Enkät för det offentliga samrådet

Transkript

1 SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en del av en bredare process för att samla in uppgifter och åsikter som underlag för en övergripande bedömning av om de två direktiven fortfarande är ändamålsenliga. Syftet är att avgöra om det nuvarande regelverket är proportionerligt och ändamålsenligt och hur väl direktiven uppnår sina mål. Webbsamrådet avslutades den 26 juli efter 12 veckor. Enkäten innehöll 32 frågor och var indelad i två delar. De medverkande kunde välja mellan att svara endast på de första 14 allmänna frågorna i del I eller att besvara samtliga 32 frågor, däribland 18 mer detaljerade frågor i del II (som krävde större kunskap om direktiven). Alla frågorna var flervalsfrågor. I en avslutande fritextfråga gavs dock deltagarna tillfälle att lämna ytterligare kommentarer på områden de ville vidareutveckla. Syftet med detta samråd, som återspeglades i utformningen av frågorna, var att inhämta synpunkter och kvalitativa uppgifter rörande olika aspekter av de fem centrala utvärderingskriterierna för kontrollen av ändamålsenlighet, dvs. genomslag, effektivitet, samstämmighet, relevans och EU-mervärde. Samrådet kommer att utgöra en del av underlaget för kontrollen av ändamålsenligheten 1. Denna rapport om det offentliga samrådet innehåller den analys som gjorts på uppdrag av Europeiska kommissionen och kommer att bidra till en slutlig rapport från uppdragstagaren, baserad på en analys av alla uppgifter som samlats in till stöd för kontrollen av ändamålsenligheten. Kommissionen gör dock ytterligare analyser av de svar som inkommit under samrådet, bland annat en ytterligare analys av alla fritextkommentarer (se kapitel 6), som kommer att utgöra underlag för de slutliga slutsatserna från kontrollen av ändamålsenligheten, som ska utarbetas av kommissionens avdelningar. Översikt över resultaten Samrådet väckte ett större intresse än någonsin tidigare med svar från alla 28 EU-länder och även andra länder. Sammanlagt svar inkom, vilket är det hittills största gensvar som kommissionen fått vid ett webbsamråd. Flest svar inkom från medverkande i Tyskland och Storbritannien (ca svar vardera). Sedan följde Italien (ca svar) och Spanien, Belgien, Nederländerna och Frankrike (ca svar per land). 97 % av de medverkande besvarade endast del I i enkäten ( svar). 3 % fyllde även i del II ( svar). De allra flesta svaren ( svar) lämnades av privatpersoner svar inkom från organisationer, varav över hälften (2 371 svar) från företag. De medverkandes intresseområden skilde sig tydligt mellan dem som endast fyllt i del I i enkäten och dem som också fyllt i del II. 93 % av dem som besvarade del I ( ) uppgav att deras huvudsakliga intresse- eller verksamhetsområde var Natur. Bland de medverkande som besvarade både del I och del II varierade intresseområdena mer: 21 % uppgav Jakt, 19 % Natur, 17 % Skogsbruk, 15 % Jordbruk och 5 % uppgav Vetenskap som huvudsakligt intresseområde. 1

2 Minst tolv kampanjer anordnades av olika intressegrupper för att ge råd om hur enkäten skulle fyllas i. Det har inte varit möjligt att avgöra i exakt hur stor utsträckning som kampanjerna påverkat resultaten, eftersom inte alla kampanjer offentliggjorde någon lista över föreslagna svar. Dessutom kan vissa medverkande ha påverkats av kampanjerna utan att helt följa den rekommenderade uppsättningen svar. Andra kan av en slump ha svarat på samma sätt som kampanjerna rekommenderat. Svaren i enkätens del I visar på ett betydande stöd för den största kampanjen Nature Alert. Den organiserades av en sammanslutning av icke-statliga miljöorganisationer och stödde en positiv syn på direktiven, men ville lyfta fram vissa genomförandefrågor. Kampanjen gav råd endast om hur frågorna i enkätens del I skulle besvaras. På kampanjens webbsida uppger man att kampanjen genererat svar (94 % av alla svar). Enligt resultaten från samrådet svarade medverkande, eller 92 % 2, på exakt samma sätt som föreslagits av denna kampanj. Detta visar att svaren i del I i stor utsträckning återspeglar de åsikter som kampanjen främjat. De som svarade via kampanjen Nature Alert uppgav att de var privatpersoner med Natur som intresseområde. En annan betydelsefull kampanj var Aktionsbündnis Forum Natur (AFN) som enligt sin webbplats representerar jordbruks-, skogsbruks-, jakt- och fiskeintressen. Kampanjen stödde en kritisk syn på direktiven och föreslog svar på både del I och II i enkäten. På webbplatsen finns ingen uppgift om hur många svar som kampanjen genererat. Analysen av svaren visar dock att medverkande svarade på exakt samma sätt som föreslagits av denna kampanj, vilket motsvarar 1,1 % av svaren i del I och 38,2 % av svaren i del II (94 %) av dessa svar kom från Tyskland, 329 (5 %) från Österrike och de återstående 34 från andra länder. De huvudsakliga intresseområden som uppgavs av dessa medverkande var Jordbruk (1 758), Skogsbruk (1 821) och Jakt (1 793). Det har även bedrivits ett antal andra kampanjer, men det har hittills inte varit möjligt att avgöra hur många svar de genererat. Svar i enkätens del I Alla som deltog i det offentliga samrådet ( medverkande) svarade på de fjorton frågorna i del I, som var obligatoriska. Av dessa svar gavs av privatpersoner, av företag, 824 av icke-statliga organisationer och 817 av andra organisationer. 356 kommentarer inkom från myndigheter och 232 kommentarer från forskningsinstitut. Dessa kategorier definieras i rapporten. Det är uppenbart att resultaten av del I i stor utsträckning avspeglar de svar som föreslagits av kampanjen Nature Alert. Genom analysen i den här rapporten, då man granskat svaren från olika kategorier berörda parter (privatpersoner, företag, icke-statliga organisationer, osv.) samt inom olika intresseområden (natur, jakt, skogsbruk osv.), kan man dock undersöka hur åsikterna varierade mellan olika intressegrupper. Det stora flertalet av dem som besvarade del I uppgav att: Fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet är viktiga eller mycket viktiga för naturskyddet (98 %). Direktivens strategiska mål och metoder är bra eller mycket bra för att skydda medverkande gav samma svar som föreslagits av kampanjen. Av dessa hade uppgett sig vara privatpersoner med Natur som huvudsakligt intresseområde. Eftersom dessa två kategorier också fylldes i automatiskt genom kampanjens system, kan man dra slutsatsen att de återstående 326 medverkande antingen gav samma svar av en slump eller att de svarade på enkäten oberoende, men följde kampanjens förslag.

3 naturen i EU (94 %). Direktiven har på ett bra eller mycket bra sätt lyckats skydda naturen (93 %). Vinsten med att genomföra direktiven är mycket större än kostnaden (93 %). Ekonomiska, sociala och kulturella frågor liksom regionala och lokala särdrag har beaktats antingen mycket väl eller i lagom utsträckning vid direktivens genomförande (cirka % i respektive fall). EU:s miljöpolitik stöder de två naturvårdsdirektiven (94 % instämmer). Direktiven stöds inte av jordbruk- och landsbygdsutvecklingspolitiken (93 %), energipolitiken (96 %) och transportpolitiken (97 %). Andra politikområden 3 kan bidra mer. Direktiven har skapat stort mervärde jämfört med vad som skulle kunnat uppnås med nationell eller regional lagstiftning (93 %). Direktiven har skapat stort mervärde för ekonomin (93 %). Direktiven har skapat visst mervärde för samhället i övrigt (95 %). Det behövs mer EU-lagstiftning för att skydda arter och livsmiljöer (98 %). Åsikterna varierade dock mellan medverkande i olika kategorier. Exempelvis ansåg de flesta privatpersoner att vinsten är mycket större än kostnaden (94 % av de svar som lämnats av privatpersoner), medan tre fjärdedelar (75 %) av företagen ansåg att genomförandekostnaden är mycket större än vinsten. Denna andel ökade till 85 % i svaren från företag inom jordbruks- och skogsbrukssektorn. Medverkande företag hade också en annan uppfattning än privatpersoner vad gäller ekonomiska aspekter: 13 % av företagen ansåg att ekonomiska frågor hade beaktats vid direktivens genomförande, vilket kan jämföras med 94 % av privatpersonerna. När det gäller direktivens relevans svarade de medverkande inom de flesta kategorier att direktiven fortfarande behövs (98 % av privatpersoner, 89 % av universitet eller forskningsinstitut, 82 % av icke-statliga organisationer, 78 % av regeringar eller myndigheter och 76 % av andra organisationer), medan de flesta av de medverkande företagen (63 %) ansåg att det inte längre behövs EU-lagstiftning på detta område. Svar i enkätens del II Det var frivilligt att svara på de 18 frågorna i del II och detta krävde större kunskap om direktiven. Endast 3 % av alla medverkande ( av totalt svar) svarade på både del I och del II. Av dessa svar gavs av privatpersoner, av företag, 660 av ickestatliga organisationer och 491 av andra organisationer. 277 svar inkom från myndigheter och 155 svar från forskningsinstitut. 249 svar inkom från medverkande som uppgav sig svara i annan egenskap. En större andel (44 %) av de medverkande från Tyskland och Österrike än från andra länder uppgav intresseområdena Jordbruk eller Skogsbruk (14 %). Detta kan återspegla inverkan av vissa kampanjer som anordnats av intressegrupper i de berörda länderna, såsom kampanjen Aktionsbündnis Forum Natur. Del II i enkäten tycks ge en annan bild än del I i fråga om direktivens genomslag, effektivitet, relevans och samstämmighet. Detta kan återspegla att de medverkandes sammansättning skiljer sig mellan de två delarna liksom olika kampanjers inverkan. Majoriteten av dem som besvarat del II ansåg att: 3 Havsfrågor och fiske, sammanhållning, näringsliv, klimatförändring, hälsa samt forskning och innovation.

4 Den administrativa kostnaden i samband med direktivens genomförande är hög (60 %). Finansieringen för att genomföra direktiven är otillräcklig (77 %). Den otillräckliga finansieringen hindrar i hög grad direktiven från att fungera (74 %). Effektiv tillsyn, effektiv nationell samordning, internationellt samarbete och allmänhetens kunskap och stöd bidrar i viss utsträckning till att få direktiven att fungera l (87 90%). Följande faktorer hindrar i hög grad direktiven från att fungera: berörda aktörers bristande medverkan (65 %), ineffektiv lokal samordning (62 %), bristande kunskap om arter och livsmiljöer (61 %), oklara formuleringar i direktiven (54 %) och ineffektiv EU-samordning (54 %). Samverkan med EU:s övriga regler och åtgärder har lett till ineffektivitet i viss utsträckning (58 %) eller i stor utsträckning (27 %). De åsikter som uttrycktes i svaren på del II varierade mellan olika kategorier av aktörer, deras intresseområden och deras ursprungsland: De flesta företag (79 %), privatpersoner (59 %) och myndigheter (56 %) som medverkat och hälften av andra organisationer eller sammanslutningar (50 %) ansåg att de två direktiven fungerat ganska bra, medan majoriteten av icke-statliga organisationer (52 %) och forskningsinstitut (53 %) ansåg att direktiven fungerat mycket bra. Majoriteten av de medverkande (80 %) inom jordbruk och skogsbruk samt fiske, sportfiske och jakt (62 %) ansåg att direktiven inte var särskilt viktiga för att bevara Europas biologiska mångfald, medan mer än hälften av de medverkande från näringslivet (byggsektorn, utvinningsindustri, transport) ansåg att de var viktiga (54 %). De medverkande som uppgett Natur och Miljö som intresseområden ansåg i allmänhet att direktiven var mycket viktiga (83 %) I de flesta länder ansåg de medverkande att direktiven var mycket viktiga för att bevara Europas biologiska mångfald, medan 69 % av de medverkande från Tyskland och 67 % från Österrike ansåg att direktiven inte var särskilt viktiga. Detta var det svar som rekommenderades av kampanjen Aktionsbündnis Forum Natur. Åsikter som framförts i den avslutande fritextfrågan Sammanlagt medverkande (1,8 % av de totalt svar som inkommit) lämnade kommentarer i den avslutande fritextfrågan. Av dessa kommentarer lämnades av privatpersoner, 875 av företag, 449 av icke-statliga organisationer och 393 av andra organisationer. 143 kommentarer inkom från myndigheter och 101 kommentarer från forskningsinstitut. 149 uppgav att de svarade i annan egenskap. En stor del av kommentarerna (43 %) lämnades av medverkande med Natur och Miljö som intresseområden. 37 % av kommentarerna lämnades av medverkande med Jordbruk, Skogsbruk, Fiske eller Jakt som intresse- eller verksamhetsområden. En detaljerad analys av dessa bidrag gjordes med hjälp av stratifierade slumpmässiga urval bland kommentarerna. Denna stratifiering grundades på en kombination av kategorin deltagare och huvudsakligt intresseområde, och det togs ett stickprov på 10 % av svaren i varje stratum. Totalt analyserades svar. En av de frågor som tagits upp av medverkande i alla kategorier (privatpersoner och organisationer tillsammans) i kommentarerna i stickproven var att direktivens mål genomförs och efterlevs i dålig utsträckning. Kommentarerna varierade från allmänna synpunkter på bristande efterlevnad, kontroll eller övervakning till mer specifika kommentarer om dålig

5 förvaltning av skyddade områden, bristande samordning eller genomförda åtgärders otillräcklighet. Denna typ av kommentar fanns med i 23 % av alla svar i stickprovet. En annan vanlig kommentar var att direktiven har fungerat bra och bidragit till naturskydd (17 % av kommentarerna i stickprovet). Bland dem med intresse- eller verksamhetsområdena Jordbruk, Skogsbruk, Fiske och Jakt, uppgav 20 % att de socioekonomiska aspekterna inte beaktats i tillräcklig utsträckning och att markägare och markanvändare, som experter på användning eller förvaltning av naturen eller naturresurser, inte varit tillräckligt delaktiga i direktivens genomförande (35 %). Dessutom uppgav de ofta (20 % av kommentarerna i stickprovet från dessa intresseområden) att naturvårdsdirektiven medförde en betydande genomförandekostnad, vilket de ansåg medförde en alltför stor börda för dem. De framhöll även att reglerna ibland var för komplicerade att genomföra och inte var begripliga (32 % av kommentarerna i detta stickprov). Svarande med intresseområdena Natur och Miljö kommenterade oftast att genomförandeproblemen var kopplade till bristande efterlevnad (35 % av kommentarerna i stickprovet från denna grupp). Det inkom också ett antal kommentarer om att direktiven fungerat bra (31 % av stickprovet från kommentarerna från medverkande med dessa intresseområden) och om att de ekonomiska och mänskliga resurserna varit otillräckliga (12 %). Inom denna grupp framhölls i 30 % av kommentarerna att direktiven hade ett mervärde jämfört med nationell lagstiftning och att de bör behållas.