Krissamverkan Gotland

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krissamverkan Gotland"

Transkript

1 Version Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län

2 Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden... 3 Bakgrund... 5 Syfte... 6 Mål... 6 Samverkansprinciper... 6 Översikt samverkansnätverk... 7 Krissamverkansråd... 8 Syfte och mål... 8 Deltagare... 8 Mötesfrekvens... 9 GotSam AU... 9 Syfte och mål... 9 Deltagare Mötesfrekvens GotSam TiB/VB-nätverk Syfte och mål Deltagare Mötesfrekvens GotSam ISF inriktnings och samordningsfunktion

3 Inledning I vårt samhälle kan oönskade och oväntade samhällsstörningar inträffa som medborgarna 1 förväntar sig att olika samhällsorgan ska hantera eller minimera konsekvenserna av. En sådan händelse kan involvera flera samhällsorgan samtidigt, vilket leder till att inblandade aktörer behöver samordna insatserna för att på mest effektiva sätt nyttja tillgängliga resurser. Hanteringen leds av ansvariga aktörer och samordnas såväl inom sektor som geografiskt. För att samordning ska fungera bör aktörerna samverka före, under och efter en samhällsstörning. En utgångspunkt i krisberedskapsarbetet är ansvarsprincipen, vilken bland annat innebär att alla har ett ansvar för att samverka med andra aktörer 2. Genom åtgärder före en samhällsstörning bygger aktörerna upp kunskap om varandras kompetenser och förmågor inom området, vilket leder till ett ökat förtroende för varandra. Under en samhällsstörning uppstår en mängd hjälpbehov och aktörerna som ska möta dessa skilda hjälpbehov har var och en sitt specifika uppdrag att lösa. Samtidigt som ett antal val och prioriteringar måste göras har medverkande aktörer generellt sett inte beslutsrätt över varandra, vilket kan leda till oklarheter i ledningsstrukturen. Därför krävs samordning och gemensamt agerande av ett flertal olika aktörer för att uppnå uppsatta mål. Det är viktigt att kunna lyfta blicken från sitt eget ansvarsområde för att skapa sig en helhetsbild av händelsen 3. Dessutom kan de skilda hjälpbehoven stå i konflikt med varandra. Efter en samhällsstörning finns ett stort behov av att uppmärksamma problem och avvikelser för att kunna dra lärdom av inträffade olyckor och händelser. 1 Med medborgare menas både bofasta på Gotland samt besökare, vilket då innefattar både nationella och internationella. Vi har också att ta hänsyn till det faktum att medborgare är olika och därför har olika behov (Till exempel språkliga-, fysiska-, kommunikativa- eller psykiska behov) MSB (2014) Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. 2

4 Grundläggande nationella principer Det svenska systemet för krisberedskap har tre grundprinciper: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Ansvarsprincipen innebär att den aktör som har ansvar för en verksamhet under normala situationer har motsvarande ansvar vis störningar i samhället. Aktörer har även ett ansvar att agera i osäkra lägen. Den utökade ansvarsprincipen innebär även att aktörerna ska stödja och samverka med varandra i händelse av en samhällsstörning. Likhetsprincipen säger att under en kris ska verksamheten så långt det är möjligt fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och det aktuella landstinget som ansvarar för insatsen. Utöver dessa principer bygger krishanteringssystemet på två uttalade typer av ansvar; geografiskt områdesansvar samt sektorsansvar. Geografiskt områdesansvar innebär ansvar att verka för en fungerande samordning mellan aktörer som är inblandade i krisberedskapen på lokal, regional samt central nivå. Sektorsansvar innebär det ansvar statliga myndigheter har för sakfrågor av nationell karaktär oavsett frågornas geografiska anknytning. Samhällets skyddsvärden Regering och riksdag har formulerat mål för samhällets krisberedskap och säkerhet, utifrån dessa mål har MSB tagit fram värden för vad som ska skyddas, så kallade skyddsvärden. Värdena som ska skyddas är i grunden likvärdiga och utgångspunkten är att de inte ska viktas däremellan 4. Människors liv och hälsa avser fysisk och psykisk hälsa hos de som drabbas direkt eller indirekt av en händelse, omfattar alla som har Sverige som hemvist eller uppehåller sig i Sverige, omfattar också svenskamedborgare som uppehåller sig utomlands. Samhällets funktionalitet avser funktionalitet och kontinuitet i det som direkt eller indirekt påverkar samhällsviktig verksamhet och som medför konsekvenser. 4 MSB (2014) Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. 3

5 Demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter avser människors tilltro tilldemokratin och rättsstaten samt förtroende för samhällets instruktioner och det politiska beslutsfattandet samt avsaknad av korruption och rättsövergrepp. Miljö och ekonomiska värden avser miljö i form av mark, vatten samt fysisk miljö, biologisk mångfald, värdefulla natur- och kulturmiljöer samt annat kulturarv. Ekominiska värden i form av privat och offentlig lös och fast egendom samt värdet av produktion av varor och tjänster. Nationell suveränitet Kontroll över nationens territorium och över politiska beslutsprocesserna i landet samt säkrande av nationens försörjning med förnödenheter. 4

6 Bakgrund Länsstyreslen är geografiskt områdesansvarig på regional nivå 5, på lokal nivå har respektive kommun det geografiska områdesansvaret 6 och på nationell nivå är det regeringen som har ansvaret. På Gotland har länsstyrelsen och Region Gotland samma geografiska område vilket är unikt i Sverige. Region Gotland har dessutom sjukvårdshuvudmannaskap som innefattar landstingets sektorsansvar. Det geografiska områdesansvaret innebär att Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland under en samhällsstörning bl.a. ska verka för gemensam inriktning och samordning av de åtgärder som behöver vidtas, samt vara den sammanhållande funktionen under en samhällsstörning gentemot andra aktörer inom det geografiska området Gotland. Samordningen måste ske i en väl fungerande dialog mellan länsstyrelsen och Region Gotland. På Gotland finns flera aktörer och verksamheter med sektorsansvar, till exempel polismyndigheten, kustbevakningen, försvarsmakten, Region Gotland med sjukvårdshuvudmannaskap m.fl. Sektorsansvar innebär bland annat ansvar för sakfrågor av nationell karaktär oberoende av frågornas geografiska område 7. Som en del av att bygga upp fungerande samverkan med nödvändiga nätverk startades år 2001 ett projekt som fick arbetsnamnet GotSam. Projektet var föranlett av ett regeringsuppdrag från 2000 där Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Tullverket, Länsstyrelsen i Gotlands län samt Sjöfartsverket fick i uppdrag att gemensamt belysa behovet av möjligheterna att samutnyttja sina resurser vid hantering av allvarliga olyckor på Gotland. Region Gotland deltog också i projektet utifrån sitt geografiska områdesansvar. Projektet avslutades 2008 och resulterade i två nätverk, GotSam Arbetsutskott (GotSam AU) samt GotSam TiB/VB 8. Dessa två nätverk har ingått som en del i den ordinarie verksamheten sedan Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 6 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 7 MSB (2014) Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. 8 TiB Tjänsteman i beredskap, tillgänglig 24 timmar om dygnet alla årets dagar. VB-vaktahavande beslutsfattare innebär samma beredskap. 5

7 Syfte Syftet med Krissamverkan Gotland är att skapa förutsättningar för att olika aktörer ska kunna samverka före, under och efter samhällsstörningar. Samverkan syftar till att: Utnyttja befintliga resurser effektivt och ansvarsfullt Behovsoptimera effekten av vidtagna åtgärder Möjliggöra för aktörerna att lösa sina uppgifter på ett tillfredställande sätt Mål Det övergripande målet med de samverkansstrukturer som beskrivs i Krissamverkan Gotland är att bidra till upprätthållande av samhällets skyddsvärden 9. Målet är också att aktörerna i händelse av en samhällsstörning har god förmåga att skapa en samlad lägesbild. Samverkansstrukturerna ska bidra till att stärka varje aktörs arbete med krishantering samt upprätthålla och utveckla en god krishanteringsförmåga på Gotland. Arbetet ska medverka till säkerhet och trygghet för befolkningen på och runt Gotland samt ett samordnat nyttjande av befintliga resurser. Samverkansprinciper Med samverkan i Krissamverkan Gotland menas att olika aktörer arbetar för att uppnå det gemensamt uppsatta målet som finns för krissamverkan på Gotland. Aktörerna kommer överens om inriktning och samordning av tillgängliga resurser 10. Bärande samverkansprinciper för alla aktörer som ingår i Krissamverkan på Gotland är att: samtliga aktörer arbetar aktivt med informationsspridning samtliga aktörer tar initiativ och medverkar till samverkan när behov uppstår samtliga aktörer arbetar utifrån ett gemensamt helhetsperspektiv samtliga aktörer deltar i samverkan utifrån eget ansvar och uppdrag. 9 Se avsnitt om Samhällets skyddsvärden, detta dokument. 10 MSB (2014) Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. 6

8 samverkan präglas av öppenhet, prestigelöshet, tillit, respekt, engagemang och delaktighet Översikt samverkansnätverk Krissamverkan på Gotland består av ett antal funktioner och nätverk som beskrivs nedan. Det handlar om ett helhetsgrepp där flera aktörer deltar för att uppnå en god samverkan på Gotland. I korthet kan krissamverkan på Gotland beskrivas genom två huvudsakliga nätverk; krissamverkansråd samt GotSam. GotSam består av tre funktioner kopplat till krisberedskap; GotSam Arbetsutskott (AU) för planering och strategiskt arbete GotSam TiB/VB nätverk med veckovis samverkan samt, GotSam ISF operativ krissamverkan vid inträffad samhällstörning. Aktörerna inom Krissamverkan Gotland samverkar på flera sätt före, under och efter en inträffad samhällsstörning. Alla nätverk och aktiviteter är inte aktiva under samma fas då inriktningen på nätverken skiljer sig åt. Före Aktiva nätverk: - Krissamverkansråd - GotSam AU - GotSam TiB/VB-nätverk Aktiviteter - Risk och sårbarhetsanalys - Utbildning och övning - Veckovisa samverkanskonferenser - Information- och kunskapsspridning - Planer och rutiner för samverkan - Veckovisa samverkansmöten Under Aktiva nätverk: - GotSam TiB/VB-nätverk - GotSam ISF Aktiviteter - Regional samverkanskonferens - Beslut - Samlad lägesbild - Omvärldsbevakning, analys - Identifiera samverkansbehov - Information till allmänheten Efter Aktiva nätverk: - GotSam AU - Krissamverkansråd Aktiviteter - Uppföljning - Utvärdering - Uppdatering rutiner/planer 7

9 Krissamverkansråd Krissamverkansrådet är en del i det krisberedskapsarbete som bedrivs på Gotland och är reglerat enligt förordningen med länsstyrelseinstruktion (2007:825, 54 ) samt enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Syfte och mål Krissamverkansrådet ska vara en strategisk plattform för samverkan, samordning och information inom områdena krisberedskap, krishantering och skydd mot olyckor. Syftet är att vara ett samverkansforum för informationsutbyte och kunskapsuppbyggnad inom nämnda områden. Verksamheten inom krissamverkansrådet ska verka för ökad säkerhet och trygghet för befolkningen på och runt Gotland samt bidra till ett samordnat nyttjande av befintliga resurser. Detta görs bland annat genom kunskapsspridning, scenariobaserade diskussioner samt i vissa fall även beslut om gemensam inriktning för sektorsövergripande aktiviteter som berör flera aktörer, t.ex. Almedalsveckan. Deltagare Överenskommelsen mellan Länsstyrelsen i Gotlands län samt Region Gotland är att ordförandeskapet hålls vartannat år av Region Gotland och vartannat år av Länsstyrelsen. Den som är sammankallande ansvarar bland annat för kallelse, mötesagenda samt dokumentation från rådets möten. Styrgruppen utgörs av Länsstyrelsen och Region Gotland. Deltagande aktörer i krissamverkansrådet ingår utifrån sektorsansvar eller ansvar för samhällsviktigverksamhet på Gotland. Deltagande aktörer Länsstyrelsen i Gotlands län Region Gotland Kustbevakningen Sjöfartsverket Radio Gotland Svenska kyrkan, Visby stift 8

10 GEAB Polismyndigheten Trafikverket Försvarsmakten o Regional stab Mitt o Utbildningsgrupp Gotland Swedavia Övriga aktörer kan adjungeras vid behov. Mötesfrekvens Krissamverkansrådet sammanträder 4 gånger per år. Den aktör som innehar ordförandeskapet ansvarar för att vid slutet av ordförandeåret sammanställa en verksamhetsberättelse för det gångna året. Verksamhetsberättelsen är en sammanfattning över aktiviteter, diskussionsfrågor, teman m.m. som varit aktuella på Krissamverkansrådet under det gångna året. GotSam AU Syfte och mål GotSam AU är en samverkansfunktion som verkar för ett långsiktigt, effektivt och hållbart krishanteringsarbete på Gotland. GotSam AU syftar till att upprätthålla en god myndighetskännedom med nätverk på olika nivåer och skapa förutsättningar för årlig övningsverksamhet samt samordna för relevanta utbildningar. Gemensamma samverkansövningar och utbildningar genomförs varje år och ansvaret för planering samt genomförande bör växla mellan de deltagande aktörerna. GotSam AU upprättar varje år en gemensam övnings- och utbildningsplan samt en larmlista över deltagande aktörer. 9

11 För att åstadkomma aktörsgemensam inriktning och samordning krävs att förutsättningarna är etablerade i det dagliga arbetet genom bland annat möten, planering, utbildning och övning. 11 Vid möten med GotSam AU ska exempelvis följande frågor tas upp: Kommande händelser med särskilt samordnings/samverkans behov. Vilket behov föreligger, vem har ansvaret? Strategiska frågor Uppföljning av utförd samverkan vid inträffade samhällsstörningar Planering av övning och utbildning Omvärldsbevakning och nulägesanalys Deltagare Personal för samverkan ska finnas utsedd från respektive aktör, denna personal utgör stommen för planeringen inför händelser som kräver extra insatser. I GotSam AU ingår företrädare från följande aktörer: Länsstyrelsen i Gotlands Län Region Gotland Polismyndigheten Kustbevakningen Försvarsmakten o Utbildningsgrupp Gotland o Sjöövervakningen Gotland Övriga aktörer kan adjungeras vid behov. Mötesfrekvens GotSam AU träffas 11 gånger per år (1 gång per månad med undantag för juli månad) och ordförandeskapet hålls vartannat år växelvis mellan Region Gotland och Länsstyrelsen i Gotlands län. 11 MSB (2014) Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Sid 13 10

12 GotSam TiB/VB-nätverk I denna funktion sker veckovisa samverkanskonferenser med syfte att aktörerna ska få en aktuell nulägesanalys av varandras verksamheter. Varje aktör redogör för genomförda, pågående samt kommande aktiviteter. I händelse av en samhällsstörning utgör aktörerna i GotSam TiB/VB-nätverk en kontaktpunkt vars uppgift är att ta emot och förmedla larm eller annan nödvändig information till den egna organisationen samt upprätthålla kontaktuppgifter till andra aktörer. Utifrån analys och bedömning kan sedan GotSam ISF (Inriktnings och samordningsfunktion) aktiveras, funktionen finns tydligare beskriven under avsnittet GotSam ISF inriktnings och samordningsfunktion. Syfte och mål GotSams TiB/VB-nätverk syfte är att informera om genomförda, pågående och kommande aktiviteter inom den egna verksamheten, detta ska bidra till en helhetssyn över det aktuella läget på Gotland. Målet med detta är att alla aktörer gemensamt skapar en samlad lägesbild över det aktuella läget. Ett ytterligare syfte är att så tidigt som möjligt bedöma behovet av samordning gällande en befarad eller inträffad samhällsstörning, samt annan situation som kan föranleda behov av samordning och/eller informationsspridning inom länet. Målet är att snabbt kunna starta upp en samverkan vid en inträffad samhällsstörning. Deltagare I GotSams TiB/VB-nätverk ingår företrädare från följande aktörer: Länsstyrelsen i Gotlands län Region Gotland Polismyndigheten Kustbevakningen Försvarsmakten o Utbildningsgrupp Gotland o Sjöövervakningen Gotland Mötesfrekvens Tib/VB-nätverket träffas varje vecka samt vid behov i händelse av en samhällsstörning. 11

13 GotSam ISF inriktnings och samordningsfunktion Den aktör inom GotSam TiB/VB-nätverket som identifierar ett samverkansbehov vid en inträffad händelse är också den som initierar funktionen GotSam ISF enligt gällande larmlista, samt upprättar agenda och beskriver syfte för ett första samverkansmöte. Deltagare väljs ut från respektive aktör baserat på kunskap och kompetens, representanterna bör vara tillräckligt insatta i händelsen och ha det beslutsmandat som krävs. Regionalt samverkansmöte genomförs vid en förestående eller inträffad händelse som bedöms beröra stora delar av länet. Syftet är att skapa en samlad lägesbild, fastställa en inriktning, identifiera samverkansbehov och behov av gemensamma insatser och prioriteringar på kort och lång sikt. I samverkansmötet deltar Länsstyrelsen, Region Gotland samt övriga aktörer som bedöms vara eller bli berörda av händelsen. Mötet kan ske i fysisk form, via telefon eller med andra tekniska hjälpmedel. Vid behov, exempelvis vid telefoniavbrott, kan även RAKEL användas. Vid en samhällsstörning bör GotSam ISF förstärkas med ytterligare personal från deltagande aktörer samt från andra organisationer vid behov. Med andra organisationer menas aktörer som för händelsen är viktiga för samverkan vid en samhällsstörning men som inte medverkar i ordinarie nätverk, detta kan till exempel vara el-leverantörer, transportbolag m.fl. Vid en samhällsstörning agerar varje aktör utifrån ansvarsvarsprincipen, samt verkar stödjande till andra deltagande aktörer vid behov. Larmlista för GotSam ISF fastställs i GotSam AU och uppdateras årligen. 12

14 De parter som undertecknat detta dokument bekräftar att de samtycker i beskrivningen av Krissamverkan Gotland. 13

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län. Kommunstyrelsen Datum Diarienummer Kommunledningskontoret 2015-09-02 2015:421 Demokrati och välfärd Katarina Reigo, 016-7108718 1 (2) Yttrande över Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap

Läs mer

Krisberedskapsplan 2015-2018

Krisberedskapsplan 2015-2018 Krisberedskapsplan 2015-2018 PLAN 2 (16) Innehållsförteckning Håbo kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1. Åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018... 4 Sammanfattning... 4 1.1 Ny krisledningsorganisation...

Läs mer

Bilaga 2. POSOM-plan

Bilaga 2. POSOM-plan STYRDOKUMENT Sida 1(6) Bilaga 2 POSOM-plan Område Styrning och ledning Fastställd KF 2015-12-07 150 Program Program för skydd och säkerhet Plan Riktlinje Krisledningsplan, bilaga Posom-plan Tjänsteföreskrift

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

PLAN KRISER 2012-08-31

PLAN KRISER 2012-08-31 PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, STORA OLYCKOR OCH ANDRA KRISER 2012-08-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 KOMMUNORGANISATION... 3 RISKER OCH SÅRBARHETER I KOMMUNEN... 4 INFORMATIONSBEREDSKAP...

Läs mer

Krishanteringsprogram

Krishanteringsprogram 1 [13] 2015-05-13 Krishanteringsprogram Botkyrka kommuns program för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Dokumenttyp: Styrdokument Beslutad av: Kommunfullmäktige

Läs mer

... 9... 10... 11 ... 26... 27

... 9... 10... 11 ... 26... 27 ... 3... 4... 6... 7... 7... 8... 9... 10... 11... 11... 13... 14... 15... 16... 17... 26... 27... 28 2 Malmö stad strävar efter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Malmö - ett samhälle där

Läs mer

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab 1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Central krisledningsplan för Örebro kommun

Central krisledningsplan för Örebro kommun 2013-12-17 Ks 953/2013 Central krisledningsplan för Örebro kommun Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdrag...3

Läs mer

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Ks 2013:365 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Krislednings- och informationsplan

Krislednings- och informationsplan Krislednings- och informationsplan för Nora kommuns verksamheter vid en extraordinär händelse och vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-26, 49 Reviderad 2007, 59 KRISLEDNINGSPLAN...

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018. Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX

Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018. Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018 Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX Innehållsförteckning 1 Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1 Mål... Fel! Bokmärket

Läs mer

Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem

Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem 1 (7) Räddningstjänsten Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem Utgångspunkter Det nuvarande beredskapssystemet för kommunerna regleras i lagen (1994:1720) om civilt försvar. Det kom till

Läs mer

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7 Sida 1/7 Handlingsplan för samhällsstörning Detta dokument beskriver hur Kungsbacka kommun ska hantera samhällsstörningar som går utanför de vardagshändelser som man normalt är förberedd på. I händelse

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings län

Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings län Bo Edström Christer Wiklund Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 1 (21) Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings Notera:

Läs mer

Försvarsdepartementet. 103 33 Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget

Försvarsdepartementet. 103 33 Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget Sid 1(7) 0774/2004 2004-09-13 Er ref: Fö2004/1404/CIV Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred Uppdraget Regeringen beslutade den 17 juni 2004, dnr.

Läs mer

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP Gäller från 1 september 2006 Detta särtryck är utgivet av Informationsbolaget 2006. Med reservation

Läs mer

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ VILHELMINA Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2)

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-11-02 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Informationschef Pia.Oredsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Krisledningsplan

Läs mer

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Nils Edsmalm TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-08 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 7 1 (7) HSN 1305-0577 Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering,

Läs mer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Hur jobbar MSB med inriktnings och samordningsfunktion? 1 oktober, 2015

Hur jobbar MSB med inriktnings och samordningsfunktion? 1 oktober, 2015 Hur jobbar MSB med inriktnings och samordningsfunktion? 1 oktober, 2015 Mål Ökad förståelse för hur vi ser oss själva och våra roller hur och varför vi arbetar som vi gör utvecklingsbehov Exempel på beskrivningar

Läs mer

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:

Läs mer

Handlingsprogram 2015-2018

Handlingsprogram 2015-2018 Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011

Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011 Kommittédirektiv Översyn av samhällets alarmeringstjänst Dir. 2011:106 Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011 Sammanfattning En utredare ska se över samhällets alarmeringstjänst. Syftet med

Läs mer

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära

Läs mer

Registrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands, Ds 2009:12 Remiss från Justitiedepartementet

Registrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands, Ds 2009:12 Remiss från Justitiedepartementet PM 2009: RI (Dnr 001-1057/2009) Registrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands, Ds 2009:12 Remiss från Justitiedepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst Lagar: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst Lag (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och extra ordinära händelseri fredstid och beredskap / LEH

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap 2010-01-12 Dnr 2164/2010 1(5) Enheten för krisberedskap Joakim Beck-Friis Tel: 075-247 34 38 E-post: joakim.beck-friis@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter och allmänna

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Bilder Med tillstånd av http://www.utryckning-uppsala.se (Utryckning Uppsala). Fickr.com, Creative Commons-licensed, Waldo-Jaquith.

Bilder Med tillstånd av http://www.utryckning-uppsala.se (Utryckning Uppsala). Fickr.com, Creative Commons-licensed, Waldo-Jaquith. Kurskatalog 2013 1 Bilder Med tillstånd av http://www.utryckning-uppsala.se (Utryckning Uppsala). Fickr.com, Creative Commons-licensed, Waldo-Jaquith. 2 Kurser Grundläggande ledningsmetodik Datum: 11 april

Läs mer

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Krisledningsnämnden Plan för extraordinära händelser Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Bilagor Bilaga 1a Åtgärdsplan för ordförande i KLN Bilaga 1b Åtgärdsplan för övriga medlemmar i

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Innehållsförteckning Inledning Syfte Mål Genomförande Organisation och ansvar Riskhanteringsgrupp Säkerhetssamordnaren

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Yttrande 1 (5) Datum 2016-01-14

Yttrande 1 (5) Datum 2016-01-14 1 (5) Indelningskommittén fi.indelningskommitten@regeringskansliet.se YTTRANDE ÖVER ARBETET MED NY LÄNS- OCH LANDSTINGSINDELNING Indelningskommittén har ställt två frågor till länsstyrelserna, dels om

Läs mer

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen Information om lägesbilden MSB verkar, utifrån ett nationellt perspektiv, för att stärka, samordna och vid behov inrikta den samlade hanteringen. Den nationella lägesbilden riktar sig främst till operativa

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Strategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor

Strategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor Strategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor Innehåll 1 Inledning... 3 2 BAKGRUND... 4 2.1 Regionala rådet...4 2.2 Representanter

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Dokumentation. Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015. Första diskussionspunkterna:

Dokumentation. Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015. Första diskussionspunkterna: Dokumentation Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015 Första diskussionspunkterna: 1. Vart vänder man sig för att hitta bästa mottagningsort? 2. Vem har mandat att fatta beslut om mottagning? 3. Vet kommunerna

Läs mer

Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till styrdokument för krisberedskap.

Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till styrdokument för krisberedskap. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Diarienummer 2015-12-18 Maria Fast Utvecklings- och säkerhetsstrateg Kommunledningsförvaltningen Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till

Läs mer

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Finansieringsprinciper

Finansieringsprinciper Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel De satsningar som finansieras

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen MSB-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (5) Antecknat av Halldor Stolt samordning@msb.se 073-026 1103 Mötesdatum 2015-09-18 Mötestid 16.00-16.50 Samverkanskonferens på

Läs mer

Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län

Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län Bakgrund till strategierna Utvecklingsprocessen Strategierna Strategierna beskriver bland annat: Krishanteringssystemet Samverkansgrupper

Läs mer

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011.

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i

Läs mer

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap RakEL Bakgrund robusthet och reparationsberedskap Målen för vår säkerhet! Prop. 2008/09:140 Målen för vår säkerhet är: att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet och att

Läs mer

Regleringsbrevsuppdrag 25

Regleringsbrevsuppdrag 25 samhällsskydd och beredskap (8) 204-0-07 204-349 Regleringsbrevsuppdrag 25 MSB och Försvarsmaktens försvarsplanering samhällsskydd och beredskap 2 (8) 204-0-07 204-349 Innehållsförteckning. Inledning...

Läs mer

Kriskommunikationsplan. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Kriskommunikationsplan. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kriskommunikationsplan För Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kriskommunikationsplanen är en bilaga till Länsstyrelsens Krisledningsplan med rapportnummer 2013:105 Beslutande: Annika Braide, informationsenheten

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006 ~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP I III Landstinget REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET Den tidigare planen fastställdes 2006 Revidering av 2006 års upplaga Den regionala planen är en

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör Ekonomi- och planeringsdirektör HR-direktör Chefsjurist verksamhetsstöd Service- och säkerhetsenheten Rättsenheten Ekonomienheten Personalenheten

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om CBRNE; beslutade den 20 april 2009. FAP 200-1 Utkom från

Läs mer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel version 2.0

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel version 2.0 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel version 2.0 Vilka har tagit fram riktlinjerna? Projekt Samverkan i Rakel Styrgrupp MSB (ordförande Per-Åke Mårtensson, Håkan Axelsson, Kurt Andersson) Socialstyrelsen

Läs mer

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11

Läs mer

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Konferens om landstingens krisberedskap 2015 Utvecklingen av det civila försvaret Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Upplägg av presentation Förändrad omvärld Totalförsvar/samlat

Läs mer

2013-09-17. Plan för krisberedskap - lednings- och informationsplan. Dnr KS 2012-354

2013-09-17. Plan för krisberedskap - lednings- och informationsplan. Dnr KS 2012-354 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG 2013-09-17 271 Plan för krisberedskap - lednings- och informationsplan. Dnr KS 2012-354 KS, KF Beslut

Läs mer

KRISINFORMATIONSPLAN. för Lycksele kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2011-02-21 17

KRISINFORMATIONSPLAN. för Lycksele kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2011-02-21 17 KRISINFORMATIONSPLAN för Lycksele kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2011-02-21 17 Inledning Krisinformationsplanens giltighet och delar Planen gäller kommunledningens och förvaltningarnas/bolagens

Läs mer

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018 Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer säkerhetsarbete Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Handledning för utbildning

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Handledning för utbildning Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Handledning för utbildning MSB:s kontaktperson: Patrik Hjulström, 010-240 53 56 Publikationsnummer MSB983 - mars 2016 ISBN 978-91-7383-647-0

Läs mer

Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting

Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting I dokumentet Instruktioner.pdf finns information

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 Plan för hantering av extraordinära händelser Antagen av KF 5 2(12) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Mål...3 2. Organisation, larmning, start...5 2.1 Kriterier

Läs mer

Samverkan Östergötland

Samverkan Östergötland Samverkan Östergötland - strategi för samverkan i Östergötlands län före, under och efter större händelser, stora olyckor och kriser Förord Innehåll Samverkan Östergötland Innehållsförteckning Förord...3

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90

STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90 STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Bakgrund 3 2. Inriktningsmål 3 3. Riktlinjer för att uppnå målen 3 3.1 Inriktning 4 3.1.1 Attityder

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Samordnad kommunikation

Samordnad kommunikation Samordnad kommunikation - före, under och efter samhällsstörningar i Gävleborgs län Regional kommunikationsstrategi Utgiven november 2015 Tryck: Taberg Media Group Produktion: Länsstyrelsen Gävleborg Innehållsförteckning

Läs mer

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till

Läs mer

Trygghetens Hus, samverkan i Jämtlands län med medborgarna i fokus

Trygghetens Hus, samverkan i Jämtlands län med medborgarna i fokus Trygghetens Hus, samverkan i Jämtlands län med medborgarna i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 invånare glest befolkat många små orter utspridda i länet befolkningen tredubblas

Läs mer

HANDBOK. KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan

HANDBOK. KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan HANDBOK KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan 2012 2014 Uppdaterad 2013 Innehåll Varför har KB en inflytandestruktur? 3 Strukturen 3 Vad är nationella referensgruppen? 4 Vad är en styr-

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan Upprättad av Johan Adolfsson, koncernstaben Godkänd av Tomas Storm, tf kommunikationsdirektör 2010-02-09 Fastställd av Carina Clemin, beredskapschef, 2010-02-09 Reviderad den Version Dnr kommunikationsinsatser

Läs mer

Förslag på ny kriskommunikationsplan för Stockholms läns landsting

Förslag på ny kriskommunikationsplan för Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-04-22 Landstingsstyrelsen Kriskommunikationsplan för Stockholms läns landsting Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1(6) Gråmarkerat justeras i varje uppdragsbeskrivning, enl proj Avtalsstruktur. UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1 Mål och inriktning Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra

Läs mer

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper 2 3 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart 5 2.1 Fastställt behov 5 2.1.1 Polis-kommunöverenskommelse 5 2.2 Styrning

Läs mer

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision Nr 1 Januari 2008 DNR 420-17/2008 Revisionsrapport STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

Läs mer

RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN

RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN 1 POSOM I HÖGANÄS KOMMUN Bakgrund POSOM är en ledningsgrupp för samverkan kring psykiskt och socialt omhändertagande vid bland annat större olyckor och katastrofer. Riskerna

Läs mer

Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014

Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014 ~pmmunstyrelsens handling nr 63/2012 Polismyndigheten i söderman~ands vän _ Katrineholms kommun ~ Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014 Avtalande parter Polismyndigheten Södermanland och Katrineholms

Läs mer

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011.

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Slutversion 2007-10-31 Innehållsförteckning 1 Bakgrunder och syften... 3 2 Omfattning av handlingsprogrammet...

Läs mer

Så vill vi utveckla krisberedskapen

Så vill vi utveckla krisberedskapen Så vill vi utveckla krisberedskapen KBM:S UPPDRAG/UTREDNINGAR 2005 Så vill vi utveckla krisberedskapen Titel: Så vill vi utveckla krisberedskapen Utgiven av: Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Original: Sörman

Läs mer

Riktlinjer för Umeå kommuns övergripande krishantering

Riktlinjer för Umeå kommuns övergripande krishantering Riktlinjer för Umeå kommuns övergripande krishantering Dokumentansvarig: Brandförsvar och säkerhet Godkänd av: Jonas Jonsson Riktlinjer för Umeå kommuns övergripande krishantering Version: [1.0] Dokumentdatum:

Läs mer

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22 1 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 Förord I lagen om kommuners och landstings åtgärder inför

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum 2013-10-22 Socialnämnden 195 Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr SN 2012/0684 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer