Handelns betydelse. För Sverige För VÄSTERBOTTEN och dess kommuner

Transkript

1 Handelns betydelse För Sverige För VÄSTERBOTTEN och dess kommuner

2 Västerbottens län Handeln i Västerbotten en överblick Detaljhandeln omsätter 17 miljarder kronor personer arbetar inom handeln 16:e plats i Sverige vad gäller andel som jobbar inom handeln 9:e plats i Sverige vad gäller detaljhandelns omsättning per capita 156 handelsrelaterade utbildningsplatser 2017

3 Västerbottens län Handeln och jobben Sveriges län rangordnade efter hur stor andel av den sysselsatta befolkningen som arbetar inom handeln Län Andel Placering Hallands län 15% 1 Skåne län 14% 2 Stockholms län 13% 3 Västra Götalands län 13% 4 Kronobergs län 12% 5 Värmlands län 12% 6 Jönköpings län 12% 7 Örebro län 11% 8 Dalarnas län 11% 9 Västmanlands län 11% 10 Södermanlands län 11% 11 Östergötlands län 10% 12 Uppsala län 10% 13 Västernorrlands län 10% 14 Kalmar län 10% 15 Västerbottens län 10% 16 Jämtlands län 10% 17 Gotlands län 9% 18 Gävleborgs län 9% 19 Norrbottens län 9% 20 Blekinge län 8% 21 10% av de sysselsatta arbetar inom handeln. Länsranking: 16 Källa: Siffror för 2016 från RAMS (SCB). Sysselsättning i ålder år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46 och 47 (handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandeln).

4 Västerbottens län Detaljhandelns omsättning per invånare Sveriges län rangordnade efter hur mycket som omsätts inom detaljhandeln per invånare Län Omsättning per capita (kr) Placering Hallands län Värmlands län Gotlands län Stockholms län Jämtlands län Västra Götalands län Norrbottens län Västmanlands län Västerbottens län Kalmar län Kronobergs län Västernorrlands län Dalarnas län Östergötlands län Skåne län Örebro län Blekinge län Jönköpings län Uppsala län Gävleborgs län Södermanlands län kr per invånare omsätts inom detaljhandeln i Västerbottens län Länsranking: 9 Källa: Siffror för 2016 från HUI:s undersökning Handeln i Sverige. Detaljhandeln innefattar SNI 47.

5 Västerbottens län Antal sysselsatta inom handeln Västerbottens läns kommuner rangordnade efter antal sysselsatta inom handeln Kommun Partihandel Detaljhandel Handel med motorfordon m.m. Totalt Umeå Skellefteå Lycksele Storuman Vilhelmina Vännäs Nordmaling Robertsfors Vindeln Malå Norsjö Åsele Dorotea Sorsele Bjurholm Totalt Källa: Siffror från 2016 från RAMS (SCB). Sysselsatta i åldern år. Handeln innefattar SNI 46, 47 och 45 (parti- och detaljhandeln samt handel med motorfordon m.m.).

6 Västerbottens län Andel sysselsatta inom handeln Västerbottens läns kommuner rangordnade efter andel sysselsatta som arbetar inom handeln Kommun Andel SKL:s olika kommungrupper och genomsnittlig andel sysselsatta inom handeln Umeå 11% Storuman 10% Kommungrupp Namn Genomsnittlig andel sysselsatta inom handeln Skellefteå 10% Lycksele 9% Nordmaling 9% Vilhelmina 9% Åsele 8% Vännäs 8% Malå 8% Bjurholm 8% Dorotea 7% Sorsele 7% 1 Storstäder 12% 2 Förortskommuner till storstäderna 16% 3 Större städer 12% 4 Förortskommuner till större städer 11% 5 Pendlingskommuner 11% 6 7 Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerande kommuner 11% 8% 8 Glesbygdskommuner 9% Robertsfors 6% Norsjö 5% Vindeln 5% 9 10 Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region 12% 10% Källa: Siffror från 2016 från RAMS (SCB). Sysselsatta i åldern år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 46, 47 och 45 (parti- och detaljhandel samt handel med motorfordon m.m.)

7 Västerbottens län Detaljhandelns omsättning per capita Västerbottens läns kommuner rangordnade efter detaljhandelns omsättning per capita Kommun Omsättning per capita (kr) Storuman Umeå Skellefteå Lycksele Sorsele Malå Vilhelmina Åsele Dorotea Nordmaling Bjurholm Norsjö Vindeln Robertsfors SKL:s olika kommungrupper och genomsnittlig omsättning per capita inom detaljhandeln Kommungrupp Namn Genomsnittlig omsättning per capita inom detaljhandeln (kr) 1 Storstäder Förortskommuner till storstäderna Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region Vännäs Källa: Siffror från 2016 från HUI:s undersökning Handeln i Sverige. Detaljhandeln innefattar SNI 47.

8 Västerbottens län Utbildningsplatser kopplade till handeln Län med antal utbildningsplatser kopplade till handeln på gymnasium, yrkeshögskola och högskola/universitet Län Gymnasium Yrkeshögskola Högskola/Universitet Totalt Placering i Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län Östergötlands län Kalmar län Jönköpings län Västerbottens län Hallands län Dalarnas län Värmlands län Gävleborgs län Uppsala län Västmanlands län Norrbottens län Södermanlands län Kronobergs län Blekinge län Örebro län Västernorrlands län Gotlands län Jämtlands län Totalt Källa: Siffror från SiRis (gymnasium), UHR (högskola och universitet) samt Myndigheten för Yrkeshögskolan (Yrkeshögskola). Siffror för antalet gymnasieplatser är ett genomsnitt av alla tre årskurser. Siffror för antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolan är antalet platser som anges på handelsrelaterade utbildningar. Siffror för högskola och universitet är det totala antalet antagna i urval 2 till ett handelsinriktat program. Siffror för YH och Högskola/Universitet gäller för utbildningar med start under Siffror för gymnasiet avser utbildningsplatser för läsåret

9 Västerbottens län Utbildningsplatser kopplade till handeln Antal utbildningsplatser kopplade till handeln på gymnasium, yrkeshögskola och högskola/universitet Kommun Gymnasium YH Högskola Totalt Umeå Skellefteå Lycksele Vilhelmina Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Vännäs Åsele Totalt Källa: Siffror från SiRis (gymnasium), UHR (högskola och universitet) samt Myndigheten för Yrkeshögskolan (Yrkeshögskola). Siffror för antalet gymnasieplatser är ett genomsnitt av alla tre årskurser. Siffror för antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolan är antalet platser som anges på handelsrelaterade utbildningar. Siffror för högskola och universitet är det totala antalet antagna i urval 2 till ett handelsinriktat program. Siffror för YH och Högskola/Universitet gäller för utbildningar med start under Siffror för gymnasiet avser utbildningsplatser för läsåret

10 Sverige

11 Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m 1. Svensk Handel har medlemsföretag i samtliga tre delbranscher. År 2016 arbetade 12,0 procent av alla sysselsatta i Sverige (privat och offentlig sektor) inom handeln, vilket gör handeln till den största branschen inom näringslivet. Vård och omsorg; sociala tjänster Handel Tillverkning och utvinning Utbildning Byggverksamhet 7,1% 12,0% 11,4% 10,8% 16,8% 2016 uppgick antalet sysselsatta i handeln totalt till personer Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik* Offentlig förvaltning och försvar Företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster Transport och magasinering 6,1% 5,8% 5,7% 4,7% Varav Detaljhandeln: personer Partihandeln: personer Handel med motorfordon personer Kulturella och personliga tjänster m.m. 4,4% Information och kommunikation 4,1% Hotell- och restaurangverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Finans- och försäkringsverksamhet 3,5% 2,0% 1,9% 1) Omfattar branscherna enligt svensk näringsgrensindelning (SNI). Fastighetsverksamhet 1,6% Övrigt 1,0% Energiförsörjning; miljöverksamhet 1,0% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% Källa: Siffror för 2016 från RAMS (SCB). Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46 och 47 (Parti- och detaljhandel samt handel med motorfordon m.m.). *Från och med 2016 har SCB klassificerat om forskning och utveckling (FoU) från att betraktas som hjälpverksamhet till att tillhöra bransch 72 (Forsknings- och utvecklings-institutioner). Detta innebär att fler företag än tidigare år återfinns inom bransch 72 som här är en del av gruppen "Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik".

12 Handeln största bransch i 16 kommuner Handeln är största bransch vad gäller antal sysselsatta i 16 kommuner, näst störst i 40 kommuner Placering Antal kommuner där handeln hamnar på respektive placering Summa 290 De 16 kommuner där handeln är största bransch: Kommun Län Antal sysselsatta inom handeln Andel sysselsatta inom handeln Strömstad Västra Götalands län % Burlöv Skåne län % Upplands Väsby Stockholms län % Partille Västra Götalands län % Leksand Dalarnas län % Järfälla Stockholms län % Eda Värmlands län % Sollentuna Stockholms län % Täby Stockholms län % Falkenberg Hallands län % Mölndal Västra Götalands län % Skara Västra Götalands län % Kungsbacka Hallands län % Vellinge Skåne län % Helsingborg Skåne län % Haninge Stockholms län % Källa: Siffror för 2016 från RAMS (SCB). Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46 och 47 (Parti- och detaljhandel samt handel med motorfordon m.m.).

13 Handeln den enskilt största arbetsgivaren för unga Handel 20,2% Vård och omsorg, socialtjänst 14,8% Hotell och restauranger 9,9% Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Byggindustri Tillverkningsindustri Utbildningsväsendet Kultur, nöje och fritid Transport- och magasineringsföretag 4,8% 4,3% 9,4% 8,3% 8,2% 7,7% 2016 sysselsatte handeln ungdomar i Sverige 20,2 procent av alla sysselsatta i åldern år arbetar inom handeln. Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Civila myndigheter och försvaret Informations- och kommunikationsföretag Kreditinstitut och försäkringsbolag m.m. 3,0% 2,1% 2,0% 1,3% 18,3 av dem inom parti- och detaljhandeln, resterande inom handel med motorfordon m.m. Övrigt 1,2% Jordbruk, skogsbruk och fiske 1,1% Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare 0,9% El-, gas- och värmeverk; vatten- och reningsverk 0,5% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% Källa: Siffror för 2016 från RAMS (SCB). Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46, 47 (handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandel).

14 Handeln står för 11 procent av BNP Handeln står för 11 procent av det totala värdet av alla varor och tjänster som produceras i svensk ekonomi (BNP) var handelns bidrag till BNP 401 miljarder kronor. 4% 4% 4% 1% 3% 2% 1% 1% 1% 0% Offentlig sektor 20% Tillverkningsindustrin Handel Juridik, ekonomi, teknik; uthyrning fastighetsservice, etc. Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare Informations- och kommunikationsverksamhet Byggindustrin Finans- och försäkringsverksamhet Nettoomsättning, mdkr Förädlingsvärde, mdkr P P Partihandel Detaljhandel Handel med motorfordon m.m % Transport och magasinering Utbildning, vård och sociala tjänster Summa handel % El, gas, värme, vatten, avfall Hotell- och restaurang Anm: Nettoomsättningen enligt SCB, Företagens ekonomi, exklusive moms. 7% Hushållens icke-vinstdrivande organisationer Jordbruk, skogsbruk och fiske Annan service och förvärvsarbete i hushåll etc. 9% 10% 11% Kultur, nöje och fritid Utvinning av mineral BNP: Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land (summan av alla företags förädlingsvärden) Källa: Uppgifter 2016 från SCB / Ekonomifakta Förädlingsvärde: Värdet av ett företags produktion minus värdet av de insatsvaror som använts

15 Handelns bidrag till statskassan och kommunerna Handelns företag och medarbetare genererar intäkter till staten och kommunerna i form av inkomstskatter, sociala avgifter och moms 83 miljarder kronor i sociala avgifter (inkluderar arbetsgivaravgifter och löneskatter) 123 miljarder kronor i moms 53 miljarder kronor i inkomstskatter Statistiken för sociala avgifter från Nationalräkenskaperna (SCB), Inkomstskatterna är hämtade från LAPS (SCB), Avser SNI Mervärdesskatteintäkterna (2015) är beräknade utifrån detaljerad statistik över hushållens konsumtion per varugrupp (COICOP) från SCB med momssatsen 12 procent för livsmedel och 25 procent för övriga varor. Avser i princip hela handeln, dvs SNI

16 Handelns investeringar bidrar till framtida tillväxt Transport Handel Byggindustri Hotell och restaurang 29 miljarder kronor Varav: Partihandeln: 13 miljarder Detaljhandeln: 10 miljarder Handel med motorfordon m.m: 6 miljarder Miljarder kronor Källa: Siffror över näringslivets bruttoinvesteringar 2015 från Företagens ekonomi (SCB). Handeln avser SNI 45, 46, 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandel).

17 Drygt var tredje krona av hushållens konsumtion hamnar i detaljhandeln Av hushållens konsumtion hamnar drygt var tredje krona i detaljhandeln handlade svenska hushåll för drygt 718 miljarder kronor i detaljhandeln, det vill säga cirka kronor per person. 26% 39% 35% Handel (excl. restauranger) Övrig konsumtion (transporter, kommunikation, fritid, sjukvård, mm) Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning Källa: Siffror för 2015 från SCB:s nationalräkenskaper över hushållens konsumtionsutgifter. Hushållens konsumtion anges här exklusive icke vinstdrivande organisationer. Handeln i utlandet är inte inkluderat. Hushållens konsumtion 2015 uppgick totalt till kronor.

18 Konsumtionens klimatpåverkan I den klimatpåverkan, här mätt som koldioxidekvivalenter (CO 2 e), som orsakas av hushållens konsumtion står Livsmedel (inklusive konsumtion på restauranger och transporter för drygt 30 procent vardera, följt av boende som står för ca 20 procent. De tre största sektorerna utgör tillsammans nästan 85 % av hushållens totala koldioxidutsläpp. 4% 12% 21% 31% 32% Sveriges klimatpåverkande utsläpp från svensk konsumtion uppgick till totalt 105 miljoner ton Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp stod för nästan två tredjedelar, 66 miljoner ton CO 2 e. Den resterande tredjedelen kommer från offentlig konsumtion och investeringar. Den privata konsumtionen i diagrammet innefattar även svenskarnas konsumtion utomlands. Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige uppgick 2015 till 27 miljoner ton CO 2 e. Livsmedel Transport Boende Övrigt Kläder och Skor Källa: Siffror för 2015 från Naturvårdsverkets rapport "Fördjupad analys av svensk klimatstatistik 2017".

19 Handeln en viktig del av en växande besöksnäring Totalt omsatte turist- och besöksnäringen i Sverige 317,4 miljarder kronor 2017, en ökning med 7 procent från miljarder kronor av turisternas utlägg hamnar i detaljhandeln (dagligvaruhandeln- och sällanköpshandeln), vilket motsvarar 30 procent av den totala turistomsättningen under Resor och transport; 95,3 Restaurang; 40,1 Sällanköpsvaror ; 61,7 Dagligvaror ; 33,1 Kultur och tjänster; 23,9 Boende; 63,3 Källa: Tillväxtverkets rapport "Fakta om svensk turism 2016".

20 1 av 10 företag i Sverige är verksamt inom handeln 1,3 x fler än inom byggbranschen 2,3 x fler än inom tillverkningsindustrin 1 av 7 nystartade företag i Sverige är verksamt inom handeln Totalt företag i Sverige var verksamma inom parti- eller detaljhandeln var verksamma inom detaljhandeln, inom partihandeln och inom handel med motorfordon m.m. Antalet nystartade företag inom handeln uppgick 2016 till 9 818; inom detaljhandeln, inom partihandeln och inom handel med motorfordon mm. 1,3 x fler än inom byggbranschen 3,3 x fler än inom tillverkningsindustrin Källa: Statistik är hämtad från Företagens ekonomi (SCB) och Tillväxtanalys. Siffrorna avser SNI 45, 46 och 47 (handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandel).

21 Handelns bidrag på lokal nivå En ny, medelstor livsmedelsbutik genererar: 200 miljoner kr i omsättning per år Ca 90 nya jobb En ny, mindre klädbutik genererar: 2,5 miljoner kr i omsättning per år 1-4 nya jobb Ett nytt IKEA-varuhus genererar: miljoner kr i omsättning per år Ca 200 nya jobb Rudholm & Daunfeldt visade (2013) att en etablering av ett IKEA-varuhus i en kommun leder till att: Omsättningen inom sällanköpsvaruhandeln i kommunen ökar med 20% Antalet anställda inom sällanköpsvaruhandeln i kommunen ökar med 17% Ovanstående exempel avser ungefärliga beräkningar för en genomsnittlig livsmedelsbutik utifrån etableringsinformation från ICA.se, respektive medianvärden för en klädbutik i storleksgruppen 1-4 anställda, respektive ungefärligt medianvärde för ett IKEA-varhus.

22 Svensk utbildning kopplad till handeln en överblick År 2017 fanns det totalt utbildningsplatser med koppling till handeln, varav: ca 2800 gymnasieplatser (68 %) ca 700 YH-platser (17 %) ca 600 Högskole- och universitetsplatser (15 %) Utbildningsplatserna är koncentrerade, de 15 kommuner som har flest platser står för nästan 52 procent av det totala antalet platser Västra Götalands län har flest platser, 860 stycken Jämtlands län har minst antal platser, 22 stycken

23 Länens utbildningsplatser Antalet utbildningsplatser per län med koppling till handeln på gymnasium, yrkeshögskola och högskola/universitet Län Gymnasium Yrkeshögskola Högskola/Universitet Totalt Placering i Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län Östergötlands län Kalmar län Jönköpings län Västerbottens län Hallands län Dalarnas län Värmlands län Gävleborgs län Uppsala län Västmanlands län Norrbottens län Södermanlands län Kronobergs län Blekinge län Örebro län Västernorrlands län Gotlands län Jämtlands län Totalt Källa: Siffror för 2017 från SiRis (gymnasium), UHR (högskola och universitet) samt MYH (Yrkeshögskola). Siffror för antalet gymnasieplatser är ett medelvärde av alla platser i gymnasieskolans tre årskurser. Siffror för antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolan är antalet platser som anges på handelsrelaterade utbildningar. Siffror för högskola och universitet är det totala antalet antagna i urval 2 till ett handelsinriktat program.. Siffror för YH och Högskola/Universitet gäller för utbildningar med start under Siffror för gymnasiet avser utbildningsplatser för läsåret

24 15 kommuner står för ca 52 % av det totala antalet handelsrelaterade utbildningsplatser De 15 kommuner i Sverige som har flest handelsrelaterade utbildningsplatser Kommun Län Antal platser Stockholm Stockholms län 435 Göteborg Västra Götalands län 272 Malmö Skåne län 222 Helsingborg Skåne län 205 Borås Västra Götalands län 155 Umeå Västerbottens län 121 Kalmar Kalmar län 112 Linköping Östergötlands län 98 Uddevalla Västra Götalands län 83 Norrköping Östergötlands län 78 Varberg Hallands län 72 Västerås Västmanlands län 71 Uppsala Uppsala län 68 Norrtälje Stockholms län 59 Alingsås Västra Götalands län 57 Totalt Källa: Siffror från SiRis (gymnasium), UHR (högskola och universitet) samt Myndigheten för Yrkeshögskolan (Yrkeshögskola). Siffror för antalet gymnasieplatser är ett medelsnitt av alla tre årskurser. Siffror för antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolan är antalet platser som anges på handelsrelaterade utbildningar. Siffror för högskola och universitet är det totala antalet antagna i urval 2 till ett handelsinriktat program. Siffror för YH och Högskola/Universitet gäller för utbildningar med start under Siffror för gymnasiet avser utbildningsplatser för läsåret

25 Appendix Specifikation av de handelsrelaterade utbildningar som ingår i denna presentation Gymnasium Handels- och administrationsprogrammet YH-utbildningar Inköpare inom mode, textil och konfektion, Stiftelsen PROTEKO Webbutvecklare inom e-handel, Medieinstitutet i Sverige AB E-commerce manager, IHM Business School AB Göteborg Internationell handelslogistiker - green management, Hermods AB Göteborg Internationell handelslogistiker, Karlshamns Kommun Strategisk inköpare, TUC Sweden AB Yrkeshögskola Inköp & supply management, NBI i Växjö AB Affärsutvecklare digital handel, KYH AB Malmö Inköp & supply management, NBI i Växjö AB E-commerce manager, IHM Business School AB Malmö Mobil handel, Sveriges Yrkeshögskola AB - Skånes Yrkeshögskola Kvalificerat inköp och upphandling, Östsvenska Yrkeshögskolan AB Kvalificerad säljare för optikbranschen, Norrtälje OptikCentrum AB E-handelslogistiker, Nässjö Kommun Webbutvecklare inom e-handel, Medieinstitutet i Sverige AB Internationell inköpare, Stockholms Internationella Handelsskola AB Kvalificerad inköpare, Företagsekonomiska Institutet 1888 AB E-commerce manager, IHM Business School AB Stockholm Butiksledning, Stockholms stad, Frans Schartaus Handelsinstitut Product manager e-commerce, Uddevalla kommun, Högskolecentrum Bohuslän Inköpare/upphandlare, Plushögskolan AB - Affärshögskolan Högskola/Universitet Masterprogram i management av digital handel, Högskolan i Borås Masterprogram i Fashion Management och Marknadsföring, Högskolan i Borås Butikschefsutbildning med inriktning mot textil och mode, Högskolan i Borås Handelshögskolan i Stockholm Kandidatprogram i Retail Management, Handelshögskolan i Stockholm Butikschefsprogrammet, Högskolan i Skövde (3 orter; Alingsås, Lidköping och Varberg) Customer Experience Management, Linnéuniversitetet Detaljhandel och Service Management, Linnéuniversitetet Kandidatprogram i Service Management, Retail Management, Lunds Universitet Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management, Umeå Universitet Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik, Umeå Universitet