573,2 miljoner. i inkomstskatt och arbetsgivaravgifter

Transkript

1 Samhällsekonomiska effekter av näringslivet i Åre Kommun: Åre Län: Jämtland Antal invånare: Antal förvärvsarbetande i privat sektor: Störst bransch: Hotell- och logiverksamhet (733 personer) 3 Näst störst bransch: Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar (391 personer) 4 Företagen i Åre är viktiga för välfärden Med välfärd menas generellt olika tjänster (eller bidrag) som den offentliga sektorn tillhandahåller. Det vill säga sådant som i Sverige finansieras med skatt. För att detta ska fungera krävs förstås att det finns något att beskatta. Det krävs en privat sektor som beskattas för att det ska bli några pengar till välfärden. Kärnan i den privata sektorn är företagen, näringslivet, som ger jobb. Privat sektor i Åre sysselsätter människor. På deras lön betalas inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Totalt genererar detta 573,2 miljoner i skatteintäkter 5, varje år. Det räcker till ca sjuksystrar 6 eller till elever i gymnasieskolan förvärvsarbetande i privat sektor 573,2 miljoner i inkomstskatt och arbetsgivaravgifter sjuksystrar Näringslivet i Åre ger ett stort bidrag till välfärden i Sverige. 1 SCB, Befolkningsstatistik. Tabell: Folkmängd efter region år SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Tabell: Antal förvärvsarbetande i privat sektor efter kommun (dagbefolkning) år Kommunal och statlig inkomstskatt samt arbetsgivaravgift 6 SCB, Lönestrukturstatistik. Tabell: Genomsnittlig månadslön, lönespridning m.m. inom landstingskommunal sektor efter yrke SSYK och kön år Skolverket, Siris. Tabell: Gymnasieskolan kostnader. Kostnad per elev totalt i riket år 2013.

2 Näringslivets mervärde Jobb i det privata näringslivet är viktiga. Faktiskt ännu viktigare än vad som redan beskrivits. Varje gång någon får ett nytt jobb i den privata sektorn inträffar en rad positiva spridningseffekter. Företaget som anställer ökar sin omsättning. Det innebär bland annat att företagets olika underleverantörer får mer att göra, att de kan växa och anställa. Det innebär också att företag som levererar tjänster (städning eller datasupport till exempel) går bättre. Ytterligare en aspekt är att den som blivit anställd använder sin lön till olika saker - som att äta lunch på restaurangen över gatan, handla mat och kläder och kanske till att renovera köket. En modern ekonomi är som ett avancerat kretslopp där varje nytt jobb startar en positiv spiral. Det är därför ett gott företagsklimat för jobbskaparna är så viktigt och utgör grunden för vårt välstånd. Vad händer om Åre kommun kan förbättra sitt företagsklimat? Tänk om ytterligare 100 jobb kunde skapas i näringslivet där. För det första skulle det förstås ge 100 människor ett nytt jobb, nya livschanser och ytterligare 15 miljoner i skatteintäkter till välfärden. I närområdet skapas ytterligare 30 jobb och i övriga riket 24 jobb. Så av de 100 nya jobben i Åre blir det totalt 54 jobb till som skapas. Dessa 54 jobb skapar i sin tur 7,1 miljoner i skatteintäkter nya jobb i Åre ger 15 miljoner kr i skatteintäkter och 54 nya jobb i regionen och landet, vilket i sin tur ger 7,1 miljoner kr ytterligare i skatteintäkter Varje nytt jobb i Åre är förstås viktigt, men till och med ännu viktigare än vad man kanske tänker på eftersom de indirekta effekterna är så stora. 8 Om beräkningarna: Modellen för att beräkna effekterna ovan har tagits fram av konsultföretaget WSP. De har i sin tur använt en avancerad regionalekonomisk prognosmodell (raps) för att skatta ekonomiska effekter i andra branscher av förändringar i en bransch. Exemplet i denna PM har beräknats med en förenklad version av den mer avancerade modellen. Den beräknar genomsnittliga effekter baserat på branscherna i regionen där en viss kommun är belägen. Modellen utgår från den faktiska näringslivsstrukturen i kommunen, medan effekterna per bransch motsvaras av genomsnittet i det län där kommunen ligger. Givet denna approximation kan modellen beräkna de direkta effekterna på skatteintäkter (inkomstskatter och löneskatter) och BRP av ett visst antal nya privata jobb i en viss kommun. Dessutom beräknas de indirekta effekter som uppstår av en ökad direkt sysselsättning i en kommun - alltså antal ytterligare arbetstillfällen, ytterligare skatt och BRP. Modellen tar hänsyn till alla sådana indirekta effekter i alla steg.

3 Samhällsekonomiska effekter av näringslivet i Strömsund Kommun: Strömsund Län: Jämtland Antal invånare: Antal förvärvsarbetande i privat sektor: Störst bransch: Skogsbruk (382 personer) 11 Näst störst bransch: Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar (294 personer) 12 Företagen i Strömsund är viktiga för välfärden Med välfärd menas generellt olika tjänster (eller bidrag) som den offentliga sektorn tillhandahåller. Det vill säga sådant som i Sverige finansieras med skatt. För att detta ska fungera krävs förstås att det finns något att beskatta. Det krävs en privat sektor som beskattas för att det ska bli några pengar till välfärden. Kärnan i den privata sektorn är företagen, näringslivet, som ger jobb. Privat sektor i Strömsund sysselsätter människor. På deras lön betalas inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Totalt genererar detta 515,4 miljoner i skatteintäkter 13, varje år. Det räcker till ca sjuksystrar 14 eller till elever i gymnasieskolan förvärvsarbetande i privat sektor 515,4 miljoner i inkomstskatt och arbetsgivaravgifter sjuksystrar Näringslivet i Strömsund ger ett stort bidrag till välfärden i Sverige. 9 SCB, Befolkningsstatistik. Tabell: Folkmängd efter region år SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Tabell: Antal förvärvsarbetande i privat sektor efter kommun (dagbefolkning) år Kommunal och statlig inkomstskatt samt arbetsgivaravgift 14 SCB, Lönestrukturstatistik. Tabell: Genomsnittlig månadslön, lönespridning m.m. inom landstingskommunal sektor efter yrke SSYK och kön år Skolverket, Siris. Tabell: Gymnasieskolan kostnader. Kostnad per elev totalt i riket år 2013.

4 Näringslivets mervärde Jobb i det privata näringslivet är viktiga. Faktiskt ännu viktigare än vad som redan beskrivits. Varje gång någon får ett nytt jobb i den privata sektorn inträffar en rad positiva spridningseffekter. Företaget som anställer ökar sin omsättning. Det innebär bland annat att företagets olika underleverantörer får mer att göra, att de kan växa och anställa. Det innebär också att företag som levererar tjänster (städning eller datasupport till exempel) går bättre. Ytterligare en aspekt är att den som blivit anställd använder sin lön till olika saker - som att äta lunch på restaurangen över gatan, handla mat och kläder och kanske till att renovera köket. En modern ekonomi är som ett avancerat kretslopp där varje nytt jobb startar en positiv spiral. Det är därför ett gott företagsklimat för jobbskaparna är så viktigt och utgör grunden för vårt välstånd. Vad händer om Strömsund kommun kan förbättra sitt företagsklimat? Tänk om ytterligare 100 jobb kunde skapas i näringslivet där. För det första skulle det förstås ge 100 människor ett nytt jobb, nya livschanser och ytterligare 15 miljoner i skatteintäkter till välfärden. I närområdet skapas ytterligare 37 jobb och i övriga riket 33 jobb. Så av de 100 nya jobben i Strömsund blir det totalt 70 jobb till som skapas. Dessa 70 jobb skapar i sin tur 9,4 miljoner i skatteintäkter nya jobb i Strömsund ger 15 miljoner kr i skatteintäkter och 70 nya jobb i regionen och landet, vilket i sin tur ger 9,4 miljoner kr ytterligare i skatteintäkter Varje nytt jobb i Strömsund är förstås viktigt, men till och med ännu viktigare än vad man kanske tänker på eftersom de indirekta effekterna är så stora. 16 Om beräkningarna: Modellen för att beräkna effekterna ovan har tagits fram av konsultföretaget WSP. De har i sin tur använt en avancerad regionalekonomisk prognosmodell (raps) för att skatta ekonomiska effekter i andra branscher av förändringar i en bransch. Exemplet i denna PM har beräknats med en förenklad version av den mer avancerade modellen. Den beräknar genomsnittliga effekter baserat på branscherna i regionen där en viss kommun är belägen. Modellen utgår från den faktiska näringslivsstrukturen i kommunen, medan effekterna per bransch motsvaras av genomsnittet i det län där kommunen ligger. Givet denna approximation kan modellen beräkna de direkta effekterna på skatteintäkter (inkomstskatter och löneskatter) och BRP av ett visst antal nya privata jobb i en viss kommun. Dessutom beräknas de indirekta effekter som uppstår av en ökad direkt sysselsättning i en kommun - alltså antal ytterligare arbetstillfällen, ytterligare skatt och BRP. Modellen tar hänsyn till alla sådana indirekta effekter i alla steg.

5 Samhällsekonomiska effekter av näringslivet i Härjedalen Kommun: Härjedalen Län: Jämtland Antal invånare: Antal förvärvsarbetande i privat sektor: Störst bransch: Sport-, fritids- och nöjesverksamhet (354 personer) 19 Näst störst bransch: Skogsbruk (314 personer) 20 Företagen i Härjedalen är viktiga för välfärden Med välfärd menas generellt olika tjänster (eller bidrag) som den offentliga sektorn tillhandahåller. Det vill säga sådant som i Sverige finansieras med skatt. För att detta ska fungera krävs förstås att det finns något att beskatta. Det krävs en privat sektor som beskattas för att det ska bli några pengar till välfärden. Kärnan i den privata sektorn är företagen, näringslivet, som ger jobb. Privat sektor i Härjedalen sysselsätter människor. På deras lön betalas inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Totalt genererar detta 513,2 miljoner i skatteintäkter 21, varje år. Det räcker till ca sjuksystrar 22 eller till elever i gymnasieskolan förvärvsarbetande i privat sektor 513,2 miljoner i inkomstskatt och arbetsgivaravgifter sjuksystrar Näringslivet i Härjedalen ger ett stort bidrag till välfärden i Sverige. 17 SCB, Befolkningsstatistik. Tabell: Folkmängd efter region år SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Tabell: Antal förvärvsarbetande i privat sektor efter kommun (dagbefolkning) år Kommunal och statlig inkomstskatt samt arbetsgivaravgift 22 SCB, Lönestrukturstatistik. Tabell: Genomsnittlig månadslön, lönespridning m.m. inom landstingskommunal sektor efter yrke SSYK och kön år Skolverket, Siris. Tabell: Gymnasieskolan kostnader. Kostnad per elev totalt i riket år 2013.

6 Näringslivets mervärde Jobb i det privata näringslivet är viktiga. Faktiskt ännu viktigare än vad som redan beskrivits. Varje gång någon får ett nytt jobb i den privata sektorn inträffar en rad positiva spridningseffekter. Företaget som anställer ökar sin omsättning. Det innebär bland annat att företagets olika underleverantörer får mer att göra, att de kan växa och anställa. Det innebär också att företag som levererar tjänster (städning eller datasupport till exempel) går bättre. Ytterligare en aspekt är att den som blivit anställd använder sin lön till olika saker - som att äta lunch på restaurangen över gatan, handla mat och kläder och kanske till att renovera köket. En modern ekonomi är som ett avancerat kretslopp där varje nytt jobb startar en positiv spiral. Det är därför ett gott företagsklimat för jobbskaparna är så viktigt och utgör grunden för vårt välstånd. Vad händer om Härjedalen kommun kan förbättra sitt företagsklimat? Tänk om ytterligare 100 jobb kunde skapas i näringslivet där. För det första skulle det förstås ge 100 människor ett nytt jobb, nya livschanser och ytterligare 15 miljoner i skatteintäkter till välfärden. I närområdet skapas ytterligare 35 jobb och i övriga riket 29 jobb. Så av de 100 nya jobben i Härjedalen blir det totalt 64 jobb till som skapas. Dessa 64 jobb skapar i sin tur 8,5 miljoner i skatteintäkter nya jobb i Härjedalen ger 15 miljoner kr i skatteintäkter och 64 nya jobb i regionen och landet, vilket i sin tur ger 8,5 miljoner kr ytterligare i skatteintäkter Varje nytt jobb i Härjedalen är förstås viktigt, men till och med ännu viktigare än vad man kanske tänker på eftersom de indirekta effekterna är så stora. 24 Om beräkningarna: Modellen för att beräkna effekterna ovan har tagits fram av konsultföretaget WSP. De har i sin tur använt en avancerad regionalekonomisk prognosmodell (raps) för att skatta ekonomiska effekter i andra branscher av förändringar i en bransch. Exemplet i denna PM har beräknats med en förenklad version av den mer avancerade modellen. Den beräknar genomsnittliga effekter baserat på branscherna i regionen där en viss kommun är belägen. Modellen utgår från den faktiska näringslivsstrukturen i kommunen, medan effekterna per bransch motsvaras av genomsnittet i det län där kommunen ligger. Givet denna approximation kan modellen beräkna de direkta effekterna på skatteintäkter (inkomstskatter och löneskatter) och BRP av ett visst antal nya privata jobb i en viss kommun. Dessutom beräknas de indirekta effekter som uppstår av en ökad direkt sysselsättning i en kommun - alltså antal ytterligare arbetstillfällen, ytterligare skatt och BRP. Modellen tar hänsyn till alla sådana indirekta effekter i alla steg.

7 Samhällsekonomiska effekter av näringslivet i Krokom Kommun: Krokom Län: Jämtland Antal invånare: Antal förvärvsarbetande i privat sektor: Störst bransch: Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet (384 personer) 27 Näst störst bransch: Skogsbruk (313 personer) 28 Företagen i Krokom är viktiga för välfärden Med välfärd menas generellt olika tjänster (eller bidrag) som den offentliga sektorn tillhandahåller. Det vill säga sådant som i Sverige finansieras med skatt. För att detta ska fungera krävs förstås att det finns något att beskatta. Det krävs en privat sektor som beskattas för att det ska bli några pengar till välfärden. Kärnan i den privata sektorn är företagen, näringslivet, som ger jobb. Privat sektor i Krokom sysselsätter människor. På deras lön betalas inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Totalt genererar detta 493,8 miljoner i skatteintäkter 29, varje år. Det räcker till ca 991 sjuksystrar 30 eller till elever i gymnasieskolan förvärvsarbetande i privat sektor 493,8 miljoner i inkomstskatt och arbetsgivaravgifter 991 sjuksystrar Näringslivet i Krokom ger ett stort bidrag till välfärden i Sverige. 25 SCB, Befolkningsstatistik. Tabell: Folkmängd efter region år SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Tabell: Antal förvärvsarbetande i privat sektor efter kommun (dagbefolkning) år Kommunal och statlig inkomstskatt samt arbetsgivaravgift 30 SCB, Lönestrukturstatistik. Tabell: Genomsnittlig månadslön, lönespridning m.m. inom landstingskommunal sektor efter yrke SSYK och kön år Skolverket, Siris. Tabell: Gymnasieskolan kostnader. Kostnad per elev totalt i riket år 2013.

8 Näringslivets mervärde Jobb i det privata näringslivet är viktiga. Faktiskt ännu viktigare än vad som redan beskrivits. Varje gång någon får ett nytt jobb i den privata sektorn inträffar en rad positiva spridningseffekter. Företaget som anställer ökar sin omsättning. Det innebär bland annat att företagets olika underleverantörer får mer att göra, att de kan växa och anställa. Det innebär också att företag som levererar tjänster (städning eller datasupport till exempel) går bättre. Ytterligare en aspekt är att den som blivit anställd använder sin lön till olika saker - som att äta lunch på restaurangen över gatan, handla mat och kläder och kanske till att renovera köket. En modern ekonomi är som ett avancerat kretslopp där varje nytt jobb startar en positiv spiral. Det är därför ett gott företagsklimat för jobbskaparna är så viktigt och utgör grunden för vårt välstånd. Vad händer om Krokom kommun kan förbättra sitt företagsklimat? Tänk om ytterligare 100 jobb kunde skapas i näringslivet där. För det första skulle det förstås ge 100 människor ett nytt jobb, nya livschanser och ytterligare 15 miljoner i skatteintäkter till välfärden. I närområdet skapas ytterligare 36 jobb och i övriga riket 30 jobb. Så av de 100 nya jobben i Krokom blir det totalt 66 jobb till som skapas. Dessa 66 jobb skapar i sin tur 8,7 miljoner i skatteintäkter nya jobb i Krokom ger 15 miljoner kr i skatteintäkter och 66 nya jobb i regionen och landet, vilket i sin tur ger 8,7 miljoner kr ytterligare i skatteintäkter Varje nytt jobb i Krokom är förstås viktigt, men till och med ännu viktigare än vad man kanske tänker på eftersom de indirekta effekterna är så stora. 32 Om beräkningarna: Modellen för att beräkna effekterna ovan har tagits fram av konsultföretaget WSP. De har i sin tur använt en avancerad regionalekonomisk prognosmodell (raps) för att skatta ekonomiska effekter i andra branscher av förändringar i en bransch. Exemplet i denna PM har beräknats med en förenklad version av den mer avancerade modellen. Den beräknar genomsnittliga effekter baserat på branscherna i regionen där en viss kommun är belägen. Modellen utgår från den faktiska näringslivsstrukturen i kommunen, medan effekterna per bransch motsvaras av genomsnittet i det län där kommunen ligger. Givet denna approximation kan modellen beräkna de direkta effekterna på skatteintäkter (inkomstskatter och löneskatter) och BRP av ett visst antal nya privata jobb i en viss kommun. Dessutom beräknas de indirekta effekter som uppstår av en ökad direkt sysselsättning i en kommun - alltså antal ytterligare arbetstillfällen, ytterligare skatt och BRP. Modellen tar hänsyn till alla sådana indirekta effekter i alla steg.

9 Samhällsekonomiska effekter av näringslivet i Berg Kommun: Berg Län: Jämtland Antal invånare: Antal förvärvsarbetande i privat sektor: Störst bransch: Skogsbruk (239 personer) 35 Näst störst bransch: Landtransport; transport i rörsystem (189 personer) 36 Företagen i Berg är viktiga för välfärden Med välfärd menas generellt olika tjänster (eller bidrag) som den offentliga sektorn tillhandahåller. Det vill säga sådant som i Sverige finansieras med skatt. För att detta ska fungera krävs förstås att det finns något att beskatta. Det krävs en privat sektor som beskattas för att det ska bli några pengar till välfärden. Kärnan i den privata sektorn är företagen, näringslivet, som ger jobb. Privat sektor i Berg sysselsätter människor. På deras lön betalas inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Totalt genererar detta 308,9 miljoner i skatteintäkter 37, varje år. Det räcker till ca 620 sjuksystrar 38 eller till elever i gymnasieskolan förvärvsarbetande i privat sektor 308,9 miljoner i inkomstskatt och arbetsgivaravgifter 620 sjuksystrar Näringslivet i Berg ger ett stort bidrag till välfärden i Sverige. Näringslivets mervärde Jobb i det privata näringslivet är viktiga. Faktiskt ännu viktigare än vad som redan beskrivits. 33 SCB, Befolkningsstatistik. Tabell: Folkmängd efter region år SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Tabell: Antal förvärvsarbetande i privat sektor efter kommun (dagbefolkning) år Kommunal och statlig inkomstskatt samt arbetsgivaravgift 38 SCB, Lönestrukturstatistik. Tabell: Genomsnittlig månadslön, lönespridning m.m. inom landstingskommunal sektor efter yrke SSYK och kön år Skolverket, Siris. Tabell: Gymnasieskolan kostnader. Kostnad per elev totalt i riket år 2013.

10 Varje gång någon får ett nytt jobb i den privata sektorn inträffar en rad positiva spridningseffekter. Företaget som anställer ökar sin omsättning. Det innebär bland annat att företagets olika underleverantörer får mer att göra, att de kan växa och anställa. Det innebär också att företag som levererar tjänster (städning eller datasupport till exempel) går bättre. Ytterligare en aspekt är att den som blivit anställd använder sin lön till olika saker - som att äta lunch på restaurangen över gatan, handla mat och kläder och kanske till att renovera köket. En modern ekonomi är som ett avancerat kretslopp där varje nytt jobb startar en positiv spiral. Det är därför ett gott företagsklimat för jobbskaparna är så viktigt och utgör grunden för vårt välstånd. Vad händer om Berg kommun kan förbättra sitt företagsklimat? Tänk om ytterligare 100 jobb kunde skapas i näringslivet där. För det första skulle det förstås ge 100 människor ett nytt jobb, nya livschanser och ytterligare 16 miljoner i skatteintäkter till välfärden. I närområdet skapas ytterligare 36 jobb och i övriga riket 35 jobb. Så av de 100 nya jobben i Berg blir det totalt 71 jobb till som skapas. Dessa 71 jobb skapar i sin tur 9,7 miljoner i skatteintäkter nya jobb i Berg ger 16 miljoner kr i skatteintäkter och 71 nya jobb i regionen och landet, vilket i sin tur ger 9,7 miljoner kr ytterligare i skatteintäkter Varje nytt jobb i Berg är förstås viktigt, men till och med ännu viktigare än vad man kanske tänker på eftersom de indirekta effekterna är så stora. 40 Om beräkningarna: Modellen för att beräkna effekterna ovan har tagits fram av konsultföretaget WSP. De har i sin tur använt en avancerad regionalekonomisk prognosmodell (raps) för att skatta ekonomiska effekter i andra branscher av förändringar i en bransch. Exemplet i denna PM har beräknats med en förenklad version av den mer avancerade modellen. Den beräknar genomsnittliga effekter baserat på branscherna i regionen där en viss kommun är belägen. Modellen utgår från den faktiska näringslivsstrukturen i kommunen, medan effekterna per bransch motsvaras av genomsnittet i det län där kommunen ligger. Givet denna approximation kan modellen beräkna de direkta effekterna på skatteintäkter (inkomstskatter och löneskatter) och BRP av ett visst antal nya privata jobb i en viss kommun. Dessutom beräknas de indirekta effekter som uppstår av en ökad direkt sysselsättning i en kommun - alltså antal ytterligare arbetstillfällen, ytterligare skatt och BRP. Modellen tar hänsyn till alla sådana indirekta effekter i alla steg.

11 Samhällsekonomiska effekter av näringslivet i Ragunda Kommun: Ragunda Län: Jämtland Antal invånare: Antal förvärvsarbetande i privat sektor: Störst bransch: Skogsbruk (215 personer) 43 Näst störst bransch: Tillverkning av övriga maskiner (190 personer) 44 Företagen i Ragunda är viktiga för välfärden Med välfärd menas generellt olika tjänster (eller bidrag) som den offentliga sektorn tillhandahåller. Det vill säga sådant som i Sverige finansieras med skatt. För att detta ska fungera krävs förstås att det finns något att beskatta. Det krävs en privat sektor som beskattas för att det ska bli några pengar till välfärden. Kärnan i den privata sektorn är företagen, näringslivet, som ger jobb. Privat sektor i Ragunda sysselsätter människor. På deras lön betalas inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Totalt genererar detta 242,5 miljoner i skatteintäkter 45, varje år. Det räcker till ca 487 sjuksystrar 46 eller till elever i gymnasieskolan förvärvsarbetande i privat sektor 242,5 miljoner i inkomstskatt och arbetsgivaravgifter 487 sjuksystrar Näringslivet i Ragunda ger ett stort bidrag till välfärden i Sverige. 41 SCB, Befolkningsstatistik. Tabell: Folkmängd efter region år SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Tabell: Antal förvärvsarbetande i privat sektor efter kommun (dagbefolkning) år Kommunal och statlig inkomstskatt samt arbetsgivaravgift 46 SCB, Lönestrukturstatistik. Tabell: Genomsnittlig månadslön, lönespridning m.m. inom landstingskommunal sektor efter yrke SSYK och kön år Skolverket, Siris. Tabell: Gymnasieskolan kostnader. Kostnad per elev totalt i riket år 2013.

12 Näringslivets mervärde Jobb i det privata näringslivet är viktiga. Faktiskt ännu viktigare än vad som redan beskrivits. Varje gång någon får ett nytt jobb i den privata sektorn inträffar en rad positiva spridningseffekter. Företaget som anställer ökar sin omsättning. Det innebär bland annat att företagets olika underleverantörer får mer att göra, att de kan växa och anställa. Det innebär också att företag som levererar tjänster (städning eller datasupport till exempel) går bättre. Ytterligare en aspekt är att den som blivit anställd använder sin lön till olika saker - som att äta lunch på restaurangen över gatan, handla mat och kläder och kanske till att renovera köket. En modern ekonomi är som ett avancerat kretslopp där varje nytt jobb startar en positiv spiral. Det är därför ett gott företagsklimat för jobbskaparna är så viktigt och utgör grunden för vårt välstånd. Vad händer om Ragunda kommun kan förbättra sitt företagsklimat? Tänk om ytterligare 100 jobb kunde skapas i näringslivet där. För det första skulle det förstås ge 100 människor ett nytt jobb, nya livschanser och ytterligare 16 miljoner i skatteintäkter till välfärden. I närområdet skapas ytterligare 42 jobb och i övriga riket 45 jobb. Så av de 100 nya jobben i Ragunda blir det totalt 87 jobb till som skapas. Dessa 87 jobb skapar i sin tur 12,4 miljoner i skatteintäkter nya jobb i Ragunda ger 16 miljoner kr i skatteintäkter och 87 nya jobb i regionen och landet, vilket i sin tur ger 12,4 miljoner kr ytterligare i skatteintäkter Varje nytt jobb i Ragunda är förstås viktigt, men till och med ännu viktigare än vad man kanske tänker på eftersom de indirekta effekterna är så stora. 48 Om beräkningarna: Modellen för att beräkna effekterna ovan har tagits fram av konsultföretaget WSP. De har i sin tur använt en avancerad regionalekonomisk prognosmodell (raps) för att skatta ekonomiska effekter i andra branscher av förändringar i en bransch. Exemplet i denna PM har beräknats med en förenklad version av den mer avancerade modellen. Den beräknar genomsnittliga effekter baserat på branscherna i regionen där en viss kommun är belägen. Modellen utgår från den faktiska näringslivsstrukturen i kommunen, medan effekterna per bransch motsvaras av genomsnittet i det län där kommunen ligger. Givet denna approximation kan modellen beräkna de direkta effekterna på skatteintäkter (inkomstskatter och löneskatter) och BRP av ett visst antal nya privata jobb i en viss kommun. Dessutom beräknas de indirekta effekter som uppstår av en ökad direkt sysselsättning i en kommun - alltså antal ytterligare arbetstillfällen, ytterligare skatt och BRP. Modellen tar hänsyn till alla sådana indirekta effekter i alla steg.

13 Samhällsekonomiska effekter av näringslivet i Bräcke Kommun: Bräcke Län: Jämtland Antal invånare: Antal förvärvsarbetande i privat sektor: Störst bransch: Skogsbruk (286 personer) 51 Näst störst bransch: Tillverkning av trä och varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler (172 personer) 52 Företagen i Bräcke är viktiga för välfärden Med välfärd menas generellt olika tjänster (eller bidrag) som den offentliga sektorn tillhandahåller. Det vill säga sådant som i Sverige finansieras med skatt. För att detta ska fungera krävs förstås att det finns något att beskatta. Det krävs en privat sektor som beskattas för att det ska bli några pengar till välfärden. Kärnan i den privata sektorn är företagen, näringslivet, som ger jobb. Privat sektor i Bräcke sysselsätter människor. På deras lön betalas inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Totalt genererar detta 191,5 miljoner i skatteintäkter 53, varje år. Det räcker till ca 384 sjuksystrar 54 eller till elever i gymnasieskolan förvärvsarbetande i privat sektor 191,5 miljoner i inkomstskatt och arbetsgivaravgifter 384 sjuksystrar Näringslivet i Bräcke ger ett stort bidrag till välfärden i Sverige. 49 SCB, Befolkningsstatistik. Tabell: Folkmängd efter region år SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Tabell: Antal förvärvsarbetande i privat sektor efter kommun (dagbefolkning) år Kommunal och statlig inkomstskatt samt arbetsgivaravgift 54 SCB, Lönestrukturstatistik. Tabell: Genomsnittlig månadslön, lönespridning m.m. inom landstingskommunal sektor efter yrke SSYK och kön år Skolverket, Siris. Tabell: Gymnasieskolan kostnader. Kostnad per elev totalt i riket år 2013.

14 Näringslivets mervärde Jobb i det privata näringslivet är viktiga. Faktiskt ännu viktigare än vad som redan beskrivits. Varje gång någon får ett nytt jobb i den privata sektorn inträffar en rad positiva spridningseffekter. Företaget som anställer ökar sin omsättning. Det innebär bland annat att företagets olika underleverantörer får mer att göra, att de kan växa och anställa. Det innebär också att företag som levererar tjänster (städning eller datasupport till exempel) går bättre. Ytterligare en aspekt är att den som blivit anställd använder sin lön till olika saker - som att äta lunch på restaurangen över gatan, handla mat och kläder och kanske till att renovera köket. En modern ekonomi är som ett avancerat kretslopp där varje nytt jobb startar en positiv spiral. Det är därför ett gott företagsklimat för jobbskaparna är så viktigt och utgör grunden för vårt välstånd. Vad händer om Bräcke kommun kan förbättra sitt företagsklimat? Tänk om ytterligare 100 jobb kunde skapas i näringslivet där. För det första skulle det förstås ge 100 människor ett nytt jobb, nya livschanser och ytterligare 14 miljoner i skatteintäkter till välfärden. I närområdet skapas ytterligare 41 jobb och i övriga riket 27 jobb. Så av de 100 nya jobben i Bräcke blir det totalt 68 jobb till som skapas. Dessa 68 jobb skapar i sin tur 8,8 miljoner i skatteintäkter nya jobb i Bräcke ger 14 miljoner kr i skatteintäkter och 68 nya jobb i regionen och landet, vilket i sin tur ger 8,8 miljoner kr ytterligare i skatteintäkter Varje nytt jobb i Bräcke är förstås viktigt, men till och med ännu viktigare än vad man kanske tänker på eftersom de indirekta effekterna är så stora. 56 Om beräkningarna: Modellen för att beräkna effekterna ovan har tagits fram av konsultföretaget WSP. De har i sin tur använt en avancerad regionalekonomisk prognosmodell (raps) för att skatta ekonomiska effekter i andra branscher av förändringar i en bransch. Exemplet i denna PM har beräknats med en förenklad version av den mer avancerade modellen. Den beräknar genomsnittliga effekter baserat på branscherna i regionen där en viss kommun är belägen. Modellen utgår från den faktiska näringslivsstrukturen i kommunen, medan effekterna per bransch motsvaras av genomsnittet i det län där kommunen ligger. Givet denna approximation kan modellen beräkna de direkta effekterna på skatteintäkter (inkomstskatter och löneskatter) och BRP av ett visst antal nya privata jobb i en viss kommun. Dessutom beräknas de indirekta effekter som uppstår av en ökad direkt sysselsättning i en kommun - alltså antal ytterligare arbetstillfällen, ytterligare skatt och BRP. Modellen tar hänsyn till alla sådana indirekta effekter i alla steg.