Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Transkript

1 STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer /8 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson Hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå samt på forskarnivå. Analyserna innefattar även utvecklingen inom personalområdet och högskolans ekonomi. Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14 Den genomsnittliga prestationsgraden för de studenter som var registrerade i högskolan läsåret 2013/14 var 81,4 procent, vilket är en ökning med knappt 1 procentenhet sedan läsåret 2012/13. Detta innebär att prestationsgraden har ökat fyra år i rad. Ökningen i prestationsgrad sker framför allt för de inresande studenterna Procent Kvinnor Män Total Figur 1. Prestationsgraden för samtliga studenter för läsåren 2004/ /14 fördelat på kön. Prestationsgraden är ett mått på i vilken utsträckning studenterna tar de högskolepoäng de är registrerade för ett visst läsår (för en mer detaljerad beskrivning av måttet prestationsgrad, se Utvecklingen av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /12, statistisk analys, 2014/9 och Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader, statistisk analys, 2013/2). Antalet tagna poäng följs upp för respektive kursregistrering under registreringsterminen och de tre efterföljande terminerna. De senaste uppgifterna som finns tillgängliga om prestationsgrad som mäts på detta sätt avser läsåret 2013/14 och presentationen baseras på perioden 2004/ /14. I tabellerna presenteras dock statistik endast från och med läsåret 2008/09 av utrymmesskäl. Utvecklingen av prestationsgraden presenteras här såväl på totalnivå som indelat efter studieform, kön, studietyp, ämnesområde, ålder, lärosäte och för svenska respektive inresande studenter. Analysen fokuserar främst på vad som har hänt det senaste läsåret. Svenska och inresande studenter särredovisas. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 2(14) Svenska studenter Prestationsgraden för svenska studenter relativt stabil På totalnivå ligger prestationsgraden på 82 procent för svenska studenter vilket är en ökning med 0.6 procentenheter sedan föregående läsår och en ökning med drygt 3 procentenheter under de senaste fyra läsåren. Inom samtliga studieformer var förändringarna sedan föregående läsår mindre än en procentenhet och detta gäller oavsett kön eller om utbildningen ges som campus- eller distansutbildning. Precis som tidigare år var prestationsgraden läsåret 2013/14 generellt sett högre på campusutbildning än på distansutbildning. Inom generella program och fristående kurser var skillnaden cirka 14 procentenheter medan på yrkesexamensprogram var skillnaden endast några procentenheter till campusutbildningens fördel. Kvinnor fortsätter att ha en högre prestationsgrad än männen oavsett om studierna sker på program eller på fristående kurser. Skillnaden mellan könen är cirka 6 procentenheter för campusstudier (med undantag för konstnärliga program) och drygt 10 procentenheter vid programbaserad distansutbildning medan på fristående kurser på distans är könsskillnaden runt 7 procentenheter.

3 3(14) Tabell 1.Prestationsgrader och antalet helårsstudenter för svenska studenter läsåren 2008/09 till 2013/14 fördelat på studieform, studietyp och kön. Prestationsgrad Helårsstudenter 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 Totalnivå Campus Kvinnor Män Distans Kvinnor Män Konstnärliga prog Campus Kvinnor Män Yrkesex.program Campus Kvinnor Män Distans Kvinnor Män Generella program Campus Kvinnor Män Distans Kvinnor Män Fristående kurser Campus Kvinnor Män Distans Kvinnor Män Prestationsgraden för svenska studenter minskar inom fristående kurser på distans för naturvetenskap och vård och omsorg På övergripande nivå för respektive ämnesområde har prestationsgraden legat relativt stabilt sedan föregående läsår. Det är framför allt för distansutbildningen inom fristående kurser som det har skett förändringar. Inom naturvetenskap samt vård och omsorg minskade prestationsgraden för fristående kurser på distans med drygt 4 respektive drygt 6 procentenheter. För naturvetenskap innebar detta att prestationsgraden minskade för andra läsåret i rad. Inom teknik ökade istället prestationsgraden med drygt 2 procentenheter på fristående kurser på distans sedan läsåret 2012/13.

4 4(14) Tabell 2. Prestationsgrader och antalet helårsstudenter för svenska studenter läsåren 20008/09 till 2013/14 fördelat på ämnesområde, studietyp och studieform (fristående kurser). Prestationsgrad Helårsstudenter 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 Juridik och samhällsvet Fristående kurser Campus Distans Generella program Yrkesexamensprogram Humaniora och teologi Fristående kurser Campus Distans Generella program Yrkesexamensprogram Teknik Fristående kurser Campus Distans Generella program Yrkesexamensprogram Naturvetenskap Fristående kurser Campus Distans Generella program Yrkesexamensprogram Vård och omsorg Fristående kurser Campus Distans Generella program Yrkesexamensprogram Medicin och odontologi Fristående kurser Campus Distans Generella program Yrkesexamensprogram

5 5(14) Studenter mellan 22 och 24 år har högst prestationsgrad Läsåret 2013/14 hade studenter i åldersgruppen åringar högst prestationsgrad, oavsett om de läste på yrkesexamensprogram, generella program eller på fristående kurser som gavs som campusutbildning. Lägst prestationsgrad hade generellt sett studenterna i de äldre åldersgrupperna. Undantaget var fristående kurser på distans där studenter som var 35 år eller äldre hade lika hög prestationsgrad som gruppen åringar med en prestationsgrad på 55 procent. Tabell 3. Prestationsgrader för svenska studenter läsåren 2006/07 till 2013/14 fördelat på ålder och studieform. Fristående kurser är uppdelat på campus och distans. 2008/ / / / / /14 Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans

6 6(14) Inresande studenter Prestationsgraden för inresande studenter fortsätter att öka De inresande studenterna består av två grupper: så kallade freemovers som kommer till Sverige för att studera på eget initiativ och utbytesstudenter som studerar i Sverige via något utbytesprogram. Freemovers läser framför allt på campusbaserade generella program medan utbytesstudenter framför allt läser på campusbaserade fristående kurser. Dessa två studieformer utgjorde läsåret 2013/14 89 procent av den totala volymen av kursregistreringar för inresande studenter mätt i antalet helårsstudenter. Nedan presenteras därför data enbart för kursregistreringar inom dessa två studieformer. Ser vi tillbaka några läsår så ökade prestationsgraden markant för inresande studenter mellan läsåret 2010/11 och 2011/12. Störst var ökningen för de inresande männen som läste fristående kurser där prestationsgraden ökade med drygt 6 procentenheter. Värt att notera är att denna ökning främst avsåg utbytesstudenter vilka inte berördes av de avgifter som infördes efter hösten 2011 för inresande studenter utanför EU/EES och Schweiz. Sedan läsåret 2011/12 har prestationsgraden fortsatt att öka men ökningen har främst skett på generella program. Generella program läses framför allt av freemoversstudenter och det var denna studentgrupp som avgiftsreformen påverkade. Ökning i prestationsgrad på generella program sker både för kvinnorna och männen men sedan läsåret 2011/12 har männens prestationsgrad ökat mer än kvinnornas. Männen har ökat med 6 procentenheter till 84 procent och kvinnorna med 5 procentenheter till 90 procent till läsåret 2013/14. Ökning i prestationsgrad på generella program sedan föregående läsår var cirka 2 procentenheter för båda könen. De inresande studenterna presterar alltså i nivå med de svenska studenterna på generella program men tar betydligt större andel av poängen per kursregistrering på fristående kurser, 83 procent för kvinnorna och 80 procent för männen jämfört med 70 respektive 64 procent för de svenska kvinnorna respektive männen (notera att det endast är campusstudier som jämförs här). Procent Inresande studenter Generella program - Kvinnor Fristående kurser - Kvinnor Generella program - Män Fristående kurser - Män Figur 2. Prestationsgraden för inresande studenter på campusutbildning läsåren 2004/ /14 fördelat på studietyp och kön.

7 7(14) Om vi studerar prestationsgraden för de inresande studenterna inom de olika ämnesområdena sker de största förändringarna inom teknik, naturvetenskap samt vård och omsorg. Inom teknikområdet minskar prestationsgraden med knappt 2 procentenheter på fristående kurser samtidigt som den ökar med drygt 5 procentenheter på generella program. Inom naturvetenskap ökar prestationsgraden på generella program med drygt 2 procentenheter medan den ligger oförändrad på fristående kurser. Inom vård och omsorg ökar prestationsgraden med knappt 3 procentenheter på både generella program och fristående kurser. Det sistnämnda området utgör emellertid en mindre del av den totala volymen av inresande studenter och påverkar därför inte den övergripande trenden i så stor utsträckning. Tabell 4. Prestationsgrader och antalet helårsstudenter för inresande studenter för fristående kurser och generella program per ämnesområde för läsåren 2008/09 till 2013/14. Endast campusutbildning presenteras. Prestationsgrad Helårsstudenter 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 Fristående kurser Juridik & samhällsvet Humaniora och teologi Teknik Naturvetenskap Konstnärligt område Medicin och odontologi Vård och omsorg Generella program Juridik & samhällsvet Humaniora och teologi Teknik Naturvetenskap Konstnärligt område Medicin och odontologi Vård och omsorg

8 8(14) Lärosätesjämförelser Prestationsgraden varierar också mellan lärosätena. Det är dock missvisande att jämföra den genomsnittliga prestationsgraden för all utbildning vid olika lärosäten utan att ta hänsyn till att lärosätenas utbildningsutbud skiljer sig åt. Nedan presenteras därför data per lärosäte fördelat på studieform (yrkesexamensprogram, generella program, konstnärliga program och fristående kurser). Fristående kurser är dessutom uppdelade på campus- och distansutbildning. Siffrorna avser både svenska och inresande studenter. Prestationsgraden skiljer sig även åt mellan olika ämnesområden men studieform utgör den viktigaste faktorn för att förklara skillnader i prestationsgrad. Vid en jämförelse mellan ämnesområden är det framför allt områdena medicin och odontologi, konstnärligt område samt vård och omsorg som utmärker sig med mycket hög prestationsgrad. Av tabell 5 nedan framgår bland annat att prestationsgraden legat relativt stabilt inom yrkesexamensprogram och generella program. Endast på ett fåtal lärosäten har prestationsgraden ökat eller minskat med 2 procentenheter eller mer. På fristående kurser däremot, särskilt på distanskurser, har prestationsgraden förändrats vid flera lärosäten. På distanskurser har prestationsgraden ökat med minst 2 procentenheter vid 7 lärosäten och vid 10 lärosäten har den minskat med minst 2 procentenheter. För campuskurser är motsvarande siffror 2 respektive 8 lärosäten. Närmare detaljer framgår av tabellen. För en djupare förståelse för skillnader i prestationsgrad mellan lärosäten hänvisas till UKÄ:s NU-databas där det enkelt går att få fram sammansättningen på ämnesområdena vid respektive lärosäte samt annan statistik som kan vara till hjälp för att bättre förstå siffrorna. Längre tidsserier finns att ladda ner i Excel-format från UKÄ:s hemsida.

9 9(14) Tabell 5. Prestationsgrader och antalet helårsstudenter för läsåren 2008/09 till 2013/14 per lärosäte fördelat på studieform och studietyp (fristående kurser). Prestationsgrad Helårsstudenter 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 Blekinge tekniska högskola Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Chalmers tekniska högskola Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Dans och Cirkushögskolan Konstnärliga program Yrkesexamensprogram Generella program * * Fristående kurser Campus Distans * * * * * * Ersta Sköndal högskola Konstnärliga program Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans * * Försvarshögskolan Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Gymnastik och -idrottshögskolan Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans * * * * * *

10 10(14) Göteborgs universitet Konstnärliga program Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Högskolan Dalarna Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Högskolan i Borås Konstnärliga program Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Högskolan i Gävle Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Högskolan i Halmstad Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Högskolan i Skövde Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Högskolan Kristianstad Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans

11 11(14) Högskolan Väst Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Karlstads universitet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Karolinska institutet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Konstfack Konstnärliga program Yrkesexamensprogram Fristående kurser Campus Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Konstnärliga program Yrkesexamensprogram Generella program 72 * * 15 * * Fristående kurser Campus Kungl. Tekniska högskolan Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Linköpings universitet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans

12 12(14) Linnéuniversitetet Konstnärliga program Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Luleå tekniska universitet Konstnärliga program Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Lunds universitet Konstnärliga program Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Malmö högskola Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Mittuniversitetet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Mälardalens högskola Konstnärliga program Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Röda Korsets Högskola Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser * * Campus * *

13 13(14) Sophiahemmet Högskola Yrkesexamensprogram Generella program * * Fristående kurser * * * * * * * * * * * * Campus * * * * * * * * * * * * Distans * * * * * * * * * * * * Stiftelsen Högskolan i Jönköping Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Stockholms dramatiska högskola Konstnärliga program Fristående kurser * * Campus * * Stockholms konstnärliga högskola Konstnärliga program Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Stockholms universitet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Sveriges lantbruksuniversitet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Södertörns högskola Konstnärliga program * * * * Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Teologiska Högskolan, Stockholm Generella program Fristående kurser Campus Distans

14 14(14) Umeå universitet Konstnärliga program Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Uppsala universitet Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans Örebro universitet Konstnärliga program Yrkesexamensprogram Generella program Fristående kurser Campus Distans