Välkommen till konvent om plattform för hållbar stadsutveckling!

Transkript

1 Välkommen till konvent om plattform för hållbar stadsutveckling! 4 december Nalen Stockholm

2 Dagens program Konvent om Plattformen för hållbar stadsutveckling Välkommen! Att skapa och förvalta en plattform för hållbar stadsutveckling Den hållbara staden tuffa problem och inspirerande möjligheter Paus Exempel på andra plattformar Spelet om plattformen rundabordssamtal Paus Internationell trendspaning Hur går vi vidare? Slut Fokusområden för plattformen Spelet om plattformen rundabordssamtal Lunch

3 Plattform för hållbar stadsutveckling - uppdraget Hans Gustafsson Boverkets samordnare Boverket, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket ska upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling. Boverket har samordningsansvaret. Syfte: ökad samverkan, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och verka tillsvidare. Plattformen ska även utgöra ett processtöd för de regionala strukturfondsprogrammens arbete med hållbar stadsutveckling.

4 Att skapa och förvalta en plattform för hållbar stadsutveckling Janna Valik Generaldirektör

5 Den hållbara staden tuffa problem och inspirerande möjligheter Peter Örn Ordförande I Delegationen för hållbara städer

6 Fyra fokusområden Suzanne Pluntke - Boverket

7 Människan I centrum Magnus Bengtsson - Trafikverket

8 Bristande livskvalitet Helhetsperspektiv behövs inom byggande, stads- och boendemiljö Efterfrågade och önskade funktioner behöver vägas samman till en helhet. Hållbar livsmiljö förutsätter kunskap om vad invånare behöver. Människan i centrum

9 Ohållbara livsstilar Engagemang och vilja att förändra Bl.a. res- och transportbeteende är avgörande Förutsättningar att välja rätt behövs! Människan i centrum

10 Människan i centrum Tidig dialog avgörande Delaktighet, dialog med de som bor och lever i staden mycket viktigt!

11 Människan i centrum - frågor 1. Vad kännetecknar en stad med hög livskvalitet? 2. Behövs metoder för att mäta livskvalitet? I så fall vilka? 3. Vilka konkreta aktiviteter/åtgärder behövs för att öka engagemang och vilja att leva hållbart? 4. Vilka konkreta aktiviteter/åtgärder behövs för att förbättra dialog och öka delaktigheten från oss som lever och bor i staden? 5. Vilka aktörer har störst möjlighet att förbättra livskvalitet, livsstil och delaktighet/dialog?

12 Kunskapsutveckling Anette Persson - Energimyndigheten

13 Kunskapsutveckling Otillräckliga satsningar på kunskapsutveckling och pilotprojekt Ensidigt och kortsiktigt projektfokus hindrar långsiktighet

14 Kunskapsutveckling Använd hävstångseffekten Mer forskning och nytänkande Stärk internationellt utbyte Nationellt fokus på hållbara städer behövs

15 Hur kan plattformen bidra? Bidra i processen kring initiering, genomförande och uppföljning av stadsutvecklingsprojekt. Främja samordningen av finansieringsprogram som myndigheterna förvaltar. Bidra till att sprida erfarenheter på nationell och internationell nivå genom bl.a. goda exempel.

16 Kunskapsutveckling - frågor 1. Kan plattformen bidra till att få högre utväxling av befintlig statlig finansiering genom ökad samordning? 2. Hur kan plattformen bidra till att erfarenheter från redan genomförda och pågående projekt får reellt genomslag hos de som behöver kunskapen? 3. Vilka gränssnitt finns mot andra branscher/aktörer och hur kan dessa utnyttjas? 4. Hur kan erfarenheter från andra länder tas till vara och hur kan svenska lösningar och idéer synliggöras internationellt?

17 Samverkan Katrin Ottosson - Naturvårdsverket

18 Samverkan inom och mellan nivåer och aktörer Minska stuprörstänkandet arbeta tvärsektoriellt! Väl fungerande, sammanhållna och mångfunktionella städer förutsätter helhetssyn och systemtänkande. Det saknas i många fall samordnad och kommunöverskridande planering på regional nivå. Satsningar på tvärsektoriella perspektiv i högskoleutbildningar är angelägna.

19 Samverkan inom och mellan nivåer och aktörer Bristande samordning inom och mellan olika nivåer leder till svårigheter för kommuner att förverkliga goda helhetslösningar. Boverket, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen har allmänna råd som inte är samordnade. Regelverken i PBL och miljöbalken har en inneboende konflikt. Bristande kapacitet och kompetens att utöva ledarskap för komplexa och tvärsektoriella processer.

20 Aktiviteter som Plattformen och myndigheterna kan bidra med Ökad samordning av nationella regler och krav som ställs på staden. Ökad samverkan i syfte att dels minska sektoriseringen, dels sprida kunskap om förbättrade arbetssätt och metoder för samverkan. Exempel på mål för hållbarhetsdimensionerna och målsynergier. Ökat statligt stöd till en förbättrad tvärsektoriell planering.

21 Samverkan - frågor 1.Vad kan tvärsektoriellt arbete i plattformen resultera i? Behövs t.e.x samordning mellan MB och PBL? Ge konkreta exempel! 2. Vad kan plattformen och myndigheterna göra för att stärka ledarskap för komplexa och tvärsektoriella processer? 3. Förutsätter hållbara städer mer planering på regional nivå? Om ja, varför?

22 Ekonomiska förutsättningar Maria Helle - Tillväxtverket

23 Ekonomiska förutsättningar för nya systemlösningar Beställare? Leverantör

24 Traditionell Hållbar Kravspecifikation Lösning Affärsmodell Sektorsvis med ofta tekniska krav formulerade av experter Funktionella flerdimensionella krav formulerade av verksamhetsansvariga och brukare I princip samma som tidigare med vissa förbättringar t ex ökad effektivitet Avgränsad Designad av experter Innovativt helhetsperspektiv Systemlösning Designad i dialog med brukare och leverantörer Kortsiktigt finansieringsoch avkastningsperspektiv Riskminimering Långsiktigt finansieringsoch avkastningsperspektiv Riskhantering

25 Ekonomiska förutsättningar - frågor 1.Det finns exempel på upphandlingsunderlag där kravspecifikationen i princip är lös problemet (t.ex. färre lårbensbrott, trevligare måltidsupplevelse mm). Är det rätt väg att gå? Vad kan plattformen i så fall bidra till? 2.Hur får man med små innovativa entreprenörer som lösningsleverantörer till städerna? 3.Har du förslag på incitament (morötter) som kan få de större företagen mer benägna att bedriva långsiktiga och kanske mer riskfyllda affärer?

26 Spelet om plattformen del 1 Moa Björnson Malmö stad

27 Spelet om plattformen fråga 1

28 Människan I centrum fråga 2 Diskutera det viktigaste i det här fokusområdet! Vad kännetecknar en stad med hög livskvalitet? Behövs metoder för att mäta livskvalitet? I så fall vilka? Vilka konkreta aktiviteter/åtgärder behövs för att öka engagemang och vilja att leva hållbart? Vilka konkreta aktiviteter/åtgärder behövs för att förbättra dialog och öka delaktigheten från oss som lever och bor i staden? Vilka aktörer har störst möjlighet att förbättra livskvalitet, livsstil och delaktighet/dialog?

29 Kunskapsutveckling fråga 3 Diskutera det viktigaste i det här fokusområdet! Kan plattformen bidra till att få högre utväxling av befintlig statlig finansiering genom ökad samordning? Hur kan plattformen bidra till att erfarenheter från redan genomförda och pågående projekt får reellt genomslag hos de som behöver kunskapen? Vilka gränssnitt finns mot andra branscher/aktörer och hur kan dessa utnyttjas? Hur kan erfarenheter från andra länder tas till vara och hur kan svenska lösningar och idéer synliggöras internationellt?

30 Samverkan fråga 4 Diskutera det viktigaste i det här fokusområdet! Vad kan tvärsektoriellt arbete i plattformen resultera i? Behövs t.e.x samordning mellan MB och PBL? Ge konkreta exempel! Vad kan plattformen och myndigheterna göra för att stärka ledarskap för komplexa och tvärsektoriella processer? Förutsätter hållbara städer mer planering på regional nivå? Om ja, varför?

31 Ekonomiska förutsättningar fråga 5 Diskutera det viktigaste i det här fokusområdet! Det finns exempel på upphandlingsunderlag där kravspecifikationen i princip är lös problemet (t.ex. färre lårbensbrott, trevligare måltidsupplevelse mm). Är det rätt väg att gå? Vad kan plattformen i så fall bidra till? Hur får man med små innovativa entreprenörer som lösningsleverantörer till städerna? Har du förslag på incitament (morötter) som kan få de större företagen mer benägna att bedriva långsiktiga och kanske mer riskfyllda affärer?

32 Summering fråga 6 Saknar du något fokusområde?

33 Roadmap:Sweden bygger ElfordonsSverige 2020 En färdplan för att främja införandet av elfordon i Sverige, nå klimatmålen och samtidigt stärka svensk konkurrenskraft. Johan Konnberg

34 FÄRDPLANEN /starkt engagemang Ö v e r 8 0 o r g a n i s a t i o n e r o c h p e r s o n e r h a r v a r i t i n v o l v e r a d e AB Storstockholms lokaltrafik Ericsson Logica SP AB Volvo ETC Malmeken Stockholms Stad ABB Europark Malmö stad Sundbybergs kommun ALD Automotive Fortum Miljöfordon Syd Sunfleet Alelion Garo Mitsubishi motors SUST Autoliv GKN Driveline Move About SWECO Bil Sweden Greencharge NCC Swedavia Bilprovningen Gröna Bilister NEVS Svensk Energi Blekinge Tekniska Högskola Göteborgs energi Nissan Taxi 020 Blue Institute Handelshögskolan i Stockholm Nobina Test Site Sweden Bosch Hertz OKQ8 Toyota Materials Handling BT Business Region Göteborg HRM Engineering Park & Charge Trafikverket Chargestorm IBM PostNord Uppsalahem Derome ICA Power Circle Vattenfall Easycharge IKEA Profu Vicura Elbil 2020 Innovatum Teknikpark Q-Park AB Viktoriainstitutet Elbil Sverige JM Bygg Renault VINNOVA Elforsk Jämtkraft SAFER Volvo Cars Elways KTH Schneider Electric Västra Götalandsregionen Energimyndigheten LeasePlan Solelia Greentech Öresundskraft STORT INTRESSE FÖR HUR MARKNADEN UTVECKLAS

35 ROADMAP:SWEDEN

36 ROADMAP:SWEDEN /BASFAKTA

37 ROADMAP:SWEDEN EN VISION FÖR SVERIGE Sverige kan bli världsledande inom E-Mobility år Med det menas : internationellt konkurrenskraftiga företag inom området, etablerade i landet avancerade forskningsmiljöer relevant utbildning och kompetensförsörjning i landet en hög grad av användaracceptans en gynnsam samhällsplanering för elfordon

38 ROADMAP:SWEDEN /E-Mobility Staden Arbete Boende Rekreation Handel SÄTT ANVÄNDAREN I CENTRUM Medborgare & näring Elnät & laddinfrastruktur Fordon & trafiksystem

39 Exempel på andra plattformar Per Anders Hillgren, Malmö Högskola och Moa Björnson, Malmö stad Mötesplats social innovation Innovationsplattform

40 Spelet om plattformen del 2 Moa Björnson Malmö stad

41 Arbetshypotes inför aktivitetsplan 2015

42 Spelet om plattformen fråga 7: Plattformens form är viktig! Ska vi ta fram en webbplats och andra IT-lösningar, skapa nätverk eller arrangera tematiska seminarieserier och konvent av detta slag? Vad föreslår ni? Motivera!

43 Spelet om plattformen fråga 8: Vilka aktiviteter/frågor behöver bedrivas mellan fokusområdena? Hur kan plattformen bäst samverka med befintliga arenor och nätverk?

44 Spelet om plattformen fråga 9: Vad behövs för att plattformen ska få genomslag och tyngd? Hur vill ni som sitter runt bordet följa och/eller involveras i plattformens arbete?

45 Internationell trendspaning Mats Engström Myndigheten för tillväxtpolitiska analyser

46 Hur går vi vidare? Sammanfattning av dagens diskussion I en Tweet: #hallbarplattform

47 Spelet om plattformen fråga 10:

48 Tack för idag!