Personalantalet ökar sakta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personalantalet ökar sakta"

Transkript

1 UF 23 SM 0801 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2007 Higher Education. Employees in Higher Education 2007 I korta drag Personalantalet ökar sakta År 2007 uppgick antalet anställda vid landets universitet och högskolor till personer. Jämfört med 2006 är det en ökning av antalet anställda med 700. Det är främst personalkategorier som omfattar många deltidsanställda som ökat, vilket medför att antalet anställda omräknat till helårspersoner, ligger på samma nivå som de senaste två åren. Anställda vid universitet och högskolor utgör cirka en fjärdedel av all statlig personal. Antalet anställda verksamma inom undervisning och forskning uppgår till personer. Omräknat till helårspersoner motsvarar det helårspersoner. Jämfört med föregående år är det en ökning med 300 helårspersoner. Göteborgs universitet har mest undervisande och forskande personal Av all undervisande och forskande personal finns två tredjedelar vid de tio största lärosätena. Göteborgs universitet är det lärosäte som har flest helårspersoner, 2 300, som arbetar med undervisning och forskning. Lunds och Uppsala universitet följer sedan med respektive helårspersoner verksamma inom undervisning och forskning. Samhällsvetenskapligt forskningsämnesområde är störst Nästan en fjärdedel av samtlig undervisande och forskande personal finns inom ämnesområdet samhällsvetenskap, helårspersoner. Det näst största ämnesområdet är teknikvetenskap, som omfattar 18 procent av den undervisande och forskande personalen. Ämnesområdena medicin, humaniora och religionsvetenskap samt naturvetenskap har alla 13 procent vardera av den undervisande och forskande personalen. Per Gillström, HsV, tfn , E-post: per.gillstrom@hsv.se Sonia Ekman, SCB, tfn , E-post: Hogskolestatistik@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Högskoleverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Utbildning och forskning. Utkom den 9 september URN:NBN:SE:SCB-2008-UF23SM0801_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.

2 Högskoleverket och SCB 2 UF 23 SM 0801 Antal undervisande och forskande personal (helårspersoner) fördelade efter forskningsämnesområde och kön, år 2007 Samhällsv etenskap Teknikvetenskap Medicin Humaniora och religionsv etenskap Naturvetenskap Öv riga forskningsområden Skogs- och jordbruksv etenskap samt landskapsplanering Matematik Rättsv etenskap/juridik Odontologi Veterinärmedicin Farmaci Kv innor Män 60 procent av professorerna når pensionsåldern inom tio år Av professorerna är 60 procent 55 år eller äldre. Sedan 2001 har den andelen ökat med 8 procentenheter. Det är vanligt att professorer 65 år eller äldre arbetar kvar vid lärosätena i viss utsträckning. 9 procent av professorerna finns i denna ålderskategori. 8 procent av professorerna är yngre än 45 år. Jämfört med år 2001 har den andelen minskat med 2 procentenheter. Av professorerna är 32 procent i åldersgruppen år. Den andelen har minskat med 6 procentenheter sedan år Antal professorer fördelade efter åldersgrupp och kön, år år år år år år år år 65- år Kv innor Män Av lektorer och adjunkter tillhör 38 procent ålderskategorin 55 år eller äldre. Även i dessa tjänstekategorier har andelen i den åldern ökat sedan år 2001, lektorer med 3 procentenheter och adjunkter med 8 procentenheter.

3 Högskoleverket och SCB 3 UF 23 SM 0801 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Personalantalet ökar sakta 5 Universitet och högskolor 6 Tjänstekategorier 7 Undervisande och forskande personal 8 Nationellt forskningsämnesområde 13 Nationell forskningsämnesgrupp 20 Vetenskapsområde 21 Utbildningsnivå 22 Personalens ålder 25 Åldersfördelning per lärosäte 27 Åldersfördelning per tjänstekategori 28 Åldersfördelning per forskningsämnesområde 29 Tabeller 31 Teckenförklaring 31 1A. Antal anställda fördelade efter kön och tjänstekategori B. Antal anställda, omräknade till helårspersoner, fördelade efter kön och tjänstekategori A. Undervisande och forskande personal, fördelade efter kön och tjänstekategori B. Undervisande och forskande personal, omräknade till helårspersoner, fördelade efter kön och tjänstekategori A. Antal anställda fördelade efter universitet/högskola, kön och tjänstekategori B. Antal anställda omräknade till helårspersoner fördelade efter universitet/högskola, kön och tjänstekategori A. Undervisande och forskande personal, fördelade efter universitet/högskola, nationellt forskningsämnesområde, kön och tjänstekategori B. Undervisande och forskande personal omräknade till helårspersoner, fördelade efter universitet/högskola, nationellt forskningsämnesområde, kön och tjänstekategori Undervisande och forskande personal omräknade till helårspersoner, fördelade efter nationell forskningsämnesgrupp, kön och tjänstekategori Undervisande och forskande personal omräknade till helårspersoner, fördelade efter vetenskapsområde, kön och tjänstekategori Antal anställda fördelade efter födelseår, kön och tjänstekategori Undervisande och forskande personal fördelade efter nationellt forskningsämnesområde, ålder, kön och tjänstekategori Antal 93

4 Högskoleverket och SCB 4 UF 23 SM Undervisande och forskande personal, fördelade efter nationellt forskningsämnesområde, utbildningsnivå, kön och tjänstekategori Sveriges universitet och högskolor hösten Förteckning över tjänstebenämningar Nationell förteckning över forskningsämnen Fakta om statistiken 126 Detta omfattar statistiken 126 Definitioner och förklaringar 126 Så görs statistiken 127 Statistikens tillförlitlighet 128 Bra att veta 129 Mättidpunkt 129 Organisatoriska förändringar 129 Annan statistik 131 In English 132 Summary 132 Slight increase in staff 132 The University of Gothenburg has the largest staff engaged in teaching and research 132 Social science is the largest subject area percent of the professors will reach retirement age in 10 years 132 List of tables 133 List of terms 134

5 Högskoleverket och SCB 5 UF 23 SM 0801 Statistiken med kommentarer Personalantalet ökar sakta År 2007 uppgick antalet anställda vid landets universitet och högskolor till personer. Jämfört med 2006 är det en ökning av antalet anställda med 700. Största ökningen från föregående år har skett bland arvodister, annan forskande och undervisande personal samt gäst- och timlärare. Dessa personalkategorier omfattar många deltidsanställda vilket medför att antalet anställda omräknat till helårspersoner, , ligger på samma nivå som de senaste två åren. Jämfört med år 2003, då personalstyrkan vid universitet och högskolor var som störst, har antalet anställda minskat med helårspersoner, vilket motsvarar 5 procent. För män är minskningen 8 och för kvinnor 2 procent. Antalet anställda verksamma inom undervisning och forskning uppgår till personer. Omräknat till helårspersoner motsvarar det helårspersoner. Jämfört med föregående år är det en ökning med 300 helårspersoner. Sedan 2003 har den undervisande och forskande personalen minskat med 600 helårspersoner eller drygt 2 procent. Männen har minskat med 6 procent medan kvinnorna verksamma inom undervisning och forskning ökat med 3 procent under samma period vilket motsvarar 300 helårspersoner. Anställda vid universitet och högskolor utgör cirka en fjärdedel av all statlig personal. I statistiken över högskolans personal ingår anställda vid såväl statliga universitet och högskolor som hos enskilda utbildningsanordnare, inklusive anordnare av psykoterapiutbildning. Uppgifter om utvecklingen under tidsperioden finns i tabellerna 1A och 1B. Antal anställda och anställda omräknade till helårspersoner under perioden Antal anställda Helårspersoner ) Statistiken påverkas av förändringar såsom byten av mätmånad och att vårdhögskolor och enskilda utbildningsanordnare numera ingår i statistiken. Se avsnittet Fakta om statistiken sidan 126 och framåt.

6 Högskoleverket och SCB 6 UF 23 SM 0801 Universitet och högskolor Av samtliga anställda, omräknade till helårspersoner, finns 71 procent vid de tio största lärosätena, som har en personalstyrka överstigande helårspersoner. Av dessa har Lunds universitet flest helårspersoner, Därefter följer Göteborgs och Uppsala universitet med respektive helårspersoner. Det finns 15 universitet och högskolor med mellan 500 och helårspersoner. Vid dessa lärosäten finns 23 procent av samtliga anställda. Störst i denna grupp är Luleå tekniska universitet och Malmö högskola med drygt helårspersoner. Karlstads och Örebro universitet följer därefter med knappt helårspersoner. Antal helårspersoner per lärosäte 1 och kön, år 2007 Lunds universitet Göteborgs universitet Uppsala universitet Karolinska institutet Umeå universitet Stockholms universitet Linköpings universitet Kungl. Tekniska högskolan Sveriges lantbruksuniversitet Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Malmö högskola Karlstads universitet Örebro universitet Mälardalens högskola Växjö universitet Mittuniversitetet Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Södertörns högskola Högskolan i Gävle Lärarhögskolan i Stockholm Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Blekinge tekniska högskola Kvinnor Män 1) Avser lärosäten med en personalstyrka om minst 500 helårspersoner. De flesta lärosäten har en könsfördelning som ligger i spannet procent. Många högskolor med en övervikt av kvinnlig personal har inriktning mot medicin och vård, medan männen dominerar vid de tekniska och teologiska högskolorna. Uppgifter om antalet anställda vid landets universitet och högskolor finns i tabellerna 3A och 3B.

7 Högskoleverket och SCB 7 UF 23 SM 0801 Tjänstekategorier Universitet och högskolor bestämmer själva vilka tjänstebenämningar personalen ska ha. Dessa grupperas i tolv tjänstekategorier som används vid redovisningen av lärosätenas personal. Förteckning över vilka tjänstebenämningar som ingår i de olika tjänstekategorierna framgår av tabell 11. Tjänstekategorin forskarstuderande omfattar i huvudsak anställda doktorander och assistenter. Flest anställda finns i tjänstekategorin administrativ personal, helårspersoner. Den minsta kategorin är gäst- och timlärare inom vilken drygt 400 helårspersoner är verksamma. Totalt sett är könsfördelningen inom högskolan jämn, 51 procent kvinnor och 49 procent män, men varierar mycket mellan olika tjänstekategorier. Högst andel kvinnor, 88 procent, finns bland lokalvårdarna, medan 18 procent av professorerna är kvinnor. Antal helårspersoner 1 fördelade efter tjänstekategori och kön, år 2007 Administrativ personal Forskarstuderande Teknisk personal Lektorer Adjunkter Annan forskande och undervisande personal Professorer Arvodister Bibliotekspersonal Forskarassistenter Lokalvårdare Gäst- och timlärare Kv innor Män 1) Avser lärosäten med en personalstyrka om minst helårspersoner.

8 Högskoleverket och SCB 8 UF 23 SM 0801 Undervisande och forskande personal I gruppen undervisande och forskande personal ingår tjänstekategorierna: Professorer Forskarassistenter Lektorer Adjunkter Gäst- och timlärare Annan forskande och undervisande personal Teknisk och administrativ personal Av den tekniska och administrativa personalen ingår endast de personer som är verksamma inom undervisning och forskning. Tjänstekategorin Annan forskande och undervisande personal omfattar tjänster som inte är reglerade i Högskoleförordningen, huvudsakligen olika kategorier av forskare. Även forskarstuderande utför undervisande och forskande arbetsuppgifter vid lärosätena, men räknas inte in i gruppen undervisande och forskande personal i denna redovisning, eftersom de är under utbildning. Det gäller främst doktorander och assistenter. Personer i forskarutbildning har i en del fall tjänstebenämningar (t.ex. adjunkt, annan forskande och undervisande personal eller arvodist) som dock gör att de inkluderas i kategorin undervisande och forskande personal. Adjungerad personal som får hela sin lön från annan arbetsgivare än lärosätet är inte inkluderade i denna redovisning. I en tidigare undersökning beräknas de uppgå till knappt 5 procent av den undervisande och forskande personalen. I rapporten används 2001 som jämförelseår, då det är första året som det finns uppgifter om vetenskapsområde och nationellt forskningsämnesområde. Ökad andel kvinnor arbetar med undervisning och forskning Antalet verksamma inom undervisning och forskning uppgick till helårspersoner i oktober Det är en ökning med 8 procent jämfört med år Kvinnorna har ökat med 1 600, och männen med 200 helårspersoner, vilket för kvinnorna motsvarar en ökning med 19 procent och för männen 1 procent. Det medför att andelen kvinnor av den undervisande och forskande personalen ökat från 37 till 41 procent sedan 2001, medan andelen män minskat från 63 till 59 procent. Kvinnor återfinns i störst utsträckning inom vård- och lärarutbildningar medan männen är i majoritet inom de tekniska utbildningarna. Den undervisande och forskande personalen, exklusive anställda forskarstuderande, utgör 55 procent av all personal, exklusive anställda forskarstuderande, vid landets universitet och högskolor. Av de anställda kvinnorna har 44 procent undervisande och forskande arbetsuppgifter, medan motsvarande andel för männen är 67 procent. Det går 12 helårsstuderande på en helårsperson undervisande och forskande personal, men variationen är stor mellan olika lärosäten och olika forskningsämnesområden. Göteborgs universitet har mest undervisande och forskande personal Av all undervisande och forskande personal återfinns två tredjedelar vid de tio största lärosätena. Göteborgs universitet är det lärosäte som har flest helårspersoner, 2 300, som arbetar med undervisning och forskning. Lunds och Uppsala universitet följer sedan med respektive helårspersoner verksamma inom undervisning och forskning.

9 Högskoleverket och SCB 9 UF 23 SM 0801 Undervisande och forskande personal (helårspersoner) per lärosäte 1 och kön år 2007 Göteborgs universitet Lunds universitet Uppsala universitet Stockholms universitet Karolinska institutet Umeå universitet Linköpings universitet Kungl. Tekniska högskolan Sveriges lantbruksuniversitet Chalmers tekniska högskola Malmö högskola Luleå tekniska universitet Karlstads universitet Örebro universitet Mälardalens högskola Växjö universitet Mittuniversitetet Högskolan i Kalmar Högskolan i Jönköping Högskolan i Gävle Lärarhögskolan i Stockholm Högskolan Dalarna Kv innor Män 1) Avser lärosäten med minst 300 helårspersoner bland den undervisande och forskande personalen. Den undervisande och forskande personalen har under perioden 2001 till 2007 ökat med 50 procent vid Växjö universitet och 46 procent vid Malmö högskola. De tjänstekategorier som ökat mest är lektorer och adjunkter. Den undervisande och forskande personalen vid Handelshögskolan i Stockholm har minskat med 28 procent sedan Det är framför allt professorer och lektorer som minskat i antal medan tjänstekategorin annan forskande och undervisande personal ökat. Den största ökningen sedan föregående år av antalet undervisande och forskande personal har Göteborgs och Stockholms universitet med knappt 100 helårspersoner. Lunds universitet har under motsvarande tid minskat med knappt 100 helårspersoner. Uppgifter om den undervisande och forskande personalen fördelade efter universitet/högskola, kön och tjänstekategori finns i tabellerna 4A och 4B.

10 Högskoleverket och SCB 10 UF 23 SM 0801 Hälften är lektorer och adjunkter De största personalkategorierna är lektorer, 6 400, och adjunkter, helårspersoner vilket är 27 respektive 26 procent av den undervisande och forskande personalen. Professorer och annan forskande och undervisande personal omfattar vardera drygt helårspersoner eller cirka 17 procent. Antal helårspersoner bland den undervisande och forskande personalen fördelade efter tjänstekategori och kön, år 2007 Lektorer Adjunkter Annan forskande och undervisande personal Professorer Teknisk och administrativ personal Forskarassistenter Gäst- och timlärare Kv innor Män

11 Högskoleverket och SCB 11 UF 23 SM 0801 Antalet professorer har ökat mest Sedan 2001 har den undervisande och forskande personalen, omräknat till helårspersoner, ökat med 8 procent. Den största ökningen har ägt rum i personalkategorierna professorer och annan forskande och undervisande personal med 25 respektive 22 procent. Bland adjunkterna har det skett en nedgång med 400 helårspersoner, en minskning med 6 procent jämfört med år Hela minskningen har skett bland männen som minskat med 13 procent. Dessa förändringar förklaras troligen delvis av befordringsreformen som innebär att adjunkter och lektorer har möjlighet till befordran. Därmed har det skett en förskjutning till ökad andel professorer. Antal undervisande och forskande helårspersoner fördelade efter tjänstekategori under perioden Lektorer Professorer Forskarassistenter Adjunkter Annan forskande och underv isande personal Gäst- och timlärare

12 Högskoleverket och SCB 12 UF 23 SM 0801 Tekniska högskolor har liten andel kvinnliga professorer Könsfördelningen för respektive tjänstekategori är mycket ojämn, särskilt bland professorer och lektorer. Av professorerna är 18 procent kvinnor. Under perioden har andelen kvinnliga professorer ökat med 9 procentenheter, en ökning med ungefär 1 procentenhet per år. Lägst andel kvinnliga professorer finns vid de tekniska högskolorna. Det kan påpekas att vid de universitet som har lägst andel kvinnliga professorer ligger den tekniska utbildningen inom universitetets ram, medan den i Stockholm och Göteborg bedrivs vid de tekniska högskolorna. Könsfördelning bland professorer (helårspersoner) per lärosäte 1, år Procent Malmö högskola Göteborgs universitet Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Umeå universitet Uppsala universitet Karolinska institutet Lunds universitet Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Kungl. Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Kv innor Män 1) Avser lärosäten med en personalstyrka om minst helårspersoner. Nära två tredjedelar av lektorerna är män Lektorerna utgör 27 procent av den undervisande och forskande personalen och uppgick år 2007 till helårspersoner. Även tjänstekategorin lektorer domineras av män, 62 procent är män. Andelen kvinnor bland lektorerna har dock ökat med 9 procentenheter sedan år 2001, från 29 till 38 procent. Adjunkterna utgör 26 procent av den undervisande och forskande personalen och uppgick 2007 till helårspersoner. Tjänstekategorin adjunkter består till 56 procent av kvinnor. Andelen kvinnor har sedan år 2001 ökar med 4 procentenheter. Annan forskande och undervisande personal uppgår till helårspersoner, 54 procent är män. Forskarassistenterna utgörs av 900 helårspersoner, varav 59 procent är män.

13 Högskoleverket och SCB 13 UF 23 SM 0801 Nationellt forskningsämnesområde Sedan 2001 finns uppgifter om nationellt forskningsämnesområde för den undervisande och forskande personalen vid universitet och högskolor. Endast den undervisande och forskande personalen är fördelad efter nationellt forskningsämne. I denna redovisning ingår inte anställda forskarstuderande. För en utförligare definition av nationellt forskningsämnesområde se avsnittet Fakta om statistiken sidan 126. Förteckningen finns som tabell 12. Forskningsämnesområdet Övriga forskningsområden utgörs till största delen av forskningsämnet vårdvetenskap. Undervisande och forskande personal (bl.a. en del professorer, lektorer och adjunkter) som inte är verksam inom något forskningsämne redovisas under rubriken Ingen ämneskod. De tolv nationella forskningsämnesområdena är: Humaniora och religionsvetenskap Rättsvetenskap/juridik Samhällsvetenskap Matematik Naturvetenskap Teknikvetenskap Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering Medicin Odontologi Farmaci Veterinärmedicin Övriga forskningsområden Samhällsvetenskapligt forskningsämnesområde är störst Den personal som är verksam inom undervisning och forskning uppgår totalt till helårspersoner. Nästan en fjärdedel av all undervisande och forskande personal finns inom forskningsämnesområdet samhällsvetenskap, helårspersoner. Jämfört med 2001 har dessa ökat med 600 helårspersoner eller 11 procent. Det är framför allt lektorer och professorer som ökat. Till forskningsämnesområdet samhällsvetenskap hör bl.a. forskningsämnesgrupperna socialvetenskap och ekonomi. Det näst största forskningsämnesområdet, som omfattar 18 procent av den undervisande och forskande personalen, är teknikvetenskap med helårspersoner, en ökning med 4 procent jämfört med Till forskningsämnesområdet teknikvetenskap hör bland annat forskningsämnesgrupperna informationsteknik, teknisk mekanik samt samhällsbyggnadsteknik och arkitektur. Inom forskningsämnesområdena medicin, humaniora och religionsvetenskap respektive naturvetenskap finns drygt helårspersoner eller 13 procent vardera av den undervisande och forskande personalen. Humaniora och religionsvetenskap omfattar bland annat estetiska, historisk-filosofiska och språkvetenskapliga forskningsämnesgrupper.

14 Högskoleverket och SCB 14 UF 23 SM 0801 Antal undervisande och forskande personal (helårspersoner) fördelade efter forskningsämnesområde och kön, år 2007 Samhällsvetenskap Teknikvetenskap Medicin Humaniora och religionsvetenskap Naturvetenskap Övriga forskningsområden Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering Matematik Rättsvetenskap/juridik Odontologi Veterinärmedicin Farmaci Kv innor Män Av den undervisande och forskande personalen är 41 procent kvinnor och 59 procent män. Det är dock stor variation mellan olika forskningsämnesområden. Störst andel kvinnor bland den undervisande och forskande personalen, 80 procent, finns i forskningsämnesområdet övriga forskningsområden. Detta forskningsämnesområde utgörs till nära 80 procent av vårdvetenskap, som i stor utsträckning är kvinnodominerat. Även inom de mindre forskningsämnesområdena veterinärmedicin och odontologi är kvinnorna i majoritet, 67 respektive 56 procent. De övriga nio forskningsämnesområdena domineras av män. Den undervisande och forskande personalen inom teknikvetenskap, matematik och naturvetenskap utgörs till mer än 70 procent av män. Uppgifter om den undervisande och forskande personalen fördelade efter forskningsämnesområde finns i tabell 8.

15 Högskoleverket och SCB 15 UF 23 SM 0801 Det är stor variation mellan forskningsämnesområden när det gäller tjänstekategorier. Störst andel professorer finns inom forskningsämnesområdena farmaci och medicin, 29 respektive 26 procent av den undervisande och forskande personalen. Matematik är det forskningsämnesområde som har störst andel lektorer, 44 procent. Samhällsvetenskap respektive humaniora och religionsvetenskap har båda cirka 36 procent. 58 procent av den undervisande och forskande personalen inom forskningsämnesområdet Övriga forskningsämnen utgörs av adjunkter. De flesta av den finns inom forskningsämnesgruppen vårdvetenskap som till 65 procent består av adjunkter. Tjänstekategori bland undervisande och forskande personal (helårspersoner) per forskningsämnesområde, år Procent Samhällsvetenskap Teknikvetenskap Medicin Humaniora och religionsvetenskap Naturvetenskap Övriga forskningsområden Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering Matematik Rättsvetenskap/juridik Odontologi Veterinärmedicin Farmaci Professorer Forskarassistenter Lektorer Adjunkter Andra tjänstekategorier 1 1) Andra tjänstekategorier omfattar Gäst- och timlärare, Annan forskande och undervisande personal samt teknisk och administrativ personal med undervisande och forskande uppgifter. Professorer Professorerna utgör helårspersoner och motsvarar 17 procent av den undervisande och forskande personalen, vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med år Antalet professorer har ökat inom samtliga forskningsämnesområden, utom odontologi, jämfört med Den största procentuella ökningen, 90 procent, av antalet professorer, omräknade till helårspersoner, har ägt rum inom övriga forskningsområden. I den största forskningsämnesgruppen som tillhör övriga forskningsområden, vårdvetenskap, har antalet professorer ökat med 120 procent. Under samma period har antalet professorer ökat inom forskningsämnesområdena samhällsvetenskap och matematik, 32 respektive 31 procent.

16 Högskoleverket och SCB 16 UF 23 SM 0801 Antal professorer 1 (helårspersoner) fördelade efter forskningsämnesområde och kön, år 2007 Medicin Teknikvetenskap Naturvetenskap Samhällsvetenskap Humaniora och religionsvetenskap Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering Matematik Övriga forskningsområden Kv innor Män 1) Avser lärosäten med en personalstyrka om minst 100 helårspersoner bland professorerna. Medicin är det forskningsämnesområde som har flest professorer, drygt 800 helårspersoner. Professorerna utgör där 26 procent av den undervisande och forskande personalen. Forskningsämnesområdena teknikvetenskap och naturvetenskap följer därefter med 800 respektive 700 helårspersoner. Andelen professorer av den undervisande och forskande personalen vid dessa två forskningsämnesområden uppgår till 19 respektive 23 procent. Inom de flesta forskningsämnesområden är könsfördelningen bland professorerna mycket ojämn. Endast inom övriga forskningsområden finns det en majoritet kvinnliga professorer, 57 procent, vilket är en ökning med 7 procentenheter jämfört med år I detta område ingår vårdvetenskap, en forskningsämnesgrupp där de flesta professorer är kvinnor. Forskningsämnesområdena humaniora och religionsvetenskap respektive rättsvetenskap/juridik har de näst största andelarna kvinnliga professorer, 29 respektive 24 procent. Inom forskningsämnesområdena matematik och teknikvetenskap är 6 respektive 8 procent av professorerna kvinnor. Lektorer Lektorerna utgör helårspersoner och motsvarar 27 procent av den undervisande och forskande personalen. Samhällsvetenskap är det forskningsämnesområde som har flest lektorer, helårspersoner, vilket utgör drygt en tredjedel av den undervisande och forskande personalen inom forskningsämnesområdet. Sedan 2001 har lektorerna ökat med 500 helårspersoner eller 33 procent.

17 Högskoleverket och SCB 17 UF 23 SM 0801 Teknikvetenskap respektive humaniora och religionsvetenskap följer därefter med anställda lektorer vardera. Matematik är det forskningsämnesområde som har den största andelen lektorer, 44 procent, bland den undervisande och forskande personalen. Antalet lektorer har sedan 2001 ökat mest inom övriga forskningsområden, 77 procent, vilket motsvarar 200 helårspersoner. Inom naturvetenskap har antalet lektorer däremot minskat med 21 procent. Andelen kvinnor bland lektorerna är 38 procent. Störst andel kvinnor finns inom kategorin övriga forskningsområden där tre fjärdedelar av lektorerna är kvinnor. Lägst andel kvinnliga lektorer finns, liksom bland professorerna, inom teknikvetenskap och matematik med 18 respektive 21 procent. Antal lektorer 1 (helårspersoner) fördelade efter forskningsämnesområde och kön, år 2007 Samhällsv etenskap Teknikvetenskap Humaniora och religionsv etenskap Naturv etenskap Öv riga forskningsområden Medicin Matematik Rättsv etenskap/juridik Kv innor Män 1) Avser lärosäten med en personalstyrka om minst 100 helårspersoner bland lektorerna. Adjunkter Adjunkterna omfattar helårspersoner, vilket är 26 procent av den undervisande och forskande personalen. De flesta adjunkter, 85 procent, finns inom fyra forskningsämnesområden: samhällsvetenskap, övriga forskningsområden, teknikvetenskap samt humaniora och religionsvetenskap. Inom samhällsvetenskap finns flest verksamma adjunkter, helårspersoner, vilket motsvarar en tredjedel av samtliga adjunkter och drygt hälften är kvinnor.

18 Högskoleverket och SCB 18 UF 23 SM 0801 Antal adjunkter 1 (helårspersoner) fördelade efter forskningsämnesområde och kön, år 2007 Samhällsv etenskap Öv riga forskningsområden Teknikvetenskap Humaniora och religionsv etenskap Naturv etenskap Matematik Medicin Rättsv etenskap/juridik Kv innor Män 1) Avser lärosäten med en personalstyrka om minst 100 helårspersoner bland adjunkterna. Antalet adjunkter inom veterinärmedicin har ökat 22 procent sedan föregående år. Hela ökningen utgörs av kvinnor, som nu utgör 88 procent inom forskningsämnesområdet. Antalet adjunkter inom medicin har under samma period minskat med 8 procent. Av samtliga adjunkter är 56 procent kvinnor och 44 procent män. Andelen kvinnliga adjunkter inom övriga forskningsområden och medicin uppgår till 85 procent medan motsvarande andel inom teknikvetenskap är 23 procent och inom matematik 37 procent. Annan forskande och undervisande personal Tjänstekategorin annan forskande och undervisande personal uppgår till helårspersoner, vilket är 17 procent av den undervisande och forskande personalen. Huvuddelen av annan forskande och undervisande personal utgörs av olika kategorier forskare. Annan forskande och undervisande personal har under perioden ökat med 22 procent. Ökningen sedan föregående år var 7 procent. Endast området humaniora och religionsvetenskap visar en minskning av antalet annan forskande och undervisande personal sedan föregående år, en minskning med 2 procent. En tredjedel av personalen i tjänstekategorin annan forskande och undervisande personal, helårspersoner, är verksam inom forskningsämnesområdet medicin. De är koncentrerade till fyra lärosäten. Mer än hälften, 55 procent, finns vid Karolinska institutet, vid Göteborgs universitet finns 20 procent och Lunds och Uppsala universitet sysselsätter 10 procent vardera. Det näst största forskningsämnesområdet är naturvetenskap, 800 helårspersoner. Antalet annan forskande och undervisande personal inom forskningsämnesområdet matematik har sedan 2001 minskat med 28 procent. Det är främst kvinnorna som minskat i antal och utgör nu 24 procent inom matematik.

19 Högskoleverket och SCB 19 UF 23 SM 0801 Antal annan forskande och undervisande personal 1 (helårspersoner) fördelad efter forskningsämnesområde och kön, år 2007 Medicin Naturv etenskap Samhällsv etenskap Teknikv etenskap Skogs- och jordbruksv etenskap samt landskapsplanering Humaniora och religionsv etenskap Öv riga forskningsområden Kv innor Män 1) Avser lärosäten med en personalstyrka om minst 100 helårspersoner bland annan forskande och undervisande personal. Den tekniska och administrativa personalen vid landets universitet och högskolor som arbetar med undervisning och forskning uppgår till helårspersoner. Denna personalkategori domineras av forskningsingenjörer, projektassistenter och projektledare. Tre fjärdedelar av den tekniska och administrativa personal som arbetar med undervisning och forskning finns inom de tre forskningsämnesområdena teknikvetenskap, naturvetenskap och medicin.

20 Högskoleverket och SCB 20 UF 23 SM 0801 Nationell forskningsämnesgrupp Inom forskningsämnesområdena finns grupper av ämnen på en lägre indelningsnivå, nationell forskningsämnesgrupp. Till exempel kan forskningsämnesområdet samhällsvetenskap delas upp i forskningsämnesgrupperna ekonomi, socialvetenskap, statistik, data- och systemvetenskap samt övrig samhällsvetenskap. Den undervisande och forskande personalen kan även studeras på en ännu mer detaljerad nivå för flera forskningsämnesgrupper, dock inte alla. Läs mer om detta i avsnittet Fakta om statistiken sidan 126. Socialvetenskap är den största forskningsämnesgruppen Socialvetenskap är den största forskningsämnesgruppen med helårspersoner och är därmed dubbelt så stor som den närmast följande ämnesgrupp som är vårdvetenskap med helårspersoner. Till ämnesgruppen socialvetenskap hör bl.a. forskningsämnena pedagogik (inklusive lärarutbildning), sociologi och statsvetenskap. Antal undervisande och forskande personal (helårspersoner) fördelade efter forskningsämnesgrupp 1 och kön, år 2007 Socialvetenskap Vårdvetenskap Ekonomi Biologi Språkvetenskap Estetiska ämnen Informationsteknik M edicin Kemi Fysik Historisk-filosofiska ämnen Matematik Övrig samhällsvetenskap Teknisk mekanik Fysiologi och farmakologi Samhällsbyggnadsteknik och arkitektur Kvinnor Män 1) Avser forskningsämnesgrupper med minst 500 helårspersoner bland den undervisande och forskande personalen.

21 Högskoleverket och SCB 21 UF 23 SM 0801 Vetenskapsområde Lärosätena har redovisat all personal per vetenskapsområde. Sedan 2001 finns uppgifter om vetenskapsområde för personal vid universitet och högskolor. Högskolans personal redovisas på sex "vetenskapsområden": Humanistisk-samhällsvetenskapligt Medicinskt Naturvetenskapligt Tekniskt SLU Gemensamt/övrigt Sveriges lantbruksuniversitet ligger genom sin departementstillhörighet utanför indelningen i vetenskapsområden. I denna redovisning hänförs lärosätet till ett eget "vetenskapsområde" benämnt SLU. För en utförligare definition av vetenskapsområde finns i avsnittet Fakta om statistiken sidan 126. Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde har mest undervisande och forskande personal Den undervisande och forskande personalen uppgår till helårspersoner. I det närmaste 40 procent, eller helårspersoner, av den undervisande och forskande personalen är verksam inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. De medicinska och tekniska vetenskapsområdena omfattar drygt 20 procent vardera, vilket motsvarar respektive helårspersoner. Vid Sveriges lantbruksuniversitet finns 5 procent av den undervisande och forskande personalen. Antal undervisande och forskande personal (helårspersoner) fördelade efter vetenskapsområde och kön, år Hum-sam Medicinskt Tekniskt Naturv et. SLU Gem/öv r. Kv innor Män

22 Högskoleverket och SCB 22 UF 23 SM 0801 Utbildningsnivå Andelen forskarutbildade ökar Med forskarutbildning avses doktorsexamen, licentiatexamen eller övrig forskarutbildning som högsta utbildningsnivå. Kategorin övrig forskarutbildning består huvudsakligen av utländsk doktorsutbildning. Då uppgifter om utbildning finns tillgängliga endast för personer som är folkbokförda i Sverige är det troligt att andelen forskarutbildade är något underskattad. För en utförligare beskrivning av utbildningsnivå se avsnittet Fakta om statistiken sidan 126. I en sammanräknad grupp av professorer, forskarassistenter, lektorer, adjunkter, gäst- och timlärare samt annan forskande och undervisande personal har 62 procent en forskarutbildning. Bland kvinnorna i gruppen har 51 procent en forskarutbildning och bland männen är motsvarande andel 70 procent. Under perioden 2001 till 2007 har andelen forskarutbildade kvinnor ökat med 11 och män med 5 procentenheter. Andel undervisande och forskande personal med en forskarutbildning fördelade efter forskningsämnesområde och kön, år Procent Humaniora och religionsv etenskap Rättsv etenskap/juridik Samhällsv etenskap Matematik Naturvetenskap Teknikvetenskap Skogs- och jordbruksv etenskap samt landskapsplanering Medicin Odontologi Farmaci Veterinärmedicin Öv riga forskningsområden Kv innor Män

23 Högskoleverket och SCB 23 UF 23 SM 0801 Vid de tio lärosäten som har flest anställda har 69 procent av undervisande och forskande personal en forskarutbildning, 59 procent av kvinnorna och 75 procent av männen. Andel med forskarutbildning per lärosäte 1 och kön, år Procent Göteborgs universitet Lunds universitet Uppsala universitet Stockholms universitet Karolinska institutet Umeå universitet Linköpings universitet Kungl. Tekniska högskolan Sveriges lantbruksuniversitet Chalmers tekniska högskola Kvinnor Män 1) Avser lärosäten med en personalstyrka om minst 800 helårspersoner bland den undervisande och forskande personalen. Nio av tio professorer forskarutbildade Av professorerna har 91 procent en forskarutbildning. Andelen kvinnor med en forskarutbildning bland professorerna uppgår till 86 procent och för männen 91 procent. Vid de tio lärosäten som har flest anställda saknar 7 procent av professorerna en forskarutbildning. Vid övriga universitet och högskolor saknar 19 procent av professorerna en forskarutbildning och det är särskilt professorerna vid de konstnärliga högskolorna som saknar en forskarutbildning. Av samtliga lektorer är 89 procent forskarutbildade. Vid de tio lärosäten som har flest anställda har 92 procent av lektorerna en forskarutbildning. Motsvarande andel bland lektorerna vid övriga lärosäten är 86 procent. Inom tjänstekategorin annan forskande och undervisande personal har 69 procent, en forskarutbildning. Andelen kvinnor med en forskarutbildning i denna tjänstekategori uppgår till 62 procent och bland männen är motsvarande andel 73 procent. Av forskarassistenterna har 96 procent en forskarutbildning.

24 Högskoleverket och SCB 24 UF 23 SM 0801 Utbildningsnivå bland undervisande och forskande personal per tjänstekategori, år Procent Prof essorer Forskarassistenter Lektorer Adjunkter Gäst- och timlärare Annan Fo/Un Arvodister Dok.ex Lic.ex Övrig forskarutb. Eftergym. utb. Övrig utb, uppg. saknas En stor andel av professorerna inom forskningsämnesområdena medicin och naturvetenskap har en forskarutbildning, 97 respektive 95 procent. Andelen professorer med en forskarutbildning inom humaniora och religionsvetenskap uppgår till 72 procent. Det är en relativt låg andel jämfört med övriga forskningsämnesområden. Detta beror på att tjänstetillsättningarna vid de konstnärliga utbildningarna, som huvudsakligen redovisas inom detta område, ofta görs utifrån andra kriterier. Inom forskningsämnesgruppen estetiska ämnen har 40 procent av professorerna en forskarutbildning, medan andelen för professorer tillhörande de övriga forskningsämnesgrupperna inom området humaniora och religionsvetenskap är 92 procent.

25 Högskoleverket och SCB 25 UF 23 SM 0801 Personalens ålder Personalen allt äldre Av samtliga anställda vid universitet och högskolor finns 28 procent i åldern 55 år och äldre. Sedan år 2001 har den andelen ökat med 5 procentenheter. Anställda i åldern år utgör 21 procent av personalen. Den andelen har minskat med 4 procentenheter sedan Av alla anställda är drygt hälften yngre än 45 år. Den andelen har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Antal anställda per åldersgrupp och kön, år Kv innor Män

26 Högskoleverket och SCB 26 UF 23 SM 0801 Högre ålder på undervisande och forskande personal Anställda forskarstuderande ingår inte i redovisningen över den undervisande och forskande personalens ålder. Åldern på den undervisande och forskande personalen är högre än för personalen som helhet. Av den undervisande och forskande personalen finns 34 procent i åldern 55 år och äldre. Sedan år 2001 har den andelen ökat med 5 procentenheter. De största åldersgrupperna är år och år som vardera omfattar 15 procent av den undervisande och forskande personalen. Anställda i åldern år utgör 27 procent av den undervisande och forskande personalen. Den andelen har minskat med 4 procentenheter sedan Av den undervisande och forskande personalen är 39 procent yngre än 45 år. Den andelen har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Undervisande och forskande personal per åldersgrupp och kön, år Kv innor Män

27 Högskoleverket och SCB 27 UF 23 SM 0801 Åldersfördelning per lärosäte Tekniska högskolor har yngst personal Personalens ålderssammansättning varierar mellan lärosäten. En anledning till att åldersfördelningen ser olika ut kan vara att lärosätena har olika ämnesinriktning. Vid de flesta universitet och högskolor når mellan 30 och 40 procent av den undervisande och forskande personalen pensionsåldern inom 10 år. Av de större lärosätena har Örebro universitet störst andel av den undervisande och forskande personalen i åldern 55 år och äldre, 40 procent. Karlstads och Göteborgs universitet har 38 procent i den ålderskategorin. De tekniska högskolorna har en lägre andel i åldern 55 år och äldre, cirka 30 procent. Även Karolinska Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet har en låg andel äldre, 28 respektive 25 procent. Undervisande och forskande personal per lärosäte 1 och åldersgrupp, år Procent Örebro universitet Karlstads universitet Göteborgs universitet Mälardalens högskola Växjö universitet Lunds universitet Linköpings universitet Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Malmö högskola Chalmers tekniska högskola Kungl. Tekniska högskolan Luleå tekniska universitet Karolinska institutet Sveriges lantbruksuniversitet år år 55- år 1) Avser lärosäten med undervisande och forskande personal på minst 500 anställda.

28 Högskoleverket och SCB 28 UF 23 SM 0801 Åldersfördelning per tjänstekategori Av de olika undervisande och forskande tjänstekategorierna är professorerna äldst och forskarassistenterna yngst, vilket är naturligt eftersom de representerar olika stadier av den akademiska karriären. Åldersfördelning per tjänstekategori, år Procent Annan Fo/Un Admin. Pers Prof. Forsk.- ass. Lekt. Adj. Gäst- o timl. -34 år år år 55- år Bibl.- Pers Tekn. Pers 60 procent av professorerna når pensionsåldern inom tio år Av professorerna är 60 procent 55 år eller äldre. Sedan 2001 har den andelen ökat med 8 procentenheter. Det är vanligt att professorer 65 år eller äldre arbetar kvar vid lärosätena i viss utsträckning. 9 procent av professorerna finns i denna ålderskategori. 8 procent av professorerna är yngre än 45 år. Jämfört med år 2001 har den andelen minskat med 2 procentenheter. Av professorerna är 32 procent i åldersgruppen år. Den andelen har minskat med 6 procentenheter sedan år Av lektorer och adjunkter tillhör 38 procent ålderskategorin 55 år eller äldre. Även i dessa tjänstekategorier har andelen i den åldern ökat sedan år 2001, lektorer med 3 procentenheter och adjunkter med 8 procentenheter. Forskarassistenterna utgörs till 87 procent av personer yngre än 45 år. Antal professorer fördelade efter åldersgrupp och kön, år år år år år år år år 65- år Kv innor Män

29 Högskoleverket och SCB 29 UF 23 SM 0801 Åldersfördelning per forskningsämnesområde Inom övriga forskningsområden finns störst andel äldre Ämnesområdena som har den största andelen i åldern 55 år eller äldre bland den undervisande och forskande personalen är övriga forskningsområden, 45 procent, följt av samhällsvetenskap 39 procent. Inom farmaci är drygt hälften yngre än 45 år. Även rättsvetenskap/juridik och teknikvetenskap har hög andel yngre, 49 respektive 47 procent. Undervisande och forskande personal per forskningsämnesområde och åldersgrupp, år Procent Övriga forskningsområden Samhällsvetenskap Matematik Odontologi Humaniora och religionsvetenskap Medicin Teknikvetenskap Naturvetenskap Rättsvetenskap/juridik Farmaci Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering Veterinärmedicin år år 55+ år

30 K Högskoleverket och SCB 30 UF 23 SM 0801 Jämnare könsfördelning i yngre åldrar I de flesta forskningsämnesområden är majoriteten av den undervisande och forskande personalen män. Könsfördelningen är dock något jämnare i de yngre ålderskategorierna än i de äldre. Den större andelen kvinnor under 45 år medför på sikt en rörelse mot större jämlikhet. Inom övriga forskningsområden, där kvinnor är i stor majoritet, har den ökande andelen män under 45 år samma effekt. Inom humaniora och religionsvetenskap samt medicin är kvinnorna under 45 år i majoritet, medan männen är flest i de äldre åldersgrupperna. Undervisande och forskande personal per forskningsämnesområde, åldersgrupp och kön, år Procent Humaniora och religionsvetenskap - 44 år år 55+ år Samhällsvetenskap - 44 år år 55+ år Naturvetenskap - 44 år år 55+ år Teknikvetenskap - 44 år år 55+ år Medicin - 44 år år 55+ år Övriga forskningsområden - 44 år år 55+ år Kvinnor Män

31 Högskoleverket och SCB 31 UF 23 SM 0801 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

32 Högskoleverket och SCB 32 UF 23 SM A. Antal anställda fördelade efter kön och tjänstekategori A. Number of employees by sex and type of employment År Tjänstekategori Kön PROF FoAss LEKT ADJ GTL AFU FoSt ADM BIBL TEK LOK ARV Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förklaring till tjänstekategorierna: PROF = Professor, FoAss = Forskarassistent, LEKT = Lektor, ADJ = Adjunkt, GTL = Gäst- och timlärare, AFU = Annan forskande och undervisande personal, FoSt = Forskarstuderande, ADM = Administrativ personal, BIBL = Bibliotekspersonal, TEK = Teknisk personal, LOK = Lokalvårdare och ARV = Arvodist

33 Högskoleverket och SCB 33 UF 23 SM B. Antal anställda, omräknade till helårspersoner, fördelade efter kön och tjänstekategori B. Number of employees (FTE) by sex and type of employment År Tjänstekategori Kön PROF FoAss LEKT ADJ GTL AFU FoSt ADM BIBL TEK LOK ARV Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förklaring till tjänstekategorierna: PROF = Professor, FoAss = Forskarassistent, LEKT = Lektor, ADJ = Adjunkt, GTL = Gäst- och timlärare, AFU = Annan forskande och undervisande personal, FoSt = Forskarstuderande, ADM = Administrativ personal, BIBL = Bibliotekspersonal, TEK = Teknisk personal, LOK = Lokalvårdare och ARV = Arvodist

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer UF 23 SM 0501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2004 Higher Education. Employees in Higher Education 2004 I korta drag Antalet anställda har minskat det senaste året I oktober

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Andelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat

Andelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat UF 23 SM 1701 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2016 Higher Education. Employees in Higher Education 2016 I korta drag Andelen forskande och undervisande personal med en

Läs mer

Andelen forskande och undervisande personal ökar i högskolan

Andelen forskande och undervisande personal ökar i högskolan UF 23 SM 1801 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2017 Higher Education. Employees in Higher Education 2017 I korta drag Andelen forskande och undervisande personal ökar i

Läs mer

Antalet personal i högskolan fortsätter att öka. Den forskande och undervisande personalen. Samtliga anställda

Antalet personal i högskolan fortsätter att öka. Den forskande och undervisande personalen. Samtliga anställda UF 23 SM 1901 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2018 Higher Education. Employees in Higher Education 2018 I korta drag Antalet personal i högskolan fortsätter att öka Sedan

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Personal vid universitet och högskolor

Personal vid universitet och högskolor Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Personal vid universitet och högskolor 16 Personal vid universitet och högskolor Innehåll Fakta om statistiken... 356 Kommentarer till statistiken... 358 16.1 Anställda

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010 UF 21 SM 1101 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2010 I korta drag Oförändrat antal doktorandnybörjare År 2010 börjar

Läs mer

Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen 2006

Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen 2006 UF 21 SM 0701 Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen 2006 Higher Education. Graduate students and graduate degrees awarded in 2006 I korta drag Antalet doktorander

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2008

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2008 UF 21 SM 0901 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2008 Postgraduate students and degrees at third cycle 2008 I korta drag Antalet doktorander minskar på grund av en hög genomströmning

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 UF 21 SM 1301 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2012 I korta drag Ökning av antalet doktorandnybörjare År 2012

Läs mer

Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen läsåret 2001/2002

Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen läsåret 2001/2002 UF 21 SM 0301 Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen läsåret 2001/2002 Higher Education. Graduate students and graduate degrees awarded in the academic year 2001/2002

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Universitet och högskolor Forskarutbildning

Universitet och högskolor Forskarutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2008 Universitet och högskolor Forskarutbildning 16 Universitet och högskolor Forskarutbildning Innehåll Fakta om statistiken...276 16.1 Doktorandnybörjare åren 1997 2006.

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 UF 21 SM 1001 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2009 I korta drag Antalet nybörjare oförändrat Bland doktoranderna

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

Universitet och högskolor Forskarutbildning

Universitet och högskolor Forskarutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2009 Universitet och högskolor Forskarutbildning 16 Universitet och högskolor Forskarutbildning Innehåll Fakta om statistiken...317 16.1 Doktorandnybörjare 1998 2007. Fördelade

Läs mer

Högskolans personal som har forskande eller undervisande uppgifter var. antalsmässigt i stort sett oförändrat mellan 2011 och 2012.

Högskolans personal som har forskande eller undervisande uppgifter var. antalsmässigt i stort sett oförändrat mellan 2011 och 2012. Personal Högskolans personal som har forskande eller undervisande uppgifter var antalsmässigt i stort sett oförändrat mellan 211 och 212. Men utvecklingen var olika för olika anställningskategorier. Två

Läs mer

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn Research and Experimental Development in the Higher Education Sector 2007

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn Research and Experimental Development in the Higher Education Sector 2007 UF 13 SM 0801 Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn 2007 Research and Experimental Development in the Higher Education Sector 2007 I korta drag Ökade intäkter för FoU Intäkterna

Läs mer

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor PM Onni Tengner 2001-11-09 Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor Frågor rörande forskningsfinansiering har debatterats nyligen. Högskoleverket presenterar här

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn, korrigerad 2 juli 2007

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn, korrigerad 2 juli 2007 Korrigerad version UF 13 SM 0601 Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn, korrigerad 2 juli 2007 Research and Experimental Development in the Higher Education Sector 2005 I korta

Läs mer

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Utlandstjänstgöring vanligast bland professorer och meriteringsanställda

Utlandstjänstgöring vanligast bland professorer och meriteringsanställda STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning / löpnummer 2019-05-07 / 6 Analysavdelningen Handläggare Eva Stening 08-563 087 63 eva.stening@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2006/07

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2006/07 UF 19 SM 0801 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2006/07 Undergraduate students and postgraduate students with foreign background 2006/07 I korta drag Fler studenter

Läs mer

2003:2. Förändrad redovisning av högskolans personal

2003:2. Förändrad redovisning av högskolans personal 2003:2 Förändrad redovisning av högskolans personal I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik och de prognoser som avdelningen för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik

Läs mer

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn Research and Experimental Development in the Higher Education Sector 2001

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn Research and Experimental Development in the Higher Education Sector 2001 UF 13 SM 0201, reviderad version Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn 2001 Research and Experimental Development in the Higher Education Sector 2001 I korta drag Varför har ekonomisiffrorna

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport

Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport 162 UKÄ ÅRSRAPPORT 2019 HÖGSKOLANS FORSKNING HÖGSKOLANS FORSKNING Medicin och hälsovetenskap samt naturvetenskap dominerar det svenska forskningslandskapet. Tillsammans

Läs mer

Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp

Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp STATISTIK & ANALYS Ingeborg Landgren 2004-11-22 Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp Resurstilldelningssystemet för grundläggande utbildning

Läs mer

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska

Läs mer

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn Research and experimental development in the higher education sector 2013

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn Research and experimental development in the higher education sector 2013 UF 13 SM 1401 Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn 2013 Research and experimental development in the higher education sector 2013 I korta drag Ökade medel till FoU inom universitet

Läs mer

Internationell mobilitet på forskarnivå

Internationell mobilitet på forskarnivå Internationell mobilitet på forskarnivå Det finns två slags mobilitet bland de inresande studenterna på forskarnivå. 1. Utländska studenter på forskarnivå som är antagna till forskarutbildning i Sverige

Läs mer

Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer. Kv M Kv M Kv M. Utrikes födda Inrikes födda

Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer. Kv M Kv M Kv M. Utrikes födda Inrikes födda UF 56 SM 0401 Högutbildade utrikes födda Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer Highly educated foreign-born persons I korta drag En tredjedel utan arbete Utrikes födda med en högskoleutbildning

Läs mer

Översättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen. Uppdaterad 26 januari 2012

Översättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen. Uppdaterad 26 januari 2012 Översättningsnyckel för statistik avseende forskningsämnen Uppdaterad 26 januari 2012 Översättningsnyckel för statistik avseende forskningsämnen Uppdaterad 26 januari 2012 Högskoleverket Luntmakargatan

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 UF 46 SM 1101 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige

Läs mer

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007 Statistisk analys Thomas Furusten Analysavdelningen 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se www.hsv.se 2008-09-23, Analys nr 2008/10 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007 Resurstilldelningssystemet

Läs mer

ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016

ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016 ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016 Lärosäte Lunds universitet Uppsala universitet Karolinska institutet Göteborgs universitet Stockholms universitet Kungl. Tekniska högskolan Umeå universitet Linköpings universitet

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

16 Universitet och högskolor Forskarutbildning Universities and university colleges Postgraduate education

16 Universitet och högskolor Forskarutbildning Universities and university colleges Postgraduate education 16 Universitet och högskolor Forskarutbildning Universities and university colleges Postgraduate education Sida/ Page Tabell/ Table 327 Inledande text Text 330 16.1 Nybörjare i forskarutbildning läsåren

Läs mer

Universitet och högskolor Forskarutbildning

Universitet och högskolor Forskarutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Universitet och högskolor Forskarutbildning 15 Universitet och högskolor Forskarutbildning Innehåll Fakta om statistiken... 337 Kommentarer till statistiken... 340 15.1

Läs mer

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Analysavdelningen 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2009-11-10 2009/8 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008 Hur universitet och högskolor

Läs mer

Internationell mobilitet i högskolan 2009/10, korrigerad International mobility in higher education from a Swedish perspective 2009/10

Internationell mobilitet i högskolan 2009/10, korrigerad International mobility in higher education from a Swedish perspective 2009/10 UF 20 SM 1101 Internationell mobilitet i högskolan 2009/10, korrigerad 2011-04-28 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2009/10 I korta drag Korrigering 2011-04-28 Korrigeringen

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i högre utbildning 2008/09

Utländsk bakgrund för studerande i högre utbildning 2008/09 UF 19 SM 1001 Utländsk bakgrund för studerande i högre utbildning 2008/09 Foreign background among students in higher education 2008/09 I korta drag Allt fler studenter med utländsk bakgrund Läsåret 2008/09

Läs mer

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan

Läs mer

Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport

Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport 118 UKÄ ÅRSRAPPORT 2019 HÖGSKOLANS PERSONAL HÖGSKOLANS PERSONAL Sedan har högskolans personal ökat med 21 procent. Det är den forskande och undervisande personalen,

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71

Läs mer

Internationell mobilitet i högskolan läsåret 2007/08 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2007/08

Internationell mobilitet i högskolan läsåret 2007/08 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2007/08 UF 20 SM 0901 Internationell mobilitet i högskolan läsåret 2007/08 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2007/08 I korta drag Ökad internationell rörlighet bland studenter

Läs mer

Översättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen

Översättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen Översättningsnyckel för statistik över avseende forskningsämnen Uppdaterad augusti 2016 Översättningsnyckel för statistik över avseende forskningsämnen Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2016 Innehåll:

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014 UF 46 SM 1401 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar JO 30 SM 1701 Sysselsättning i jordbruket 2016 Farm Labour Force in 2016 I korta drag Antalet sysselsatta fortsätter att minska År 2016 var antalet sysselsatta i jordbruket 171 400, en minskning med mindre

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag

Läs mer

& ANALYS STATISTIK. Fler studenter men oförändrad forskningsvolym

& ANALYS STATISTIK. Fler studenter men oförändrad forskningsvolym STATISTIK & ANALYS Stig Forneng 2004-03-10 Fler studenter men oförändrad forskningsvolym Antalet studenter vid landets universitet och högskolor fortsätter att öka, men forskningsvolymen är i stort sett

Läs mer

REDOVISNING AV UPPDRAG TILL HÖGSKOLEVERKET ATT UTREDA DET FRAMTIDA BEHOVET AV LÄRARE VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

REDOVISNING AV UPPDRAG TILL HÖGSKOLEVERKET ATT UTREDA DET FRAMTIDA BEHOVET AV LÄRARE VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR REDOVISNING AV UPPDRAG TILL HÖGSKOLEVERKET ATT UTREDA DET FRAMTIDA BEHOVET AV LÄRARE VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 9 UTVECKLINGEN AV ANTALET FORSKARUTBILDADE

Läs mer

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2013 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2013:04 Diarienummer: V 2013/357 Göteborgs Göteborg, april 2013 Övergripande beskrivning av Urank Den fristående associationen Urank (Stig Forneng,

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2014-10-14 / 8 Analysavdelningen Handläggare Per Gillström 08-563 085 16 per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Högskolekvalitet 2012

Högskolekvalitet 2012 Andel som skulle välja om samma utbildning igen (vid samma procent sorteras placeringarna utifrån andel som är i kvalificerat jobb) Plats Lärosäte Huvudämne Inriktning Examensbenämning Andel 1 Försvarshögskolan

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 UF 19 SM 0601 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 Undergraduate students and postgraduate students with foreign background 2004/05 I korta drag Andelen nybörjare

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

Antalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola

Antalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola STATISTISK ANALYS Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/13 Lärarutbildningen 2005/06: Antalet examina ökar men för få är

Läs mer

Högskolekvalitet 2012

Högskolekvalitet 2012 Andel som har ett kvalificerat jobb ett år efter examen (vid samma procent sorteras placeringarna utifrån andel som fått jobb snabbt samt ingångslön) Plats Lärosäte Huvudämne Inriktning Examensbenämning

Läs mer

Pensionsavgångar och rekryteringspotential för lärare/forskare vid högskolan

Pensionsavgångar och rekryteringspotential för lärare/forskare vid högskolan Pensionsavgångar och rekryteringspotential för lärare/forskare vid högskolan Promemoria från analysenheten vid avdelningen för forskningspolitiska frågor Ulf Heyman 2003-09-19 Pensionsavgångar och rekryteringspotential

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Higher Education. Postgraduate education: First time postgraduate students, enrolled and graduated students in the academic year 1999/2000

Higher Education. Postgraduate education: First time postgraduate students, enrolled and graduated students in the academic year 1999/2000 UF 21 SM 0101 Universitet och högskolor. orskarutbildning: Nybörjare, registrerade och examina läsåret 1999/2000 Higher Education. Postgraduate education: First time postgraduate students, enrolled and

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009 Statistiska centralbyrån, september 2010 Carolina Thulin Daniel

Läs mer

Marie Kahlroth Analysavdelningen. Statistisk analys /7

Marie Kahlroth Analysavdelningen. Statistisk analys /7 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2009-09-01 2009/7 Sex procent fler helårsstudenter 2009, men fortfarande ledig kapacitet Tillströmningen

Läs mer

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken Universitetskanslersämbetet och SCB 98 UF 23 SM 1201 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Detta Statistiska meddelande (SM) beskriver antalet anställda vid samtliga universitet och högskolor

Läs mer

Grundutbildning: Sökande och antagna till universitet och högskolor höstterminen 2003

Grundutbildning: Sökande och antagna till universitet och högskolor höstterminen 2003 Universitet och högskolor Grundutbildning: Sökande och antagna till universitet och högskolor höstterminen 2003 Higher Education. Undergraduate education: Applicants and admitted to higher education for

Läs mer

BILAGA TILL RAPPORTEN 1:2008: FINANSIERING AV FORSKNING INOM DEN SVENSKA HÖGSKOLAN

BILAGA TILL RAPPORTEN 1:2008: FINANSIERING AV FORSKNING INOM DEN SVENSKA HÖGSKOLAN BILAGA TILL RAPPORTEN 1:28: FINANSIERING AV FORSKNING INOM DEN SVENSKA HÖGSKOLAN 1995 26 Nytt figurmaterial för 27 FIGUR 1 Schematisk överblick av det svenska FoU-systemet år 27 Finansiärer av FoU Företag

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall, JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige med sedan 1992/93) 180 000 168 191 160 000 140 000 120

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

UNIVERSITET &HÖGSKOLOR

UNIVERSITET &HÖGSKOLOR UNIVERSITET &HÖGSKOLOR HÖGSKOLEVERKETS ÅRSRAPPORT 2003 TABELLBILAGA Innehållsförteckning sid Table of contents page Inledning 5 Introduction Definitioner av vissa begrepp 5 Definitions List of terms 6

Läs mer

Utbildning på forskarnivå

Utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå Flera lärosäten har under de senaste åren avvecklat utbildningsbidrag och beslutat att doktoranderna ska ha en doktorandanställning eller en annan anställning vid lärosätet. Förändringen

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14 STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer 2016-10-11/8 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 Hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Forskarutbildades etablering på arbetsmarknaden

Forskarutbildades etablering på arbetsmarknaden Rapport 2007:56 R Forskarutbildades etablering på arbetsmarknaden Examinerade 2000 Arbetsmarknad 2003, 2005 Examinerade 2002 Arbetsmarknad 2005 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm

Läs mer

Högskolans personal UKÄ ÅRSRAPPORT

Högskolans personal UKÄ ÅRSRAPPORT Högskolans personal Efter flera års ökning av antalet anställda med forskande och undervisande uppgifter skedde en stabilisering 2015. De senaste årens utveckling innebär dock att högskolans personal blir

Läs mer

Ökade forskningsintäkter och fler doktorandnybörjare

Ökade forskningsintäkter och fler doktorandnybörjare EFFEKTIVITETSANALYS 1(6) Avdelning / löpnummer 214-4-15/ Nr 3 Analysavdelningen Handläggare Ingrid Pettersson 8-563 87 62 Ingrid.pettersson@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning 2001/02 och forskarutbildning 2000/01

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning 2001/02 och forskarutbildning 2000/01 UF 19 SM 0201 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning 2001/02 och forskarutbildning 2000/01 Undergraduate students (2001/02) and postgraduate students (2000/01) with foreign background I korta

Läs mer

Över nya examinerade under läsåret 2005/06

Över nya examinerade under läsåret 2005/06 STATISTIK OCH ANALYS Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/14 Över 43 000 nya examinerade under läsåret

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet

Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet Rapport 2010:11 R Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet www.hsv.se Rapport 2010:11 R Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

Doktorsexaminerades etablering på arbetsmarknaden

Doktorsexaminerades etablering på arbetsmarknaden Rapport 2010:21 R Doktorsexaminerades etablering på arbetsmarknaden www.hsv.se Rapport 2010:21 R Doktorsexaminerades etablering på arbetsmarknaden Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm

Läs mer

En uppföljning av studenters aktivitet på kurs

En uppföljning av studenters aktivitet på kurs EFFEKTIVITETSANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2016-02-16 2016/1 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se En uppföljning av studenters aktivitet på kurs Universitetskanslersämbetets

Läs mer