Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Transkript

1 Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014

2 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln 18% 16% 14% 12% 16% 13% 11% 11% 10% 2012 uppgick antalet sysselsatta i handeln totalt till personer Varav: Partihandeln: personer Detaljhandeln: personer 10% 8% 6% 4% 2% 0% 4% 4% 3% 3% 2% 2% 2% 1% Siffror för 2011 från RAMS (Registerbaserad Arbetsmarknadsstatistik, SCB). Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 46, 47 (Parti- och detaljhandel, utom med motorfordon). Handeln den enskilt viktigaste arbetsgivaren för unga 19 procent av alla sysselsatta i åldern år arbetar inom handeln 2012 sysselsatte handeln ungdomar i Sverige 20% 18% 19% 16% 14% 13% 12% 11% 12% 10% 10% 9% 8% 6% 4% 2% 0% 5% 5% 5% 2% 2% 2% 1% 1% 1% 1% Siffror för 2011 från RAMS (Registerbaserad Arbetsmarknadsstatistik, SCB). Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 46, 47 (Parti- och detaljhandel, utom med motorfordon).

3 Handelns bidrag till BNP Handeln står för nära 11 procent av det totala värdet av alla varor och tjänster som produceras i svensk ekonomi (BNP) var handelns bidrag till BNP 351 miljarder kronor 2% 11% 3% Jordbruk, skogsbruk, fiske 16% Tillverkning och utvinning 6% 3% 5% 5% 10% 11% 9% 5% 5% 2% 6% Energiförsörjning; miljöverksamhet Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell och restaurang Informations- och kommunikationsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar: obligatorisk socialförsäkring Utbildning Vård och omsorg: sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster, m.m. BNP: värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land (summan av alla företags förädlingsvärden), plus produktskatter minus produktsubventioner. Förädlingsvärde: värdet av ett företags produktion minus värdet av de insatsvaror som använts. Siffror för 2012 från SCBs rapportering till Eurostat (Nationalräkenskaperna), där offentlig och privat förädlingsvärde redovisas tillsammans för varje bransch (ESAP2_0301_A Quest_Nace Rev.2). Handeln innefattar här SNI 46, 47 och även SNI 45 (handel med motorfordon mm.). SNI 47 utgör (i termer av omsättning) cirka 14 % av hela G Handel (SNI 45-47). Eftersom produktskatter och produktsubventioner uteslutits är BNP-begreppet det så kallade BNP till baspris

4 Handelns bidrag till statsbudgetens inkomster Förutom bidrag till Sveriges ekonomi i form av förädlingsvärde (BNP), genererar handelns företag och medarbetare intäkter till stat och kommun i form av skatter, som kan finansiera välfärd 59 miljarder kronor i sociala avgifter (inkluderar arbetsgivaravgifter och löneskatter) 49 miljarder kronor i inkomstskatter Siffror för moms beräknade utifrån statistik över hushållens konsumtion per varugrupp (COICOP) från SCB som 2012 uppgick till 556 miljarder, samt utifrån schablonmomssatserna 25% för sällanköpsvaruhandeln respektive 14% för dagligvaruhandeln. 89 miljarder kronor i moms Siffror för arbetsgivaravgifter från SCB:s nationalräkenskaper, Schablonberäkningar har gjorts för att få fram siffror för endast SNI 46 och 47 från siffror över hela G (SNI 45-47), samt för att få fram siffror över inkomstskatt från anställda inom handeln. Uppgifter om offentliga myndigheters konsumtion efter ändamål kommer från SCB:s Nationalräkenskaperna. Offentliga myndigheters totala utgifter för hälso- och sjukvård motsvarar hela utgiftsområde 07 enligt OECDs COFOG-klassificering.

5 Handelns investeringar bidrar till framtida tillväxt 22,7 miljarder kronor Varav: Partihandel 12,6 miljarder Detaljhandel 10,1 miljarder Siffror för 2011 från Företagens ekonomi (SCB). Handeln avser här SNI 46 samt SNI 47 exkl Var tredje krona av hushållens konsumtion hamnar i detaljhandeln 2012 handlade svenska hushåll totalt sett 556 miljarder kronor i detaljhandeln det vill säga cirka kronor i detaljhandeln per person och år 27% 33% 39% Siffror för 2012 från SCB. Detaljhandelskonsumtionen avser endast hushållens konsumtion i detaljhandeln, dvs inte hela detaljhandelns försäljning (som även innefattar företagens konsumtion i detaljhandeln). Hushållens konsumtion anges här exklusive icke vinstdrivande organisationer. Hushållens konsumtion uppgick 2012 totalt till kronor. Detaljhandelsvaror (exkl.restauranger) Övrig konsumtion (transporter, kommunikation, fritid, sjukvård, m.m) Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning

6 Konsumtionens klimatpåverkan I den klimatpåverkan som orsakas av hushållens konsumtion står shopping för 15%, och äta står för 30%. Resa (25%) och boende (30%) står tillsammans för merparten av hushållens klimatpåverkan. 25% 15% 30% 30% Äta Bo Resa Shoppa Siffror för 2008 från Naturvårdsverket, Konsumtionens klimatpåverkan. Den privata konsumtionen stod 2003 för knappt 80 Mton CO2e (SCB och Naturvårdsverket). Den privata konsumtionen i ovanstående diagram innefattar även svenskarnas konsumtion utomlands. De fyra aktiviteterna täcker tillsammans in all privat konsumtion. Handeln en viktig del av en växande besöksnäring 2012 omsatte turism- och besöksnäringen i Sverige 275 miljarder kronor och genererade heltidsjobb. Drygt 77 miljarder kronor av turisternas utlägg hamnar i varuhandeln (shopping och livsmedel), vilket motsvarar 28 procent av den totala turismomsättningen. 28% 72% Siffror från Shoppingturismen 2012, HUI Research Handel Övrig konsumtion (boende, transport, m.m.)

7 1 av 10 företag i Sverige är verksamt inom detalj- eller partihandeln 1,2 x fler än inom byggbranschen 2,2 x fler än inom tillverkningsindustrin 1 av 8 nystartade företag i Sverige är ett detalj- eller partihandelsföretag 1,3 x fler än inom byggbranschen 3,9 x fler än inom tillverkningsindustrin I absoluta tal är företag i Sverige verksamma inom detalj-eller partihandeln. Bland nystartade företag var 8743 nystartade företag 2012 detalj- eller partihandelsföretag. Siffror för 2012 från Företagens ekonomi (SCB), respektive Tillväxtanalys. Siffrorna avser hela SNI 46 respektive hela SNI 47.

8 Handelns bidrag på lokal nivå En ny, medelstor livsmedelsbutik genererar: 200 miljoner kr i omsättning per år Ca 90 nya jobb En ny, mindre klädbutik genererar: 2,5 miljoner kr i omsättning per år 1-4 nya jobb En nytt IKEA-varuhus genererar: miljoner kr i omsättning per år ca 200 nya jobb Ny forskning (Rudholm & Daunfeldt, 2013) visar att en etablering av ett IKEA-varuhus i en kommun leder till att: Omsättningen inom sällanköpsvaruhandeln i kommunen ökar med 20% Antalet anställda inom sällanköpsvaruhandeln i kommunen ökar med 17% Ovanstående exempel avser ungefärliga beräkningar för en genomsnittlig livsmedelsbutik utifrån etableringsinformation från ICA.se, respektive medianvärden för en klädbutik i storleksgruppen 1-4 anställda, respektive ungefärligt medianvärde för ett IKEA-varhus.

9 svenskhandel.se