I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011.

Transkript

1 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år De fyra största nätkoncessionsinnehavarna redovisade 2011 en arbetsinsats på sammanlagt 1185 persondagar för Styrel. Vattenfall beräknas ha lagt persondagar, Fortum uppger att man har lagt 110 persondagar, E.ON uppger att man har lagt 275 persondagar och Göteborg Energi uppger att man har lagt 20 persondagar. Intervjuer med en liten nätkoncessionsinnehavare gav vid handen att företaget lagt 6,5 persondagar. I en intervju med en medelstor nätkoncessionsinnehavare angav respondenten att de lagt 5 persondagar på styrelarbetet. Mot bakgrund av dessa uppgifter uppskattas varje nätkoncessionsinnehavare, undantaget de fyra största, ha lagt i genomsnitt 7,5 persondagar på Styrel år Detta innebär att nätkoncessionsinnehavarna total uppskattas ha lagt persondagar (7,5 * ). Den totala kostnaden för nätkoncessionsinnehavarna arbete uppskattas således till 12 MSEK (2 405 * 5 000). Kostnaderna för nätkoncessionsinnehavarna styrelarbete bedöms bli lägre vid planeringsomgången Bedömningen visar att kostnaderna för planeringsprocessen för deras del bör uppgå till totalt ~ 6,0 MSEK (50 % av föregående planering). För ytterligare information - se avsnittet Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen En jämförelse av regleringsalternativ Det alternativ som tidigare framförts till reglering är att Energimyndigheten inte utfärdar några föreskrifter utan endast ger råd om hur planering ska ske. Ett syfte med Energimyndighetens föreskrifter är att säkerställa att alla deltagare genomför Styrel på samma sätt, för att i största mån minimera administrativa kostnader och risken för att planering inte genomförs. Jämförelsealternativet till reglering skulle därför leda till ökade kostnadsmässiga konsekvenser för deltagare i Styrel. Energimyndigheten har inga siffror på hur 1 Vattenfall har i intervju inte uppgivit antalet persondagar utan istället en personalkostnad om 4 miljoner SEK. Föreliggande kostnadsuppskattning utgår från att en persondag kostar kr, således beräknas Vattenfall ha lagt 800 persondagar ( / = 800).

2 stor denna ökning skulle bli, men hänvisar till att det vid utvärdering av planeringsomgången 2011 framkom att användning av planeringsdokument och en fastlagd metod minskade den administrativa bördan. Kostnadsmässiga konsekvenser med Styrel Styrel medför administrativa kostnader för medverkande aktörer. Styrelplaneringen kräver dock inte att någon ny teknik eller utrustning behöver anskaffas. Hur stora kostnader som uppstår varierar kraftigt mellan olika grupper av aktörer och mellan aktörer inom en grupp. Kostnaderna beror även på hur många objekt som identifieras som samhällsviktiga. En uppskattning av antal objekt kan vara att det vid planeringsomgången 2011 identifierades cirka objekt, vilket motsvarar 1 % av Sveriges elanvändare. Antalet objekt kan antas komma att öka i planeringsomgången Kommuner och länsstyrelser som deltar kan beroende på tidigare erfarenhet från hantering av säkerhetsklassat material behöva genomföra utbildningar i sekretesshantering för handläggare. Det kan även röra sig om kostnader för informationssäkerhet, tillträdesbegränsning och säkerhetsprövning av personal Energimyndigheten genomförde i arbetet med Styrelplaneringen en första nationell planeringsomgång 2011 med deltagande från tjugo centrala myndigheter med ansvar enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Före denna planeringsomgång hade ett flertal testomgångar genomförts med olika utvalda aktörer. Genom Energimyndighetens utvärderingar av de genomförda planeringarna finns bra information om vilka kostnader som medverkande aktörer hade i de tidigare omgångarna. En stor del kostnaderna i Styrelplaneringen uppstår dock första gången en aktör medverkar i planeringen. Kommande planeringar kommer aktören bara behöva justera underlaget från den första planeringen, och kostnaderna kommer då att minska betydligt. Energimyndigheten har därför utifrån de fakta som finns från tidigare planeringsarbete försökt räkna fram troliga kostnader för nästa planeringsomgång då dessa föreskrifter kommer gälla. Av vikt för kostnadsbedömningen är att Styrelplaneringen är ett verktyg bland andra inom den svenska krisberedskapen. Medverkande aktörer kommer kunna använda information från Styrelplaneringen i annat krisberedskapsarbete som aktören ska genomföra, så som risk- och sårbarhetsanalyser, och kontinuitetsplanering. Därmed kommer kostnaderna för det totala krisberedskapsarbetet inte att öka med så mycket som Styrel kostar. Det är troligt att denna effekt ökar över tiden efterhand som integrering med övrigt arbete sker. De Styrelunderlag som utarbetats under tidigare planeringsomgångar har redan nu använts i utredningar och faktiska uppkomna kriser. Så skedde till exempel vid de höga vattenflöden som uppstod i Uppsala våren Styrel är ett pågående och återkommande arbete. Energimyndigheten ska vart fjärde år ta initiativ till planering och framtagande av underlag. Länsstyrelsen får dock enligt 7 styrelförordningen överlämna ett reviderat underlag till

3 nätkoncessionsinnehavare och SvK högst en gång per år. Detta innebär att årliga revideringar kan genomföras och underlaget hållas uppdaterat på ett mer kontinuerligt sätt än om Styrelplaneringen genomfördes endast vart fjärde år. Statliga myndigheter I slututvärderingen av den första nationella planeringsomgången 2011 deltog sex centrala myndigheter (av 20) i en enkät. Av dessa var Trafikverket utan tvekan den aktör som lagt ned mest arbete på Styrel, totalt cirka 90 persondagar. Övriga fem myndigheter som svarat har lagt ned 5-20 persondagar. Energimyndigheten bedömer utifrån myndigheternas ansvarsområden att övriga centrala myndigheter som deltagit i planeringsprocessen (14 stycken) tillsammans har lagt lika mycket tid som dessa sex tillsammans. Detta innebär att de centrala myndigheternas nedlagda tid 2011 totalt uppskattats till 308 persondagar. Det innebär en total kostnad om 1,5 MSEK (308 * 5 000). I planeringsomgången bedöms cirka 100 av landets myndigheter medverka i Styrelplaneringen. Kostnaderna för Styrelarbetet för de myndigheter som medverkat i den första nationella planeringsomgången bedöms bli lägre vid den andra nationella planeringsomgången. Det finns dock en risk för en total högre kostnad för statliga myndigheter, då antalet myndigheter i den andra planeringsomgången bedöms bli fler än 2011 och arbetet för några av myndigheterna kommer vara mer omfattande än tidigare. Av de ca 100 myndigheterna är 21 länsstyrelser och 21 polismyndigheter vilket medför att det finns ett 60-tal andra myndigheter, nytillskottet är ca 40 myndigheter i förhållande till tidigare planeringsomgång. Energimyndighetens bedömning visar att planeringsprocess bör hamna på totalt ~21 MSEK för de organisationer som deltar, varav statliga myndigheters del (exklusive länsstyrelserna) bedöms totalt till ~ 1,5 MSEK (lika som föregående planering). Anledningen till att den totala kostnaden för statliga myndigheter inte minskar är att många av dem inte deltog i planeringsomgången För de myndigheter som deltog kan kostnaden antas minska markant. Länsstyrelserna Länsstyrelserna har inom Styrel en samordnande roll. De samlar in och sammanväger uppgifter från statliga myndigheter och kommuner till länsövergripande planeringsunderlag. Samtliga länsstyrelser deltog år 2011 mycket aktivt i Styrelarbetet. Enligt utvärderingen 2011 använde länsstyrelserna totalt persondagar. Siffran bygger på en summering av det antal persondagar som informanterna från respektive länsstyrelse har uppgett i intervjuer. Detta innebar en total kostnad om 7,3 MSEK (1 465 * 5000). Vid Styrels andra planeringsomgång bedöms länsstyrelsernas kostnader minska, detta då en stor del av arbetet med att identifiera samhällsviktiga elanvändare och prioritering av elledningar redan genomförts

4 2011. Den andra planeringsomgången innebär således till stor del av en revidering av tidigare uppgifter. Tack vare den minskade arbetsinsatsen som en andra planeringsomgång innebär så beräknas länsstyrelsernas deltagande i planeringsprocessen kosta totalt ~ 3,0 MSEK eller 41 % av föregående planering. Med hjälp av utvecklat stöd från Energimyndigheten i form av informationsfilmer, utbildningar, planeringsdokument, nätverk mm bedöms dock kostnaden bli lägre än Kommuner I utvärderingen 2011 inkom svar från 228 kommunrepresentanter från 185 kommuner till den enkät som Energimyndigheten skickade ut. I utvärderingen genomfördes även fördjupningsintervjuer med 9 kommuner (inklusive Stockholm, Göteborg och Malmö). I utvärderingen visade sig antalet nedlagda persondagar skilja sig väsentligt åt mellan kommunerna. Medianen för antal nedlagda persondagar var 25 persondagar och en rimlig uppskattning är att medianen får representera nästan samtliga deltagande kommuner (287 stycken). Storstadskommunerna hade väsentligt högre antal persondagar (Stockholm 910 persondagar, Göteborg 118 persondagar, Malmö cirka 100 persondagar). Den totalt nedlagda tiden för 2011 uppskattas till persondagar (287 * ). Kommunernas arbete har således kostat totalt 41,5 MSEK (8 303 * 5 000). Någon särredovisning av landstingens kostnader gjordes inte år Kostnaderna för Styrelarbetet bedöms bli lägre vid den andra nationella planerings-omgången. Bedömningen visar att planeringsprocessen för kommunernas del bör uppgå till totalt ~10,5 MSEK (25% av föregående planering). En stor del av kommunernas arbete är genomfört under första planeringsomgången. De har inte det samordnande ansvar som länsstyrelserna har, vilket gör att den beräknade kostnaden blir betydligt lägre under andra planeringsomgången. Nätkoncessionsinnehavare I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år De fyra största nätkoncessionsinnehavarna redovisade 2011 en arbetsinsats på sammanlagt 1185 persondagar för Styrel. Vattenfall beräknas ha lagt persondagar, Fortum uppger att man har lagt 110 persondagar, E.ON uppger att man har lagt 275 persondagar och Göteborg Energi uppger att man har lagt 20 persondagar. Intervjuer med en liten nätkoncessionsinnehavare gav vid handen att företaget lagt 6,5 persondagar. I en intervju med en medelstor nätkoncessionsinnehavare angav respondenten att de lagt 5 persondagar på styrelarbetet. Mot bakgrund av dessa uppgifter uppskattas varje nätkoncessionsinnehavare, undantaget de fyra största, 2 Vattenfall har i intervju inte uppgivit antalet persondagar utan istället en personalkostnad om 4 miljoner SEK. Föreliggande kostnadsuppskattning utgår från att en persondag kostar kr, således beräknas Vattenfall ha lagt 800 persondagar ( / = 800).

5 ha lagt i genomsnitt 7,5 persondagar på Styrel år Detta innebär att nätkoncessionsinnehavarna total uppskattas ha lagt persondagar (7,5 * ). Den totala kostnaden för nätkoncessionsinnehavarna arbete uppskattas således till 12 MSEK (2 405 * 5 000). Kostnaderna för nätkoncessionsinnehavarna styrelarbete bedöms bli lägre vid planeringsomgången Bedömningen visar att kostnaderna för planeringsprocessen för deras del bör uppgå till totalt ~ 6,0 MSEK (50 % av föregående planering). Nätkoncessionsinnehavarnas insats har sedan föregående planeringsomgång förtydligats och förenklats för de flesta. Dock kvarstår det tre stora nätkoncessionshavarnas arbete. Då detta omfattar ca hälften av landets elanvändare bedöms den totala minskningen för gruppen som helhet inte bli mer än 50 %. Samhällsviktiga elanvändare Arbetsinsatsen är vanligtvis mycket begränsad för en elanvändare. Denne ska endast fylla i en fastställd mall med namn, adress, verksamhet och anläggningsidentitet för sin elmätare. Detta arbete bedöms endast ta någon eller några timmar. Vissa sektorer kan ha många objekt som ska prioriteras och arbetet kan då för ett fåtal elanvändare bli mer omfattande. Det gäller särskilt sektorn elektroniska kommunikationer där det finns ett mycket stort antal objekt som fyller en samhällsviktig funktion. Till exempel byggs mobiltelefonnätet upp av en stor mängd basstationer som måste fungera om det ska vara möjligt att nå larmnumret 112. Sektorn elektroniska kommunikationer är även viktig för att andra samhällsviktiga funktioner ska fungera. Post- och telestyrelsen (PTS) har som talesman för Nationella telesamverkansgruppen (NTSG) bedömt att det för sektorn elektroniska kommunikationer kan röra sig om persondagars arbete för att identifiera och prioritera samtliga objekt under planeringsomgången PTS har också klarlagt att det är enklare för företagen att inventera alla objekt än att göra ett urval. Sociala konsekvenser Genom styrel har lagstiftaren möjliggjort prioritering av samhällsviktiga elanvändare vid kortvarig elbrist. Den nya principen för fördelning av el vid bristsituationer syftar till att lindra konsekvenserna vid avbrott och manuell förbrukningsfrånkoppling, d.v.s. inte vid elfel p.g.a. nedfallna träd eller dylikt. Genom styrels prioritetsklasser ökar möjligheten att vid kriser i första hand kunna prioritera samhällsviktig verksamhet. Styrel innebär dock ingen garanti för någon elanvändare att inte bli frånkopplad vid en krissituation. En verksamhetsutövare som har krav på ständig, oavbruten elförsörjning måste också i fortsättningen själv säkerställa sådan. Den inventeringen av samhällsviktig verksamhet som genomförts och som justeras efterhand har genomförts av lokala och regionala aktörer, vilket stärker möjligheterna till lokal förankring och kännedom om

6 planeringsprocessens resultat. Arbetet med styrel bidrar till att lokala och regionala aktörer får bättre kännedom om avgörande beroendeförhållanden och om samhällsviktig verksamhet inom de egna geografiska områdena. Styrelarbetet stärker också förmågan till privat offentlig samverkan och därmed förutsättningarna för samverkan på både strategisk och praktisk nivå. Konsekvenser för informationssäkerhet Genom styrel kommer SvK att få ett samlat underlag för samtliga rangordnade elledningar i Sverige. Det har under samråd och i referensgruppen framkommit synpunkter på att detta kan leda till en ökad sårbarhet då en stor mängd känslig information samlas hos en aktör. Från samråd har dock framkommit att SvK själva inte ser någon sådan risk, och framhåller att de behöver samtliga uppgifter för att kunna lösa myndighetens uppgift vid manuell förbrukningsfrånkoppling. Kommuner och länsstyrelser som deltar kan beroende på tidigare erfarenhet från hantering av säkerhetsklassat material behöva genomföra utbildningar i sekretesshantering för handläggare. Det kan även röra sig om kostnader för informationssäkerhet, tillträdesbegränsning och säkerhetsprövning av personal. Kommuner och länsstyrelser som deltar kan beroende på tidigare erfarenhet från hantering av säkerhetsklassat material behöva genomföra utbildningar i sekretesshantering för handläggare. Det kan även röra sig om kostnader för informationssäkerhet, tillträdesbegränsning och säkerhetsprövning av personal. Ansvaret för att följa gällande lagstiftning och hantera känslig information på ett säkert sätt åvilar varje deltagare i styrel.