Växthuset Samverkan i de Djupa Skogarna ek för

Transkript

1 sid 1(7) Slutrapport enligt Jordbruksverkets Anvisning till slutrapport för projektstöd ver Anvisningarna är utformade som ett antal frågor som skall besvaras. 1. Vilket projekt redovisar du? Ange journalnummer, projektnamn och stödmottagare. Journalnummer: Projektnamn: Stödmottagare: Växthuset Samverkan i de Djupa Skogarna ek för 2. Vilka personer kan svara på frågor om projektet? Ange namn och kontaktuppgifter till en eller flera personer som kan svara på frågor om projektet. Leif Runerman Sunnangärdet TORSBY leif-vxt@minbox.net 3. Hur sammanfattar du projektet? Vad är bakgrunden till projektidén? Idén var att skapa en mötes- och växtplats för odlingsintresserade människor i bygden, med möjlighet att kunna driva upp och förgro egna plantor. Möjlighet att utbyta personliga erfarenheter, att prova på och vidareutbilda sig i en ändamålsenlig miljö. Projektet är en avknoppning av Projekt Gyllene Cirkeln, Ett samarbete mellan Samverkan i de djupa skogarna och Studiefrämjandet Norra Värmland Projektets förstudie har bl a visat på ett stort behov av förgrodda plantor eftersom vi bor i det klimat som vi gör. Förstudien har också visat på att den småskaliga och husbehovsodlingens konst till stora delar har glömts bort av gemene man. Behovet av kunskap är mycket stort. I och med möjligheten att överta ett befintligt växthus i Lekvattnet kan en naturlig miljö för att tillgodose dessa behov skapas. Växthuset är på 200m 2 med möjlighet till vedeldad uppvärmning, samt omkringliggande mark för uteodling. I vår förstudie har vi erfarit ett större intresse bland kvinnor än bland män. Vi hoppas naturligtvis att även männen efterhand ska bli mer intresserade. Flyktingar/invandrare kan ha relativt nära till odling och självförsörjning varför ett deltagande i odlingsverksamhet av detta slag kan vara en naturlig del av en integrering i det svenska samhället. En ökad småskalig och husbehovsodling kommer att både höja livskvaliten och förbättra ekonomin för människorna genom en ökad självförsörjningsgrad. En egen odling ger också möjlighet att återta kunskapen om vad som är verklig kvalitet på maten. Som konsument i vanliga butiker kan man bli en mer medveten kund och på sikt även förbättra butikernas utbud (konsumentmakt). Egenodlad mat kan inte bli mer närproducerad och bidrar därmed till reducerad klimatpåverkan. Att återta kunskapen om småskalig och husbehovsodling stärker människor och gör samhället hållbarare och mindre sårbart.

2 sid 2(7) Vad planerade du att genomföra i projektet enligt projektplanen? Målet med projektet var att återställa växthuset till fungerande skick och att bilda en lämplig förening för att driva aktiviteterna och växthuset vidare efter projektslut. Tanken är en verksamhet enligt självkostnadsprincipen. Vad genomförde du i projektet? Renoveringsarbeten på växthuset Vad blev det för resultat? Se pkt 7 Vilka positiva effekter har projektet haft? Frågan är för tidigt ställd. Det är först när de egentliga aktiviteterna kring växthuset varit igång en tid, som man kan ge ett rimligt svar. Hittills kan man säga att personer som tidigare inte känt varandra har träffats under arbetets gång och samtalat om självhushållning, odling och växthus. Vilka erfarenheter av projektet kan vara till nytta för andra? Se pkt Vilka genomförde projektet? Vilka personer medverkade i projektet? Avsikten är att personer som själva har ett starkt intresse att utnyttja växthuset också ska vara med och genomföra projektet. Primärt från Torsby men folk från näraliggande kommuner är givetvis även välkomna. Alla, oberoende av ålder, kön, etnisk tillhörighet mm, som har något att tillföra eller vill lära sig/pröva på, är varmt välkomna. Så har det också varit, det är en högst blandad skara personer som hittills deltagit efter sin förmåga. Totalt har 31 personer medverkat däribland 19 män och 12 kvinnor däribland 5 utrikes födda personer av icke svensk nationalitet däribland 11 personer under 25 år däribland 5 personer från vår styrelse däribland 10 personer från närområdet och 21 personer längre bort ifrån inkl andra kommuner Är projektet förankrat? På vilket sätt? Projektet är förankrat i vår styrelse, i projekt Gyllene Cirkeln och i den närmsta bygden vid ett informations och arbetsmöte i Lekvattnet. Samarbetade du med andra organisationer, föreningar, kommuner eller företag under projektet? Huvudsakligen med Studiefrämjandet i Torsby, vår samarbetspartner i Projekt Gyllene Cirkeln. Har projektet skapat nya samarbeten? Frågan är för tidigt ställd. Inga formaliserade samarbeten har hittills uppstått. Däremot bygger ideell verksamhet helt på samarbete mellan enskilda individer. I den meningen har personer som tidigare inte kände varandra deltagit i samarbeten. I framtiden räknar vi med att nya mer formaliserade samarbeten kommer att uppstå. T ex har vi fått indikationer på intresse från arbetsförmedlingen att placera rehabiliteringsarbeten där. Men det ligger som sagt längre fram.

3 sid 3(7) 5. Varför ville du genomföra projektet? Fanns det t.ex. konstaterade behov, möjligheter, problem eller annat som motiverade projektet? Se pkt 3 6. Vem riktade sig projektet till? Vem har fått mest nytta av projektet och på vilket sätt? Dela upp målgruppen och beskriv vilka som berörts direkt respektive mer indirekt. Frågan är för tidigt ställd. Ett rimligt svar kan ges först när de riktiga aktiviteterna kring växthuset varit igång ett par år. De som utnyttjar resursen är också de som kommer att ha mest nytta. Syftet är att skapa en plattform och plats för att sprida kunskap och intresse för småskalig och husbehovsodling av främst mat. Målgruppen för detta är alla människor oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet mm som har intresse av att delta. Här kan nämnas att invandrare/flyktingar ofta har haft odlingserfarenheter närmare sig än många svenskar. Projektet ger möjlighet för människor att återknyta kontakten med jorden. Att dela upp målgruppen redan nu är tämligen meningslöst. Möjligen kan man säga att de som handgripligen deltagit har berörts direkt och bl a fått en praktisk erfarenhet av att bygga växthus. Eftersom vi samarbetar med Studiefrämjandet har det i väntan på projektets fullbordan också arrangerats 3 studiecirklar i Växthusodling genom deras försorg, men på annan plats. 7. Vad genomförde du i projektet? När genomfördes projektet? Projektet har pågått sedan juli 2008 tills nu Vilka aktiviteter genomförde du i projektet? Renoveringsarbeten Vad har gått som planerat? De tekniska lösningarna för renoveringen har fungerat som tänkt. Har något fungerat bättre än förväntat? Nej. Vad har inte gått som planerat? förklara Vilka svårigheter eller hinder har du haft under projektets gång? Vi var en av de allra första som sökte om projektstöd. Vi hade stora förhoppningar knutna till den nya formen för beslutsfattande och förväntade oss en snabbt agerande organisation med raka rör. Så blev inte fallet. Vi har upplevt oss som pilotprojekt för den inte färdigförberedda organisation som Leader då utgjorde. Många frågeställningar hade då inga omedelbara och klara svar. Möjligen kan det förklara en del svårigheter vi mött. Vi hade själva en god uppfattning om vad vi skulle göra och vilka resurser som skulle krävas. Åtminstone tills vi kunde se konsekvenserna av den byråkratiska överbyggnaden till Leadersystemet. Någonting som inte syntes från början. Då var det för sent att ändra och justera till de nya förhållandena, byråkratin tillåter inte det. Eftersom vi själva inte hade något kapital, var vi beroende av att snabbt få loss de förskott som vi kunde få, för att anskaffa material och utrustning och komma igång med de praktiska arbetena medan det fortfarande var sommar.

4 sid 4(7) Arbetsinsatserna skulle göras av ideellt arbetande personer och förläggas till dagar med rimligt bra väder. Vi ansåg det inte försvarbart att långtidshyra byggarbetstält för att täcka in växthuset. I stället tänkte vi arrangera skyddade arbetsplatser i typ billiga partytält och utnyttja en del relativt välbevarade delar av växthuset. Vi ansökte om förskottsutbetalning så fort vi kunde. När väl de byråkratiska kvarnarna malt färdigt levererade Jordbruksverket det första och kraftigt nedskurna förskottet straxt före jul!!! Det var inte längre möjligt att starta något meningsfullt praktiskt arbete detta år. Vi inriktade oss därför på en tidig vårstart Allt såg lovande ut tills det sista snöfallet för året hade passerat. En ovanligt tung blötsnö som frös fast på glastaket. Vi hade kalkylerat att köpa nytt glas för runt 8000:-. Blötsnön krossade drygt 1,2 ton glas och tryckte ut några väggpartier. Något liknande hade aldrig tidigare inträffat. Slutnotan för glaset kom så småningom att bli ca 24000:-. En förändring i förutsättningarna som måste hanteras inom totalbudgeten på 49000:-. Byråkratin tillåter ingen förändring här. Omfattningarna av de tänkta reparationerna och iordningställandena mm fick kraftigt förändras och projektets alla resurser läggas på det absolut oundgängliga, nämligen byggstommen och inglasningen. Taket konstruerades om för större stabilitet och stöd för takglasen. En ytbehandling som var mycket mer lättunderhållen än den tidigare valdes m fl åtgärder för att ge en längre livslängd hos konstruktionen. Efter glasröjning inväntades bättre väderförhållanden, vilket det inte blev. Sommaren fick därför ägnas åt förberedelser, tillverkning av vissa byggdetaljer, anskaffande av utrustning och material. Spridda skurar av förskott gjorde att vi kunde beställa en första leverans av glas till november Då hade redan snön börjat komma. Det egentliga renoveringsarbetet kunde inte startas förrän den sena våren Det arbetet har gått mycket bra även om det finns en del kvar att göra. Vi är helt nöjda med vad vi uppnått hittills. Vi har uppnått vad som varit möjligt under rådande förhållanden. Vi betraktar och åberopar hela perioden fram till våren 2010 som ett enda stort Force Majeure Fylld av omständigheter och förhållanden som legat helt utanför vår kontroll. Den byråkratiska överbyggnaden med Jordbruksverket på toppen har direkt och indirekt orsakat oss åtminstone 1 förlorat år och en extrakostnad på ca 16000:-. Det lokala Leaderkontoret har dock gjort och hjäpt oss så mycket som det har gått, men vad hjälper det när resten av systemet är som det är. 8. Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Vilka var projektets mål? Målet med projektet var att återställa växthuset till fungerande skick och att bilda en lämplig förening för att driva aktiviteterna och växthuset vidare efter projektslut. Vad blev resultatet? Se pkt 7. Delar av växthuset är klara. Vi ska själva i dagarna arrangera vårt årsmöte där. Montering av stomdelar och inglasning mm pågår. Det finns ingen anledning att börja fuskarbeta nu. Vi vill ha en välgjord renovering med lång livslängd. Allt annat är meningslöst. Den tänkta föreningen kommer att bildas lite längre fram i tiden. Om målet endast är delvis uppfyllt, vad är orsaken till detta? Se pkt 7

5 Har projektet gynnat miljö och hållbar utveckling? På vilket sätt? Se pkt sid 5(7) Har projektet arbetat med ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund? På vilket sätt? Naturligtvis! Se pkt 4. Alla dessa kategorier har deltagit. Har projektet främjat kompetensutveckling? Frågan är för tidigt ställd. Först efter några års verksamhet kan ett rimligt svar ges. Avsikten är att kompetens skall spridas. Se pkt 3 och 6. Deltagarna i Studiefrämjandets studiecirklar har naturligtvis ökat sin kompetens och de ungdomar som deltagit i det praktiska arbetet har också bibringats en viss kompetens i växthusbyggandets konst. 9. Vilka är projektets mätbara resultat? Fyll i tabellen på sidan 3 med projektets mätbara resultat, enligt EU:s riktlinjer, som du känner till direkt efter projektets slut. Skriv en kommentar om resultatet inte blev som förväntat. A Mätbara resultat enligt EU:s riktlinjer Resultat direkt Kommentar efter projektslut Antal nya företag 0 Män yngre än 25 år 0 Antal bevarade arbetstillfällen 25 år eller äldre 0 Kvinnor yngre än 25 år 0 25 år eller äldre 0 Män yngre än 25 år 0 Antal nya arbetstillfällen 25 år eller äldre 0 Kvinnor yngre än 25 år 0 25 år eller äldre 0 Män yngre än 25 år 0 Antal deltagare i utbildningar 25 år eller äldre 1 Kvinnor yngre än 25 år 0 25 år eller äldre 13 Antal nya produkter, tjänster, tekniker nätverk och mötesplatser 1 Växthuset Antal personer som fått tillgång till bredband 0 B Leader Växtlusts specifika mätbara Resultat direkt Kommentar resultat: efter projektslut Män yngre än 25 år 7 Antal identifierade deltagare i projekt dvs där det 25 år eller äldre 12 finns personnummer eller namn, adress o telefon Kvinnor yngre än 25 år 4 25 år eller äldre 8 Antal nybildade nätverk/samarbeten - Om inte tilläggstexten mellan minst 3 parter som bildats under inflytande passar - fyll i antalet endast 0 av Leader utan tidigare formella samarbeten i fråga 5 under A ovan Uppvisar ert projekt bestående effekter av något slag Besvara med ja eller nej ja Växthuset i linje med angivet syfte och mål? Om ja, ange vilka i rapport På sikt mycket större 10. Hur har du spridit resultatet? Hur har du spridit resultatet av projektet? Inte alls ännu. Resultatet av projektet kommer så småningom att spridas till vår målgrupp via Studifrämjandet och via Gyllene Cirkelns kontaktnät. Givetvis även genom publiceringen av den här slutrapporten. Någon form av invigning kommer även att ske vid en tidpunkt som passar oss.

6 Vilka andra aktörer kan vara intresserade av att ta del av projektresultatet? Det får vi så småningom se. Hur kan resultatet vara till nytta för andra som arbetar med företags- och landsbygdsutveckling efter att projektet är avslutat? Det får vi se så småningom sid 6(7) 11. Vilka kostnader har projektet haft? Hur har dessa finansierats? Redovisa projektets totala kostnader uppdelade på kostnadsslag löner, indirekta kostnader, investeringar och övriga kostnader. Kostnadsbudget Utfall Övriga kostnader kr ,50 kr Ideellt arbete kr ,50 kr Om du har haft kostnader för investeringar eller övriga kostnader beskriv vad dessa består av. Exempel på övriga kostnader är konsultkostnader, studieresor, logi eller utrustning för att administrera projektet. Övriga kostnader består nästan uteslutande av utrustning, material och transporter. Redovisa hur projektet har finansierats. Beloppet ska delas upp på finansiärer. Finansieringsbudget Utfall Projektstöd kr kr (förskott) LAGs offentliga medel kr kr (förskott) Ideellt arbete kr ,50 kr Egna medel 0 kr ,50 kr 12. Vilka slutsatser drar du från projektet? Vilka slutsatser kan du dra från projektet? Vad har varit svårt, oförutsett, intressant eller nytt? Slutsats 1 Den byråkratiska överbyggnaden inom Leader måste minskas om metoden ska bli effektiv. Utifrån ser byråkratin ut att genomsyras av misstänksamhet och bristande tilltro. I och med införandet av Leaderskiktet i den administrativa hierarkin kan man misstänka att detta är det hittills dyraste sättet att dela ut bidrag. Vi vet att varje administrativt/byråkratiskt skikt ökar kostnaderna mer än proportionellt. Det drabbar i synnerhet den sista länken i kedjan. Exempelvis har man nu infört ett krav att bidragstagaren skall ha ett visst eget kapital. Då är vi återigen där, man måste ha pengar för att få pengar. Fattiga göre sig icke besvär. En typiskt byråkratisk lösning på ett problem skapat av byråkratin självt Ideellt arbetande personer ska väl inte behöva vara bankirer också? Vi hade hoppats att antalet administrativa skikt skulle ha minskats, men nu har vi 5 skikt. EU, Jordbruksverket, Länsstyrelsen, Leaderkontoret och Bidragstagaren. Jordbruksverket har ingen känd förmåga att hantera små ärenden eller små parter, inte heller har verket någon kännedom om eller förståelse för ideella organisationers förutsättningar och arbetssätt. Jordbruksverket borde därför föra över hela Projektstödskapitalet direkt till Leaderkontoren som har närmare kontakt med den verkligheten. Redovisningen av medlen kan därifrån ske i t ex årsvisa sammanställningar. Länsstyrelsens roll kan lämpligen vara att fungera som bollplank och stöd för Leaderkontoren.

7 sid 7(7) Vi skulle då ha 3 administrativa skikt kvar EU, Leaderkontoren och Bidragstagaren. Röret har blivit betydligt rakare och kortare. Problemet med likviditet för mindre organisationer skulle också lösas genom Leaderkontorens snabbare hantering. Alla medel finns i samma penningpåse och inte som nu uppdelade i flera, vilket förenklar det mesta. Slutsats 2 Det kan inträffa mycket oförutsett som kullkastar den bästa planering helt. Ta därför till tiden med mycket stora marginaler. Eg alltid maximala tiden. Räkna upp kostnaderna med minst 25% även om kalkylerna förefaller säkra. Lägg på ännu mer om det finns osäkerheter. Räkna med minst 3 månaders väntetid för varje utbetalning från Jordbruksverket. Om projektet är årstidsberoende, lämna projektansökan så att utbetalningar av förskott kan komma lagom tills att de behövs. Vi gjorde misstaget att lämna in ansökan så fort som möjligt, vilket var mitt i vår aktiva årstid, sommaren. Vi skulle ha väntat till sent på hösten för att ha haft första medlen tillgängliga till våren därpå. Tänk på att ingenting i en ansökan går att ändra utom slutdatum. Slutsats 3 Räkna med minst en manveckas arbete till slutrapporteringen. Tid som inte får tillgodoräknas som eget ideellt arbete enligt reglerna. Slutsats 4 Projektet hade inte blivit av om vi inte fått bidrag. Leader är den enda bidragsform som vi känner till som i dag räknar eget arbete som ett värde. Förr fanns det andra varianter. Vilka mervärden har projektet tillfört? Inga som inte ingick i projektet från början. Vilka rekommendationer kan du ge till andra som vill genomföra ett liknande projekt? Se Slutsats 2 och 3 ovan. Kommentar Vi förutsätter att vår kritik av systemet inte påverkar behandlingen av oss, vår nuvarande eller eventuellt kommande ansökningar på något som helst negativt sätt. Vår kritik är inte riktad mot någon speciell person utan mot det byråkratiska systemet som sådant. Vi är väl medvetna om hur byråkratiska system kan tvinga in vanliga hedervärda personer i ett tänkande som de egentligen inte rår för. Vi yrkar även på återställande av försutten tid (12 mån) på grund av Force Majeure enligt pkt 7, så att arbetet kan slutföras i ordnade former och vi kan erhålla fullt stödbelopp. Samverkan i de Djupa Skogarna ek för Leif Runerman ordf