Fel fokus för svensk forskarutbildning? Emil Eriksson, Emil Görnerup, Mikaela Almerud Januari 2011

Transkript

1 Fel fokus för svensk forskarutbildning? Emil Eriksson, Emil Görnerup, Mikaela Almerud Januari 2011

2 2011 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2011

3 Sammanfattning 1 Sammanfattning En utbildning och forskning av hög kvalitet, som genererar goda resultat är en förutsättning för vår konkurrenskraft på en global marknad. Vad är då resultat? s utgångspunkt är att all utbildning, oavsett nivå, ska ha som huvudfokus att leda till jobb. Vidare ska den forskning som bedrivs, förutom att hålla en hög vetenskaplig kvalitet, bidra till samhällsnytta genom att kunskap skapas och omsätts. Denna rapport har för avsikt att undersöka hur den svenska forskarutbildningen står sig utifrån denna ståndpunkt. har frågat av alla de 8537 som tog forskarexamen mellan och , både om forskarutbildningen lett till att de fått kvalificerade jobb efter disputation och om den har lett till forskningsresultat som omsatts i nya jobb, produkter eller tjänster. Undersökningen visar att endast var sjätte disputerad bidrog med sina forskningsresultat till kommersialiseringen av någon produkt eller tjänst. Lite drygt hälften av de disputerade uppgav att deras forskning lett till jobb. Bristen på arbetslivsanknytning och näringslivssamarbeten i forskarutbildningarna är oroande. Knappt en tredjedel av doktoranderna samarbetar med företag under sin forskarutbildning. Problemet utgör toppen på ett isberg. Frågan är betydligt större än forskarna, eftersom detta inåtvända perspektiv smittar av sig på grundutbildningen där många forskarstudenter undervisar. Lika kritisk som lärarutbildningen är för eleverna i skolan och gymnasiet, är forskarutbildningen för studenterna i grundutbildningen. Bristen på samarbete mellan akademi och näringsliv hämmar nyttogörandet av forskningsresultat. Utan behovsperspektiv på forskningen omöjliggörs ett skifte åt en mer resultatinriktad forskning som mer än idag ökar samhällsnyttan genom fler kvalificerade jobb eller fler nya produkter och tjänster som kommersialiseras. Samtidigt som få lyckas omsätta sina nya kunskaper i produkter, tjänster eller jobb, är hundratals disputerade såväl över- som underkvalificerade i sina nuvarande jobb. Det innebär ett stort resursslöseri. Både för de som inte får kvalificerade jobb och för de som trots att de i genomsnitt tillbringat nio terminer på forskarutbildningen, inte anser sig ha fått tillräckliga kunskaper för att kunna klara av sitt jobb. Drygt tre av tio jobbar inte som forskare efter doktorsexamen. Bland de som inte forskar, arbetar majoriteten i offentlig sektor. Antalet arbetssökande disputerade är större än antalet som idag jobbar som egna företagare. Kombinerat med det låga utfallet av tjänster och produkter visar det på hur fattig svensk forskning är när det gäller att få fram innovationer, kommersialisera nya kunskaper och tänka utanför den akademiska världen. Det behövs en rejäl kursändring. Knappt åtta procent arbetar med forskning i privat sektor. Med tanke på att det privata näringslivet står för två tredjedelar av investeringarna i FoU i Sverige är det en orimligt låg siffra. Det finns ett alltjämnt växande behov av forskarutbildad kompetens i näringslivet. Att matchningen mellan forskarutbildade och näringslivet då uppvisar så stora brister är djupt bekymmersamt ur ett tillväxtperspektiv. En dålig matchning riskerar påverka näringslivets långsiktiga konkurrenskraft och innovationsförmåga negativt.

4 Sammanfattning 2 Undersökningen visar att flera av de brister som framkommer i undersökningen kan motverkas genom mer samarbete med företag. Undersökningen visar nämligen att näringslivssamarbeten har flera positiva effekter: De som fått jobb i privat sektor efter disputation har i dubbelt så hög grad samverkat med företag under forskarutbildningen än exempelvis arbetssökande. Sannolikheten att de som samarbetat med företag under forskarutbildningen ska få ett kvalificerat jobb efter disputation ökar med 45 procent jämfört med de som inte samarbetat med företag under sin forskarutbildning. Sannolikheten att de som samarbetat med företag ska bidra till en produkt eller tjänst som kommersialiseras eller att få ett patent beviljat ökar med 266 % jämfört med de som inte samarbetat med företag under sin forskarutbildning. De som har samarbetat med företag undre forskarutbildningen får i snitt 2,2 procent högre, eller 611 kronor mer i lön har regeringen avsatt 11,4 miljarder till forsning vid våra universitet och högskolor. Ungefär hälften av dem kommer att användas för att finansiera forskarutbildningen. Det är en stor samhällelig investering. Det är också en investering där vi inte mäter nyttan. Vi behöver därför komplettera dagens utvärderingssystem med metoder att mäta hur väl den offentligt finansierade forskningen och forskarutbildningen lyckas skapa nya jobb, produkter och tjänster, liksom i vilken omfattning disputerade får kvalificerade jobb. Utöver det behöver det utformas incitament för att främja nyttiggörande av forskningsresultat, inklusive samarbete med företag.

5 Innehåll 3 Innehåll Sammanfattning...1 Bakgrund... 4 Inledning...5 Vad kostar forskarutbildningen?....5 Syfte Metod Vad forskningen leder till Forskningens uppgift... 8 Vad kommer ut av forskningen? För få nya jobb Vilka får jobb efter disputation?...13 Låg genomströmning Samarbete med företag en tydlig väg till arbete i näringslivet...14 Vem forskar och varför? Vilka motiv finns att forska?...16 Forskarnas personliga intressen styr forskningen...16 Samarbete med företag framgångsfaktor för att nå resultat...18 Vad måste göras? Referenser Appendix 1 - Metod...21 Appendix 2 svarsfrekvenser Appendix 3 Enkät till Doktorander

6 Bakgrund 4 Bakgrund Antalet forskarstuderande har expanderat kraftigt i Sverige under de senaste decennierna. Idag omfattas drygt aktiva doktorander av forskarutbildningen. Svenska forskarstudenter är relativt duktiga på att nå akademiska resultat, om man mäter detta som publicering av artiklar i vetenskapliga tidskrifter. En undersökning gjord av Vetenskapsrådet 2006 visade att svenska doktoranders avhandlingar är av lika hög kvalitet som seniora forskares arbeten och att deras artiklar citeras i lika stor omfattning som etablerade forskares. 1 Citeringar säger å andra sidan mycket lite eller ingenting om huruvida doktorandernas forskning nyttogörs eller ej. Med nyttiggörande avser vi i vilken omfattning den kunskap som bildas genom forskning omsätts i tillväxt, genom nya produkter och tjänster som efterfrågas på marknaden eller kvalificerade jobb. Nästan hälften av högskolornas och universitetens totala intäkter till FoU-verksamhet går uppskattningsvis till forskarutbildning. Det gör forskarutbildningen till en stor samhällelig investering. För att kunna svara på om forskarutbildningen uppnår sitt övergripande samhälleliga mål krävs att kostnaden sätts i relation till forskarutbildningens utfall. Det görs inte idag. Det saknas nämligen användbara resultatmått. Därför är det också svårt att veta hur svensk forskning och forskarutbildning står sig sett ur ett nyttiggörandeperspektiv. För att vi i framtiden ska kunna göra rätt prioriteringar inom det forskningspolitiska området krävs att vi börjar mäta resultat. Det kan vara resultat i termer av jobbtillfällen, tjänster eller produkter, som i sin tur leder till ökad konkurrenskraft och högre tillväxt. 1 Svenska avhandlingars kvalité och struktur, Har den ökade volymen på forskarutbildningen påverkat kvalitén på svensk forskning?, Vetenskapsrådet 2008

7 Inledning 5 Inledning Regeringens övergripande mål för forskningspolitiken är att stärka kvaliteten i den högre utbildningen och forskningen vid universitet och högskolor. Kvaliteten på Sveriges forskarutbildning är en viktig framtidsfråga som handlar om vår internationella position som stark forsknings- och innovationsnation. I Sveriges handlingsprogram för tillväxt och forskning formulerades den svenska konkurrensfördelen i en globaliserad ekonomi som förmågan att producera varor och tjänster med ett högt kunskapsinnehåll. Det förutsätter bland annat en vetenskaplig produktion av hög kvalitet liksom ett näringsliv som omsätter ny och befintlig kunskap i varor, tjänster och lösningar som efterfrågas på världsmarknaden 2. Det förutsätter att de offentliga investeringarna i högre utsträckning än idag inriktas på den bästa forskningen inom områden som är av relevans för samhället och näringslivet. Forskningens nytta för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft är en övergripande inriktning som kontinuerligt formulerats av regeringen. En sådan inriktning måste även omfatta forskarutbildningen som utgör en relativt stor del av statsanslagen för forskning och forskarutbildning. Vad kostar forskarutbildningen? De totala kostnaderna för forskarutbildningen är svåra att uppskatta. Vetenskapsrådet har gjort ett försök, baserat bland annat på siffror i kommittébetänkandet En ny doktorsutbildning. Deras uppskattning är att totalkostnaden, dvs. kostnaden för doktorandernas försörjning och för genomförandet av avhandlingsarbetet, motsvarade 48 procent av lärosätenas intäkter för forskning och forskarutbildning tilldelas forskning och forskarutbildning 11,4 miljarder kronor i direkta anslag från staten 4. Ungefär 5,5 miljarder av dem går till forskarutbildningen. Därutöver tillkommer ett antal miljarder i externa medel. År 2009 var till exempel intäkterna för FoU-verksamhet inom högskoleoch universitetssektorn 26,8 miljarder kronor 5. Utifrån vetenskapsrådets uppskattning skulle det innebära att de drygt aktiva i forskarutbildningen årligen kostar 13 miljarder. Kostnaden kan sättas i relation till de 21 miljarder som läggs på grundutbildningen och de drygt helårsstudenter den omsätter. 2 Skr. 2006/07:23, Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning Forskarutbildningen i Sverige. Variation i volym, effektivitet och kostnader sedan tidigt 1990-tal, Vetenskapsrådet, Prop. 2010/11:1, Budgetpropositionen från 2011, Finansdepartementet. Det refererade beloppet om 11.4 miljarder kronor avser tilldelade medel för forskning och forskarutbildning exklusive anslagen till de konstnärliga områdena. 5 SCB, UF 13 SM 1001, Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn, 2009

8 Syfte 6 Syfte Sedan 2007 har undersökt i vilken utsträckning examinerade från universiteten och högskolornas grundutbildningar lyckats få kvalificerade jobb och hur samverkan med arbetslivet under utbildningen fungerat. Vi har då hittat starka samband mellan utbildningarnas samverkan med det omgivande samhället och studenternas möjligheter att etablera sig efter avslutade studier. Majoriteten doktorander undervisar i grundutbildningen. I Högskoleverkets undersökning, Doktorandbarometern 6, uppgav 60 procent av doktoranderna att de fick liten eller ingen förberedelse för arbete och karriär utanför akademin. Då många doktorander saknar arbetslivsanknytning finns en stor risk att de utelämnar det perspektivet när de föreläser för studenterna i grundutbildningen. Det är oroande med tanke på att 94 procent av studenterna i grundutbildningen lämnar akademin och går rakt ut i arbetslivet. För dem är arbetslivsperspektivet nödvändigt. Lika central som lärarutbildningens utformning är för skolan och gymnasiet är forskarutbildningen för grundutbildningen. Mot den bakgrunden har valt att gå vidare för att undersöka forskarutbildades samverkan under forskarutbildningen, deras etablering på arbetsmarknaden efter disputation och vad den forskning som bedrivits under forskarutbildningen genererat för resultat. Enligt bör all utbildning, oavsett nivå, ha som huvudfokus att leda till arbete - för både samhällets och individernas skull. Vidare bör forskningen bidra till kommersialisering av resultaten för att skapa nytta för samhället och den svenska ekonomin. 6 Högskoleverket, Doktorandspegeln, 2008

9 Metod 7 Metod Undersökningen bygger på telefonintervjuer med forskarexaminerade som registrerades ha tagit en forskarexamen under perioden till och med Det totala urvalsunderlaget omfattade forskarexaminerade. Den totala svarsfrekvensen uppgick således till 51 procent. En mer utförlig metodbeskrivning finns i Appendix 1. Svarsfrekvenser för respektive urvalsgrupp redogörs för i Appendix 2. 7 Respondenterna valdes ut genom ett stratifierat (lärosäte och fakultet) oberoende slumpmässigt urval

10 Vad forskningen leder till 8 Vad forskningen leder till Forskningens uppgift Det som kallas fri forskning sätts ofta i motsatsförhållande till företagens behovsmotiverade forskning. Vid diskussioner om den fria forskningens relevans och resultat finns en konsensus kring vikten av fri forskning. Men vad är fri forskning? I högskolelagen står: För forskningen skall som allmänna principer gälla att; 1. forskningsproblem får fritt väljas, 2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och 3. forskningsresultat får fritt publiceras. 8 Betyder detta att det inte ska finns några resultatkrav på den skattefinansierade forskningen?. Högskolelagen definierar nämligen också högskolornas och universitetens uppgift: utbildning, forskning och att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Offentligt finansierad grundforskning bör alltså motiveras av samhällsnytta. Vägen till forskningsresultaten, metoderna, bör däremot vara fria. Framstående forskning är en viktig grund för nya företag och arbetstillfällen. Samhället blir bättre och mer dynamiskt med framtagande av nya produkter, tjänster eller jobb som pressar utvecklingen. För att klara en allt hårdare internationell konkurrens behöver Sverige välutbildade personer med hög kompetens. För att behålla företag och garantera framtidens arbetstillfällen måste Sverige vara en ledande kunskapsnation. Detta riskerar att urholkas med fel fokus i forskarutbildningen. Vad är då rätt fokus för forskarutbildningen? Med hänsyn till att Sverige satsar relativt sett stora pengar på forskarutbildningen är det rimligt att staten ställer höga krav på forskningen för att få tillbaka satsade kronor i ny kunskap, nya jobb och fler företag. Det är det vi måste sträva efter. Svensk forskningspolitik har längre präglats av kvantitativa anslagsmålsättningar för forskningen. Vår undersökning visar att det inte räcker. Vi måste börja mäta forskningsresultat i termer av jobbskapande och i vilken utsträckning forskningen leder till nya produkter och tjänster som efterfrågas och kommersialiseras på en marknad. Vad kommer ut av forskningen? har i denna undersökning frågat de disputerade om bland annat vilka resultat deras forskning har lett till. Nästan samtliga, fler än nio av tio, uppger att de har fått sina forskningsresultat publicerade i en vetenskaplig tidskrift. 86 procent av respondenterna uppger också att de har blivit citerade av andra forskare. 8 Högskolelag (1992:1434)

11 Vad forskningen leder till 9 Har dina forskningsresultat blivit publicerade i någon vetenskaplig tidsskrift? Har du blivit citerad? 7% 14% Ja Ja 93% 86% Citeringar av vetenskapliga artiklar av andra forskare används ofta som ett mått på forskningskvalitet. Publikationer och citeringar är förvisso ett kvantitativt mått på kunskapsproduktion och genomslagskraft inom forskarsamhället. Det säger dock ingenting om huruvida resultaten faktiskt omsatts till samhällsnytta genom nya jobb, produkter och tjänster. Måttet har således flera svagheter och har varit mycket omtvistat, men utgör i princip den idag enda tillgängliga mätbara kvalitetsfaktorn. Forskningen har fler syften än publiceringar och citeringar. Industriföretagets senaste tekniska lösning, tjänsteföretagets nya betalningsmodell eller friskolans pedagogiska innovation skapas inte genom vetenskapliga artiklar. Istället handlar det om en kombination av ny kunskap och samhällets behov som leder till kommersialisering av nya produkter och tjänster. Sveriges framtida välstånd, inklusive den offentliga finansieringen av forskning, är kritiskt beroende av att kunskap omsätts till nya produkter och tjänster, företagande och nya jobb. Respondenterna fick därför svara på om deras forskningsresultat lett till en produkt eller tjänst som kommersialiserats eller ett patent som beviljats. Nio procent uppgav att deras forskning under utbildningen lett till en ny tjänst som kommersialiserats. Åtta procent uppgav att deras forskning lett fram till en produkt som sedan kommersialiserats. Vidare hade sju procent fått patent beviljade. Undersökningen visar att det i stor utsträckning är samma personer som bidragit till både beviljade patent och produkter och tjänster som kommersialiserats. Har din forskning bidragit till någon tjänst som kommersialiserats? 9% Har din forskning bidragit till någon produkt som kommersialiserats? 8% Ja Ja 91% 92%

12 Vad forskningen leder till 10 Har din forskning lett till att du fått något patent beviljat? 7% Ja 93% Doktoranderna på tekniska området lyckas bäst med att få patent beviljade eller att i någon form kommersialisera sina kunskaper från forskningen. Det skiljer sig dock mellan de lärosäten som bedriver teknisk forskning. Linköpings universitet sticker ut som det mest framstående lärosätet vad gäller att få patent beviljade. Nästan var femte forskarexaminerad därifrån lyckades med det. Sämst är Luleå tekniska universitet, där enbart fyra procent av doktoranderna beviljades patent. Har forskningen lett till något patent? Ja (%) BTH Chalmers KTH Linköpings universitet Luleå universitet Lunds universitet Uppsala universitet De forskarexaminerade från Blekinge tekniska högskola har lyckats bäst i att utveckla flest kommersiella tjänster, medan Luleå tekniska universitet även här uppvisar relativt dåliga resultat. Nästan var tredje forskare vid Blekinge tekniska högskola lyckas bidra till nya tjänster som kommersialiseras. Motsvarande siffra för Luleå är åtta procent. De olika lärosätena levererar relativt jämna resultat i frågan om att kommersialisera sin forskning till produkter. Luleå tekniska universitet sticker dock ut även här. Enbart sex procent av forskarna lyckas kommersialisera sina kunskaper.

13 Vad forskningen leder till 11 Har forskningen lett till någon kommersiell tjänst? Ja (%) BTH Chalmers KTH LiU Luleå universitet Lunds universitet Uppsala universitet Har forskningen lett till någon kommersiell produkt? Ja (%) BTH Chalmers KTH LiU Luleå universitet Lunds universitet Uppsala universitet För få nya jobb Samhällsnyttan av forskarutbildningen är större än direkt omsättning av forskningsresultat till patent, produkter eller tjänster. Ett annat viktigt mål är att skapa såväl nya arbetstillfällen som att utbilda kvalificerad arbetskraft. Med det perspektivet blir jobb ett viktigt resultatmått, vilket tyvärr ofta glöms bort när man diskuterar forskningsresultat. De forskarexaminerade fick därför svara på frågan om resultatet av deras forskning eller avhandling lett till ett jobb, för dem själva eller någon annan. Lite mer än hälften, 54 procent av forskarna, uppger att deras forskning eller avhandling har lett till jobb.

14 Vad forskningen leder till 12 Har resultatet av din forskning eller din avhandling lett till jobb? 100% 80% 60% 54% 46% 40% 20% 0% Ja Det går att hävda att detta resultat är bra, eftersom majoriteten får jobb. Ett annat sätt att tolka resultatet är att det är undermåligt att enbart lite mer än hälften av de disputerade, som i genomsnitt ägnat nio terminer åt en forskarutbildning, som helt eller delvis är finansierad av statliga medel, inte lyckas omsätta sina kunskaper så att de blir mer attraktiva för företag och skapar fler jobbtillfällen. Liknande problem finns på flera håll inom utbildningsväsendet. Många gymnasieutbildningar leder inte till jobb. Många universitetsutbildningar leder inte heller till jobb. Så även på forskarutbildningen. Majoriteten av de disputerade har ett kvalificerat jobb. 11 procent anser sig dock vara överkvalificerade för sitt nuvarande jobb. Värt att notera är att 8 procent, alltså nästan var tionde disputerad, anser att de under sin utbildning fått otillräckliga kunskaper för det jobb de fått efter examen. Mot bakgrund av nivån på din utbildning, hur kvalificerat är ditt nuvarande jobb? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jag är överkvalificerad I nivå med utbildning Mer avancerat än kunskaperna min utbildning syftar till Mer än var fjärde disputerad som anser sig vara överkvalificerad har teknisk bakgrund. Här utmärker sig lärosäten, som exempelvis Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola.

15 Vilka får jobb efter disputation? 13 Vilka får jobb efter disputation? Låg genomströmning Drygt hälften (51,6 procent) av de forskarexaminerade stannar kvar som forskare vid universitet och högskola efter disputation. Eftersom det inte är akademiskt meriterande med näringslivserfarenhet lämnar man inte gärna den akademiska miljön om man är inriktad på en akademisk karriär. Knappt åtta procent arbetar som forskare i privat sektor. Det är en orimligt låg siffra. Det privata näringslivet står för två tredjedelar av investeringarna i FoU i Sverige och torde således ha ett behov av forskarutbildad kompetens. Att matchningen mellan forskarutbildade och näringslivet då uppvisar så stora brister är djupt bekymmersamt ur ett tillväxtperspektiv. En dålig matchning riskerar att påverka näringslivets långsiktiga konkurrenskraft och innovationsförmåga negativt. Arbetar du som forskare idag? 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Ja, inom akademin ja, i offentlig sektor Ja, i privat sektor Var tredje forskarexaminerad lämnar forskarkarriären helt och tar en anställning utanför akademin. Majoriteten, 18 procent, är anställda inom offentlig sektor. 13 procent är anställda i privat sektor. Andelen arbetssökande är 3 procent. De som fortsätter som egna företagare utgör knappt 2 procent av den undersökta gruppen. Nästan tre av fyra som är arbetssökande har disputerat inom områdena naturvetenskap och medicin. Sju av tio är kvinnor. Merparten av dessa disputerade inom medicin. Bland de arbetssökande männen är flest humanister.

16 Vilka får jobb efter disputation? 14 De som inte arbetar som forskare idag: Vad är din nuvarande sysselsättning? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anställd i privat sektor Anställd i offentlig sektor Arbetssökande Egen företagare Annat Arbetssökande Humanistisk 5% 12% 11% Medicin Naturvetenskaplig 38% 34% Samhällsvetenskaplig Teknisk Samarbete med företag en tydlig väg till arbete i näringslivet Två viktiga faktorer för etablering på arbetsmarknaden är samarbete med företag under forskarutbildningen och möjligheter att få tillgodogöra sig kunskaper om hur man kommersialiserar sina forskningsresultat. Knappt var tredje av de forskarexaminerade uppger att de samverkat med något företag under forskarutbildningen. Det är oroväckande. Studier visar att samarbeten och samverkan inom ramen för alla former av utbildning leder till bättre resultat. Forskarutbildningen är inget undantag. Samverkan med företag är viktigt, inte minst för att underlätta de forskarutbildades etablering på arbetsmarknaden och näringslivets kompetensförsörjning. Men det är också främst i det privata näringslivet som nyttiggörandet av forskningen sker genom att kunskaper omsätts till produkter och tjänster som sedan kommersialiseras, och därmed bidrar till utveckling och tillväxt.

17 Vilka får jobb efter disputation? 15 Arbetssökande som samarbetade med företag Anställda i offentlig sektor som samarbetade med företag 18% 18% Ja Ja 82% 82% Anställda i privat sektor som samarbetade med företag 44% Ja 56% Av de som tagit anställning i den privata sektorn efter disputation hade 44 procent samarbetat med företag under sin forskarutbildning. Det kan jämföras med de som tagit anställning i offentlig sektor där mindre än hälften så många, 18 procent, samarbetat med företag under sin forskarutbildning. Även bland de disputerade som var arbetslösa vid undersökningstillfället hade bara knappt var femte forskare, 18 procent, samarbetat med något företag under forskarutbildningen. Förutom vikten av att de forskarstuderande samverkar med företag under utbildningen är det av stor betydelse att det erbjuds kurser i hur de ska kommersialisera de kunskaper de får under forskarutbildningen. Respondenterna fick svara på frågan om sådana kurser eller moment ingick i forskarutbildningen. Totalt sett uppgav 8 procent av respondenterna att så var fallet. De som idag är anställda i privat sektor hade i dubbelt så stor utsträckning haft tillgång till kurser om hur man kommersialiserade sina kunskaper. Sambandet mellan anställning i privat sektor å ena sidan och samarbeten med näringslivet och kurser i kommersialisering å andra sidan är starkt. Det är en viktig utgångspunkt att ta hänsyn till i strävan att öka nyttiggörandet av forskningen.

18 Vem forskar och varför? 16 Vem forskar och varför? Vilka motiv finns att forska? Det finns skäl att se hur inställningen bland forskare påverkar utbildningen. Vilka motiv finns för att börja forska? Vem väljer vad som ska forskas om? Forskarnas personliga intressen styr forskningen Den stora merparten av forskarna uppgav intresse som främsta anledning till att genomgå forskarutbildningen. Åtta av tio forskare valde att forska på grund av intresse. Det näst vanligaste alternativet för motiv till forskarstudier var förbättrade karriärmöjligheter, vilket drygt var tionde uppgav. Varför sökte du forskarutbildningen? 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bättre lön Fick inget jobb Ökad chans till... Förbättrade... intressen Att forskningen bygger på det egna intresset i en kombination med att man helt på egen hand får välja forskningsämne är situationen bland nästan hälften av respondenterna. Hur valde du forskningsämne? 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Institutionen valde ämne Jag sökte en doktorandtjänst i ett förutbestämt område Jag valde själv utifrån intresse Samråd med institutionen

19 Vem forskar och varför? 17 Detta säger en del om bristen på styrning av en av Sveriges viktigaste investeringar för framtiden satsar regeringen 13,6 mdkr på att Sverige ska vara en stark forskningsnation. Samtidigt leder bristen på mål till att forskarutbildningen på högskolor och universitet till stor del präglas av forskarnas egna intressen, inte vad som efterfrågas varken från institutionen, tillsammans med företag eller för samhället i stort. Redan i slutet av 90-talet, i samband med att utbyggnaden av forskarutbildningen diskuterades, konstaterade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) att högskolans tredje uppgift - samverkan med samhället bara kunde komma att lösas på ett tillfredsställande sätt om högskolan förmår rekrytera doktorander som intresserar sig inte bara för forskningens inre väsen utan även för vikten av doktorsutbildningen som en språngbräda för en framtida karriär inom ett stort antal samhällssektorer 9. Intresset är nödvändigt för att bli en bra forskare, men vill poängtera, i likhet Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), nödvändigheten av att andra perspektiv än det egna intresset får genomslag, både vid rekrytering av doktorander och då ämne för avhandlingen bestäms. Det behövs genomgående en tanke om vad forskningen ska leda till och bidra med. I den bästa av världar går intresse- och nyttoperspektivet att kombinera. Det kräver dock en avsevärt ökad kunskap om vilka behov och vilken efterfrågan som finns i samhället. Sådan kunskap saknas idag. 9 Får vi nog av doktorer? Om behovet av disputerade i högskola och samhälle, SUHF 1997

20 Samarbete med företag framgångsfaktor för att nå resultat 18 Samarbete med företag framgångsfaktor för att nå resultat För att mäta om det finns samband mellan några av de undersökta faktorerna har vi gjort en sambandsanalys 10. Den visar bland annat att samarbete med företag under forskarutbildningen har starkt positiva effekter både för den enskildes etablering och för de resultat som den forskarutbildade genererar i form av beviljade patent eller nya produkter och tjänster som kommersialiseras. Sannolikheten att den forskarexaminerade under sin utbildning ska få ett patent beviljat, eller utveckla en produkt eller tjänst som sedan kommersialiseras, ökar med 266 procent om forskningen sker i samarbete med företag. Detta samband visar tydligt att det finns ett stort behov av ökad samverkan mellan forskarutbildningarna och det omgivande samhället. Idag samarbetar knappt var tredje forskarexaminerad med företag under sin forskarutbildning. Samarbetet med företag har även en positiv effekt på de forskarexaminerades etablering på arbetsmarknaden. Sannolikheten att de forskarexaminerade ska få ett kvalificerat jobb efter examen ökar med 45 procent om denne samarbetat med ett företag. Detta samband är ännu starkare för de som examinerats från samhällsvetenskaplig (78 procent) och tvärvetenskaplig (63 procent) fakultet, grupper som har en relativt otydlig arbetsmarknad. Detta är viktigt inte minst ur perspektivet att forskarutbildningarna inom samhälle och humaniora liksom tvärvetenskaper är nödvändiga för tjänsteföretagen som är under stark tillväxt. Under åren stod exempelvis den privata tjänstesektorn för 90 procent av ökningen av antalet sysselsatta. De kunskapsintensiva tjänsteföretagen låg bakom nära 60 procent av denna ökning. 11 Bristen på utbildad arbetskraft, inte bristen på efterfrågan, är i dag det största hindret för ännu starkare tillväxt i den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Så ser det även ut bland högteknologiska företag. För att vi inte ska fortsätta hämma utvecklingen måste det till en fungerande kompetensförsörjning till företagen. Den fungerar inte idag. Slutligen kan vi konstatera att de som samarbetat med företag under i forskarutbildning får högre lön när de är klara. Korrigerat för kön, ålder och fakultet eller forskarämne premieras de som samarbetat med företag med 2,2 procent (eller 611 kronor) mer i lön. 10 Sambandsanalysen har gjorts genom så kallad logisk regressionsanalys 11 Tjänstenäringarnas roll för den ekonomiska tillväxten, Almega, 2010

21 Vad måste göras? 19 Vad måste göras? För att stärka kvaliteten i och utfallet av den högre utbildningen och forskningen vid Sveriges universitet och högskolor krävs en rejäl kursändring. har i denna undersökning visat att det går att mäta resultat. Vi har visat att olika faktorer tenderar att öka utfallet av forskarutbildningen i form av fler som hittar kvalificerade jobb, fler beviljade patent, fler nya jobb som skapas och fler produkter och tjänster som kommersialiseras. Graden av näringslivssamverkan och inslag av kommersialisering av kunskaper under utbildningen är sådana faktorer. Vi kan också visa att det finns stora variationer mellan lärosäten. Så vad behöver göras? Det behövs nya kompletterande utvärderingsmetoder till de som idag används för den offentligt finansierade utbildningen och forskningen. Mätmetoder som tar hänsyn till såväl akademiska resultat i sig som kvalificerade jobb och nyttogörande av forskningsresultat. Sådana mätningar bör göras strukturerat och kontinuerligt. Så länge det saknas kunskap om vilken avkastning de investeringar som görs i forskning och utbildning ger är det omöjligt att avgöra hur satsningar och prioriteringar inom forskning och utbildning ska utformas framöver. Därtill behövs precis som för grundutbildningen bättre beslutsunderlag, dels för de som ansvarar för forskarutbildningen, dels för de som planerar att börja på forskarutbildningen. Underlaget bör redogöra för både efterfrågan på morgondagens arbetsmarknader världen över och för olika forskarutbildningars kapacitet att erbjuda kvalificerad utbildning. En stor utmaning är att förändra attityden inom forskarutbildningen och öka intresset för nyttiggörande av forskningsresultat. Det är en förutsättning för att de resurser som läggs på svensk forskning ska bidra till ökad tillväxt och välstånd. Här krävs reformer för att skapa incitament för en högre andel behovsmotiverad forskning. Det kommer också att stärka kvaliteten på grundutbildningen där många forskarstudenter undervisar. Genom att förmedla kunskap om kommersialisering stärker man alla studenters konkurrenskraft. Sverige behöver vara offensivt i sina förslag för att reformera svensk utbildnings- och forskningspolitik. Då har vi chansen att säkra en framtid som en av världens ledande nationer inom forskning och utbildning, som bidrar till samhällsnytta, entreprenörskap och anställningsbarhet. Det är en viktig grund för nya företag och i förlängningen allas vårt välstånd.

22 Referenser 20 Referenser Almega, Tjänstenäringarnas roll för den ekonomiska tillväxten, 2010 Betänkande 2008/09: UbU4, Ett lyft för forskning och innovation, Utbildningsdepartementet Betänkande 2008/09:UbU18, Forskarutbildning med profilering och kvalitet, Utbildningsdepartementet, 2008 Högskolelag (1992:1434) Högskoleverket, Doktorandspegeln, 2008 Högskoleverket, Doktorsexaminerade etablering på arbetsmarknaden, 2010 Högskoleverket, statistikserier över forskarutbildningen, antagna och examinerade Högskoleverket, Årsrapport om universitet och högskolor, 2010 Proposition 2008/09:50, Ett lyft för forskning och innovation, Utbildningsdepartementet Proposition 2010/11:1, Budgetpropositionen från 2011, Finansdepartementet Regeringskansliet, Utvecklingskraft och omställningsförmåga, 2009 Skr. 2006/07:23, Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning , regeringskansliet, 2006 SCB, UF 13 SM 1001, Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn, 2009 SULF, Andelen forskare utan jobb har ökat, 2005 Vetenskapsrådet, Forskarutbildningen i Sverige. Variation i volym, effektivitet och kostnader sedan tidigt 1990-tal, 2006 Vetenskapsrådet, Hur mycket citeras svenska publikationer?, 2006 Vetenskapsrådet, Svenska avhandlingars kvalité och struktur, Har den ökade volymen på forskarutbildningen påverkat kvalitén på svensk forskning?, 2008

23 Appendix 1 - Metod 21 Appendix 1 - Metod Undersökningen bygger på telefonintervjuer med forskarexaminerade som fått sina forskarexamina registrerade under perioden till och med Populationen omfattade forskarexaminerade. De personer som slutförde sin forskarutbildning tidigare än , men som registreras ha tagit en forskarexamen inom den undersökta perioden, har tagits bort ur populationen liksom enskilda individer som har förekommit mer än en gång. Vi har även valt att utesluta licentiatexaminerade i undersökningen. Respondenterna har valts ut genom ett stratifierat (lärosäte och fakultet) oberoende slumpmässigt urval. Den totala svarsfrekvensen uppgick till 51 procent. Svarsfrekvenser för respektive urvalsgrupp redogörs för i Appendix 2. Valet att använda sig av telefonintervjuer kommer av att det därigenom är lättare att få en hög svarsfrekvens. Vi hade kunnat använda offentlig statistik, men dels saknades statistik över vissa av de områden vi hade för avsikt att undersöka, dels uppvisade den statistik som finns tillgänglig om forskarutbildades etablering och sysselsättning efter examen stora brister då det inte gick att utläsa huruvida de forskarexaminerades jobb var kvalificerade eller inte. Respondenterna har valts ut genom ett stratifierat (lärosäte och fakultet) oberoende slumpmässigt urval. Kontaktuppgifterna till de examinerade har beställts från lärosätenas nationella system för studieadministration, Ladok. Efter att de skickat till har de scannats in och sedan telefonnummersatts av PAR AB. Sambandsanalysen har gjorts genom så kallad logistisk regression. Resultaten i sambandsanalysen presenteras därför som odds (oddskvoter). En oddskvot innebär att vi jämför oddset för en kategori att tillhöra en av två grupper med motsvarande odds för en annan referensgrupp. Oddset är sannolikheten för att något ska inträffa dividerat med sannolikheten att det inte ska inträffa.

24 Appendix 2 svarsfrekvenser 22 Appendix 2 svarsfrekvenser Lärosäte Ämnesområde Antal disputerade Antal svar Svarsfrekvens Blekinge Tekniska Högskola Teknisk fakultet % Chalmers Tekniska Högskola Teknisk fakultet % Göteborgs universitet Humanistisk fakultet % Göteborgs universitet Medicinsk fakultet % Göteborgs universitet Naturvetenskaplig fakultet % Göteborgs universitet Samhällsvetenskaplig fakultet % Göteborgs universitet Teknisk fakultet % Göteborgs universitet Utbildningsvetenskaplig % Handelshögskolan i Stockholm Samhällsvetenskaplig fakultet % Högskolan i Jönköping Samhällsvetenskaplig fakultet % Karlstads universitet Humanistisk fakultet % Karlstads universitet Natur-teknisk fakultet % Karlstads universitet Samhällsvetenskaplig fakultet % Karolinska institutet Medicinsk fakultet % Kungliga Tekniska Högskolan Teknisk fakultet % Linköpings universitet Humanistisk fakultet % Linköpings universitet Medicinsk fakultet % Linköpings universitet Natur-teknisk fakultet % Linköpings universitet Samhällsvetenskaplig fakultet % Linköpings universitet Tvärvetenskaplig fakultet % Linköpings universitet Utbildningsvetenskaplig % Linnéuniversitetet Humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet % Linnéuniversitetet Naturvetenskaplig fakultet % Linnéuniversitetet Teknisk fakultet % Luleå tekniska universitet Humanistisk fakultet % Luleå tekniska universitet Juridisk fakultet 2 Luleå tekniska universitet Samhällsvetenskaplig fakultet % Luleå tekniska universitet Teknisk fakultet % Lunds universitet Humanistisk fakultet % Lunds universitet Juridisk fakultet % Lunds universitet Medicinsk fakultet % Lunds universitet Naturvetenskaplig fakultet % Lunds universitet Samhällsvetenskaplig fakultet % Lunds universitet Teknisk fakultet % Lunds universitet Utbildningsvetenskaplig % Mittuniversitetet Humanistisk fakultet % Mittuniversitetet Naturvetenskaplig fakultet % Mittuniversitetet Samhällsvetenskaplig fakultet % Mälardalens högskola Teknisk fakultet % Statens landbruksuniversitet Naturvetenskaplig fakultet %

25 Appendix 2 svarsfrekvenser 23 Lärosäte Ämnesområde Antal disputerade Antal svar Svarsfrekvens Stockholms universitet Humanistisk fakultet % Stockholms universitet Juridisk fakultet % Stockholms universitet Naturvetenskaplig fakultet % Stockholms universitet Samhällsvetenskaplig fakultet % Umeå univiersitet Humanistisk fakultet % Umeå univiersitet Medicinsk fakultet % Umeå univiersitet Natur-teknisk fakultet % Umeå univiersitet Samhällsvetenskaplig fakultet % Umeå univiersitet Utbildningsvetenskaplig % Uppsala universitet Humanistisk fakultet % Uppsala universitet Juridisk fakultet % Uppsala universitet Medicinsk fakultet % Uppsala universitet Natur-teknisk fakultet % Uppsala universitet Samhällsvetenskaplig fakultet % Uppsala universitet Utbildningsvetenskaplig % Örebro universitet Humanistisk fakultet % Örebro universitet Medicinsk fakultet % Örebro universitet Natur-teknisk fakultet % Örebro universitet Naturvetenskaplig fakultet % Örebro universitet Samhällsvetenskaplig fakultet % Örebro universitet Teknisk fakultet % Örebro universitet Utbildningsvetenskaplig % %

26 Appendix 3 Enkät till Doktorander Appendix 3 Enkät till Doktorander 2010 Kontrollfrågor Stämmer det att du har tagit ut en doktorsexamen från [lärosäte]? Ja, endast licentiatexamen Vid vilket lärosäte genomförde du huvudsakligen din forskarutbildning? (måste fyllas i) Vid vilken fakultet? På vilken institution? I vilket ämne? Vilket år och vilken månad disputerade du (ex: 0910)? Kön: Man Kvinna Vilket år är du född? Frågor 1. Arbetar du som forskare idag? Ja på universitet eller högskola Ja, i offentlig sektor Ja, i privat sektor 2. Vilken är din nuvarande sysselsättning? Anställd i offentlig sektor Anställd i privat sektor Egen företagare Arbetssökande Annat, nämligen

27 Appendix 3 Enkät till Doktorander Jobbar du? [Om alternativ a, b eller c på fråga 1 eller 2] Heltid Deltid 5. Mot bakgrund av nivån på din utbildning, hur kvalificerat är ditt nuvarande jobb? Jag är överkvalificerad Mina arbetsuppgifter ligger i nivå med min utbildning Mina arbetsuppgifter är mer avancerade än min utbildning syftar till 6. Vad är din nuvarande lön? (bruttolön i månaden räknat i heltid)? 7. Vilken betydelse skulle du säga att din forskarutbildning hade för att du skulle få ditt nuvarande jobb? Mycket stor Stor Inte särskilt stor Inte alls 8. Vilken betydelse skulle du säga att ämnet för din avhandling hade för att du skulle få ditt nuvarande jobb? Mycket stor Stor Inte särskilt stor Inte alls 9. Hur lång tid efter disputation började du på ditt första kvalificerade och/eller relevanta jobb? (går att läsa endast kvalificerade också) 0-3 månader 4-6 månader 7-12 månader månader 25 månader eller mer 10. Vilket år och vilken månad började du ditt första kvalificerade jobb? (ex: 0810) 11. Hur försörjde du dig tills du fick ditt första kvalificerade/relevanta jobb efter disputation? Vidareutbildning A-kassa Genom ett jobb som inte var kvalificerat Annat, nämligen

28 Appendix 3 Enkät till Doktorander Gick du direkt till forskarutbildningen efter din grundutbildning eller jobbade du något där emellan? Gick direkt Jobbade emellan 13. Har du haft flera jobb efter disputation? Ja 14. Samarbetade du med något företag under din forskarutbildning? Ja 15. Såg du samverkan med det omgivande samhället som en uppgift under din utbildning? Ja 16. Ingick det kurser i något av följande i din forskarutbildning (möjligt att kryssa i fler alternativ)? Kommersialisering av kunskaper Nyttiggörande av forskningsresultat Innovation Patent Designskydd Upphovsrätt Varumärkesskydd Open Source Tjänsteutveckling 17. Hur stor del, uppskattningsvis, undervisade du under din forskarutbildning) % 18. Upplevde du att du hade tillräcklig kompetens för att bedriva undervisning? Helt och hållet Delvis jag hade behövt mer stöd 19. Gjorde du någon del av din forskarutbildning utomlands? Ja 20. Om ja var? Hur länge? månader

29 Appendix 3 Enkät till Doktorander Om ja - Vad tror du dina utlandserfarenheter hade för betydelse för att du skulle få ditt nuvarande jobb? Mycket stor Stor Inte särskilt stor Inte alls 22. Om du fick välja om på nytt idag, skulle du då ha valt att påbörja en forskarutbildning? Ja 23. Om ja, skulle du välja en forskarutbildning inom samma område? 24. Vilket var ditt främsta motiv när du valde forskarutbildning? Intresse Ökad chans att få jobb Förbättrade karriärmöjligheter Lön Fick inget jobb efter mina studier men jag kom in på forskarutbildningen Annat, nämligen 25. Vad låg till grund för ditt val av forskningsämne? Institutionen valde ämne Samråd med institutionen Jag valde ämne själv utifrån intresse Jag sökte en doktorandtjänst inom ett förutbestämt ämne 26. Har dina forskningsresultat eller din avhandling lett till något av följande (möjligt att kryssa i fler alternativ)? Kommersiell Tjänst Kommersiell produkt Patent Publikation i vetenskaplig tidsskrift Citeringar Jobb

30

31 storgatan 19, stockholm, telefon