Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn Research and Experimental Development in the Higher Education Sector 2001

Transkript

1 UF 13 SM 0201, reviderad version Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn 2001 Research and Experimental Development in the Higher Education Sector 2001 I korta drag Varför har ekonomisiffrorna i UF13 SM 0201 reviderats? Kostnader för forskning och utveckling (FoU) inom universitets- och högskolesektorn (UoH-sektorn) beräknas ur de uppgifter om intäkter för forskning och forskarutbildning som lämnas av lärosätena till SCB med hjälp av bl.a. uppgifter om stor andel av sin arbetstid som de forskarstuderande ägnar åt annat än FoU och undervisning. Se närmare beskrivning på Uppgifterna om intäkter för FoU lämnas per fakultet och beräkningarna görs också per fakultet. Vid Uppsala universitet finns en Teknisk-Naturvetenskaplig fakultet. Uppgifterna om arbetstidens fördelning sammanställs per verksamhetsområde. I de flesta fall överensstämmer verksamhetsområde med fakultet dock inte vid Uppsala universitet, där finns både verksamhetsområdet Naturvetenskap och verksamhetsområdet Teknikvetenskap. Vid beräkningarna av FoU-kostnaderna för Teknisk-Naturvetenskaplig fakultet användes uppgifter om arbetstidens fördelning för de forskarstuderande inom det Teknikvetenskapliga verksamhetsområdet. Dessa personer var ganska få och de del av arbetstiden som användes för annat var ovanligt hög. Detta ledde till att FoU-kostnaderna blev för låga. I det reviderade UF13 SM 0201 har beräkningarna gjorts om och ett genomsnitt för arbetstidens fördelning för de bägge verksamhetsområdena Naturvetenskap och Teknikvetenskap har använts. Revideringarna har avsett både driftkostnader och investeringar och fått till följd att både de totala driftkostnaderna för FoU och investeringsutgifterna har räknats upp med ungefär 2,5 procent. Förändringen berör ämnena matematik, naturvetenskap och teknikvetenskap. För Uppsala universitet har driftkostnaderna för FoU ökats med 26 procent och investeringsutgifterna med 47 procent. Eric Hellsing, SCB, tfn , eric.hellsing@scb.se Peter Skatt, SCB, tfn , peter.skatt@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 5 december Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 UF 13 SM 0201 Antalet årsverken ökar Antalet FoU-årsverken har ökat under 1990-talet. Mellan 1995/96 och 2001 är ökningen knappt 13 procent. Sedan föregående undersökning är den faktiska ökningen knappt 200 årsverken. År 2001 utfördes årsverken för forskning och utvecklingsverksamhet vid universitet och högskolor i Sverige. Det är knappt 700 årsverken fler än I den förändringen ingår drygt 500 årsverken för den första gången undersökta kategorin forskande och undervisande personal utan anställning vid lärosätet. liksom intäkterna för FoU De totala intäkterna för FoU uppgick till miljoner kr. Räknat i fasta priser innebär det en ökning med ungefär tolv procent jämfört med Mellan åren 1997 och 1999 var ökningen drygt tio procent. Medicinsk forskning dominerar och ökar mest Antalet FoU-årsverken inom det medicinska området (medicin, odontologi och farmaci) var 4 900, inom teknikvetenskap och inom naturvetenskap Utgifterna för det medicinska området var miljoner kr. För teknikvetenskap och naturvetenskap var de totala utgifterna resp miljoner kr. Utgiftsökningen inom ämnesområde medicin är 19 procent jämfört med Utgifterna för samhällsvetenskap och teknikvetenskap har ökat med 15 procent i bägge fallen medan resurserna för naturvetenskap är oförändrade jämfört med år FoU-årsverken ökar främst för professorer och doktorander med doktorandtjänst De grupper som utför flest FoU-årsverken är professorer och doktorander med doktorandtjänst. Professorer utförde och doktorander med doktorandtjänst årsverken under år Jämfört med föregående undersökning som avsåg 1999 är det en ökning med 24 procent för professor och åtta procent för doktorander med doktorandtjänst. Den stora ökningen för professorer beror främst på en reform som gör det möjligt för lärosätena att befordra lektorer till professorer. Reformen genomfördes år Störst manlig dominans bland professorer Den manliga dominansen är störst bland professorer där andelen är 86 procent. Av den administrativa personalens FoU-arbete utförs däremot 86 procent av kvinnor, för kategorin laboratoriebiträden, tekniker är andelen 69 procent och för forskningsassistenterna 61 procent. För alla andra tjänstekategorier utförs den större delen av FoU-arbetet av män. Män dominerar inom teknik, naturvetenskap, konstnärlig verksamhet, lantbruksvetenskap, och skogsvetenskap. Kvinnor dominerar däremot inom medicin, odontologi, farmaci, veterinärmedicin och lärarutbildning. Inom Humaniora, Juridik, Samhällsvetenskap, Lantbruksvetenskap, Tema, tvärvetenskap och Okänt verksamhetsområde är könsfördelningen nästan jämn. Statens andel av finansieringen fortsätter att minska Knappt hälften av intäkterna för FoU utgörs de direkta statsanslag. Sedan följer statliga myndigheter, svenska stiftelser och fonder och forskningsråden med 14, 10 resp. 7 procent. Staten stod således för 68 procent av finansieringen jämfört med 70 procent år 1999, 73 procent år 1997 och 81 procent år 1995/96. Forskningsstiftelserna med kapital från löntagarfonderna bidrog år 2001 med 6 procent av intäkterna.

3 SCB 3 UF 13 SM 0201 Innehåll Statistiken med kommentarer 6 Personal i FoU-verksamhet 6 Antalet FoU-årsverken ökar 6 Flest årsverken i Lund 6 Fler årsverken av doktorander 7 Medicin fortfarande största verksamhetsområdet 7 Små förändringar i åldersfördelningen 9 Den regionala fördelningen oförändrad 10 FoU-andelen har sjunkit med två procent enheter 10 Halva arbetstiden till FoU 11 Drygt 70 procent har minst tre års eftergymnasial utbildning 13 FoU-verksamhetens ekonomi 13 Ökade resurser för FoU 13 Driftkostnader för ett årsverke uppgick till kr. 13 Mest resurser till medicinsk FoU 14 Samhällsvetenskap ökade mest 14 Statens andel av finansieringen minskade 14 Teknikvetenskap får lägst andel från direkta statsanslag 14 Fakulteterna bedriver FoU inom sina huvudämnen 14 Investeringar störst inom teknikvetenskap 15 Tabeller 16 Teckenförklaring FoU-årsverken fördelade på lärosäte 1989/ Absolut och relativ fördelning FoU-årsverken fördelade på tjänstekategorier 1989/ Absolut och relativ fördelning FoU-årsverken efter tjänstekategori och kön 1989/ Relativ fördelning Arbetstidens relativa fördelning per lärosäte 1997/ Arbetstidens relativa fördelning 1997/ per verksamhetsområde Arbetstidens relativa fördelning per tjänstekategori 1997/98, 1999 och FoU-årsverken efter lärosäte och utbildningsnivå Procent Intäkter (driftkostnader) för FoU 1995/ fördelade på ämnesområden. Mnkr års priser Intäkter (driftkostnader) för FoU fördelade på ämnesområde och finansiär Anställda, heltidspersoner och FoU-årsverken inom högskolesektorn år Heltidspersoner efter verksamhetsområde och tjänstekategori Andel av den totalt arbetade tiden som ägnats åt FoU efter verksamhetsområde och tjänstekategori Procent 30

4 SCB 4 UF 13 SM FoU-årsverken fördelade på verksamhetsområde och tjänstekategori FoU-årsverken fördelade efter lärosäte och tjänstekategori FoU-årsverken efter region och verksamhetsområde FoU-årsverken fördelade efter typ av lärosäte, tjänstekategori och utbildningsnivå FoU-årsverken efter lärosäte och verksamhetsområde FoU-årsverken 1981/ Intäkter (driftkostnader) för FoU 2001 efter ämne och finansiär. Mnkr Intäkter (driftkostnader) för FoU 2001 efter lärosäte och ämnesområde. Mnkr Intäkter (driftkostnader) för FoU 2001 fördelade efter finansiär och lärosäte. Mnkr Intäkter (driftkostnader) för FoU 2001 efter fakultet och ämnesområde. Mnkr Investeringsutgifter för FoU 2001 efter lärosäte och fakultet. Mnkr Tidsserie över de totala FoU-utgifterna per verksamhetsområde inom universitets- och högskolesektorn. Löpande priser. Mnkr Tidsserie över de totala FoU-utgifterna per verksamhetsområde inom universitets- och högskolesektorn års priser. Mnkr Tidsserie över fördelningen av de totala FoU-utgifterna efter finansiär inom universitets- och högskolesektorn. Procent 62 Fakta om statistiken 63 Detta omfattar statistiken 63 Objekt och population 63 Statistiska mått 63 Referenstid 63 Definitioner och förklaringar 63 Årsverke 64 Så görs statistiken 64 Årsverken 64 Intäkter för FoU 64 Statistikens tillförlitlighet 65 Mätfel - årsverken 65 Intäkter 65 Bra att veta 65 Annan statistik 65 In English 66 Summary 66 Increase in person-years for R&D 66 and in current costs for R&D 66 Medicine the largest field 66 The largest increase in R&D was performed by professors and doctoral students 66

5 SCB 5 UF 13 SM 0201 A large majority of professors are men 66 The government share of financing decreases 67 List of tables 68 List of terms 69

6 SCB 6 UF 13 SM 0201 Statistiken med kommentarer Universitets- och högskolesektorn (UoH-sektorn) är en av de fyra sektorer som tillsammans utgör det totala forsknings- och utvecklingssystemet (FoUsystemet) i Sverige. De övriga är företagssektorn, offentliga sektorn samt den privata icke-vinstdrivande sektorn. SCB har sedan slutet av 1960-talet genomfört undersökningar som främst avsett teknisk och naturvetenskaplig FoU-verksamhet inom i första hand företagssektorn. En successiv utbyggnad har skett. Uppbyggnaden av FoU-statistik för universitet och högskolor påbörjades år 1982/83 och är sedan 1993/94 så gott som heltäckande. I detta statistiska meddelande (SM) redovisas statistik om forskning och utveckling i universitets- och högskolesektorn Redovisningen omfattar såväl personaluppgifter (årsverken) som ekonomiska uppgifter (kostnader). Personal i FoU-verksamhet Antalet FoU-årsverken ökar Antalet FoU-årsverken har ökat under 1990-talet. Mellan 1995/96 och 2001 är ökningen knappt 13 procent. Det framgår av diagrammet på första sidan.. Sedan föregående undersökning är ökningen knappt 200 årsverken. Den nu presenterade undersökningen avser kalenderåret Det har varit samma kriterier för avgränsning av populationen, nämligen personalen den 1 oktober. I undersökningen ingår alla statliga, kommunala och enskilda högskolor liksom forskningsinstitut med anknytning till högskolesektorn. De årsverken som utförs av landstingsanställd personal vid undervisningssjukhusen ingår inte här. Kvaliteten i uppgifterna har kunnat förbättras i och med att svarsfrekvensen förbättrats, se Beskrivning av statistiken som finns tillgänglig på SCB:s webbplats. Flest årsverken i Lund Flest FoU-årsverken utfördes vid Lunds och Uppsala universitet och Karolinska institutet, vid Göteborgs samt s universitet vilka tillsammans svarade för 53 procent av all FoU-verksamhet inom UoH-sektorn. Detta framgår av tabell FoU-årsverken 2001 nedan. Den största delen (92 procent) av FoU-årsverkena utförs vid universiteten, de tekniska högskolorna och Karolinska institutet. Samtliga lärosäten rangordnade efter antalet FoU-årsverken år 2001 redovisas i tabellen nedan. FoU-årsverken per lärosäte år 2001 Lärosäte Antal Totalt Lunds universitet Högskolan Dalarna 75 Uppsala universitet Högskolan i Halmstad 74 Karolinska institutet Institutet för rymdfysik 71 Göteborgs universitet Högskolan i Borås 67 s universitet Högskolan i Kristianstad 59 Kungl tekniska högskolan Högskolan i Skövde 48 Sveriges lantbruksuniversitet Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 43 Umeå universitet Hälsohögskolan i Jönköping 19 Chalmers tekniska högskola Högskolan på Gotland 19 Linköpings universitet Idrottshögskolan i 18 Luleå tekniska universitet 437 Konstfack 16 Karlstads universitet 248 Kungl. Konsthögskolan 8 Örebro universitet 199 Röda korsets högskola 5 Mälardalens högskola 193 Teologiska Högskolan, 3 Södertörns Högskola 193 Kungl. Musikhögskolan i 3 Mitthögskolan 184 Danshögskolan 2

7 SCB 7 UF 13 SM 0201 Lärosäte Antal Malmö högskola 175 Dramatiska institutet 2 Växjö universitet 167 Johannelunds teologiska högskola 2 Handelshögskolan i 135 Operahögskolan i 1 Högskolan i Kalmar 107 Teaterhögskolan i 1 Högskolan i Jönköping 95 Ericastiftelsen 1 Blekinge tekniska högskola 92 Ingesunds musikhögskola 1 Högskolan i Gävle 82 Gammelkroppa skogsskola 0 Lärarhögskolan i 75 Fler årsverken av doktorander Antalet FoU-årsverken utförda av doktorander med doktorandtjänst har ökat markant under 1990-talet. År 2001 utfördes ungefär 35 procent av allt FoUarbete av denna kategori. Bakom ökningen ligger en medveten strävan att ge doktorander med utbildningsbidrag en fastare knytning till högskolan genom att ge dem doktorandtjänster. Sålunda utfördes endast en procent av FoU-årsverken av doktorander med utbildningsbidrag år Kategorin professorer har ökat med två procent p.g.a. förändrade antagningsvillkor för professorer. Numera är det lättare för lektorer att bli professorer om de uppfyller antagningskraven. Utländska forskare, pensionerade professorer ingår i kategorin Forskande och undervisande personal utan anställning vid lärosätet. Denna grupp har bidragit med cirka 500 FoU-årsverken. Insamlingssättet har ej förändrats i den senaste undersökningen men uppgiften om antalet övriga doktorander och forskande personal utan anställning är mer osäker än antalsuppgifterna om andra tjänstekategorier. Antalet FoU-årsverken har stadigt ökat för kategorin Forskare m.fl. medan antalet för kategorin Forskningsassistenter sjönk kraftigt under första delen av 1990-talet, men har varit nästan oförändrat sedan Utvecklingen av antalet årsverken per tjänstekategori redovisas i tabell 2 i tabellbilagan, sidan 18, samt i tabell nedan. FoU-årsverken 1 per tjänstekategori 1995/ Tjänstekategori 1995/ / Samtliga tjänstekategorier Professorer Forskarassistenter Lektorer Adjunkter m.fl Forskare Forskningsassistenter Doktorander med doktorandtjänst Assistenter Ej anställda doktorander Forskande och undervisande personal utan anställning vid lärosätet 3 Administrativ personal Forskningsingenjörer m.fl Laboratoriebiträden m.fl Övrig teknisk personal Medicin fortfarande största verksamhetsområdet Den övervägande delen av FoU-verksamheten utförs inom områdena medicin, teknik och naturvetenskap, se tabell FoU-årsverken efter verksamhetsområde 1 Tabellen innehåller avrundade värden. Avrundningen har här bl.a. fått till följd att den totalt förändringen mellan 1999 och 2001 som är 662 årsverken här tycks vara endast 600 årsverken. 2 Doktorander med utbildningsbidrag och övriga doktorander. 3 Denna kategori har tillkommit år 2001.

8 SCB 8 UF 13 SM / Förändringarna jämfört med föregående undersökning visar en relativ liten minskning för Humaniora och teologi, Lantbruksvetenskap, Skogsvetenskap, Veterinärmedicin, Vårdhögskolor samt Tvärvetenskap och Lärarutbildning. Medicin och teknik har ökat antalet årsverken. Minskningen för vårdhögskolorna beror på att de flesta upphört som egna enheter och numera ingår i andra högskolor, en del av ökningen för området medicin förklaras också av detta. Den största förändringen noteras för verksamhetsområdet Okänt. Detta beror på att den FoU-verksamhet som bedrivs vid de flesta mindre och medelstora högskolorna, inklusive de nyblivna universiteten och de högskolor som fått examensrätt inom forskarutbildning inte har kunnat fördelas på verksamhetsområden. Knappt 88 procent av FoU-verksamheten inom området humaniora utförs vid universiteten i, Lund, Göteborg och Uppsala. Drygt 81 procent av den teknikvetenskapliga forskningen sker vid KTH, Chalmers och Lunds universitet. Tas också Luleå tekniska universitet och Linköpings universitet med täcks drygt 98 procent av den teknikvetenskapliga forskningen. Inom den medicinska forskningen är Karolinska institutet dominerande. Dessa uppgifter framgår av tabell 17, sidan 42, som redovisar FoU-verksamheten vid varje lärosäte uppdelad på verksamhetsområden. En tidsserie över antalet FoUårsverken per verksamhetsområde återfinns i tabellen nedan. FoU-årsverken efter verksamhetsområde 1995/ Verksamhetsområde 1995/ / Samtliga verksamhetsområden Humaniora och teologi Konstnärlig utbildning Samhällsvetenskap och juridik Medicin, odontologi och farmaci Naturvetenskap Teknikvetenskap Lantbruksvetenskap Skogsvetenskap Veterinärmedicin Tvärvetenskap Lärarutbildning Okänt verksamhetsområde Vårdhögskolor Den övervägande delen av FoU-verksamhet utförs av män inom flera verksamhetsområden Män dominerar inom teknik, naturvetenskap, konstnärlig verksamhet och skogsvetenskap. Dessa uppgifter visar skillnaderna i antalet årsverken av resp. kön och inte skillnader i FoU-andelar 5. Vid beräkningen av antalet FoU-årsverken används samma FoU-nyckel 6 för alla personer av samma tjänstekategori vid samma institution. Kvinnor dominerar däremot inom medicin, odontologi, farmaci, veterinärmedicin och lärarutbildning. 4 För de flesta mindre och medelstora lärosätena har ingen uppdelning på verksamhetsområden kunnat göras. 5 FoU-andelen beräknas som antalet FoU-årsverken satt i relation till den totalt arbetade tiden uttryckt i heltidspersoner 6 FoU-nyckel kallas den uppgift som uppgiftslämnaren lämnar om hur stor del av den totalt arbetade tiden som ägnats åt FoU. Uppgifter lämnas per institution och tjänstekategori.

9 SCB 9 UF 13 SM 0201 Andelen FoU-årsverken som utförs av kvinnor är 43 procent men varierar kraftigt mellan olika tjänstekategorier. Av den administrativa personalens FoUarbete utförs 86 procent av kvinnor, för kategorin laboratoriebiträden, tekniker är andelen 69 procent och för forskningsassistenterna 61 procent. För alla andra tjänstekategorier utförs den större delen av FoU-arbetet av män, störst är den manliga dominansen bland professorer där andelen fortfarande är 86 procent. Sett över en längre tidsperiod kan en svag utjämning dock skönjas. År 93/94 var andelen manliga professorer 94 procent. Se tabell 3 i tabellbilagan, sidan 19 samt i tabellen nedan. FoU-årsverken efter verksamhetsområde och kön Verksamhetsområde Årsverken Relativ fördelning (%) Kvinnor Män Samtliga verksamhetsområden Humaniora Konstnärlig verksamhet Juridik Samhällsvetenskap Medicin Odontologi Farmaci Naturvetenskap Teknikvetenskap Lantbruksvetenskap Skogsvetenskap Veterinärmedicin Tema, tvärvetenskap Lärarutbildning Okänt verksamhetsområde Små förändringar i åldersfördelningen Åldersfördelningen har inte förändrats i någon större utsträckning sedan föregående undersökning. De små skillnader som kan noteras torde närmast spegla skillnader i olika åldersgruppers storlek. Sålunda gör de stora åldersgrupperna födda på 1940-talet att andelarna i de högsta åldersklasserna ökar, se tabellen nedan. FoU-årsverken 9 efter ålder 1989/ Procent Ålder 1989/ / / / Samtliga Endast årsverken där uppgift om kön finns. 8 För de flesta lärosätena med grundläggande högskoleutbildning har ingen uppdelning på verksamhetsområden kunnat göras 9 Övriga doktorander och annan forskande och undervisande personal utan anställning ingår ej. Vårdhögskolorna, Handelshögskolan i samt övriga kommunala och enskilda enheter ingår ej.

10 SCB 10 UF 13 SM 0201 Den regionala fördelningen oförändrad FoU-verksamheten inom UoH-sektorn är givetvis främst koncentrerad till länen med de stora universiteten. I finns t.ex. både Karolinska institutet, s universitet, Tekniska högskolan, Handelshögskolan och Södertörns högskola med tillsammans runt FoU-årsverken. Till dessa läggs Lärarhögskolan, de konstnärliga högskolorna och Idrottshögskolan samt några av de enskilda högskolorna. I Uppsala län finns Uppsala universitet, nästan hela Lantbruksuniversitetet samt delar av Institutet för rymdfysik. Siffrorna för de andra länen med höga andelar av forskningsverksamheten förklaras på samma sätt: Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola samt högskolorna i Borås, Skövde och Trollhättan/Uddevalla i Västra Götaland, Lunds universitet och Malmö högskola i Skåne, Umeå universitet i Västerbotten och Linköpings universitet i Östergötland. Satsningen på högskolorna utanför de traditionella universitetsorterna kan möjligen spåras i utvecklingen för övriga län. FoU-årsverken länsvis 1993/ Län 1993/ / / Antal % Antal % Antal 10 % Antal % Antal % Hela riket Uppsala Östergötland Skåne Västra Götaland Västerbotten Övriga FoU-andelen har sjunkit med två procentenheter Trots att FoU-andelen sjunkit har antalet FoU-årsverken ökat. Detta förklaras av att antalet heltidspersoner ökat (se tabellen Heltidspersoner efter tjänstekategori 1995, 1997, 1999 och 2001, sidan 12). Antalet heltidspersoner i de kategorier som ingår i FoU-undersökningen har ökat med ungefär sju procent mellan 1999 och FoU-andelen beräknas som antalet FoU-årsverken satt i relation till den totalt arbetade tiden uttryckt i heltidspersoner. Beräkningarna är gjorda exklusive central förvaltning, datacentraler och universitetsbibliotek samt exklusive personalkategorierna lokalvårdare/ekonomipersonal och föreläsare/timanställda. Jämförelsen i tabellen Genomsnittlig FoU-andel per lärosäte 1991/ på sidan 10 haltar något då doktorander med utbildningsbidrag och övriga doktorander inte ingår år 1991/92. Dessa bägge grupper har en relativt hög FoU-andel. Att resultatet för Lärosäten med examensrätt i forskarutbildningen totalt sjunkit beror främst på att där nu tillkommit ett antal mindre lärosäten. Svängningar mellan åren för enskilda lärosäten speglar den osäkerhet som finns i insamlingsmetoden. Osäkerheten är som tidigare nämnts störst för kategorin Övriga doktorander och då denna grupp generellt har en hög FoU-andel påverkas naturligtvis FoU-andelen vid enskilda lärosäten av förändringar för denna kategori årsverken som ej kunnat fördelas på län ingår ej.

11 SCB 11 UF 13 SM 0201 Genomsnittlig FoU-andel 11 per lärosäte 1991/ Lärosäte FoU-andel i procent 1991/ / / / Lärosäten med rätt att utfärda examina inom forskarutbildning Totalt Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet s universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Handelshögskolan i Sveriges lantbruksuniversitet Högskolan i Kalmar Karlstads universitet Växjö universitet Örebro universitet Blekinge tekniska högskola Högskolan i Jönköping Malmö högskola Mitthögskolan Mälardalens högskola Institutet för rymdfysik Lärosäten med rätt att utfärda examina inom grundläggande högskoleutbildning Högskolor Konstnärliga högskolor Vårdhögskolor Halva arbetstiden till FoU Uppgifter som medger en redovisning av hur många årsverken som utförs i undervisning på grund- respektive forskarutbildningsnivå samlades in för första gången år 1997/98. Av tabell 4 i tabellbilagan, sidan 20 framgår arbetstidens fördelning per lärosäte 1997/98, 1999 och Förändringarna mellan åren är i de flesta fall små. Den lägre andelen FoU-verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) år 2001 jämfört med 1999 beror på ändringar i insamlingsförfarandet, se Beskrivning av statistiken som återfinns på SCB:s webbplats. I tabell 5, tabellbilagan sidan 21, redovisas arbetstidens fördelning per verksamhetsområde. De sjunkande andelarna för FoU-verksamhet inom de verksamhetsområden som hör hemma vid SLU förklaras här ovan. Teologi redovisas inte längre separat utan ingår i verksamhetsområdet Humaniora. 11 Beräkningarna är gjorda exklusive central förvaltning, datacentraler, universitetsbibliotek och övrig indirekt service samt exklusive lokalvårdare och timanställda/föreläsare. 12 De konstnärliga högskolorna i, vårdhögskolorna samt Handelshögskolan i undersöktes ej år 1991/92. Doktorander med utbildningsbidrag och övriga doktorander ingår ej detta år. 13 Har från och med år 1999 fått rätt till examination inom forskarutbildningen. 14 Har från och med år 2000 fått rätt till examination inom forskarutbildningen.

12 SCB 12 UF 13 SM 0201 I tabell 7, tabellbilagan sidan 23, redovisas den relativa fördelningen av FoUårsverken efter utbildningsnivå per högskola. Tabellen Heltidspersoner efter tjänstekategori 1995, 1997, 1999 och 2001 nedan, redovisar arbetstidens fördelning per tjänstekategori. De enda större förändringarna berör kategorierna Administrativ personal samt Övrig teknisk personal. Minskningen i både FoU-andelen och undervisningsandelar för år 2001 beror på de inbyggda kontroller i samband med datainsamlingen, se Beskrivning av statistiken som återfinns på SCB:s webbplats. Se också tabell 6 i tabellbilagan, sidan 21. Heltidspersoner efter tjänstekategori 1995, 1997, 1999 och 2001 Tjänstekategori Samtliga Professorer Forskarassistenter Lektorer, docenter Adjunkter m.fl Särskilda forskningstjänster Forskarutbildningstjänster Forskarstuderande Annan forskande och undervisande personal utan anställning Administrativ personal Teknisk personal Lokalvård./ekonomipersonal m.fl Föreläsare/timanställda Forskare och forskningsassistenter. 16 Assistenter och doktorander m. Doktorandtjänst. 17 Doktorander med utbildningsbidrag och övriga doktorander.

13 SCB 13 UF 13 SM 0201 Drygt 70 procent har minst tre års eftergymnasial utbildning Ungefär 71 procent av FoU-årsverkena utförs av personer som har minst tre års eftergymnasial utbildning eller forskarutbildning. I verkligheten torde denna andel vara betydligt högre eftersom de tjänstekategorier för vilka vi framför allt saknar uppgift, Övriga doktorander och Forskande och undervisande personal utan anställning vid lärosätet normalt har minst tre års eftergymnasial utbildning. Om man antar att så är fallet stiger andelen FoU-årsverken utförda av personer med minst tre års eftergymnasial utbildning till drygt 85 procent. Genom en sambearbetning med registret över befolkningens utbildning är det möjligt att redovisa den statligt anställda personalen vid universitet och högskolor efter utbildning. För personalen vid Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping finns också uppgift om utbildning, däremot saknas utbildningsdata för övriga kommunala och enskilda högskolor. Kategorin Övriga doktorander saknar också genomgående uppgift om utbildning. Detta innebär att lärosäten där många FoU-årsverken utförs av denna kategori får en hög andel FoU-årsverken där uppgift om utbildningsnivån saknas. En annan orsak till att uppgift om personen i fråga saknas är att inga uppgifter finns i utbildningsregistret. Detta är relativt ofta fallet med personer som genomgått sin utbildning utanför Sverige. FoU-verksamhetens ekonomi I det följande redovisas statistik om insatta resurser för forskning och utveckling (FoU) inom universitets- och högskolesektorn Fr.o.m. 1995/96 års undersökning har vi valt att samla in uppgifter om intäkter för forskning och forskarutbildning och inte som tidigare om kostnader. Skälet till detta är användarnas önskemål om att få resursåtgången redovisad efter finansiär. För uppgiftslämnarna är det inte möjligt att lämna uppgifter om kostnader efter finansiär. Intäkterna antas vara en god approximation av kostnaderna, eftersom redovisningssystemet för i vart fall de statliga lärosätena är sådant att en intäkt uppstår först när en kostnad föreligger. Vår bedömning är att antagandet är riktigt. Eftersom forskning och forskarutbildning är ett vidare begrepp än forskning och utvecklingsverksamhet gör SCB en omräkning av de lämnade uppgifterna. Metoden beskrivs närmare i Beskrivning av statistiken som återfinns på SCB:s webbplats. Investeringsutgifter har redovisats i samtliga undersökningar utom i 1995/96 års undersökning, sedan år 1995/96 fördelade på lärosäte och fakultet. Ökade resurser för FoU De totala intäkterna (driftkostnaderna) för FoU inom högskolesektorn uppgick till miljoner kr. Räknat i fasta priser innebär detta en ökning med 10 procent jämfört med år Mellan åren 1997 och 1999 var ökningen 11 procent. Liksom tidigare bedrivs nästan all FoU-verksamhet (97 procent) vid universitet och högskolor med vetenskapsområde. Sedan föregående undersökning har dock denna grupp utökats med ett antal lärosäten vilket gör att uppgifterna inte är helt jämförbara mellan åren. Se tabell 21 i tabellbilagan, sidan 49 och tabell 8 sidan 24. Driftkostnader för ett årsverk uppgick till kr. Den genomsnittliga driftkostnaden för ett FoU-årsverk var 2001 ca kr var kostnaden ca kr. I beräkningen ingår inte grupperna Ej anställda doktorander och Annan forskande och undervisande personal utan anställning vidare ska de s.k. ALF-medlen exkluderas. (ALF-medel är det statliga anslag som universiteten vidarebefordrar till undervisningssjukhusen och som utgör ersättning till landstingen för FoU-insatser). År 2001 har det dock endast varit möjligt att identifiera en mindre del av ALF-medlen (257

14 SCB 14 UF 13 SM 0201 miljoner kronor av uppskattningsvis en miljard kronor) vilket innebär att kostnaden för ett FoU-årsverke överskattas något. Vidare har förändringar i insamlingssättet och en högre svarsandel påverkat kvalitén i uppgifterna om antalet FoU-årsverken så att de överskattningar som tidigare troligen skett undvikits år Se vidare Beskrivning av statistiken som återfinns på SCB:s webbplats. Mest resurser till medicinsk FoU En ämnesuppdelad redovisning av intäkter för FoU är möjlig fr.o.m. 1995/96 års undersökning. Som tidigare går mest resurser till det medicinska området, miljoner kr. Därefter följer teknikvetenskap och naturvetenskap med respektive miljoner kr. I tabell 8 i tabellbilagan, sidan 24 redovisas kostnaderna i fasta priser. Förändringarna mellan åren är i de flesta fall små. Samhällsvetenskap ökade mest Av de större ämnesområdena är det samhällsvetenskap som ökat mest mellan 1995/96 och Ökningen är ungefär 50 procent. För humaniora/religionsvetenskap är ökningen ungefär 40 procent medan teknikvetenskap och naturvetenskap har ökat med 35 respektive 27 procent. Medicin har ökat med 28 procent medan skogs- och jordbruksvetenskap har minskat med sju procent. Övriga forskningsområden, som i huvudsak består av tvärvetenskaplig forskning med olika inriktning, har ökat kraftigt (90 procent) men utgör ändå endast två procent av den totala FoU-verksamheten. Se också tabell 9 i tabellbilagan, sidan 25. Statens andel av finansieringen minskade De direkta statsanslagen, som 1999 för första gången sedan undersökningarna började utgjorde mindre än hälften (47 procent) av de totala resurserna för FoU, ligger kvar på samma andel även Fakultetsanslagen har ytterligare minskat sin andel medan övriga direkta statsanslag ökat något. Statliga myndigheter svarade för 14 och forskningsråden för sju procent. Staten stod således 2001 för 68 procent av finansieringen jämfört med 70 procent år 1999, 73 procent år 1997 och 81 procent 1995/96. Forskningsstiftelsernas andel av finansieringen har ökat något och utgjorde 2001 sex procent av finansieringen. Om även dessa medel betraktas som statliga stiger statens andel till 74 procent. Se också tabell 9 i tabellbilagan, sidan 25. Teknikvetenskap får lägst andel från direkta statsanslag Staten är som tidigare framgått den största finansiären av FoU inom UoHsektorn. Alla ämnesområden får merparten av sin finansiering från staten. Hur mycket av den statliga finansieringen som kommer från direkta statsanslag, forskningsråd respektive statliga myndigheter varierar mellan ämnesområdena. Teknikvetenskap får lägst andel, 34 procent, av sina intäkter från direkta statsanslag. Störst andel av sina intäkter från direkta statsanslag får Odontologi. Se tabell 9 i tabellbilagan, sidan 25. Fakulteterna bedriver FoU inom sina huvudämnen FoU-verksamheten inom resp. fakultet är i de flesta fall koncentrerad till huvudämnet. Endast vid ett fåtal fakulteter förekommer nämnvärd verksamhet utanför huvudämnet. Vid fakulteten för jord- och skogsbruk (JLT) vid Lantbruksuniversitetet är 25 procent av verksamheten naturvetenskap och vid tekniska fakulteten är 10 procent naturvetenskap och 5 matematik. Se vidare tabell 22 i tabellbilagan, sidan 55.

15 SCB 15 UF 13 SM 0201 Investeringar störst inom teknikvetenskap Investeringsutgifterna uppgick 2001 till miljoner kr. De investeringar som avses är investeringar i byggnader, mark och fastigheter samt i maskiner och inventarier. Investeringarna kan redovisas per fakultet för de lärosäten som har fakultetsindelning. Ungefär hälften av investeringarna gjordes inom teknikvetenskapliga fakulteten. Räknat i fasta priser har investeringarna ökat med 50 procent eller ca 500 milj. kr jämfört med år Se vidare tabell 24 i tabellbilagan, sidan 56.

16 SCB 16 UF 13 SM 0201 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

17 SCB 17 UF 13 SM FoU-årsverken fördelade på lärosäte 1989/ Absolut och relativ fördelning 1. R&D man-years (FTE) by man-power category and university unit. Absolute and relative figures Lärosäte 1989/ / / / / Samtliga lärosäten Uppsala universitet Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Lunds universitet Göteborgs universitet s universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungliga tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Handelshögskolan i Sveriges lantbruksuniversitet Karlstads universitet 20 Växjö universitet Örebro universitet 20 Högskolan i Kalmar 20 Blekinge tekniska högskola 20 Högskolan i Jönköping Malmö högskola Mitthögskolan Mälardalens högskola Institutet för rymdfysik Lärosäten med grundläggande högskoleutbildning Konstnärliga högskolor Anm. Vårdhögskolorna och kategorierna övriga doktorander samt annan forskande och undervisande personal utan anställning ingår ej. 19 Handelshögskolan och de konstnärliga högskolorna i undersöktes inte år 1991/92 20 Har från och med år 1999 fått rätt till examination inom forskarutbildningen. Ingick tidigare i Lärosäten med grundläggande högskoleutbildning 21 Har från och med år 2000 fått rätt till examination inom forskarutbildningen. Se också not 20.

18 SCB 18 UF 13 SM FoU-årsverken 22 fördelade på tjänstekategorier 1989/ Absolut och relativ fördelning 2. R&D man-years (FTE) by man-power category and university unit. Absolute and relative figures Tjänstekategori 1989/ / / / / Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Samtliga tjänstekategorier Professorer Forskarassistenter Lektorer Adjunkter m.fl Forskare m.fl Forskningsassistenter Doktorander med doktorandtjänst Assistenter med utbildningsbidrag Doktorander med utbildningsbidrag Administrativ personal Forskningsingenjörer m.fl. Laboratoriebiträden, tekniker Övrig teknisk personal Åren 1989/90 och 1991/92 ingår laboratoriebiträden i kategorin "Övrig teknisk personal". 23 Anm. Vårdhögskolorna och kategorierna övriga doktorander samt forskande och undervisande personal utan anställning ingår ej. 24 Handelshögskolan och de konstnärliga högskolorna i undersöktes inte år 1991/92

19 SCB 19 UF 13 SM FoU-årsverken efter tjänstekategori och kön 1989/ Relativ fördelning 3. R&D man-years (FTE) by man-power category and sex. Percent Tjänstekategori 1989/ / / / / Kv. Män Kv. Män Kv. Män Kv. Män Kv. Män Kv. Män Kv. Män Samtliga tjänstekategorier Professorer Forskarassistenter Högskolelektorer Högskoleadjunkter Forskare Forskningsassistenter Doktorander med doktorandtjänst Assistenter med utbildningsbidrag Administrativ personal Forskningsingenjörer. m.fl. Laboratoriebiträden, tekniker 27 Övrig teknisk personal År 1991/92 ingick inte mindre och medelstora högskolor och konstnärliga högskolor årsverken som ej kunnat hänföras till visst verksamhetsområde ingick ej år 1993/ År 1991/92 och 1989/90 ingick kategorin laboratoriebiträden m fl i "Övrig teknisk personal"

20 SCB 20 UF 13 SM Arbetstidens relativa fördelning 28 per lärosäte 1997/ Relative distribution of working-hours by university unit FoU-verksamhet Undervisning på: Annat Grundutbildningsnivå Forskarutbildningsnivå 1997/ / / / Samtliga lärosäten Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet s universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Handelshögskolan i Sveriges lantbruksuniversitet 29 Högskolan i Kalmar Karlstads universitet 30 Växjö universitet Örebro universitet Blekinge tekniska högskola 30 Högskolan i Jönköping Malmö högskola Mitthögskolan Mälardalens högskola Institutet för rymdfysik Lärosäten med grundläggande högskoleutbildning Högskolor Konstnärliga högskolor Vårdhögskolor Beräkningarna är gjorda exklusive datacentraler, universitetsbibliotek och central förvaltning samt exklusive lokalvårdare/ekonomibiträden och föreläsare/timanställda. 29 För SLU ingår undervisning på forskarutbildningsnivå i FoU-verksamheten 1997/98 och Ett antal lärosäten har från och med år 1999 fått rätt till examination inom forskarutbildningen.

21 SCB 21 UF 13 SM Arbetstidens relativa fördelning / per verksamhetsområde 5. Relative distribution of working-hours by field of science Verksamhetsområde FoU-verksamhet Grundutbildningsnivå Undervisning på: Forskarutbildningsnivå Annat 1997/ / / / Konstnärlig verksamhet Teologi Juridik Samhällsvetenskap Medicin Odontologi Farmaci Naturvetenskap Teknikvetenskap Samtliga verksamhetsområden Humaniora Lantbruksvetenskap Skogsvetenskap Veterinärmedicin Tvärvetenskap Lärarutbildning Okänt verksamhetsområde Vårdhögskolor Beräkningarna är gjorda exklusive datacentraler, universitetsbibliotek och central förvaltning samt exklusive lokalvårdare/ekonomibiträden och föreläsare/timanställda 32 År 2001 ingår även teologi i verksamhetsområdet Humaniora. 33 För SLU ingår undervisning på forskarutbildningsnivå i FoU-verksamheten 1997/98 och För de flesta mindre och medelstora lärosätena har ingen uppdelning på verksamhetsområden kunnat göras.

22 SCB 22 UF 13 SM Arbetstidens relativa fördelning 35 per tjänstekategori 1997/98, 1999 och Relative distribution of working-hours by man-power category FoU-verksamhet Undervisning på: Grundutbildningsnivå Forskarutbildningsnivå 36 Annat 1997/ / / / Samtliga tjänstekategorier Professorer Forskarassistenter Lektorer, docenter Adjunkter m.fl Forskare m.fl Forskningsassistenter Doktorander m. doktorandtjänst Assistenter med utbildningsbidrag Ej anställda doktorander 37 Annan forskande och undervisande personal utan anställning Administrativ personal Forskningsingenjörer m.fl. Laboratoriebiträden, tekniker Övrig teknisk personal Beräkningarna är gjorda exklusive datacentraler, universitetsbibliotek och central förvaltning samt exklusive lokalvårdare/ ekonomibiträden och föreläsare/timanställda. 36 För SLU ingår undervisning på forskarutbildningsnivå i FoU-verksamheten 1997/98 och Doktorander med utbildningsbidrag och övriga doktorander.

23 SCB 23 UF 13 SM FoU-årsverken efter lärosäte och utbildningsnivå Procent 7. R&D person-years (FTE) by university unit and level of education. Percent Lärosäte Utbildningsnivå Totalt Uppgift saknas Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial - 2 år > 2 år < 3 år 3 - år Forskarutbildning Totalt Universitet och högskolor med vetenskapsområde Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet s universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Handelshögskolan i Sveriges lantbruksuniversitet Karlstads universitet Växjö universitet Örebro universitet Högskolan i Kalmar Blekinge tekniska högskola Högskolan i Jönköping Malmö högskola Mitthögskolan Mälardalens högskola Forskningsinstitut Övriga högskolor Konstnärliga högskolor Övriga utbildningsanordnare

24 SCB 24 UF 13 SM Intäkter (driftkostnader) för FoU 1995/ fördelade på ämnesområden. Mnkr års priser 8. Current costs for R&D by research area. MSEK prices Ämnesområde 1995/ Mnkr % Mnkr % Mnkr % Mnkr % Totalt Humaniora och religionsvetenskap Rättsvetenskap/juridik Samhällsvetenskap Matematik Naturvetenskap Teknikvetenskap Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering Medicin Odontologi Farmaci Veterinärmedicin Övriga forskningsområden Ej ämnesuppdelat

25 SCB 25 UF 13 SM Intäkter (driftkostnader) för FoU fördelade på ämnesområde och finansiär Distribution of R&D current costs by field of science and source of funds Ämne Direkta statsanslag 38 Forskningsråd Statliga myndigheter Kommuner och landsting Svenska företag Svenska org. utan vinstsyfte Forskningsstiftelser Utlandet 39 EU Övriga 40 Samtliga Totalt Humaniora och religionsvetenskap Rättsvetenskap och juridik Samhällsvetenskap Matematik Naturvetenskap Teknikvetenskap Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering Medicin Odontologi Farmaci Veterinärmedicin Övriga forskningsområden Ej ämnesuppdelat Direkta statsanslag motsvaras av fakultetsanslag och övriga FoU-anslag. 39 Utlandet motsvaras av utländska företag och utländska organisationer utan vinstsyfte. 40 Övriga motsvaras av egna stiftelser och fonder samt övriga finansiärer.

26 SCB 26 UF 13 SM Anställda, heltidspersoner och FoU-årsverken inom högskolesektorn år Number of employees (head-count and FTE) and person-years for R&D in the higher education sector Lärosäte Antal FoUårsverken totalt 2001 Antal personer Anställda Ej anställda 41 Antal heltidspersoner Antal årsverken 2001 Heltidspersoner Årsverken Samtliga lärosäten Universitet Totalt Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet s universitet Umeå Universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Handelshögskolan i Sveriges lantbruksuniversitet Karlstads universitet Växjö universitet Örebro universitet Högskolor med vetenskapsområde Totalt Högskolan i Kalmar Blekinge tekniska högskola Högskolan i Jönköping Malmö högskola Mitthögskolan Mälardalens högskola Övriga högskolor Totalt Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan på Gotland Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Idrottshögskolan i Lärarhögskolan i Södertörns Högskola Övriga doktorander samt Forskande personal utan anställning vid lärosätet. 42 För de flesta kommunala och enskilda högskolorna (undantag Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping) är antalet personer beräknat ur uppgiften om antalet heltidspersoner.