Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer. Kv M Kv M Kv M. Utrikes födda Inrikes födda
|
|
- Mikael Lindgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UF 56 SM 0401 Högutbildade utrikes födda Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer Highly educated foreign-born persons I korta drag En tredjedel utan arbete Utrikes födda med en högskoleutbildning arbetade i mindre utsträckning än inrikes födda personer med en motsvarande utbildning. Två tredjedelar av utrikes födda hade arbete som huvudsaklig verksamhet under mätveckan, 26 april 2 maj Motsvarande siffra för inrikes födda var 84 procent. Det fanns dels skillnader mellan könen och dels också beroende på var man utbildat sig bland de utrikes födda. De utrikes födda männen hade arbete som huvudsaklig verksamhet i något större utsträckning än kvinnorna. I gruppen som utbildade sig i Sverige var det däremot en högre andel bland kvinnorna än männen som angav arbete som huvudsaklig verksamhet. Om man inkluderar även dem som arbetat minst en timme under mätveckan ökar andelen utrikes födda med arbete från två tredjedelar till tre fjärdedelar. Arbete under mätveckan. Procent Minst en timmes arbete under mätveckan Arbete som huvudsaklig verksamhet 20 0 Kv M Kv M Kv M Utländsk utbildning Svensk utbildning Utrikes födda Inrikes födda Sinisa Sauli, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 9 december Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.
2 SCB 2 UF 56 SM 0401 Många har arbete som inte motsvarar deras utbildning Två av tio av högutbildade utrikes födda hade ett förvärvsarbete som inte kräver en högskoleutbildning. Detta var mest förekommande bland män från Afrika och bland asiatiska kvinnor. I gruppen utrikes födda med utländsk utbildning återfanns lägst andel personer med arbete som högskoleutbildningen är inriktad mot. Något bättre klarade sig de med svensk utbildning. Andel förvärvsarbetande samt överensstämmelse med utbildningen under 26 april 2 maj Procent Arbete som inte kräver en högskoleutbildning Arbete som kräver annan högskoleutbildning Arbete som överensstämmer med högskoleutbildningen 0 Kv M Kv M Kv M Utländsk utbildning Svensk utbildning Utrikes födda Inrikes födda Arbetslöshet högst bland personer födda i Asien och Afrika Arbetslösheten var betydligt högre bland de utrikes födda än bland de inrikes födda under mätveckan. var det elva procent av utrikes födda och tre procent bland högskoleutbildade inrikes födda som angav arbetslöshet som huvudsaklig verksamhet under mätveckan. Arbetslösheten var högst bland utrikes födda från Asien och Afrika och lägst bland dem från Norden. Många saknar kontakter En stor andel högutbildade utrikes födda bedömde att avsaknad av kontakter är det största hindret för att få ett arbete som överensstämmer med deras utbildning. Ett icke svenskt namn och den utländska bakgrunden bedömdes också vara viktiga skäl till att de inte får ett sådant arbete. Mönstret var likartat bland utrikes födda oavsett utländsk eller svensk utbildning och kön. Utrikes födda känner sig oftare orättvist behandlade Utrikes födda känner sig oftare orättvist behandlade på arbetet jämfört med inrikes födda personer. Det gäller både lön, arbetsuppgifter, karriär och kompetensutveckling. Utrikes födda med utländsk utbildning känner sig oftare orättvist behandlade på arbetet än de med svensk utbildning.
3 SCB 3 UF 56 SM 0401 Många som saknar arbete behärskar svenska och engelska språket Två tredjedelar av de utrikes födda med utländsk utbildning som inte hade något arbete under mätveckan svarade att de till stor del eller helt klarar att delta i en diskussion på svenska. Drygt hälften bedömde att de klarar samma sak på engelska. En liknande mönster återfinns även när det gäller att göra muntliga presentationer, argumentera och övertyga eller göra skriftliga rapporter på svenska respektive engelska. Om undersökningen Högutbildade utrikes födda är en urvalsenkät. Syftet med undersökningen var att kartlägga situationen på arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda personer, i vilken omfattning de arbetar och i vilken mån deras arbete motsvarar deras utbildning. Populationen omfattade utrikes födda personer mellan 25 och 64 år som hade minst treårig högskoleutbildning samt hade invandrat till Sverige mellan 1991 och I urvalet ingick personer födda utomlands. Det fanns även en kontrollgrupp, personer födda i Sverige, för att kunna jämföra resultaten med de personer som är födda utomlands.
4 SCB 4 UF 56 SM 0401 Innehåll Statistiken med kommentarer 9 En tredjedel utan arbete 10 Två tredjedelar har arbete som huvudsaklig verksamhet 11 Arbetslöshet högst bland personer födda i Asien och Afrika 11 Många har arbete som inte motsvarar deras utbildning 12 Svårt att få rätt arbete 13 Svårast för afrikanska och asiatiska utrikes födda 13 En fjärdedel har sökt många jobb 14 Många saknar kontakter 15 Många som saknar förvärvsarbete behärskar svenska och engelska språket 16 Utrikes födda känner sig oftare orättvist behandlade 18 Många har arbetat inom rätt område utomlands 20 Hälften har värderat sin utbildning, något fler kvinnor än män 21 Tabeller 22 Teckenförklaring 22 1a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Huvudsaklig verksamhet under veckan 26 april 2 maj Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 22 1b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Huvudsaklig verksamhet under veckan 26 april 2 maj Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 24 2a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Arbetade minst en timme under veckan 26 april 2 maj Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 25 2b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Arbetade minst en timme under veckan 26 april 2 maj Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 27 3a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Anställningsform för dem som arbetade under veckan 26 april 2 maj Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 28 3b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Anställningsform för dem som arbetade under veckan 26 april 2 maj Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95- procentiga konfidensintervall. Procent. 30 4a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Sektor för dem som arbetade under veckan 26 april 2 maj Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95- procentiga konfidensintervall. Procent. 31 4b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Sektor för dem som arbetade under veckan 26 april 2 maj Fördelning på
5 SCB 5 UF 56 SM 0401 ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 33 5a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Veckoarbetstid för dem som arbetade under veckan 26 april 2 maj Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 34 5b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Veckoarbetstid för dem som arbetade under veckan 26 april 2 maj Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95- procentiga konfidensintervall. Procent. 36 6a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Arbetets överensstämmelse med utbildningen för dem som arbetade under veckan 26 april 2 maj Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 37 6b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Arbetets överensstämmelse med utbildningen för dem som arbetade under veckan 26 april 2 maj Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 39 7a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Arbete som högskoleutbildningen är inriktad mot i Sverige. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 41 7b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Arbete som högskoleutbildningen är inriktad mot i Sverige. Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 43 8a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Arbete som kräver annan högskoleutbildningen i Sverige. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 44 8b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Arbete som kräver annan högskoleutbildningen i Sverige. Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 46 9a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Arbete som inte kräver högskoleutbildningen i Sverige. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 47 9b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Arbete som inte kräver högskoleutbildningen i Sverige. Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Arbete utanför Sverige som högskoleutbildning är inriktad mot. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Arbete utanför Sverige som kräver annan högskoleutbildning. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Arbete utanför Sverige som inte kräver en högskoleutbildning. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 54
6 SCB 6 UF 56 SM a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Svårigheter med att få arbete som högskoleutbildning är inriktad mot. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95- procentiga konfidensintervall. Procent b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Svårigheter med att få arbete som högskoleutbildning är inriktad mot. Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Saknad av yrkeserfarenheter som skäl att inte få arbete som högskoleutbildning är inriktad mot. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Saknad av referenser från arbetsgivare som skäl att inte få arbete som högskoleutbildning är inriktad mot. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Avsaknad av kontakter som hinder att få arbete som högskoleutbildning är inriktad mot. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Svår beskrivlig kompetens som skäl att inte få arbete som högskoleutbildning är inriktad mot. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Icke svenskt namn som skäl att inte få arbete som högskoleutbildning är inriktad mot. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Härkomst som skäl att inte få arbete som högskoleutbildning är inriktad mot. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Språksvårigheter som hinder att få arbete som högskoleutbildning är inriktad mot. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Orättvist behandling vad gäller lön. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Orättvist behandling vad gäller lön. Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Orättvist behandling vad gäller arbetsuppgifter. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Orättvist behandling vad gäller arbetsuppgifter. Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Orättvist behandling vad gäller karriär. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel
7 SCB 7 UF 56 SM 0401 och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Orättvist behandling vad gäller karriär. Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Orättvist behandling vad gäller kompetensutveckling. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Orättvist behandling vad gäller kompetensutveckling. Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Färdighet - att läsa och förstå en enklare text på svenska. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Färdighet - att skriva en enklare text på svenska. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Färdighet - att delta i en diskussion på svenska. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Färdighet - att argumentera och övertyga på svenska. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Färdighet - att göra muntliga presentationer på svenska. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Färdighet - att göra skriftliga rapporter på svenska. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Färdighet - att läsa och förstå en enklare text på engelska. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Färdighet - att läsa och förstå en enklare text på engelska. Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Färdighet - att skriva en enklare text på engelska. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Färdighet - att skriva en enklare text på engelska. Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Färdighet - att delta i en diskussion på engelska. Fördelning på ålder, inriktning,
8 SCB 8 UF 56 SM 0401 världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Färdighet - att delta i en diskussion på engelska. Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Färdighet - att argumentera och övertyga på engelska. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Färdighet - att argumentera och övertyga på engelska. Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Färdighet - att göra muntliga presentationer på engelska. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Färdighet - att göra muntliga presentationer på engelska. Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Färdighet - att göra skriftliga rapporter på engelska. Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Färdighet - att göra skriftliga rapporter på engelska. Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 114 Fakta om statistiken 115 Detta omfattar statistiken 115 Definitioner och förklaringar 115 Så görs statistiken 116 Statistikens tillförlitlighet 116 Bra att veta 116 Annan statistik 116 In English 117 List of tables 119 List of terms 122
9 SCB 9 UF 56 SM 0401 Statistiken med kommentarer Högutbildade utrikes födda är en urvalsundersökning. Uppgifterna samlades in via postenkäter. Syftet med undersökningen var att kartlägga situationen på arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda personer, i vilken omfattning de arbetar och i vilken mån deras arbete motsvarar deras utbildning. I urvalet ingick personer födda utomlands. Det fanns även en kontrollgrupp, personer födda i Sverige, för att kunna jämföra resultaten med de personer som är födda utomlands. Urvalsramen omfattade utrikes födda personer med minst treårig eftergymnasial utbildning. Av dessa personer var det nästan tio procent som angav att de hade en kortare utbildning och därmed inte redovisas i statistiken. Urvalsramen konstruerades med hjälp av Registret över befolkningens utbildning (Utbildningsregistret). Ramen omfattade utrikes födda personer mellan 25 och 64 år som hade minst treårig högskoleutbildning samt hade invandrat till Sverige mellan 1991 och Denna grupp kallas fortsättningsvis utrikes födda. Högutbildade utrikes födda efter utbildning och kön. Antal Sv ensk utbildning Utländsk utbildning Samtliga Kv innor Män 85 procent av populationen hade utländsk högskoleutbildning och 15 procent hade en svensk högskoleutbildning. I Utbildningsregistret saknas uppgift om utbildning för ca 6 procent av de utrikes födda. Det finns förmodligen fler personer födda utomlands som har minst en treårig högskoleutbildning än de som redovisas i denna publikation.
10 SCB 10 UF 56 SM 0401 En tredjedel utan arbete Högutbildade utrikes födda arbetade i mindre utsträckning än inrikes födda personer med en motsvarande utbildning. En tredjedel av de högutbildade utrikes födda inte hade arbete som huvudsaklig verksamhet under mätveckan, 26 april 2 maj Motsvarande siffra för inrikes födda var betydligt lägre 1. Det fanns dels skillnader mellan könen och dels också beroende på var man utbildat sig bland de utrikes födda. De utrikes födda männen hade arbete som huvudsaklig verksamhet i något större utsträckning än kvinnorna. I gruppen som utbildat sig i Sverige var det däremot en högre andel bland kvinnorna än männen som angav arbete som huvudsaklig verksamhet. En högre andel utrikes födda som har fått sin utbildning i Sverige hade arbete som huvudsaklig verksamhet jämfört med dem som har skaffat sig en utbildning utomlands. Bara sex av tio utrikes födda med utländsk utbildning hade arbete som huvudsaklig verksamhet under mätveckan. Ålder är en tänkbar förklaring till denna skillnad mellan utländsk och svensk utbildning. Utrikes födda i de yngre ålderskategorierna har oftare en svensk högskoleutbildning och arbetar i större utsträckning än de äldre utrikes födda (se även tabell 2a och 2b). Arbete under mätveckan. Procent Minst en timmes arbete under mätveckan Arbete som huvudsaklig verksamhet 20 0 Kv M Kv M Kv M Utländsk utbildning Svensk utbildning Utrikes födda Inrikes födda 1 Observera att andelen förvärvsarbetande med minst en timmes arbete är högre än andelen med bara arbete som huvudsaklig verksamhet. Det beror på att personer som har en annan huvudsaklig verksamhet än arbete kan vara arbetande. För att räknas som arbetande krävdes minst en timmes avlönat arbete under mätveckan, 26 april 2 maj Syftet med att definiera ett arbete på detta sätt är att det är standard internationellt.
11 SCB 11 UF 56 SM 0401 Två tredjedelar har arbete som huvudsaklig verksamhet Två tredjedelar av de högutbildade utrikes födda hade arbete som huvudsaklig verksamhet under mätveckan. Motsvarande siffra för inrikes födda var 84 procent. Bland utrikes födda arbetade männen i något större utsträckning än kvinnorna. Andelen arbetande skilde sig avsevärt med avseende på från vilken världsdel man kom ifrån (se även tabell 1a och 1b). Huvudsaklig verksamhet under mätveckan. Procent 100 Utr. födda kv innor Utr. födda män Inrikes födda kv innor Inrikes födda män Arbete Egen företagare Arbetslös Studier Annat Arbetslöshet högst bland personer födda i Asien och Afrika Arbetslösheten var betydligt högre bland de utrikes födda än bland de inrikes födda under mätveckan, 26 april 2 maj var det elva procent av utrikes födda och tre procent bland högskoleutbildade inrikes födda som angav arbetslöshet som huvudsaklig verksamhet under mätveckan. Arbetslösheten var högst bland utrikes födda från Asien och Afrika och lägst bland dem från Norden. En fjärdedel av de utrikes födda i åldersgruppen år var arbetslösa vilket kan jämföras med två procent bland lika gamla inrikes födda. Bland utrikes födda mellan 25 och 34 år var arbetslösheten dubbelt så hög som bland jämnåriga inrikes födda. Arbetslösa under mätveckan fördelade efter världsdel och kön. Procent Kvinnor Män Asien Afrika Nordamerika Europa Sydamerika EU15 Norden Utrikes födda Inrikes födda
12 SCB 12 UF 56 SM 0401 Många har arbete som inte motsvarar deras utbildning Två av tio av högutbildade utrikes födda hade ett förvärvsarbete som inte kräver en högskoleutbildning. Detta var mest förekommande bland män från Afrika och bland asiatiska kvinnor. Bäst klarade sig de nordiska invandrarna, båda könen. De arbetade med det de är utbildade för i nästan lika stor utsträckning som inrikes födda (se även tabell 6a och 6b). I gruppen utrikes födda med utländsk utbildning återfanns lägst andel personer med arbete som högskoleutbildningen är inriktad mot. Något bättre klarade sig de med svensk utbildning. Generellt kan man säga att de som har studerat i Sverige samt personer som har hälso- och sjukvård som inriktning har haft lättare att få ett arbete som överensstämmer med sin utbildning. Detta gällde oavsett härkomst. Andel förvärvsarbetande samt överensstämmelse med utbildningen under mätveckan. Procent Arbete som inte kräver en högskoleutbildning Arbete som kräver annan högskoleutbildning Arbete som överensstämmer med högskoleutbildningen 0 Kv M Kv M Kv M Utländsk utbildning Svensk utbildning Utrikes födda Inrikes födda Andel som hade arbete som överensstämmer med högskoleutbildningen fördelat efter världsdel och kön. Procent Kvinnor Män Afrika Asien Sydamerika Europa Nordamerika EU15 Norden Utrikes födda Inrikes födda
13 SCB 13 UF 56 SM 0401 Svårt att få rätt arbete Hälften av samtliga högutbildade utrikes födda personer bedömde att de hade svårt att få ett arbete som överensstämmer med deras utbildning. Bara en tredjedel ansåg sig inte ha problem att få ett sådant arbete. 16 procent har aldrig sökt ett arbete som motsvarar deras utbildning och det handlar till stor del om personer som har kommit till Sverige under de senare åren. Utrikes födda som var utbildade inom teknikområdet hade svårast att få arbete. Lättast hade utbildade inom hälso- och sjukvårdsområdet (se även tabell 13a och 13b). De utrikes födda hade haft svårt att få arbete som överensstämde med utbildningen oavsett om de studerat utomlands eller i Sverige. Svårast hade utrikes födda kvinnor och män med utländsk utbildning. Utrikes födda män med svensk utbildning hade haft det nästan lika svårt medan utrikes födda kvinnor med svensk utbildning hade det något lättare. Bedömning av hur svårt det är att få arbete som överensstämmer med utbildningen fördelat efter härkomst, utbildning och kön. Procent Hade inte svårt Hade svårt 20 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Utländsk utbildning Svensk utbildning Utrikes födda Inrikes födda Svårast för afrikanska och asiatiska utrikes födda Bland utrikes födda från afrikanska och asiatiska länder bedömde sex av tio att de hade svårt att få arbete som utbildningen är inriktad mot. De utrikes födda från Norden och EU hade lättast att få ett sådant arbete. Andel som hade svårt att få arbete som överensstämmer med utbildningen fördelat efter världsdel och kön. Procent Kvinnor Män Afrika Asien Europa Sydamerika Nordamerika EU15 Norden Utrikes födda Inrikes födda
14 SCB 14 UF 56 SM 0401 En fjärdedel har sökt många jobb Utrikes födda har sökt betydligt fler arbeten som överensstämmer med högskoleutbildningen än inrikes födda. En fjärdedel har sökt mer än 15 arbeten. Det var dock en högre andel utrikes födda med svensk än med utländsk utbildning som hade sökt mer än 15 arbeten. Sökta arbeten som överensstämmer med utbildningen. Procent Mer än Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Utländsk utbildning Svensk utbildning Utrikes födda Inrikes födda Trots mer än 15 sökta arbeten har endast en tredjedel av gruppen med utrikes födda personer fått ett arbete som överensstämmer med utbildningen. En fjärdedel hade inget arbete alls. Utrikes födda som sökt mer än 15 arbeten som överensstämmer med utbildningen. Andel förvärvsarbetande Arbete som inte kräver en högskoleutbild. Kvinnor Män Inget arbete Arbete som inte kräver en högskoleutbild. Inget arbete Arbete som kräver annan högskoleutbild. Arbete som överensstämmer med högskoleutbild. Arbete som kräver annan högskoleutbild. Arbete som överensstämmer med högskoleutbild.
15 SCB 15 UF 56 SM 0401 Många saknar kontakter En stor andel högutbildade utrikes födda bedömde att avsaknad av kontakter är det största hindret för att få ett arbete som överensstämmer med deras utbildning. Ett icke svenskt namn och den utländska bakgrund bedömdes också vara viktiga skäl till att de inte får ett sådant arbete. Mönstret var likartat bland utrikes födda oavsett utländsk eller svensk utbildning och kön. Två tredjedelar av utrikes födda från Europa bedömde att de saknar kontakter och därför hade svårt att få arbete som överensstämmer med utbildningen. Utrikes föddas bedömning av olika frågor om hur svårt det är att få arbete som motsvarar deras högskoleutbildning. Procent 100 Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Saknar Icke Härkomst Saknar Språk- Saknar Kompetenskontakter svenskt referenser svårigheter yrkes- en är svår namn från erfarenhet att beskriva arbetsgivare
16 SCB 16 UF 56 SM 0401 Många som saknar förvärvsarbete behärskar svenska och engelska språket Två tredjedelar av de utrikes födda med utländsk utbildning som inte hade något förvärvsarbete under mätveckan svarade att de till stor del eller helt klarar av att delta i en diskussion på svenska. Drygt hälften bedömde att de klarar samma sak på engelska. En liknande mönster återfinns även när det gäller att göra muntliga presentationer, argumentera och övertyga eller göra skriftliga rapporter på svenska respektive engelska. De utrikes födda med utländsk utbildning som hade ett förvärvsarbete under mätveckan bedömde att de klarar både svenska och engelska bättre än de utrikes födda utan arbete. Enligt egen bedömning, utrikes födda från Asien hade svårast att klara svenska språket. Utrikes födda från Sydamerika hade svårast att klara det engelska språket. Bedömning av olika frågor om svenska språket bland utrikes födda med utländsk utbildning som inte hade förvärvsarbete under mätveckan. Procent Inte alls Till viss del Till stor del/helt 20 0 Kv M Kv M Kv M Kv M Delta i en Göra muntliga Argumentera Göra skriftliga diskussion presentationer och övertyga rapporter på svenska på svenska på svenska på svenska Bedömning av olika frågor om svenska språket bland utrikes födda med utländsk utbildning som hade förvärvsarbete under mätveckan. Procent Inte alls Till viss del Till stor del/helt 20 0 Kv M Kv M Kv M Kv M Delta i en Göra muntliga Argumentera Göra skriftliga diskussion presentationer och övertyga rapporter på svenska på svenska på svenska på svenska
17 SCB 17 UF 56 SM 0401 Bedömning av olika frågor om engelska språket bland utrikes födda med utländsk utbildning som inte hade förvärvsarbete under mätveckan. Procent Inte alls Till viss del Till stor del/helt 20 0 Kv M Kv M Kv M Kv M Delta i en Göra muntliga Argumentera Göra skriftliga diskussion presentationer och övertyga rapporter på engelska på engelska på engelska på engelska Bedömning av olika frågor om engelska språket bland utrikes födda med utländsk utbildning som hade förvärvsarbete under mätveckan. Procent Inte alls Till viss del Till stor del/helt 20 0 Kv M Kv M Kv M Kv M Delta i en Göra muntliga Argumentera Göra skriftliga diskussion presentationer och övertyga rapporter på engelska på engelska på engelska på engelska
18 SCB 18 UF 56 SM 0401 Utrikes födda känner sig oftare orättvist behandlade Utrikes födda känner sig oftare orättvist behandlade på arbetet jämfört med inrikes födda personer. Det gäller både lön, arbetsuppgifter, karriär och kompetensutveckling. Utrikes födda med utländsk utbildning känner sig oftare orättvist behandlade på arbetet än de med svensk utbildning. Bland utrikes födda är det en högre andel män än kvinnor som känner sig orättvist behandlade på arbetet. Detta är inte karakteristiskt för de inrikes födda där en högre andel kvinnor känner sig orättvist behandlade jämfört med männen. Bedömning om orättvis behandling på arbetet när det gäller lön bland förvärvsarbetande. Procent Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt 20 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Utländsk utbildning Svensk utbildning Utrikes födda Inrikes födda Bedömning om orättvis behandling på arbetet vad gäller arbetsuppgifter bland förvärvsarbetande. Procent Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt 20 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Utländsk utbildning Svensk utbildning Utrikes födda Inrikes födda
19 SCB 19 UF 56 SM 0401 Bedömning om orättvis behandling på arbetet vad gäller karriär bland förvärvsarbetande. Procent Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt 20 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Utländsk utbildning Svensk utbildning Utrikes födda Inrikes födda Bedömning om orättvis behandling på arbetet vad gäller kompetensutveckling bland förvärvsarbetande. Procent Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt 20 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Utländsk utbildning Svensk utbildning Utrikes födda Inrikes födda
20 SCB 20 UF 56 SM 0401 Många har arbetat inom rätt område utomlands Många utrikes födda med utländsk högskoleutbildning har arbetat utanför Sverige efter sin högskoleutbildning. En tredjedel har arbetat utomlands i mer än fem år med ett arbete som motsvarar deras högskoleutbildning (se även tabell 10). I cirkeldiagrammet nedan fördelas den här gruppen på olika verksamheter. I den här gruppen var en fjärdedel utan arbete under mätveckan och knappt hälften hade arbete som överensstämde med högskoleutbildningen. Jämfört med samtliga utrikes födda med utländsk utbildning var det en högre andel som hade arbete som överensstämde med högskoleutbildningen. Andelen män som hade arbete var något högre än kvinnor likaså andelen män som hade arbete som överensstämde med högskoleutbildningen. En högre andel kvinnor än män i den här gruppen hade såväl högskolestudier som övriga studier som huvudsaklig verksamhet under mätveckan. Utrikes födda med utländsk högskoleutbildning som har haft ett arbete som högskoleutbildningen är inriktad mot, i mer än fem år utanför Sverige. Verksamheter under mätveckan. Procent Kvinnor Män Arbete som överensstämmer med högskoleutbildningen Övriga studier Högskolestudier Arbetslös Arbete som inte kräver en höskoleutbildning Annat Arbete som kräver annan högskoleutbildning Annat Övriga studier Högskolestudier Arbetslös Arbete som inte kräver en höskoleutbildning Arbete som kräver annan högskoleutbildning Arbete som överensstämmer med högskoleutbildningen Utrikes födda med utländsk utbildning. Verksamheter under mätveckan. Procent Kvinnor Män Övriga studier Högskolestudier Arbetslös Annat Arbete som överensstämmer med högskoleutbildningen Arbete som överensstämmer med högskoleutbildningen Övriga studier Högskolestudier Arbetslös Annat Arbete som inte kräver en höskoleutbildning Arbete som kräver annan högskoleutbildning Arbete som inte kräver en höskoleutbildning Arbete som kräver annan högskoleutbildning
21 SCB 21 UF 56 SM 0401 Hälften har värderat sin utbildning, något fler kvinnor än män Hälften av alla högutbildade utrikes födda har värderat sin utländska högskoleutbildning hos svenska myndigheter för att den ska vara giltig på den svenska arbetsmarknaden. En högre andel män än kvinnor har fått sin högskoleutbildning helt jämförbar med en motsvarande svensk utbildning. Värdering av utländska högskoleutbildningen bland utrikes födda. Procent 100 Kv innor Män Helt jämförbar Delv is jämförbar Inte alls jämförbar Sex av tio utrikes födda som har värderat sin utländska utbildning och fått den helt jämförbar med en motsvarande svensk utbildning hade ett arbete under mätveckan som överensstämde med utbildningen. Knappt hälften av de utrikes födda som hade fått en delvis jämförbar utbildning hade arbete som överensstämde med utbildningen. Det är ingen större skillnad mellan dem som har värderat och de som ej har värderat sin utbildning när det gäller arbetets överensstämmelse med utbildningen. De utrikes födda männen med delvis jämförbar utbildning hade i något högre grad än kvinnorna ett arbete som inte kräver en högskoleutbildning. Fyra av tio av dessa män hade ett sådant arbete. Arbetets överensstämmelse med utbildningen bland utrikes födda fördelade efter värdering och kön. Procent Arbete som inte kräver en högskoleutbildning Arbete som kräver annan högskoleutbildning Arbete som överensstämmer med högskoleutbildningen 0 Kv M Kv M Kv M Helt jämförbar Delvis jämförbar Värderat utbildning Ej värderat utbildning
22 SCB 22 UF 56 SM 0401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols 0 Mindre än 0,5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges 1a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Huvudsaklig verksamhet under veckan 26 april 2 maj Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 1a. Foreign-born persons with higher education. Principal activity during the week 26 April-2 May Divided by age, field, origins and sex. Point estimations and 95% confidence interval. Per cent. Vad gjorde du huvudsakligen under veckan 26 april - 2 maj 2004? Arbete Egen Arbets- Högskole- Övriga Annat Uppgift företagare lös studier studier saknas Samtliga Kvinnor Män Ålder år Kvinnor Män år Kvinnor Män år Kvinnor Män år Kvinnor Män Inriktning Pedagogik Kvinnor Män Humaniora Kvinnor Män Samhällsvetenskap Kvinnor Män Naturvetenskap Kvinnor Män
23 SCB 23 UF 56 SM a. (forts.) Vad gjorde du huvudsakligen under veckan 26 april - 2 maj 2004? Arbete Egen Arbets- Högskole- Övriga Annat Uppgift företagare lös studier studier saknas Teknik Kvinnor Män Hälso- och sjukvård Kvinnor Män Övriga och okända Kvinnor Män Världsdel Norden Kvinnor Män EU15 utom Danmark och Finland Kvinnor Män Europa och Sovjetunionen Kvinnor Män Afrika Kvinnor Män Nordamerika Kvinnor Män Asien Kvinnor Män Sydamerika, Ocean ien och okända Kvinnor Män
24 SCB 24 UF 56 SM b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Huvudsaklig verksamhet under veckan 26 april 2 maj Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 1b. Swedish-born persons with higher education. Principal activity during the week 26 April-2 May Divided by age, field and sex. Point estimations and 95% confidence interval. Per cent. Vad gjorde du huvudsakligen under veckan 26 april - 2 maj 2004? Arbete Egen Arbets- Högskole- Övriga Annat Uppgift företagare lös studier studier saknas Samtliga Kvinnor Män Ålder år Kvinnor Män år Kvinnor Män år Kvinnor Män år Kvinnor Män Inriktning Pedagogik Kvinnor Män Humaniora Kvinnor Män Samhällsvetenskap Kvinnor Män Naturvetenskap Kvinnor Män Teknik Kvinnor Män Hälso- och sjukvård Kvinnor Män Övriga och okända Kvinnor Män
25 SCB 25 UF 56 SM a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Arbetade minst en timme under veckan 26 april 2 maj Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 2a. Foreign-born persons with higher education. Worked at least one hour during the week 26 April-2 May Divided by age, field, origins and sex. Point estimations and 95% confidence interval. Per cent. Arbetade du minst en timme under veckan 26 april - 2 maj 2004? Ja Nej Uppgift saknas Samtliga Kvinnor Män Ålder år Kvinnor Män år Kvinnor Män år Kvinnor Män år Kvinnor Män Inriktning Pedagogik Kvinnor Män Humaniora Kvinnor Män Samhällsvetenskap Kvinnor Män Naturvetenskap Kvinnor Män Teknik Kvinnor Män Hälso- och sjukvård Kvinnor Män Övriga och okända Kvinnor Män Världsdel Norden Kvinnor Män EU15 utom Danmark och Finland Kvinnor Män
26 SCB 26 UF 56 SM a. (forts.) Arbetade du minst en timme under veckan 26 april - 2 maj 2004? Ja Nej Uppgift saknas Europa och Sovjetunionen Kvinnor Män Afrika Kvinnor Män Nordamerika Kvinnor Män Asien Kvinnor Män Sydamerika, Oceanien och okända Kvinnor Män
27 SCB 27 UF 56 SM b. Inrikes födda personer med högskoleutbildning. Arbetade minst en timme under veckan 26 april 2 maj Fördelning på ålder, inriktning och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 2b. Swedish-born persons with higher education. Worked at least one hour during the week 26 April-2 May Divided by age, field and sex. Point estimations and 95% confidence interval. Per cent. Arbetade du minst en timme under veckan 26 april - 2 maj 2004? Ja Nej Uppgift saknas Samtliga Kvinnor Män Ålder år Kvinnor Män år Kvinnor Män år Kvinnor Män år Kvinnor Män Inriktning Pedagogik Kvinnor Män Humaniora Kvinnor Män Samhällsvetenskap Kvinnor Män Naturvetenskap Kvinnor Män Teknik Kvinnor Män Hälso- och sjukvård Kvinnor Män Övriga och okända Kvinnor Män
28 SCB 28 UF 56 SM a. Utrikes födda personer med högskoleutbildning. Anställningsform för dem som arbetade under veckan 26 april 2 maj Fördelning på ålder, inriktning, världsdel och kön. Punktskattningar och 95-procentiga konfidensintervall. Procent. 3a. Foreign-born persons with higher education. Form of employment for those that worked during the week 26 April-2 May Divided by age, field, origins and sex. Point estimations and 95% confidence interval. Per cent. Vilken anställningsform hade du under veckan 26 april - 2 maj 2004? Fast, Vikariat Prov- Projekt- Annan tids- Annan Uppgift tillsvidare anställning anställning begränsad saknas Samtliga Kvinnor Män Ålder år Kvinnor Män år Kvinnor Män år Kvinnor Män år Kvinnor Män Inriktning Pedagogik Kvinnor Män Humaniora Kvinnor Män Samhällsvetenskap Kvinnor Män Naturvetenskap Kvinnor Män Teknik Kvinnor Män Hälso- och sjukvård Kvinnor Män Övriga och okända Kvinnor Män
Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige
Temarapport 29:4 Tema: Utbildning Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Utbildning och forskning Temarapport
Läs merEnkätundersökning våren 2008 bland examinerade från högskolan läsåret 2004/05. Utrikes födda hade arbete i lägre grad än inrikes födda
UF 86 SM 0802 Inträdet på arbetsmarknaden Enkätundersökning våren 2008 bland examinerade från högskolan läsåret 2004/05 The Entrance to the Labour Market I korta drag Utrikes födda hade arbete i lägre
Läs merEnkätundersökning våren 2006 bland avgångna från gymnasieskolan läsåret 2002/03. Kvinnor läser vidare, män arbetar. Svårt att få ett adekvat arbete
UF 86 SM 0601 Inträdet på arbetsmarknaden Enkätundersökning våren 2006 bland avgångna från gymnasieskolan läsåret 2002/03 The Entrance to the Labour Market I korta drag Kvinnor läser vidare, män arbetar
Läs merI korta drag På grund av ett antal felaktiga värden i tabell 3 och tabell 4 har en revidering av denna publikation skett.
UF 86 SM 0801 Inträdet på arbetsmarknaden, korrigerad 2008-12- 01 Enkätundersökning våren 2008 bland avgångna från gymnasieskolan läsåret 2004/05 The Entrance to the Labour Market I korta drag På grund
Läs merHögutbildade utrikes födda
Högutbildade utrikes födda UF0529 Denna dokumentation är upprättad i efterhand Detta dokument avser referensåret 2004. Det är framtaget 2018, och innehåller den information som var känd 2004. Det innebär
Läs merEnkätundersökning bland nybörjare i komvux höstterminen Att höja gymnasiebetyget vanligast bland de yngre
UF 35 SM 0301 Nybörjare i komvux Enkätundersökning bland nybörjare i komvux höstterminen 2000 First-year students autumn 2000 in municipal adult education I korta drag Att höja gymnasiebetyget vanligast
Läs merEnkätundersökning våren 2004 bland avgångna från gymnasieskolan och examinerade från högskolan läsåret 2000/01
UF 86 SM 0401 Inträdet på arbetsmarknaden Enkätundersökning våren 2004 bland avgångna från gymnasieskolan och examinerade från högskolan läsåret 2000/01 The Entrance to the Labour Market I korta drag Arbete
Läs merEnkätundersökning våren 2002 bland avgångna från gymnasieskolan och examinerade från högskolan läsåret 1998/99
UF 86 SM 0201 Inträdet på arbetsmarknaden Enkätundersökning våren 2002 bland avgångna från gymnasieskolan och examinerade från högskolan läsåret 1998/99 The Entrance to the Labour market I korta drag Allt
Läs merARBETSMARKNADEN för högutbildade utrikes födda
TEMARAPPORT 2016:3 UTBILDNING ARBETSMARKNADEN för högutbildade utrikes födda TEMARAPPORT 2016:3 UTBILDNING Arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda Statistiska centralbyrån 2016 Report 2016:3 The
Läs merEnkätundersökning våren 2006 bland examinerade från högskolan läsåret 2002/03. Utrikes födda hade svårare att få ett arbete än inrikes
UF 86 SM 0602 Inträdet på arbetsmarknaden Enkätundersökning våren 2006 bland examinerade från högskolan läsåret 2002/03 The Entrance to the Labour Market I korta drag Utrikes födda hade svårare att få
Läs merHigher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands
UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag
Läs mer20 Verksamhet efter utbildning
Utbildningsstatistisk årsbok 2012 20 Innehåll Fakta om statistiken... 411 Kommentarer till statistiken... 412 20.1 Verksamhet 1999 2009, året efter avgångsåret för avgångna från grund- och gymnasieskola
Läs merAndelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka
UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter
Läs merUtrikes föddas arbetsmarknadssituation
AM 110 SM 1402 Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 The labour market among foreign born 2005-2013 I korta drag Antalet utrikes födda ökade Den demografiska strukturen bland både inrikes och
Läs merHälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan
BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning
Läs merEnkätundersökning bland högskolestuderande våren 2007. Tre av fyra studerar för att öka sina chanser på arbetsmarknaden
UF 57 SM 0701 Högskolestuderandes levnadsvillkor Enkätundersökning bland högskolestuderande våren 2007 Living conditions of students in higher education I korta drag Tre av fyra studerar för att öka sina
Läs merRapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete
Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506
Läs merGenomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region
BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt
Läs merTEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda
TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background
Läs merUtländsk bakgrund för studerande i högre utbildning 2008/09
UF 19 SM 1001 Utländsk bakgrund för studerande i högre utbildning 2008/09 Foreign background among students in higher education 2008/09 I korta drag Allt fler studenter med utländsk bakgrund Läsåret 2008/09
Läs merGenomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region
BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen
Läs merEnkätundersökning bland icke yrkesverksamma förskollärare. Svagt intresse för att söka jobb som förskollärare. Högre lön och mindre barngrupper krävs
UF 61 SM 0501 Förskollärarförsörjningen 2005 Enkätundersökning bland icke yrkesverksamma förskollärare Preschool teacher supply 2005 I korta drag Svagt intresse för att söka jobb som förskollärare En tredjedel
Läs merAntalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar
JO 30 SM 1701 Sysselsättning i jordbruket 2016 Farm Labour Force in 2016 I korta drag Antalet sysselsatta fortsätter att minska År 2016 var antalet sysselsatta i jordbruket 171 400, en minskning med mindre
Läs merInternationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13
UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar
Läs merAnalyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan
Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande
Läs merHigher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands
UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag
Läs merJordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
Läs merSökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014
UF 46 SM 1401 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first
Läs merAntalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013
UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62
Läs merInträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Examinerade från högskolan 2006/2007. Utbildning och forskning
Temarapport 2010:6 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Utbildning Inträdet på arbetsmarknaden Examinerade från högskolan 2006/2007 Utbildning och forskning Temarapport 2010:6 Inträdet Tema:
Läs merUtrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt
Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt Syfte och bakgrund Ge en översikt av utrikes föddas position på svensk arbetsmarknad. Vad säger forskningen
Läs merArbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda 2009 UF0529
BV/UA 2010-09-16 1(10) Arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda 2009 UF0529 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merSvensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2014/15
UF 19 SM 1601 Universitet och högskolor Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2014/15 Swedish and foreign background among students and doctoral students in higher education 2014/15
Läs merMånga utländska doktorander lämnar Sverige efter examen
STATISTISK ANALYS 1(7) Avdelning / löpnummer 2019-02-25 / 1 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom
Läs merArbetsmarknaden för personer med låg utbildning
AM 110 SM 1704 Arbetsmarknaden för personer med låg utbildning 2005-2016 The labour market for persons with a lower level of education 2005-2016 I korta drag Temarapporten för tredje kvartalet 2017 beskriver
Läs merHögutbildade utvandrare återvänder. Utvandrade sjuksköterskor har återvänt. Många utrikes födda invandrare har hög utbildning
UF37 SM 0201 Befolkningens utbildning Ut- och invandrares utbildning 1987-2001 Educational attainment of emigrants and immigrants 1987-2001 I korta drag Högutbildade utvandrare återvänder Av de inrikes
Läs merTemaRAPPORT 2009:5. Tema: Utbildning. Högutbildades arbetsmarknad arbete inom examensområdet tre år efter examen. Utbildning och forskning
TemaRAPPORT 2009:5 Tema: Utbildning Högutbildades arbetsmarknad arbete inom tre år efter examen Utbildning och forskning Temarapport 2009:5 Tema: Utbildning Högutbildades arbetsmarknad arbete inom tre
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71
Läs merArbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU 4:e kvartalet Tema Undersysselsatta
AM 11 SM 1001 Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen 15-74 år, AKU 4:e kvartalet 2009. Tema Undersysselsatta Labour Force Survey: Fourth Quarter 2009 I korta drag Färre personer i arbete jämfört
Läs merPersonal vid universitet och högskolor
Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Personal vid universitet och högskolor 16 Personal vid universitet och högskolor Innehåll Fakta om statistiken... 356 Kommentarer till statistiken... 358 16.1 Anställda
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag
Läs merEnkätundersökning bland personer som avslutade långa kurser i folkhögskolan läsåret 2002/03
UF 38 SM 0601 Folkhögskoleuppföljning 2006 Enkätundersökning bland personer som avslutade långa kurser i folkhögskolan läsåret 2002/03 Folk high school follow up I korta drag En av fyra studerade i högskolan
Läs merSökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011
UF 46 SM 1101 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first
Läs merUtländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2006/07
UF 19 SM 0801 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2006/07 Undergraduate students and postgraduate students with foreign background 2006/07 I korta drag Fler studenter
Läs merAndelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka
UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå
Läs merSvensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2016/17
UF 19 SM 1801 Universitet och högskolor Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2016/17 Swedish and foreign background among students and doctoral students in higher education 2016/17
Läs merInternationell mobilitet i högskolan läsåret 2007/08 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2007/08
UF 20 SM 0901 Internationell mobilitet i högskolan läsåret 2007/08 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2007/08 I korta drag Ökad internationell rörlighet bland studenter
Läs merHögst utbildningsnivå i Stockholms län
UF 37 SM 1902 Befolkningens 2018 Educational attainment of the population 2018 I korta drag Högst snivå i Stockholms län Drygt en fjärdedel av befolkningen är högutbildad. De bor oftast i storstadskommuner
Läs merFortsatt stort exportöverskott i juli. Handelsnettot för januari-juli 2005 gav ett överskott på 94,2 miljarder kronor
Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för juli 2005, i löpande priser Foreign trade first released figures for July 2005 I korta drag Fortsatt stort exportöverskott i juli
Läs merAntalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,
JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning
Läs merHyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region
BO 39 SM 0901 Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad 2010-04-29 Rents for dwellings 2008 I korta drag Korrigering är gjord i tabell 20 för Jämtlands län och för Östersund. Uppgifterna för Ny hyra per
Läs merInträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Gymnasieavgångna 2006/2007. Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden
Temarapport 2010:5 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Utbildning Inträdet på arbetsmarknaden Gymnasieavgångna 2006/2007 Utbildning och forskning Temarapport 2010:5 Inträdet Tema: Utbildning
Läs merInternationell mobilitet i högskolan 2009/10, korrigerad International mobility in higher education from a Swedish perspective 2009/10
UF 20 SM 1101 Internationell mobilitet i högskolan 2009/10, korrigerad 2011-04-28 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2009/10 I korta drag Korrigering 2011-04-28 Korrigeringen
Läs merHögst utbildningsnivå i Stockholms län
UF 37 SM 1701 Befolkningens 2016 Educational attainment of the population 2016 I korta drag Högst snivå i Stockholms län Drygt en fjärdedel av befolkningen är högutbildad. De bor oftast i storstadskommuner
Läs merTema Ungdomsarbetslöshet
Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här
Läs merVilket var/är det roligaste ämnet i skolan?
Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande
Läs merForskande och undervisande personal
Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar
Läs merHögst utbildningsnivå i Stockholms län
UF 37 SM 1501 Befolkningens 2014 Educational attainment of the population 2014 I korta drag Högst snivå i Stockholms län Drygt en fjärdedel av befolkningen är högutbildad. De bor oftast i storstadskommuner
Läs merTabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05
Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig
Läs merBilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning
14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade
Läs merBEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.
1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2
Läs merAntalet personal i högskolan fortsätter att öka. Den forskande och undervisande personalen. Samtliga anställda
UF 23 SM 1901 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2018 Higher Education. Employees in Higher Education 2018 I korta drag Antalet personal i högskolan fortsätter att öka Sedan
Läs merTEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD
TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST 16 UKÄ ÅRSRAPPORT 218 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD Högre utbildning ökar chansen på arbetsmarknaden och
Läs merMichael Karlsson, SCB, tfn 019-17 64 81, michael.karlsson@scb.se
UF 37 SM 1301 Befolkningens 2012 Educational attainment of the population 2012 I korta drag Högst snivå i Stockholmsområdet Cirka 40 kommuner, oftast storstadskommuner och residensstäder, har en större
Läs merBefolkning efter bakgrund
Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den
Läs merStudenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En
Läs merUtländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05
UF 19 SM 0601 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 Undergraduate students and postgraduate students with foreign background 2004/05 I korta drag Andelen nybörjare
Läs mer5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv
Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen
Läs merHigher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16. Färre svenskar studerar utomlands
UF 20 SM 1603 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2015/16 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16 I korta drag
Läs merKvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.
UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande
Läs mer21 Verksamhet efter utbildning Activity after education
21 Verksamhet efter utbildning Activity after education Sida/ Page Tabell/ Table 414 Inledande text Text 416 21.1 Verksamhet 1991 2000, året efter av- Activity 1991 2000 the year after leaving gångsåret
Läs merBEFPAK-Befolkningsförändringar helår 2004 KF
BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 24 KF Tabell 13: Antal utrikes födda boende i kommunen och omflyttningar av utrikes födda fördelade efter världsdel och vistelsetid i Sverige 1 (5) Finland Norge Övriga
Läs merAndelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat
UF 23 SM 1701 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2016 Higher Education. Employees in Higher Education 2016 I korta drag Andelen forskande och undervisande personal med en
Läs merI korta drag Handelsnettot för september högre än väntat
HA 17 SM 0410 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för september 2004, i löpande priser Foreign trade first released figures for September 2004 I korta drag Handelsnettot
Läs merSvensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13
UF 19 SM 1401 Universitet och högskolor Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13 Swedish and foreign background among students and doctoral students in higher education 2012/13
Läs merAntalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december
JO 23 SM 1201 Antal nötkreatur i december 2011 Number of cattle in December 2011 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1
Läs merStatistiken med kommentarer
Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella
Läs merLöner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011
AM 52 SM 1201 Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 Wages/salaries and employment in the municipal sector 2011 I korta drag Medellönen var 25 000 kronor i kommunerna 2011 Den genomsnittliga
Läs merFigur A. Antal nötkreatur i december
JO 23 SM 1501 Antal nötkreatur i december 2014 Number of cattle in December 2014 I korta drag Antalet mjölkkor minskar Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1 436 487 st i december
Läs merVar fjärde doktorand har varit utomlands under forskarutbildningen
STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning / löpnummer 2018-10-16 / 7 Analysavdelningen Handläggare Eva Stening 08-563 087 63 eva.stening@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna
Läs merTEMARAPPORT 2013:3 UTBILDNING. Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande. Nybörjare 2005/06
TEMARAPPORT 2013:3 UTBILDNING Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande. Nybörjare 2005/06 TEMARAPPORT 2013:3 UTBILDNING Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande.
Läs merTudelad arbetsmarknad
Thomas Ljunglöf 2018-01-30 Tudelad arbetsmarknad I genomsnitt var 4,7 procent av landets akademiker arbetslösa eller verksamma i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd under 2017. Andelen är därmed
Läs merTudelad arbetsmarknad för akademiker
2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata
Läs merAndelen forskande och undervisande personal ökar i högskolan
UF 23 SM 1801 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2017 Higher Education. Employees in Higher Education 2017 I korta drag Andelen forskande och undervisande personal ökar i
Läs merJuli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor
HA 17 SM 0408 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för juli 2004, i löpande priser Foreign trade first released figures for July 2004 I korta drag Juli månads handelsnetto
Läs merStudiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2004 Repayment of student loans
Studiestöd 2004 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2004 Repayment of student loans UF 70 SM 0501 Studiestöd 2004 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2004 Repayment
Läs merAllt färre lärare med ped. utbildning
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller
Läs merArbetsmarknaden under 2018 för personer som hade hemmaboende barn under 12 år
AM 110 SM 1902 Arbetsmarknaden under 2018 för personer som hade hemmaboende barn under 12 år The labour market in 2018 for persons living with children under the age of 12 I korta drag I temarapporten
Läs merSamband mellan barns och föräldrars utbildning
TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning Statistiska centralbyrån 2016 Report 2016:1 Intergenerational
Läs mer2,7 procents hyreshöjning för hyresrätter. Knappt kr för 3 rum och kök
BO 39 SM 0801 Hyror i bostadslägenheter 2007 Rents for dwellings 2007. I korta drag 2,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 2,7 procent mellan januari 2007 och januari
Läs merLön och karriär för utlandsfödda ingenjörer
Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk
Läs mer2016 Thomas Ljunglöf. Arbetsmarknaden allt mer tudelad forsknings-h
2016 Thomas Ljunglöf Arbetsmarknaden allt mer tudelad forsknings-h Arbetsmarknaden alltmer tudelad Citera gärna ur skriften, men ange källa Saco mars 2017 www.saco.se Arbetsmarknaden alltmer tudelad I
Läs merMindre än hälften av de sysselsatta i personalutbildning. Antal utbildade personer och antal kursdeltagare 1 per halvår ,
UF 39 SM 1001 Personalutbildning Första halvåret 2010 Staff traning; January-June 2010 I korta drag Mindre än hälften av de sysselsatta i personalutbildning Under första halvåret 2010 deltog knappt två
Läs merTEMARAPPORT 2014:7 UTBILDNING. Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan
TEMARAPPORT 2014:7 UTBILDNING Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan TEMARAPPORT 2014:7 UTBILDNING Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:7
Läs merÅterbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007
Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 UF 70 SM 0801 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan
Läs merUtbildningsstatistisk årsbok 2013
Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Utbildning och forskning Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Statistiska centralbyrån 2012 Yearbook of Educational Statistics 2013 Official Statistics of Sweden Statistics
Läs merMånadsbrev från Kronofogdens doktorander december, 2018 av Davor Vuleta
Månadsbrev från Kronofogdens doktorander december, 2018 av Davor Vuleta Vad utmäter vi och hos vem? Det var länge sedan vi skrev något månadsbrev då all fokus ligger på teorier, tolkningar och annat smått
Läs merUtländsk bakgrund för studerande i grundutbildning 2001/02 och forskarutbildning 2000/01
UF 19 SM 0201 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning 2001/02 och forskarutbildning 2000/01 Undergraduate students (2001/02) and postgraduate students (2000/01) with foreign background I korta
Läs merUF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans
UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students
Läs mer