Lokal ekonomisk analys för Östgöta Dals område

Transkript

1 Lokal ekonomisk analys för Östgöta Dals område Vadstenas södra kommundel Sammanställd av Östgöta Dal ekonomisk förening utifrån siffror från SCB för perioden

2 Inledning s 3 Kortfattad sammanställning s 5 Analys Ökad befolkning: fler yngre, färre äldre? s 8 Vad finns, vad saknas? s 10 Företagande s 13 Gamla branscher/ nya branscher s 15 Vad krävs för ökat företagande? s 16 Vilka möjligheter ser vi för ett ökat kvinnligt företagande? s 17 Summering s 19 2

3 Inledning Den lokala ekonomiska analysen för Vadstenas södra kommundel har sammanställts utifrån de siffror som erhållits av SCB. Analysen inleds med en sammanfattning av de siffror som gäller Vadstenas södra kommundel. Därefter kommer analysen av siffrorna. Då det finns ett flertal analyser, diskussioner och sammanställningar tillgängliga via Internet har vi använt delar av dessa för att därmed ge sammanställningen mer tyngd. Vi vill förankra de siffror vi fått i den forskning som redan finns om tillväxt, glesbygd, befolkning och företagande i Sverige. Målet är att få fram en rapport som kan användas, inte något som tyngs av eget fabulerande och fria tolkningar präglade av okunskap. De publikationer som använts är: "Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsbygder" (Dnr 2009/059 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser) ( ) "Fakta om företagandet i Stockholm" (2009 Stockholm Business Region Development) ta_foretagande_2009_lr.pdf ( ) "Företagens ekonomi 2010" (Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden NV 19 SM 1202) pdf ( ) "Kvinnors företag och nyttan för Sveriges ekonomi" (Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008 och 2012) om+drivs+av+kvinnor+respektive+m%c3%a4n pdf ( ) "Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag; företagens villkor och verklighet" (Tillväxtverket 2012) 3

4 5d37c7131dcf897d htmlt ( ) "Kvinnors och mäns företagande" (Tillväxtverket 2009) ( ) "Kvinnor tar över traditionellt manliga branscher" Analysen lider av att den inte kompletteras av uppgifter från verksamma inom företagande i området. Ovan nämnda material har därför i denna analys fått fungera som fond för frågor som rör hinder och möjligheter till tillväxt. De siffror för Östgöta Dals-området som erhållits från SCB saknar vissa komponenter, vilka egentligen är nödvändiga för en bred och mer användbar diskussion. Vi vet t ex inte hur många som är anslutna till bredbandet, vi vet inte hur många som äger bil och hur många som är beroende av kollektivtrafik. Vi vet inte heller hur många deltidsboende som finns i området och har inte en säker siffra på hur många som arbetar på annan ort och hur arbetspendlingen i dessa fall ser ut. Man kan därmed bara spekulera kring hur befolkningen skulle se ut om det fanns större möjlighet att arbetspendla (skulle fler deltidsboende skriva sig i sitt så kallade andra hem, se nedan?). När det kommer till infrastrukturer är det föreningens egen upplevelse av vägnät, kollektivtrafik och möjlighet att ta sig från punkt A till B som är utgångspunkt för analys. Åsikterna har dock framförts både i offentlig debatt och i media, så föreningens uppfattning stämmer ganska väl med hela befolkningens åsikt i frågan. 4

5 Kortfattad sammanställning av siffror för Vadstenas södra kommundel Befolkning Vadstenas södra kommundel hade en befolkning om 1078 personer. Det är en relativt hög medelålder: 333 personer finner vi i ålderspannet år. Även gruppen från ålder 65 och uppåt är förhållandevis stor: hela 257 personer befinner sig här. Samtidigt är den åldersgrupp som är tänkt att ta över och försörja den äldre generationen förhållandevis liten: 289 personer befinner sig i spannet år. Det finns 61 barn under 6 år och 112 barn mellan 7 och 15 år i området. Under år 2012 Inflyttade totalt sett 68 personer samtidigt som bygden förlorade 103. Detta ger vid handen att området förlorade 35 personer under detta år i bara flyttningar. Totalt sett, vid en jämförelse av åren 2006 och 2010, har befolkningen i området minskat i alla åldersspann utom i gruppen där det är förhållandevis jämnt. Detta är positivt med tanke på att det är i denna period i livet som ofta stora förändringar sker: man flyttar för studier eller bor utomlands för att få livserfarenhet och pröva sina vingar. Det negativa är att antalet personer i nästa grupp, år, har minskat ordentligt år 2010 om man jämför med år Man har således inte lyckats få tillbaka de unga när de studerat färdigt, ska ge sig ut i arbetslivet och bilda familj. Överlag har Vadstenas södra kommundels befolkning minskat från 2001, med en befolkning om personer, till 2010 då befolkningen till 1078 personer. Sett till kön är befolkningen dock relativt homogen med något fler män än kvinnor. Fastigheter Det totala antalet fastigheter i den södra kommundelen uppgår till 970. Området består framförallt av jordbruksmark och icke förvånande är en relativt stor del i området jordbruksfastigheter; 276 stycken Här finns också ett antal kyrkbyar bevarade 5

6 samt de större samhällena i Borghamn, Rogslösa och Skedet vilka präglas av äldre och yngre fastigheter av typen enfamiljshus/villa. Antalet småhusfastigheter uppgår till 364 stycken där 235 av dessa är bebodda. Liksom tätorten Vadstena, är södra kommundelen ett turiststråk under sommarhalvåret. En ganska stor del av områdets fastigheter är också sommarbostäder eller fritidshus: 277 stycken. Det finns få hyreshus i Östgöta Dals-området; bara 10 varav 4 är bebodda. Denna siffra har också förändrats då ett hyreshus som tidigare fanns i Borghamn revs under vintern Förvånansvärt många fastigheter i området är obebodda. När det gäller småhusfastigheter (exkl fritidsbostäder) hela 129 st, fritidshusfastigheter anges vara 259 st men här kan man ifrågasätta hur siffran tagits fram: räknas den som obebodd för att den är en deltidsbostad och ägaren är skriven på annan ort? Vi som bor i området vet att de sommarhus som finns har sina ägare eller sommargäster på plats under ledigheter över hela året. Det är dessutom ett populärt område för de som söker sommarboende och det blir alltid budgivning på de hus som säljs för detta ändamål. Arbetsställen Totalt sett finns i området 215 arbetsställen. Inte förvånande finner man den större andelen inom jordbruk, skogsbruk (och fiske): 114 stycken, alltså 53 %. Större delen av de verksamheter som drivs har inga anställda - förmodligen är dessa enmansföretag inom diverse näringar: 175 st. Siffrorna visar inte inom vilken näring som man finner den största andelen enmansföretag, inte heller säger siffrorna hur många företag som drivs parallellt med att företagaren t ex är anställd inom en annan näring. Man kan således inte säga huruvida företagen kan utvecklas mot fler anställda eller om det är målet för verksamheten. Egna företag kan drivas på hobbynivå där ambitionen inte heller är större än så. Den näst vanliga näringsgrenen är inom byggverksamhet resp. tillverkning: 14 inom varje. Därefter kommer verkstäder som är nischade mot motorfordon. I övrigt finns allt från 10 ned till 3 olika företag inom en mängd områden som har med service och turism att göra. Det finns också företag inom juridik, ekonomi och vetenskap, vilka man misstänker är just sådana verksamheter som finns bredvid ytterligare verksamhet. 6

7 Detaljhandel Med närheten till Vadstena tätort finns färre än 3 företag inom detaljhandel redovisad. En stor del av dessa företag har sin säsong under sommarhalvåret, som exempel Gyllenhammars pensionat som bara har öppet under denna period. Den lilla matvarubutik som finns i samhället Borghamn har goda förutsättningar att även få ta in apoteksprodukter i sitt sortiment vilket höjer levnadsstandarden för de boende. Förvärvsarbetande personer De siffror som redovisas från SCB redogör för de nischer som bosatta i området arbetar inom år 2005 respektive år Man ser, liksom i Sverige i övrigt, att för båda åren är det främst män som arbetar inom produktion av olika slag, medan man finner kvinnor inom vård och omsorg samt samhällsservice. Benar man upp siffrorna får man en intressant bild (här har ingen större förändring skett under de fyra år som passerat mellan åren, varför siffrorna för år 2009 redovisas). Inom jordbruk, skogsbruk och fiske är det framförallt män som är verksamma (59 män mot 17 kvinnor). Inom tillverkning och utvinning arbetar 68 män mot 13 kvinnor. Inom Handel och kommunikation finner vi 38 män mot 21 kvinnor. Inom de klassiska kvinnonischerna utbildning och forskning arbetar 7 män mot 40 kvinnor, inom vård och omsorg 14 män och 64 kvinnor och inom kommunala tjänster (som ju i regel är just vård och omsorg) finner vi 81 kvinnor mot 16 män. Inom privat sektor arbetar 237 män resp. 104 kvinnor. Totalt sett är andelen inom privat sektor i området hög i förhållande till det hela: 341 personer som förvärvsarbetar av totalt 486 dvs 70% av de förvärvsarbetande i området finns inom privat sektor. Av dessa är 48,7 % män. 7

8 Analys Ökad befolkning: fler yngre, färre äldre? Enligt analysen "Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsbygder" (Dnr 2009/059 utgiven av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser) samlas knappt hälften av Sveriges befolkning i de tre största FA-regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Enligt Glesbygdsverket bor c:a 77 % av Sveriges befolkning i tätort medan knappt 21 % bor i glesbygd. Enligt denna analys minskade glesbygdsbefolkningen år 2008 medan tätortsbefolkningen ökade. Männen har ökat något i antal, medan kvinnorna minskat något (vilket förklaras av att männen numer har längre livstid än tidigare och att det föds fler pojkar än flickor). Framförallt gäller för hela Sverige att glesbygdsbefolkningen blir allt äldre; de yngre flyttar till tätorterna. 1 Vad man dock tydligt kan se som en trend, enligt denna analys, är att människor idag har två hem. Man arbetar och bor i veckorna på en adress, där man vanligtvis också är skriven och där man också betalar skatt, medan man på alla lediga stunder (helger och lov) bor i sitt andra hem. I vissa områden i Sverige vistas och bor således fler än vad som framgår av statistiken. 2 Detta är tydligt i ett område som Vadstenas södra kommundel. Framförallt kan man skönja en trend som utgår från den fjärde storstadsregionen, Norrköping-Linköping-området, där många arbetar men varifrån det bara tar drygt en timme att ta sig till det andra hemmet i t ex Borghamn. Det vi boende i området kan se är hur allt fler permanentboenden används som deltidsboende och där fritidshus förses med de bekvämligheter som man i regel bara kräver av helårsboenden. I SCBs statistik för området Östgöta Dal framgår att av total mängd bostadsfastigheter (277 fritidshus och 364 småhusfastigheter dvs 641 enfamiljsbostäder) är 43 % fritidshus - eller är de så kallade andra hem? Med den ökade mobiliteten är det allt svårare att säga var människor faktiskt bor, enligt Tillväxtanalys. Kanske har en föryngring redan skett i området, men av deltidsboende barnfamiljer? Frågan är då vad som krävs för att området ska kunna dra nytta av den del av befolkningen som har ett andra hem. Tillväxtanalys diskuterar i sin rapport att man på sikt 1 Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsbygder s 21 2 Ibid s 37ff 8

9 borde se över skattepolitiken, detta för att kommunerna med en stor andel deltidsboende ska kunna dra nytta av denna befolkning eftersom skatten går till en annan kommun. Samtidigt är det ju så att ett större befolkningsunderlag kräver mer i form av vägar, service och tillgång på varor och tjänster. Denna påverkan har området troligen redan, även om man kan diskutera detta med varor och tjänster: var och en vet att bor man i ett storstadsområde handlar man där ett större utbud finns och där konkurrensen pressar priserna. Således får inte glesbygdsområdet del av de ekonomiska strömmar som normalt sker på en ort. De som reser till ett deltidsboende har troligen med sig varor och livsmedel hemifrån vid ankomsten till sitt andra hem, helt enkelt. 9

10 Vad finns, vad saknas? Målet för Östgöta Dal ekonomisk förening är att befolkningen ska föryngras och växa. Vad krävs då för att fler ska välja att bo i området permanent? Vadstenas kommun angränsar precis till Sveriges fjärde storstadsregion och hör därmed till gruppen "Tätortsnära landsbygd". En timmes bilfärd bort finns tillgång till varor och tjänster med pressade priser. För närvarande haltar tillgången till kollektivtrafik, vilket kommer att ändras under år Men är tillgång på varor och tjänster samt kollektivtrafik faktorer som påverkar när människor väljer att bosätta sig på en plats? Enligt en stor undersökning som genomfördes år 2006 på initiativ av Thomas Niedomysl där flyttmotiv undersöktes konstaterades att *flyttmotiv varierar över avstånd *de kortväga flyttningarna domineras av boende och boendemiljö *de långväga flyttningarna motiveras av utbildning och arbete. Man kunde också konstatera att det råder stora skillnader mellan grupper. Inte helt förvånande flyttar de i ålderspannet år pga av utbildning medan för de i åldern år är det arbete som påverkar flytten. 3 I Tillväxtanalys rapport anger man vissa faktorer som påverkar när människor väljer att bosätta sig i ett område. Dessa är god tillgänglighet till service (drivmedel, dagligvaror, apotek/apoteksombud, postservice och grundskola), infrastruktur och tillgång till Internet. Som en tätortsnära landsbygdskommun lider Vadstena till viss del av den konkurrens som storstaden erbjuder och med vilken man inte kan konkurrera. I Vadstena finns dock ett stort utbud dels av dagligvaror och apotek, dels av "det där lilla extra" i form av mysig stadskärna och små trevliga och ej kedjeanslutna butiker. Då södra kommundelen bara befinner högst en 3 Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsbygder s 38 10

11 halvtimme bort från Vadstena tätort förefaller det som att en god service ändå upprätthålls. Dock finns det i tätorten Borghamn diverse tjänster som kompletterar utbudet i Vadstena. Frågan är också om man i Vadstena kommun anser att etablering av stormarknad skulle tillföra så mycket positivt att det uppvägar de negativa konsekvenserna: expansion av stormarknader ger en negativ miljöbelastning och då den historiska, kulturella och inte minst med närheten till naturen är stora delar i kommunens identitet, är frågan om detta är eftersträvansvärt. Det kanske är desto viktigare att detaljhandeln i tätorten Vadstena är bred och kan erbjuda ett stort utbud samt att kommunens invånare har möjlighet att ta sig till dessa butiker. Frågan är alltså om, med tanke på befolkningens vanor och levnadssätt, service av detta slag behövs i än större utsträckning i södra kommundelen? Om befolkningen i arbetsför ålder ändå arbetar i tätort där man har god tillgång till service, eller om man är deltidsboende och reser från tätort till sitt andra hem på landsbygden, förefaller denna typ av service som en faktor av mindre betydelse. Upplevelsen kan vara att man har del av både frid för själen och del av närhet till stadens utbud i form av varor och aktiviteter. Den grupp som blir lidande är den som inte dagligdags kommer till tätort och når varor och tjänster på ett bekvämt sätt, dvs den äldre generationen. Här lider denna del av Vadstena kommun av en dåligt utbyggd kollektivtrafik, av vilken många pensionärer är beroende. I Tillväxts analys framhålls tillgång till bredband och flygplatser som viktiga komponenter i begreppet infrastruktur. Vadstenas södra kommundel har sedan flera år tillbaka bredband, vilket borde framhållas bättre vid marknadsföring av bygden. Bredband betyder bättre tillgång till kommersiella tjänster, skriver Tillväxt, och genom bredbandet blir världen mindre rent geografiskt. Man har således tillgång till samma varor som man har i en tätort. Bredbandet skapar dessutom möjlighet att öka sysselsättningen och dra till sig investeringar. Enligt den bredbandsutvärdering som gjordes 2008 är bredbandet nödvändigt för att kunna attrahera och rekrytera ny personal och locka unga till orten. God tillgång till Internet bidrar alltså till konkurrenskraftiga regioner, företag och individer. Enligt Glesbygdsverket är tillgång till tåg, buss och flyg en viktig faktor när det gäller att överbrygga stora avstånd. 4 Vadstena kommun ligger strategiskt i Sverige: flygplatser finns både i Norrköping och i Jönköping. Orten ligger 4 Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsbygder s 81f 11

12 mitt emellan Stockholm och Göteborg till vilka det är c:a 3 timmar med bil. I Mjölby och Motala, 20 minuter bort med bil, finns tillgång till tåg. Motorvägen passerar nästgårds: 15 minuter från Borghamn. Sammanfattningsvis kan sägas att Vadstenas södra kommundel har goda förutsättningar vad gäller infrastruktur såsom tåg, flyg och större vägar för marktransporter samt tillgång till Internet. Kollektivtrafiken haltar dock i området. Just nu är man i ett initialt skede för utveckling av mobil samåkning, ett projekt i samarbete med Hela Sverige Ska Leva och Leader Sommenbygd, och till sommaren 2013 utökar Östgötatrafiken sina bussturer vilket förbättrar situationen för dem som inte är bilburna. För övrigt är man som boende beroende av egen bil då cykelvägnätet är dåligt utbyggt. Detta är faktorer som inte direkt påverkar företagstillväxten, men som är en viktig faktor när det kommer till god service för befolkningen. 12

13 Företagande Som ovan redovisats finner man den större delen företag inom näringen Jordbruk, skogsbruk och fiske; hela 53% av den totala summan av arbetsställen. Av den kompletterande listan över företag i området framgår att den större delen av dessa är enmansföretag utan några anställda. Detta mönster är förenligt med övriga Sveriges glesbygd: i Tillväxtanalys rapport framgår att de mindre företagsstorlekarna är vanligare i glesbygd än i tätort. Framförallt är avsaknaden av storföretag i glesbygd slående. I Östgöta Dals undersökningsområde finner vi fyra företag med anställda. Något större företag med fler anställda finns inte, enligt SCB, i området. Det är enligt Glesbygdsverket 15 gånger vanligare med storföretag i tätort än i glesbygd. För att få in detta i ett större sammanhang anger statistik från SCB att det svenska näringslivettill den största delen består av små och medelstora företag. Den större andelen av dessa, 97%, har färre än 10 anställda. Dessa företag stod 2010 för nästan en fjärdedel av näringslivets förädlingsvärde, anges i rapporten. Tillverkningsindustrin är en stor branschgrupp och stod för närmare 29 % av de totala tillgångarna samt nästan en fjärdedel av förädlingsvärdet år Den mest småföretagsdominerade branschen i Sverige finner man i branschgruppen jordbruk, skogsbruk och fiske. Denna grupp bidrar endast med 2,5 % av förädlingsvärdet och äger bara 3,5 % av tillgångarna. Ser man till redovisningen av de företag som hör till gruppen tillverkningsindustrin finner man en typ av tillverkning som man vid en första anblick är beroende av närhet till tätort, annat än för bra infrastruktur. I Sverige tillverkas i stor mängd varor inom Raffinaderi, kemi och läkemedel. Därefter finns i fallande skala (ett urval) övriga maskiner, motorfordon, datorer och elektronik, papper och pappersvaror. 5 I rapporten "Fakta om företagandet i Stockholm" framgår att det är tjänstesektorn som dominerar näringslivet. Överlag framhåller man i rapporten Stockholm som centrum för just nyföretagande och entreprenörskap. Vart tredje nystartade företag finner man i Stockholms län. 6 Vad gäller branscher i Stockholm är denna jämnt fördelad inom tjänstesektorn. Företagskonsulter, Hotell och restaurang och övriga företagstjänster dominerar, därefter kommer handel, tillverkning och bygg. De områden där Stockholmsföretagen är ledande och 5 Sveriges offentliga statistik, statistiska meddelanden NV 19 SM 1202 "Företagens ekonomi 2012" ss "Fakta om företagandet i Stockholm 2009" (Stockholm business Region Development) s 12 13

14 håller en hög profil även internationellt är de där man samverkar med olika typer av forskning, ofta i anslutning till sjukvård eller universitet. Som exempel kan anges läkemedelsindustrin där man samverkar med hela sex universitet med Karolinska institutet i täten. 7 Förutom hotell och restaurang är detta branscher som man skulle kunna tänka sig kunde drivas även från mindre orter. Man talar ofta om fördelen med Internet, att tillgång till fiber möjliggör arbete från andra orter och kanske framförallt hemifrån. Ändå verkar det inte som att detta har slagit igenom ännu: de som arbetar med olika typer av kontorsarbete (dit man skulle kunna räkna konsultjobben) finner man på det arbetsställe där man är anställd. Här kanske det väger in att det fastigheter som man finner i glesbygd ofta har ett lågt andrahandsvärde, vilket ger vid handen att i alla fall mindre företag är rädda att investera. Företag kan också ha svårt att få lån för större investeringar i landsbygd på grund av att bankerna har svårt att finansiera sådana investeringar. Enligt Tillväxtanalys gäller dessa förhållanden även om företagen är stabila och lönsamma. 8 Intressant är att c:a 40% av de nystartade företagen drevs av kvinnor, vilket är något över genomsnittet för Sverige. Det framgår också att två av tre företag som startades, finns inom tjänstesektorn. Det finns närmare företag inom privat sektor i Stockholm. Dessa finner man framförallt i de 26 företagsområden i Stockholmsområdet vilka karaktäriseras av närhet till stora trafikleder med god tillgänglighet för person- och varutransporter. 9 De företag som har mellan 10 och 19 anställda i Vadstenas södra kommundel finns inom sektorn tillverkning: Ombergs plantskola, Borghamnssten AB, Borghamns stenförädling AB och Helhetshälsa Sverige AB. Man har här även tillgång till transportleder, digital infrastruktur och arbetskraft - om än på visst avstånd. Vad man saknar i området, som skulle göra det än mer attraktivt, med Stockholmsglasögon på, är i ett första steg bättre kollektivtrafik. De företag som finns i södra kommundelen skulle då ha lättare att rekrytera personal som inte vill flytta utan önskar "pendlingsavstånd". Själva restiden till Linköping-Norrköpingsområdet, som exempel, är inte längre än i Stockholmsregionen där man lätt kan åka kollektivt upp till en timme eller mer mellan hemmet och arbetet. 7 Fakta om företagandet i Stockholm 2009 s 19, 22 8 Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsbygder s 88 9 Fakta om företagandet i Stockholm 2009 s 28 14

15 Gamla branscher, nya branscher Vadstenas södra kommundel präglas av jordbruk. Det är den öppna slätten som möter upp när man kommer från söder eller från Vadstena. Det är inte Östgöta dal ek. förenings sak att redogöra för vilka branscher som bör etablera sig i området. Däremot kan vi resonera lite kring de branscher som finns. Om man talar med djurhållande bönder kommer man alltid fram till de djurhållningsregler och lagar som vi har i Sverige. Under senare tid har man talat mycket om de fallande kött- och mjölkpriserna och hur konkurrensen från i utlandet betr producerad livsmedel sparkar ut inhemsk produktion. Med tanke på de företag som finns och är väl etablerade i området torde man finna en öppning för vidareutveckling här t ex gårdslakterier som man sedan skulle kunna utveckla genom gårdsbutiker och eventuell större produktion av livsmedel. I dagens debatt om djurhållning, ekologisk och närodlad mat har områdets djurhållande bönder en möjlighet att utveckla, växa och därmed anställa. Andra områden där man ser en utveckling är de tjänster som kan nyttjas genom RUT-avdraget. I området finns redan flera städbolag, ofta startade och drivna av kvinnor. Vadstena kommun har ännu inte någon form av privat omvårdnad, vilket också skulle kunna vara en bransch för nyföretagare i området. Med tanke på den höga medelåldern torde det finnas underlag för en sådan utveckling. I ljuset av att området är intressant ur historisk, kulturell och miljömässig aspekt finns direkta fysiska hinder för utveckling. Här väcks frågor om hur man vill att området ska utvecklas, vilka värden man ska värna om och hur bygden skulle påverkas om man helt plötsligt skulle få en stor befolkningsökning. Många som bor i Vadstenas södra kommundel har valt denna plats för att man uppskattar närheten till naturen och att befolkningen inte är så stor. Med en växande befolkning ökar både slitaget på vägar, mark och natur och det ofta uppskattade "alla känner alla" försvinner. Turistsäsongen präglas också av att människor söker sig till området för att uppleva den naturliga och historiska atmosfären. Även här finns öppningar för fler företagare: ekoturism och guidningar av olika slag är på frammarsch. 15

16 Vad krävs för ökat företagande? Ekonomisk tillväxt är viktigt i ett samhälle då det automatiskt utvecklar samhället. Tillväxtverket publicerade i augusti 2012 en rapport, "Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag; företagens villkor och verklighet". Här framgår att de små och medelstora företagen som vill växa upplever lagar och myndighetsregler som ett hinder för tillväxt. Det framgår också att upplevelsen av hinder skiljer sig regionalt i Sverige. I norra Sverige upplever 27% av företagen problem, medan den siffran för företagare i Östergötland bara är 16%. Det framgår också av rapporten att de branscher som upplever mest problem är hotell och restaurang samt transport-branschen. 10 Man räknar företag om 0-49 anställda som småföretag, medan anställda ger ett medelstort företag. Detta ger vid handen att det i Östgöta Dals- området enbart finns småföretag. Tillväxtviljan är som störst i branschen Hotell och restaurang samt i handelsbranschen. Detta är branscher som inte i någon större utsträckning finns i Vadstenas södra kommundel. Det framgår dock av rapporten att även tillverkningsföretag gärna utvecklas, och inom detta område finns företag representerade. Tillväxtverket framhåller att de hinder som hämmar företags vilja att växa är ett problem. Här är det framförallt lagar och regler som framhålls som hinder. Störst problem upplever de företag som är i storleken anställda och det är då regler kring anställningar som upplevs som värst. Det är då hela spektrat kring anställning, uppsägning samt sjuklöneregler som anges vara besvärlig och hämmar därmed företag från att växa. När det gäller det sistnämnda är det småföretagen som upplever störst problem. För en landsbygd där den överhängande delen av företagen finns i denna kategori är detta dyster fakta. 11 Vad som framförallt framgår är att många företag upplever att man får lägga mycket tid på administration. Kanske är det ofrånkomligt om man som företagare lyckas få in verksamhet att växa, men man kan å andra sidan anta att det finns de som seriöst håller sitt företag på samma nivå eftersom det ger merarbete med ett större företag. Klarar man sig och är nöjd med situationen kan nog ett 10 Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag; företagens villkor och verklighet (2012, Tillväxtverket) s 4 11 Ibid s12 ff 16

17 företag finnas och fungera på samma sätt över lång tid. Enligt ovannämnda rapport är det framförallt kontakten med Länsstyrelsen som man är missnöjd med, och i Östgöta Dalsområdet har vi framförallt jordbruksföretag. 12 Inom denna nisch är det kanske framförallt mot länsstyrelsen man har kontakt vilket kanske är en hämmande faktor "inte mer strul!". Vilka möjligheter ser vi för ett ökat kvinnligt företagande? Och vilka hinder? Enligt en artikel i bilagan "Näringsliv", Motala/Vadstena tidning utgiven har antalet kvinnliga företagare ökat i Motala och Vadstena kommuner. Christina Gyberg, ordförande i Företagarna, menar att det finns vissa skillnader mellan kvinnligt och manligt företagande. Kvinnor vill generellt sett ha mer på fötterna dvs vara säkra på att de ska klara ut uppgiften. Man förbereder sig på ett annat sätt än män gör innan man startar ett företag; det är viktigt att ha koll på lagar, regler och den ekonomiska biten. Gyberg menar att det är viktigt att man från myndigheters håll möter upp den kunskapsbrist som potentiella företagare upplever. Sedan pekar hon på att branscher som är traditionellt under samhällets ansvar borde läggas ut mer på entreprenad. Skola, vård och omsorg är en sådan bransch, där Gyberg menar att man från kommunernas sida ska öppna upp mer. I Vadstena kommun har man redan privat barnomsorg, genom ett flertal föräldrakooperativ, men kanske finns det en marknad för fler nischade verksamheter såsom ur- och skur-förskolor och förskolor med naturvetenskaplig inriktning där inte föräldragruppen är drivande utan kunder. Just nu har södra kommundelen en grundskola, Rogslösa skola, med årskurserna F-6, men med skralt elevunderlag vet man inte hur det kommer att se ut efter år Här är en möjlighet för företagande. Många föräldrar i kommunen har just pekat på bristen av alternativa skolformer dvs Ur- och skur-, Reggio Emilia- och Waldorf pedagogiska former av undervisning. Även kommunens tjänstemän är öppna för andra typer av skolor och har givit lärarna på Rogslösa skola i uppdrag att undersöka hur och om skolan kan nischas. Vad som dock saknas är privata former av äldreomsorg och olika typer av boenden. Något äldrekooperativ finns inte i kommunen. 12 Ibid s 22 17

18 I en annan artikel i "Näringsliv" uttalar sig docent Gun Hedlund, Örebro universitet, om just kvinnligt företagande och hur satsningar under senare tid har givit resultat. Hon säger att det under de senaste 20 åren funnits en nationellt förd politik där man gärna främjar kvinnligt företagande. Förklaringen till att det är så stor press på kvinnor just nu förklarar Hedlund med att det är ideologiskt riktigt: man vill omvandla traditionellt offentliga områden såsom just vård, omsorg och skola till privata verksamheter. Problemet med just denna bransch, där man finner många kvinnor, är att de ofta redan är lågavlönade. Att sedan tvingas eller pushas in i företagsamhet med samma förutsättningar som tidigare är inte rätt väg att gå. Man har från samhällets sida stora krav på nystartade kvinnliga företag: genom företagen ska kvinnorna öka försörjningen på landsbygden, öka jämställdheten och skapa bra lokala småföretag. Dessutom är det ofta så att det är män som drar upp riktlinjerna i de satsningar som gjorts på just kvinnligt företagande från myndigheters sida. Kvinnorna kommer in på sluttampen i projekten vilket kan leda till att resultatet faktiskt inte blir bra. 13 Enligt rapporten "Kvinnors och mäns företagande" dominerar kvinnor inom branscherna renhållning, rekreation och annan service, hälso- och sjukvårdstjänster samt utbildning. Män dominerar i branscher inom tillverkning, bygg, transporter och företagstjänster. Majoriteten av småföretagen vänder sig till den lokala marknaden; 77% av kvinnors och 68% av männens företag verkar här. När det kommer till marknadsorientering skiljer det sig mellan könen. En huvudorsak är att företagen som män respektive kvinnor driver befinner sig i olika branscher. Vad man också kan se, vilket är en utveckling under de senaste 20 åren, är att småföretagarnas utbildningsnivå har höjts. Här ligger kvinnor generellt högre än männen. 14 Både när det gäller kvinnor och män så är de i ålderspannet år när de driver företag. Småföretagare i denna ålder anger också att tidsbrist är det största hindret för att företaget ska växa. Man kan anta att frågor kring företagets utveckling kommer i samma period i livet som både kvinnor och män har barn i en alltmer krävande ålder: att familjelivet helt enkelt krockar med företagets utveckling. Det är först på andra plats som lagar, regler och kontakter med myndigheter nämns som hinder för företagstillväxt. 13 Bilaga till MVT "Näringsliv" s 14 ff 14 "Kvinnors och mäns företagande", fakta och statistik Tillväxtverket 2009 s 10 18

19 I Sverige föder kvinnor förhållandevis sent i livet. Många startar företag under barnledigheten ofta lyckade företag. Frågan är om det är önskvärt att kvinnors företagande i Vadstenas södra kommundel ökar inom traditionellt kvinnliga branscher? Ovan har redogjorts för att det i Vadstena kommun borde finnas möjligheter att öppna upp för entreprenörer inom vård, skola och omsorg. Men vill man att området ska utvecklas i en annan riktning vore det önskvärt att kvinnors företagande i denna del av landet snarare ökade inom tjänstesektorn. Enligt Anna Ekström, ordförande i SACO, tar nu kvinnorna över traditionellt manliga branscher såsom juridik, media, ekonomi, arkitektur och business. Enligt Ekström använder sig nu flickorna av sina fina betyg. De utbildar sig visserligen fortfarande till sjuksköterskor och lärare, men också till läkare och arkitekter. Detta är positivt då det ökar tillväxten. Med kvinnor på ledande poster på arbetsmarknaden blir det en god ekonomisk affär, har det visat sig, och inte så som man trott tidigare: sjunkande status och löner. I Stockholmsområdet finns många kvinnor som egenföretagare inom tjänstesektorn. Kanske ska man från bygdens sida lyfta fram fördelar med att driva företag inom just Vadstenas södra kommundel. Det beror naturligtvis på vilken typ av företag man driver, men finns det bra lokaler och bredband är en förutsättning för företagande borde denna typ av företag kunna drivas likaväl på andra platser med dessa förutsättningar som i Stockholmsområdet "Kvinnorna tar över traditionellt manliga branscher" ( ) 19

20 Summering Det är framförallt småföretag som är verksamma i Vadstenas södra kommundel och då främst inom näringen jordbruk, skogsbruk och fiske. Företagen är i regel enmansföretag men små företag finns till viss del, med anställda. Den största andelen företag är inom typiskt manliga branscher. Tjänstesektorn är inte stor, vilket är en nackdel då det är denna marknad som är mest lönsam i områden som Stockholm, där många kvinnor startar företag i just denna bransch. När det gäller utveckling av företag visar forskning att kvinnor i allt större grad bryter in på förut mansdominerad mark. I allmänna diskussioner har man framhållit kommuner och landsting som hinder för kvinnligt nyföretagande. Man utgår då från att kvinnor önskar öppna privata företag inom kvinnodominerande branscher som skola, vård och omsorg. Frågan är dock om det nödvändigtvis måste vara inom denna nisch som kvinnors företag verkar. I Östgöta Dals-området saknas privata alternativ när det gäller sjukvård och äldreomsorg, men kommunen har flera privata alternativ till barnomsorg varav en förskola finns i Borghamn. Om man så vill och kommunen öppnar upp för privatisering inom denna nisch finns det helt klart en marknad. Eftersom kvinnor generellt är försiktiga och vill ha ordentligt på fötterna innan de er sig in i något nytt kan man tänka sig att en satsning i än större utsträckning görs för att fylla kvinnors (självupplevda) luckor så att de vågar starta nya verksamheter. Ett samarbete finns redan med Motala kommun om hur man startar eget; möjligen kan man bredda kunskapen hos rådgivarna för att främja nyföretagande i nya nischer. Det har framkommit att det som hindrar nyföretagande och etablerade företag att växa är ett antal faktorer. Generellt över landet är småföretagare villiga till att låta sina företag att växa, men skräms av regler och lagar kring framförallt anställning av personal. Småföretagarna anger också att brist på egen tid inverkar negativt på företagsutökning. Specifikt för landsbygden är det faktum att det kan vara svårt för företag i lands- och glesbygd att få lån: bankerna är helt enkelt negativt inställda till utlån på grund av osäkerheten kring investeringsåterbäringen när det gäller dessa företag. Ytterligare ett hinder för nyföretagande kan vara svårigheten med att rekrytera personal. Här kommer återigen pendlingsmöjligheterna in, liksom bristen på hyresbostäder. 20

21 Ytterligare en aspekt som kan påverka är tillgång på god barnomsorg, då många i företagande ålder, ålderspannet år, befinner sig i den del av livet där barn och familj är en stor del av privatlivet. Tyvärr är det fortfarande så att kvinnor bär den största delen av ansvaret för familj och hem, även om en förändring håller på att ske. Olika typer av samhälleliga åtgärder kan ge egenföretagaren möjlighet att utveckla sitt företag. RUT-avdragen är en faktor som kan påverka positivt på kvinnors möjligheter att göra karriär. Kan nattis vara ett alternativ som gynnar kvinnliga småföretagare? Vinner man fördelar om ortens fastighetsutveckling går mot generationsboende där kvinnors sociala nätverk får plats? Det finns en del exempel i södra kommundelen där den äldre generationen efter pension bosatt sig i området och där barnen följer efter. Den äldre generationen hjälper då till att se efter barnbarnen. Detta kanske är ett mönster som man bör skänka en tanke vid samhällsplanering i områden som man vill ska växa både befolkningsmässigt och ekonomiskt? Vadstena är en tätortsnära kommun. Med tanke på vilka branscher och yrken som kvinnor idag väljer, tidigare mansdominerade yrken, borde man kunna dra nytta av denna faktor. Infrastrukturen är god och har man bara bil går det förhållandevis lätt att ta sig till större städer såsom Norrköping, Linköping och Jönköping där man finner forskningsinstitut, domstolar och en större arbetsmarknad inom vilken man kan verka. Vadstena och dess landsbygd är känd för sina naturområden och har hög historisk och kulturell status. Turismnäringen är en bransch som är på frammarsch och här borde fler kunna få sin utkomst. En annan utveckling som vi ser idag är den inom livsmedel. Människor blir alltmer medvetna om den mat man köper och det finns ett stort intresse för ekologisk och närodlad mat. Redan nu finns lokala gårdsbutiker i området där man säljer grönsaker, ägg och kött. Denna marknad är inte särskilt utvecklad, men det borde finnas intresse hos köttproducenterna att ta klivet från producent till att följa sin produkt hela vägen till kunden. Avslutningsvis skulle man kunna säga att det finns många faktorer som främjar småföretagande idag. Statliga myndigheter ser gärna att kvinnor startar eget, problemet är kanske att man från myndigheters håll inte är öppen för andra marknader än de av tradition kvinnliga branscherna. Tillsammans med stereotypa tankegångar hos tjänstemän, rädsla och 21

22 försiktighet hos finansiärer och inte minst en rädsla och osäkerhet hos den presumtiva företagaren hämmas nytänkande. Detta hindrar kvinnor från företagande som kan leda till framgång. Till fördelarna hör Vadstena kommuns centrala läge i Sverige, närhet till infrastruktur och bredband samt alla olika branscher inom vilka nya företag kan utvecklas. Dessutom är man från myndighetshåll angelägen om att privat sektor växer så det ligger helt rätt i tiden att som kvinna starta eget företag. 22