PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Transkript

1 PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för landsbygdsprojekt. Du ska skicka slutrapporten i elektronisk form tillsammans med ansökan om slututbetalning till den myndighet som har fattat beslutet om stöd. Skicka bilagorna 1 och 2 i original med post. Om du har fått projektstöd inom Leader kontakta ditt leaderkontor innan du skickar slutrapporten och ansökan om slututbetalning till länsstyrelsen. Kom ihåg att skicka en kopia av slutrapporten till ditt leaderkontor. A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inalndet ideell förening Munktellstorget Eskilstuna Journalnummer E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen Namn och adress Emma Dahlin Leader Inlandet Muntellstorget Eskilstuna Telefonnummer Mobiltelefonnummer Faxnummer (även riktnummer) E-postadress emma@leaderinlandet.se C. Sammanfattning av projektet C.1. Projektet genomfördes under perioden Från och med Till och med Var genomfördes projektet? Leader Inlandet, Leader Gästrikebygden och Leader Närheten

2 Här ska du kort och konkret beskriva projektet 15 kommuner ingick i samarbetsprojektet, utifrån dessa bildades en kärngrupp bestående av tre ungdomar från varje kommun. Urvalet gjordes lokalt utifrån kriterierna att det ska finnas en vilja och engagemang att bli en landsbygdens ungdomslots. 4 gemensamma träfffar arrangerades i projektet där samtliga ungdomar fick möjligheten att mötas och hämta hem inspiration till sina egna bygder samt få en verktygslåda med tips och ideer på hur de kan areta med inflytande i framtiden. Ungdomarna har fått kunskap om hur de kan bli aktiva i sin egen hemkommuns utveckling. Projektet ville bland annat skapa bättre attityder hos ungdomarna då det gäller att vara delaktig och engagerad. Kunskapsområdena de gemensammaträffarna tog upp var: Demokrati & inflytande Arrangörs-/entreprenörskap Föreningskunskap samt en avslutande räff där kunskaperna och erfarenheterna samlades upp En gemensam aktivitet om två dagar genomfördes i vardera leaderområde (Stora Sundby, Hofors, Dömle, Follökna). Under de dagarna genomfördes inspirationsseminarier där goda exempel på ungdomsverksamhet lyfts fram, workshops och grupparbeten. Kärungdomarna från respektiva kommun gick sedan samman för att på hemmaplan fundera ut och genomföra aktiviteter som gynnar andra ungdommar, detta med stöd från projektledningsgruppen. Grupperna använde under sitt arbete i största möjliga utsträckning informationsteknologins möjligheter för att kommunicera, framförallt genom Facebook. Aktiviteterna som arrangerats på hemmaplan hade som mål att både få input från hembygdens unga, men även att sprida vidare den kunskap och erfarenhet som inhämtas vid de gemensamma träffarna. Genom projektet har ungdommarna fått de verktyg de behöver för att få inflytande, exempelvis se fördelarna som finns med en förening. D. Målgruppen vem riktade sig projektet till Personer eller grupper På vilket sätt har de fått nytta av projektet? Målgruppen för projektdeltagande kärnungdomar var flickor och Genom att ungdommarna fått möjlighet att delta i de aktiviteter, pojkar i gymnasieålder. Deltagare i lokala aktiviteter var både de gemensamma och de på hemmaplan som har ungdomar i högstadie- och gymnasieålder. Projektet riktade sig arrangerats i projektet. De kärnungdomar som från början valdes till alla ungdomar i dessa åldrar boende i de tre leaderområdena. ut har haft stor nytta av projektets reslutat då de under hela projektets gång har deltagit i de utbildningsaktiviteter och träffar vi genomfört. E. Genomförandet av projektet E.1. Varför ville ni genomföra projektet Kommuner och organisationer arbetar särskilt med ungas inflytande. Speciella forum skapas där unga kan diskutera och fatta egna beslut och bli rådgivande till politiker eller andra beslutsfattare. Frågan blev då: Är det nödvändigt att skapa särskilda forum för ungdomar? Har unga svårare än andra grupper att få inflytande i samhället? Får ungdomarna de inflytande de själva önskar genom dessa arenor? Det är strategiskt viktigt att öka ungas engagemang och inflytande, men hur skapar vi förutsättningar för meningsfullt inflytande för ungdomar? Om ungdomar får vara med och påverka samt utveckla sin hembygd ger detta goda effekter för en positiv framtid. Det är dagens unga som ska driva landsbygdens butiker och lantbruk, jobba på bruket eller skolan och utveckla turismen och samhället, men de är också de personer som så småningom kommer att styra våra kommuner och vårt land. Ungdomar måste känna delaktighet i sin bygd och entreprenörsanda grundläggs ofta redan i ungdomsåren. Genom att samverka och utbyta erfarenheter med ungdomar från andra delar av landet utvecklas man i sin egen identitet och blir en landsbygdens ungdomslots. Genom att stärka de yrkesgrupper som arbetar med ungdomar och ungdomsverksamheter är det möjligt att påverka ungas engagemang och vad de gör. En stärkning av de organisationer och yrkesgrupper som kommer i kontakt med ungdomarna ökar chansen att ungdomar tar för sig och engagerar sig i sin hembygdsutveckling via dessa förebilder. Det finns skillnader mellan landsbygd och storstad, behoven ser olika ut. En mediankommun i Sverige är inte så stor till antalet invånare. Har man klena resurser finns det heller inte så många anställda för att jobba med ungdomsverksamheter. Här kan det då vara extra viktigt med olika samarbetsformer så att även mindre kommuner kan vara med i ett utvecklingsarbete. E.2. Vilka har varit med och genomfört projektet? (ange inga namn på personer) Kön Antal Beskriv deras roll i projektet Män 19 Projektdeltagare/kärnungdomar Om de representerat organisation, förening, företag eller myndighet ange i så fall vilken Projektdeltagare/kärnungdommar Projektledare

3 E.3. Hur har ni förankrat projektet? Inom Leader Närheten har ett lokalt ungdomsprojekt genomförts av Aktiv Ungdom, det projektet fokuserade på ungdomar och föreningsliv/arrangörskap, och var en utgångspunkt och lokalt komplement för det här samarbetsprojektet. De lärdomar och erfarenheter som har drogs av det projektet var en grund som togs till vara på i projektet. Även erfarenheter från andra genomförda och pågående projekt med liknande innehåll inhämtades och togs tillvara på innan genomförandet av projektet. Samtliga ingående leaderområden har erfarenhet att genomföra och administrera olika projekt. E.4. Vilka har ni samarbetat med? Har ni haft kontakter med andra organisationer, föreningar, företag, kommuner eller myndigheter under projektet? Ja Nej Om Ja, vilka Sveriges ungdomsråd, AKTIV ungdom samt lokala föreningar som har informerat/inspirerat om sin verksamhet. Har projektet skapat nya samarbeten eller nätverk? Ja Nej Om Ja, med vilka Nätverk ungdommarna emellan de olika områden har skapats. E.5. Vad har ni genomfört i projektet? Vi har genomfört fyra gemensamma träffar där kärnungdommarna har fått möjlighet att "utbilda sig i olika områden så som, demokrati och inflytande, entreprenörskap och arrangörskap, föreningsliv samt en avslutande träff där ungdommarna fick redovisa för varandra vad de har genomfört för aktiviteter på hemmaplan. På lokalnivå har vi startat upp ett engagemang för att ungdommarna ska ha kunskap om hur de blir engagerade och delaktiga i sin hembygd. Inga direkta akrivoteter har skapat genom detta, dock har intresset väckts och början till atittydförändringar skett. Att arbets med attityder är en långsiktigt arbete vilket vi förhoppningsvis kommer kunna se ännu mer reslutat på längre fram. E.6. Har något gått bättre än planerat? Att genom ungdomarna få tispa och ideer till de gemensamma träffarna har vart lyckosamt. De har varit väldigt involverade i träffarnas innehåll. Även att ungdomarna över gränserna umgåts, blivit vänner och tagit del av varnadras erfarnhter var överförväntan, de har hjälpts åt och delat med sig till varandra oavsett områdestillhörighet. E.7. Vilka svårigheter eller hinder har ni upplevt under projektets gång? Rekryteringsprocessen av de kärnungdomar vi föreställt oss (tre från varje kommun) var från början svårare att få med än tänkt, den tid de tog var också betydligt längre än vad vi från början hade planerat för. Det har också funnits vissa svårigheter att få kontinuiet bland ungdomarna för att ha samma kärnungdomar under hela projektet. Även de lokala aktiviteterna har inte riktigt gått som planerat, vi har alla tre projektledare märkt att det varit svårt för ungdomarna att komma på aktiviteter att genomföra på hemmaplan, därför hade vi till den tredje träffen lagt in ett extra långt pass kring detta för att tillsammans kunna diskutera och ge varandra inspiration och naturligtvis utbyta erfarenheter till arbetet i hemkommunen. Föreställningen om att använda Facebook som kommunikationsmodell går också att vidare utveckla, på den lokala nivån har detta inte fungerat som tänkt däremot har en komination av SMS och e-post fungerat utmärkt. F. Projektets mål och resultat F.1. Vilka resultat skapade projektet? Sammanlagt budgeterades 45 platser för ungdomar i projektet, mer än hälften (ca. 30) av dessa platser har fyllts med ungdomar från respektive område och kommun. Leader Inlandet hade under hela redan ett deltagande från ungdomarna som nästan fyllde vår kvot 18 stycken. 12 Ungdomar har Leader Inlandet under projektets gång arbetat med. Att projektet har nått ut till flera än de anmälda ungdomarna är ett faktum. Informationen har spridit sig bland annat genom raggningen av deltaga i projektet, många föreningar och organisationer har kontaktats så också ungdomar som tidigare drivit projekt inom Leader etc. Kärnungdomarna har också varit till stor hjälp när det gäller att sprida

4 projektet, de har själva pratat med kompisar och andra unga på hemmaplan om projektet. Samtliga 2-dagars gemensamma träffar genomfördes med gott resultat, en i Leader Inlandets-område med temat demokrati och inflytande som också var ett Ungagemang samt en i Leader Gästrikebygdens område med temat entreprenörskap/arrangörskap. Den tredje träffen hölls i Dömle (Leader Närheten) med temat Föreningsliv, en avslutande träff hölls slutligen i Leader Inlandet (Follökna, utanför Malmköping) i slutet av september Det finns inga uttalade specifika grupper i projektet, ungdomarna har haft önskemål om att jobba kommunvisa med olika frågor vilket resulterade i fler lokala aktiviteter. Diskussionen har förts mellan de olika områdena och vad vi kan ta för erfarenhet av varandra. Resultatet av den diskussionen slutade i att det är lättare för ungdomarna som vill driva liknande projekt att hålla sig i området för att kunna hjälpa och stötta varandra kontinuerligt under resans gång. F.2. Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Mål Resultat Är målet uppfyllt? (Ja/Nej) Långsiktiga mål: 1. Ja 1. att föreningar och nätverk 2. Ja startar som fortsätter även efter 3. Delvis projektets slut 2. att ungdomarna som varit med i projektet har blivit inspirerade att driva demokrati & inflytandefrågor på sina hemorter 1. Enligt ungdommarna själva kommer de nätverk som skapats i relativt stor utsträckning fortsätta vara aktiva dela de som skapats inom Leaderområdet men också de nätverk som bildats mellan olika ungdomsgrupper i de olika Leaderområdena kommer leva vidare. Om målet bara är delvis uppfyllt, ange orsak 3. Målet är delvis uppfyllt, kärungdomarna har under projekttiden jobbat på bra men det är svårt att mäta hur det kommer att se ut efter projekttidens slut. Dock finns det stotra förutsättningar och möjligheter för att projektmålet ska uppnås. 3. att kärnungdomarna fortsätter inspirera andra unga på sina hemorter att engagera sig i ortsutveckling 2. Utifrån de deltagarenkäter vi gjort efter varje gemensam träff kan vi utläsa att ungdomarna upplevs som inspirerade. F.3. Har projektet gynnat eller arbetat för någon av följande prioriteringar? Funktionshindrade Hållbar utveckling Integration Ja/Nej Om Ja, på vilket sätt? Kompetenshöjning Ja Genom utbildning inom speciella områden på de gemensamma täffar som vi har haft. Jämställdhet Miljö Ungdomar Ja Ungdommar i gymnaseåldernhar varit projektets målgrupp och de deltagare som varit med i projektet är också de som utfört arbetet emellan och på de gemensamma träffarna. F.4. Vilka resultat kan ni se direkt efter projektets slut? Mätbara resultat Antal nya företag Antal nya produkter Antal nya tjänster Antal nya tekniker Antal nya nätverk och mötesplatser 10 Antal bevarade arbetstillfällen Män Yngre än 25 år Resultat direkt efter projekt Kommentera och beskriv

5 Antal nya arbetstillfällen Antal deltagare i utbildningar Totalt antal nya övernattningar per år Antal nya övernattningar för besökare från andra kommuner eller länder per år Totalt antal nya dagsbesökare per år Antal nya dagsbesökare från andra kommuner eller länder per år Män Män Yngre än 25 år Yngre än 25 år Yngre än 25 år Yngre än 25 år 19 Yngre än 25 år 21 G. Eventuella specifika resultat kopplade till mål för ert leaderområde (andra än de i tabellen ovan) Mätbara resultat Resultat direkt efter projekt Kommentar 1. att engagera och inspirera tre unga att ingå i en kärngrupp som blir landsbygdens ungdomslotsar i projektet - sammanlagt 45 ungdomar i gymnasieålder 1. Resultatet direkt efter proejktet är att 30 kärnungdomar har enagerats och inspirerats. 2. att varje kärnungdom når ytterligare minst 50 unga i högstadie- och gymnasieålder i sin hemkommun för att inspirera till engagemang i hemortens utveckling 2. Svårt att mäta, ungdomarna har själva fått uppskatta hur många de kommuicerat projektet med, dock ligger snittet något under målet. 3. att genomföra tre gemensamma tvådagarsseminarier med workshops med olika arbetsteman 3. Vi genomförde fyra gemensamma träffar, 2 i Leader Inlandets område! vardera i Leader Närheten samt Leader Gästrikebygdens område. 4. att starta minst tre arbetsgrupper som fördjupar sig i var sitt tema 5. att minst tre insatser för ökat inflytande för unga genomförs eller påbörjas under projekttiden 6. minst tre nya nätverk skapas mellan unga på landsbygden 4. Abetsgruppern blev kommunvisa grupper dåungdomarna ville arbeta med mera lokala aktiviteter för andra ungdomar på hemmaplan. 5. De föreläsningar och seminarum som genomförts under projektetstid har bland annat lett till några konkreta insastser för ungdomar, tex. aktiviteter och mötesplatser. 6. Nätverk mellan ungdomarna inom samma område samt nätverk mellan ungdomarna från de olika områden har skapats, genom temabuildning och goda samtal på de gemensamma träffarna. H. Hur har ni spridit projektets resultat? Projektet presenteras på respektive leaderområdenas webbplat, där också resultatet sprids. Resultatet kommer också att spridas via olika media, såsom exempelvis dagstidningar och facebook. Även de föreningar, organisationer, kommuner m.fl. som deltar i projektet kommer fungera som förmedlare av projektet och dess resultat. Mer specifit har vi tagit fram en folder som presenterar de områden vi gått igenom tillsammans med ungdomarna under projektets tid. Den innehåller också tips och idéer för hur man som ungdom kan vara med och påverka och göra sin röst hörd i sin hemkommun. Foldern kommer sedan att spridas både fysiskt på olika mötesplatser i samtliga kommuner samt digitalt i de nätverk som finns sedan tidiagre. Projektet har också haft en allmänn Facebook-sida vilket också kan vara en kanal att sprida projektets reslutat samt att underlätta kärnungdomarnas kontakt med varandra.

6 J. Slutsatser från projektet och rekommendationer till andra Slutsatserna av projektet är att man från början behöver ha en öppen inställning då det är ungdomar som varit projektet målgrupp. Det är en grupp som är oförutsägbar och kan ta snabba vändningar, tex i deltagande och genomförande av lokala aktiviteter. Men också genom att de har många idéer och på så vis också har en inflytande förmåga i projektet som gör att den tidigare utstakade planen för projektet förändras och förnyas. Vi skulle vilja rekommendera andra som planerar att göra ett liknande projekt att ha en genomtänkt strategi för att fånga in ungdomar och engagera dem i början av projektet. Vi upplever att det hjälpte att ta kontakt med de vuxna på till exempel skolor och ungdomsgårdar för att få kontakt med ungdomarna. De vuxna som de redan känner och har förtroende för kan peppa dem till att vara med på ett sådant här projekt. Det var också viktigt att åka ut och träffa ungdomarna själv och berätta om projektet. Engagerade ungdomar skiljer sig inte speciellt mycket från engagerade vuxna heller, oftast är det så att ungdomar är engagerade i mycket annat och har fullt upp vilket då kan leda till att det är svårt att få med på alla aktiviteter då deras agenda redan är full. I. Hur fortsätter verksamheten efter projektets slut? hur kommer ni att använda det resultat som projektet skapat Målet var att ungdomarna som deltagit i projektet ska fortsätta genomföra aktiviteter och arrangemang även efter projektets slut och att det även tillkommer ungdomar efterhand. Föreningar förväntas starta av ungdomar som vill arrangera och göra kul saker tillsammans med andra. Bestående nätverk skapas mellan deltagarna i projektet som kanske träffas för att samordna aktiviteter mm. Samarbetsparter, såsom ex-vis Aktiv Ungdom, är en naturlig kontakt för de unga som behöver hjälp med utbildningar, bidragsansökningar eller tips och råd. J. Bilagor Eventuellt material som ni har tagit fram i projektet, som till exempel,broschyrer, filmer, bilder eller annat material som ni har tagit fram för att marknadsföra ert projekt. Bilaga 1 Godkännande om publicering av kontaktuppgifter Bilaga 2 Slutredovisning av projekt för att anlägga, bygga ut eller uppgradera bredband