -Prioritering av elanvändare vid elbrist Styrel 2 nov 2010

Länsstyrelsen Östergötland -Prioritering av elanvändare vid elbrist Styrel 2 nov 2010 Länsstyrelsen Östergötland -Prioritering av elanvändare vid elbrist Styrel 2 nov 2010 Projektorganisation i länet Projektledare Länsstyrelsen - Jenny Knuthammar (Eva Kihlkrans, Fredrik Holmgren) Referensgrupp-

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan LUDVIKA KOMMUN Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram UTSTÄLLNINGS- OCH REMISSVERSION

Läs mer

Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar

Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar Komplettering av ansökan till delegationen för hållbara städer Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar Sökande: Stadsliv AB, Motala och Skellefteå kommuner. I nedanstående

Läs mer

- Redovisning av regeringsuppdrag i regleringsbrevet för 2012

- Redovisning av regeringsuppdrag i regleringsbrevet för 2012 2012-06-20 Dnr 011-2011-5066 Förslag på hur Tillväxtverket kan ge stöd i förenklingsarbetet på myndigheter med omfattande verksamhet riktad till företag. - Redovisning av regeringsuppdrag i regleringsbrevet

Läs mer

PTS Förstudierapport 700 MHz - Förstudie inför arbete med tilldelning av 694 790 MHz

PTS Förstudierapport 700 MHz - Förstudie inför arbete med tilldelning av 694 790 MHz MSB-108.3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (9) Ert datum 2015-02-25 Er referens PTS-ER-2015:10 Post och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm PTS Förstudierapport 700 MHz - Förstudie

Läs mer

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3

Läs mer

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för

Läs mer

Minnesanteckningar Driftsäkerhetsforum Tid: 26 november 9.30-12.30 Plats: PTS lokaler på Valhallavägen 117 i Stockholm

Minnesanteckningar Driftsäkerhetsforum Tid: 26 november 9.30-12.30 Plats: PTS lokaler på Valhallavägen 117 i Stockholm Datum 2014-12-17 1(7) Nätsäkerhet Gudrun Thelander 08-678 57 85 gudrun.thelander@pts.se Minnesanteckningar Driftsäkerhetsforum Tid: 26 november 9.30-12.30 Plats: PTS lokaler på Valhallavägen 117 i Stockholm

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Vansbro Kommun FÖRORD För varje kommun ska det

Läs mer

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 På lång sikt Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner för att bevaka

Läs mer

Motion om laddinfrastruktur

Motion om laddinfrastruktur KF 28:1 KF 28:2 KF 28:3 KF 28:4 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Dnr KS/2015:517-034 2016-03-31 1/3 Motion om laddinfrastruktur Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige besluta att 1. bifalla motionen,

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-04-25

BESLUT. Datum 2012-04-25 BESLUT 1 (8) Datum 2012-04-25 Vår beteckning FÖRETAG Medtronic AB Box 1034 164 21 Kista SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutar att nedanstående

Läs mer

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Hastigt uppkomna nätverk under extraordinära händelser En kortfattad beskrivning av tekniska arbetet och två fallstudier

Hastigt uppkomna nätverk under extraordinära händelser En kortfattad beskrivning av tekniska arbetet och två fallstudier Hastigt uppkomna nätverk under extraordinära händelser En kortfattad beskrivning av tekniska arbetet och två fallstudier Eva Törnqvist, Simin Nadjm Tehrani 2011 09 23 Innehåll 1. Olika aktörers agerande

Läs mer

Barn och unga i familjehem

Barn och unga i familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga i familjehem Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

Miljöchefen NMC-enkäten 2010

Miljöchefen NMC-enkäten 2010 Miljöchefen NMC-enkäten 2010 Innehåll MILJÖCHEFEN - NMC-ENKÄT 2010 3 NMCS MEDLEMMAR 2010 4 MEDLEMMARNAS BAKGRUND 7 MEDLEMMARNAS ARBETSUPPGIFTER 8 MILJÖCHEFENS ROLL 11 MEDLEMMARNAS UPPLEVELSE AV SIN ARBETSSITUATION

Läs mer

Verksamheten i samverkansområdena under perioden den 1 september 31 december 2006

Verksamheten i samverkansområdena under perioden den 1 september 31 december 2006 Verksamheten i samverkansområdena under perioden den 1 september 31 december 2006 Redogörelse i enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 2007-02-21 1861/2006 Redogörelse

Läs mer

Kompetenskartläggning av lärarlegitimation och behörighet

Kompetenskartläggning av lärarlegitimation och behörighet Bilaga 75 Datum Beteckning 2012-04-24 Dnr 12-6-1 Siv Wilborgsson Telefon 0709 719938 Styrelsen Kompetenskartläggning av lärarlegitimation och behörighet Beredningen för utbildningsfrågor beslutade den

Läs mer

Robusta upphandlingar

Robusta upphandlingar samhällsskydd och beredskap 1 (20) ROS-SSV SKYDD AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Robusta upphandlingar Ett delprojekt inom ramen för genomförande av Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet Delrapport

Läs mer

Klimatanpassning i praktiken 2010 04 13

Klimatanpassning i praktiken 2010 04 13 SIDAN 1 Klimatanpassning i praktiken 2010 04 13 Brita Mohlin, säkerhetsenheten vid stadsledningskontoret Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Fastighetskontoret Idrottsförvaltningen Kulturförvaltningen

Läs mer

Samarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård

Samarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård 2014-09-09 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/460-141 Kommunstyrelsen Samarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Nästa steg i Gotlands Fibersatsning: Ett redundant och robust nät med en samhällskanal

Nästa steg i Gotlands Fibersatsning: Ett redundant och robust nät med en samhällskanal Nästa steg i Gotlands Fibersatsning: Ett redundant och robust nät med en samhällskanal Bakgrund Gotland antog sin andra bredbandsstrategi 2010. Målet var att med hjälp av socken-modellen anlägga ett fibernät

Läs mer

Lars-Evert Dahlberg (kd)

Lars-Evert Dahlberg (kd) Kommunstyrelsen 2011-01-11 1 Plats och tid Rådhuset i Säter, kl 08.30 11.20. Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Abbe Ronsten, ordförande (s) Lotta Bergstrand, vice ordförande (fp) Mats Nilsson (s) Annaklara

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn November 2013 Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Om jobbhälsobarometern...

Läs mer

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar REMISSAMMANSTÄLLNING -11-13 537-1-7 Enligt sändlista Vår referens: Johanna Egerup - 9 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Läs mer

Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Lagan

Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Lagan STATKRAFT SVERIGE AB Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Lagan Uppdragsnummer 2156083 Stockholm 2013-12-18 1 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 2 PROJEKTETS ORGANISATION

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband

Läs mer

Sjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006

Sjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006 Enheten för analys Anna Enström Järleborg MISSIV DATUM DIARIENR 2007-01-25 2006/431 ERT DATUM ER BETECKNING 2005-12-20 Fi2005/6390 Finansdepartementet Enheten för statlig arbetsgivarpolitik (ESA) 103 33

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar

Läs mer

Finansieringsprinciper

Finansieringsprinciper Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel De satsningar som finansieras

Läs mer

Resultat av genomförda samråd

Resultat av genomförda samråd Sida 1(5) Enheten för kollektivtrafik Datum 2015-11-26 Resultat av genomförda samråd PM Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon 054-701

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Utredningen om järnvägens organisation

Utredningen om järnvägens organisation 1 Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av slutbetänkande 16 december 2015 2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt, 2014 och första kvartalet 2015

Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt, 2014 och första kvartalet 2015 2015:16 Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt, 2014 och första kvartalet 2015 Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2015 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys 2015. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys 2015. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Region Jämtland Härjedalens risk- och Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(17) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. 2015-09-29 Nyutgåva Regionstyrelsen 3(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer