Universitet och högskolor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Universitet och högskolor"

Transkript

1 Beställningsnummer UF 23 SM 0101 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2000 Higher education Employees in Higher Education 2000 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistikansvarig myndighet Producent Högskoleverket SCB, Programmet för högskolestatistik Box ÖREBRO STOCKHOLM fax fax Förfrågningar: Michael Karlsson, tfn , Kontaktperson: Onni Tengner, tfn eller Kajsa Swenson, tfn E-post: E-post: Från trycket den 30 juni 2001 Serie UF Utbildning och forskning ISSN Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 2 Innehåll Contents Sida/ page 3 Sammanfattning 4 Utveckling Universitet och högskolor 6 Personaltäthet 7 Verksamhetsområden 8 Åldersfördelning 9 Könsfördelning 10 Utbildningsnivå 11 Rörlighet 12 Personal inom vård- och enskilda högskolor 13 Sveriges universitet och högskolor hösten Kvalitetsdeklaration 18 Engelsk sammanfattning 18 Svensk-engelsk ordlista 19 Tabellförteckning 108 Bilaga 3 Summary in Swedish 4 Development Universities and university colleges 6 Students per employee 7 Fields of science 8 Age 9 Gender 10 Educational level 11 Mobility 12 Employees in university colleges of health sciences 13 Universities and university colleges in Sweden Quality declaration 18 Summary in English 18 List of terms 19 List of tables 108 Appendix

3 3 Sammanfattning Antalet årsverken totalt inom universitet och högskolor 2000 var enligt Högskoleverkets NU-databas, vars uppgifter grundar sig på aggregerade data, som samlats in från samtliga universitet och högskolor. (NU=Nationell Uppföljning). I NU-databasens uppgifter ingår både statliga, kommunala och enskilda högskolor och uppgifterna avser kalenderåret Samtliga universitet/högskolor Årsverken 2000 Lärosäten med forskarutbildning Högskolor Konstnärliga högskolor 600 Vårdhögskolor 200 Totalt Enligt SCB:s årliga undersökning, som omfattar den statliga högskolans personal vars uppgifter hämtats från Statliga löneredovisningssystemet (SLÖR-systemet) uppgick antalet heltidspersoner i oktober 2000 till Uppgifterna bygger på individuppgifter, som bearbetats och räknats om till heltidspersoner. Statliga universitet/högskolor Heltidspersoner oktober 2000 Lärosäten med forskarutbildning Högskolor Konstnärliga högskolor 500 Övriga enheter 100 Totalt Utveckling Antalet anställda inom de statliga högskolorna var personer i oktober Omräknat till heltidspersoner motsvarar detta personer. Jämfört med 1999 är det en ökning med respektive personer. Personalstyrkan har ökat under perioden både avseende antal anställda och antal heltidspersoner. Jämfört med 1984 har antalet fysiska personer ökat med , omräknat till heltidspersoner är ökningen något större, personer. Lärarnas och forskarnas andel av personalen har successivt ökat. År 2000 utgjorde de 61 procent av den totala personalen jämfört med 48 procent Högskoleenheter Av anställda återfinns eller knappt 80 procent på de tolv lärosätena med forskarutbildning. Störst är Lunds universitet med anställda personer hör hemma inom kategorin högskolor, 19 till antalet år 2000, varav Mitthögskolan har flest anställda, därefter följer de konstnärliga högskolorna med 700 anställda och Institutet för rymdfysik med 100 anställda. Under år 2000 har en tidigare landstingskommunal vårdhögskola införlivats i den statliga högskolan, vilket påverkar ökningen av både antalet anställda och antalet heltidspersoner. Detta beskrivs närmare i kapitlet om jämförbarhet över tiden, sidan 15. Tjänstekategorier Antalet professorer har ökat med 22 procent mellan 1999 och De kvinnliga professorerna har ökat med 30 procent. Lektorerna har under samma tidsperiod minskat med knappt fyra procent. Den stora ökningen av antalet professorer beror främst på en reform som gör det möjligt för lärosätena att befordra lektorer till professorer. Forskarassistenterna har minskat med knappt sex procent medan forskarutbildningstjänsterna (utgörs främst av doktorander) har ökat med fem procent jämfört med Verksamhetsområden De tre största verksamhetsområdena inom lärosäten med forskarutbildning är teknik med 8 500, medicin med och naturvetenskap med heltidspersoner. Åldersfördelning Hälften av personalen är yngre än 45 år. Den personal, som arbetar med undervisning och forskning följer i stort samma mönster som personalen totalt, dock är drygt 55 procent yngre än 45 år. Av professorerna är tre av fyra 50 år och äldre. Bland lektorerna och adjunkterna befinner sig ungefär var femte i åldersgruppen år. Gruppen administrativ personal består till drygt 60 procent av personer som är 45 år och äldre. Könsfördelning Könsfördelningen är ganska jämn inom den statliga högskolans personal alla tjänstekategorier sammantagna. Undervisnings- och forskningspersonalen består till nästan 60 procent av män. Av professorerna är 13 procent kvinnor och av lektorerna 27 procent. Utbildningsnivå Av professorerna har 92 procent forskarutbildning och motsvarande siffra för lektorerna är 89 procent. Bland forskarassistenterna är 94 procent forskarutbildade. Uppgifterna om utbildningsnivå är hämtade från SCB:s register Befolkningens utbildning. Lärosätena inom statliga högskolan redovisas fr.o.m i följande kategorier: Lärosäten med forskarutbildning: tidigare benämning universitet och högskolor med fasta forskningsresurser Högskolor: tidigare benämning mindre och medelstora högskolor Konstnärliga högskolor Övriga enheter

4 4 Utveckling Totalt I oktober 2000 var antalet anställda inom de statliga högskolorna personer. Omräknat till heltidspersoner motsvarar detta Jämfört med 1999 är det en ökning med respektive personer. En del av ökningen kan hänföras till att två vårdhögskolor har införlivats i den statliga högskolan. Utvecklingen av antalet anställda och heltidspersoner under perioden framgår av följande tablå: År Antal anställda Heltidspersoner Index Index , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,7 1) Ändrad mättidpunkt från mars till september. 2) Ändrad mättidpunkt från september till oktober. 3) Sex vårdhögskolor har tillkommit. 4) En högskola och en vårdhögskola har tillkommit. 5) En högskola har tillkommit. 6) En högskola och tio vårdhögskolor har tillkommit. 7) Fem vårdhögskolor har tillkommit. 8) Två vårdhögskolor har tillkommit. Fördelning av antal anställda på tjänstekategorier Procent Avser antal anställda, omräknade till heltidspersoner 100 Under perioden har antalet anställda ökat med personer. Omräknat till heltidspersoner är ökningen något större, Den största ökningen av antalet anställda har skett mellan 1997 och Andelen lärare och forskare ökar långsamt Lärarnas och forskarnas andel av personalen har successivt ökat under Första året, 1984, utgjorde de 48 procent av den totala personalen jämfört med 61 procent Samtidigt har den del av personalen som svarar för olika typer av stödfunktioner, lokalvårdande personal, minskat och den administrativa och tekniska personalen ökat. De tjänstekategorier bland lärare och forskare som ökat mycket under perioden är forskarutbildningstjänster från till 8 100, lektorer från till samt adjunkter från till Professorerna har fördubblats från till Gruppen särskilda forskningstjänster (forskare, forskningsassistenter etc.) har dock minskat från till Siffrorna ovan avser antal anställda omräknade till heltidspersoner. För närmare studium av utvecklingen under tidsperioden se tabellerna 1A och 1B på sidan 20 och 21. Förteckning över vilka tjänstebenämningar som ingår i de olika tjänstekategorierna framgår av bilaga, sidan 108. Tjänstebenämningen biträdande professor ingick i 1996 års redovisning i kategorin lektorer m.fl. År 1997 ingick den i kategorin professorer. Fr.o.m redovisas den bland lektorer m.fl. Professorer Forskarassistenter 80 Lektorer Adjunkter 60 Särskilda forskningstjänster Forskarutbildningstjänster 40 Administrativ personal 20 Teknisk personal Lokalvård-/ekonomipersonal Timlärare/föreläsare

5 5 Universitet och högskolor Av anställda återfinns eller knappt 80 procent på de tolv lärosätena med forskarutbildning. I kategorin högskolor, som omfattar 19 universitet och högskolor, hör hemma, 700 återfinns på de konstnärliga högskolorna och 100 på det till högskolesektorn knutna forskningsinstitutet för rymdfysik. För närmare studium av personalens fördelning se tabellerna 2A och 2B sidan 22 respektive sidan 27. Utvecklingen jämfört med 1999 framgår av följande tablå (med heltidspersoner avses antal anställda, omräknade till heltidstjänster): förändring Lärosäten med forskarutbildning 1 Antal anställda ( 0 %) Heltidspersoner (+1 %) Högskolor 1 Antal anställda (+11 %) Heltidspersoner (+11 %) Konstnärliga högskolor Antal anställda (+5 %) Heltidspersoner (-1 %) Institutet för rymdfysik Antal anställda (-3 %) Heltidspersoner (-1 %) 1) En vårdhögskola har tillkommit. Lärosäten med forskarutbildning Antalet anställda år 2000 omräknat till heltidspersoner per högskola framgår av följande: Lunds universitet Uppsala universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Karolinska institutet Umeå universitet Sv. lantbruksuniv. Kungl. Tekn. högsk. Linköpings universitet Chalmers tekn. högsk Luleå tekn. universitet Högskolan i Jönköping Undervisnings- o. forskn.personal Övrig personal I kategorin lärosäten med forskarutbildning ingår tolv universitet och högskolor. Karolinska institutet och Luleå tekniska universitet uppvisar de största ökningarna med 155 respektive 83 fler heltidspersoner jämfört med En minskning av antalet heltidspersoner har skett vid Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet. Vid KTH har delar av tidigare utbildning överförts till högskolan i Gävle under Antalet anställda har ökat något vid samtliga lärosäten utom KTH, Stockholms-, Lunds-, och Uppsala universitet. Professorerna står för den största procentuella ökningen, 19 procent, medan timlärare/föreläsare står för den största procentuella minskningen, 10 procent, jämfört med Högskolor I kategorin statliga högskolor uppvisar samtliga en ökning av antalet heltidspersoner jämfört med För en utförlig definition av kategorin högskolor se kvalitetsdeklarationen sid 15. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, högskolan i Skövde, högskolan i Gävle samt högskolan på Gotland svarar för de största procentuella ökningarna jämfört med Vid högskolan i Trollhättan/Uddevalla har Hälsohögskolan i Vänersborg införlivats under Även Södertörns högskola och Blekinge tekniska högskola har ökat kraftigt avseende antal anställda omräknat till heltidspersoner. Antalet heltidspersoner per högskola framgår av följande: Mitthögskolan Malmö högskola Karlstads universitet Örebro universitet Mälardalens högskola Växjö universitet Högskolan i Kalmar Högskolan i Gävle Lärarhögskolan i Sthlm Högskolan Dalarna Södertörns högskola Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Högskolan Kristianstad Blekinge tekniska högskola Högskolan i Skövde Hsk i Trollhättan/Uddevalla Högskolan på Gotland Idrottshögsk. i Sthlm När det gäller antalet anställda står högskolan i Trollhättan/ Uddevalla, Blekinge tekniska högskola, Södertörns högskola, Mälardalens högskola samt Malmö högskola för de största ökningarna. Karlstads universitet har minskat antalet anställda. För kategorin högskolor har antalet anställda år 2000 ökat med 11 procent jämfört med Konstnärliga högskolor I den statliga högskolan ingår också sju konstnärliga högskolor i Stockholm. Jämfört med 1999 har Dramatiska institutet, Kungl. Konsthögskolan och Operahögskolan ökat antalet anställda omräknat till heltidspersoner. Kungl. Musikhögskolan Konstfack Dramatiska institutet Kungl. Konsthögskolan Danshögskolan Teaterhögskolan Operahögskolan Undervisnings- o. forskn.personal Övrig personal Undervisnings- o. forskn.personal Övrig personal Övriga enheter I redovisningen ingår också ett till högskolesektorn knutet forskningsinstitut, Institutet för rymdfysik, som har cirka 100 personer anställda. Drygt 40 heltidspersoner tillhör kategorin undervisnings- och forskningspersonal.

6 6 Personaltäthet Antal studerande per anställd Med personaltäthet avses här kvoten mellan antalet studerande och antalet anställda omräknade till heltidspersoner. Studerande definieras här som antal registrerade studerande inom grundläggande högskoleutbildning, oavsett studiernas omfattning, samt aktiva studerande inom forskarutbildning. De studerande har nettoräknats per högskola, dvs. även om de deltar i flera utbildningar inom grund- och/eller forskarutbildning räknas de endast en gång. De studerande redovisas på verkställande högskola fr.o.m. läsåret 1997/ 98. Vid de högskolor där vårdhögskolor införlivats fr.o.m. 1/ redovisas studerande endast för högskolan. Uppgifterna avser höstterminen Två kvoter har räknats fram i nedanstående tablå. Den första visar antalet studerande per heltidsperson på respektive högskola. Den andra visar antalet studerande per undervisnings- och forskningspersonal, dvs. exklusive administrativ, teknisk samt övrig personal. Antalet anställda är omräknade till heltidspersoner. Resultat Det använda måttet på personaltäthet är grovt. Många faktorer inverkar, bl.a. vilken typ av verksamhet respektive högskola bedriver samt att lärosäten med forskarutbildning har speciella medel för forskning, vilket de flesta högskolor i kategorin högskolor saknar. Högsta kvoterna har således kategorin högskolor. Genomsnittligt har dessa 20 studerande per undervisningsoch forskningspersonal och 12 studerande per heltidsperson. Dessa kvoter är i stort sett oförändrade jämfört med 1999 års värden. Högskolan på Gotland har flest registrerade studerande per undervisnings- och forskningspersonal medan högskolan Kristianstad har flest registrerade studerande per anställd omräknad till heltidsperson. Lärosäten med forskarutbildning har genomsnittligt 8 studerande per undervisnings- och forskningspersonal och 5 studerande per heltidsperson. Detta är i stort sett oförändrat jämfört med 1999 års värden. Högskolan i Jönköping har de högsta kvoterna med 23 studerande per undervisningsoch forskningspersonal och 14 studerande per heltidsperson. Registrerade studerande i relation till antalet anställda omräknade till heltidspersoner 1999 och 2000 Registrerade studerande avser hösterminen 1999 och 2000 Rangordning efter flest registrerade studerande per undervisnings och forskningspersonal 2000 Universitet/högskola Registrerade i Antal Registrerade Undervisnings- Registrerade stugrundutbildning o heltidsper- studerande o forsknings- derande per underforskarutbildning soner totalt per heltids- personal visnings- o forskhöstterminen oktober person oktober ningspersonal Högskolan på Gotland Högskolan Kristianstad Högskolan i Jönköping Lärarhögskolan i Stockholm Högskolan i Halmstad Högskolan i Gävle Högskolan i Trollh/Uddevalla Örebro universitet Växjö universitet Högskolan i Borås Högskolan i Kalmar Malmö högskola Mälardalens högskola Högskolan Dalarna Mitthögskolan Södertörns högskola Karlstads universitet Blekinge tekniska högskola Högskolan i Skövde Idrottshögskolan i Stockholm Luleå tekniska universitet Stockholms universitet Göteborgs universitet Linköpings universitet Konstnärliga högskolorna Umeå universitet Lunds universitet Uppsala universitet Kungl. Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Karolinska institutet Sveriges lantbruksuniversitet

7 7 Verksamhetsområden Verksamhetsområden samt centrala funktioner Fördelning av personalen vid lärosäten med forskarutbildning på olika verksamhetsområden respektive central förvaltning och övriga centrala funktioner visas i nedanstående diagram. Verksamhetsområdena motsvaras i de flesta fall av universitetens fakulteter. Indelningen i verksamhetsområden bygger på den kod i Statliga löneredovisningssystemet (SLÖR) som anger organisatorisk hemvist. Några få anställda av undervisnings- och forskningspersonalen har sin placering vid den centrala förvaltningen, vilket beror på att de ej kan hänföras till något speciellt verksamhetsområde. Tabell 3B sidan 32 visar antal anställda omräknade till heltidspersoner i oktober 2000 efter verksamhetsområde, kön och tjänstekategori för riket totalt samt för respektive lärosäte med forskarutbildning. Grundmaterialet har inte gjort en indelning i verksamhetsområden möjlig för kategorin högskolor, förutom för Idrottshögskolan i Stockholm och Lärarhögskolan i Stockholm. Dessa ingår med sin personal under verksamhetsområdet lärarutbildning, detta för att ge en så heltäckande bild som möjligt av verksamhetsområdet. För närmare studium av fördelningen av antalet anställda efter ålder per verksamhetsområde se tabell 4B sidan 85. Fr.o.m redovisas också antal personer per verksamhetsområde i tabell 3A, som finns att tillgå på SCB. Teknik det största verksamhetsområdet De tre största verksamhetsområdena sett till antalet heltidspersoner är teknik med 8 500, medicin med och naturvetenskap med anställda. Datacentraler och farmaci är de minsta verksamhetsområdena med 210 heltidspersoner vardera. De största ökningarna jämfört med 1999 har skett inom central förvaltning, medicin och naturvetenskap. Vid dessa verksamhetsområden har antalet anställda ökat med 221, 144 respektive 73 heltidspersoner. En stor minskning av personal har skett inom verksamhetsområdet datacentraler, vilket beror på omklassificering av personal inom datacentraler till central förvaltning vid ett lärosäte. Om man ser på andelen undervisnings- och forskningspersonal i förhållande till övrig personal varierar den en hel del mellan de olika verksamhetsområdena. Det finns flera faktorer som bidrar till detta. Inom vissa områden krävs exempelvis mycket teknisk personal och denna personalgrupp tillhör gruppen övrig personal. Sådana områden är temaforskning/tvärvetenskap, odontologi samt veterinärmedicin. Störst andel kvinnliga professorer inom lärarutbildning De största andelarna kvinnliga professorer bland anställda heltidspersoner återfinns inom lärarutbildningen med 30 procent, temaforskning/tvärvetenskap samt humaniora och teologi båda med 26 procent. Inom teknik är endast 6 procent av professorerna kvinnor. Den största andelen kvinnliga lektorer har veterinärmedicin med 51 procent följt av lärarutbildning med 46 procent samt medicin och humaniora och teologi med 41 procent. De lägsta andelarna kvinnliga lektorer finns inom skogsvetenskap med 4 procent samt konstnärlig utbildning och teknik med båda 11 procent. Unga professorer inom teknik I tabell 4B sidan 85 redovisas antalet anställda efter ålder, kön och tjänstekategori för respektive verksamhetsområde inom lärosäten med forskarutbildning. Bland professorerna totalt sett är tre av fyra 50 år och äldre. Inom verksamhetsområdena lärarutbildning, veterinärmedicin, humaniora och teologi, samt temaforskning/tvärvetenskap är mer än 85 procent av professorerna 50 år och äldre. Vid verksamhetsområdet lärarutbildning är ingen av professorerna yngre än 50 år. Områdena konstnärlig utbildning, farmaci samt skogsvetenskap har betydligt lägre andelar professorer som är 50 år och äldre, 46, 47 respektive 60 procent. Inom teknik, naturvetenskap samt samhällsvetenskap återfinns de flesta professorerna som är under 40 år. Antal anställda vid lärosäten med forskarutbildning fördelade efter verksamhetsområde, år 2000 Avser antal anställda, omräknade till heltidspersoner Teknik Medicin Naturvetenskap Samhällsvetenskap Central förvaltning Humaniora och teologi Lärarutbildning Lantbruksvetenskap Universitetsbibliotek Skogsvetenskap Temaforskning, tvärvetenskap Veterinärmedicin Konstnärlig utbildning Odontologi Juridik Farmaci Datacentraler Undervisnings- o. forskn.personal Övrig personal

8 8 Åldersfördelning Hälften av personalen yngre än 45 år Några större förändringar i åldersfördelningen bland personalen har inte skett under de senaste åren. Drygt hälften av all personal är yngre än 45 år. Åldersgruppen år, som har flest anställda, utgör 15 procent av all personal. För närmare studium av åldersfördelningen se tabellerna 4A sidan 45, 4B sidan 85 och 4C sidan 106. Den sistnämnda tabellen är ett komplement till tabell 4A så tillvida att personalen redovisas efter födelseår istället för efter ålder. I detta SM redovisas endast anställda per födelseår för riket. Tabeller för respektive universitet/högskola finns att beställa hos SCB. Åldersfördelningen bland den personal som arbetar med undervisning och forskning följer i stort samma mönster som gäller för personalen totalt. Här är dock drygt 55 procent yngre än 45 år, 23 procent år och resterande 55 år och äldre. De som innehar forskarutbildningstjänster är den grupp av anställda som har flest yngre, tre av fyra är yngre än 35 år, vilket är oförändrade uppgifter jämfört med de tre senaste åren. I tjänstekategorin timlärare/föreläsare är knappt hälften under 35 år. Här ingår även arvodister och skrivningsvakter. Av professorerna är tre av fyra 50 år och äldre. Endast tre procent är 39 år och yngre. Fyrtiotalisterna utgör 54 procent av professorerna, se tabell 4C sid 106. Av lektorerna befinner sig de flesta, 22 procent, i åldersgruppen år. 41 procent av lektorerna är födda under 1940-talet. De flesta adjunkter befinner sig i åldersgruppen år och utgör 19 procent. Forskarassistenter är en grupp av anställda där var fjärde är yngre än 35 år. Även när det gäller personer som innehar särskilda forskningstjänster finns en stark koncentration till samma åldersgrupp, 26 procent. Gruppen administrativ personal består till drygt 60 procent av personer som är 45 år och äldre. Av den tekniska personalen är knappt hälften yngre än 45 år. Anställda fördelade efter ålder, år Procent år år år 55- år Professorer Forskar- Lektorer Adjunkter Särskilda Forskarutbildassistenter forsknings- ningstjänster tjänster -34 år år år 55- år Administrativ Teknisk Lokalvård/eko- Timlärare/- Totalt personal personal nomipersonal föreläsare

9 9 Könsfördelning Fortsatt hög andel män bland undervisnings- och forskningspersonal Könsfördelningen är ganska jämn inom den statliga högskolans personal alla tjänstekategorier sammantagna. Cirka personer eller drygt hälften är män. Under den senaste tioårsperioden har andelen kvinnor ökat med fyra procentenheter. Av de som arbetar med undervisning och forskning är 59 procent män. Andelen kvinnor har ökat med en procentenhet jämfört med Om man i en sammanräknad grupp studerar professorer, forskarassistenter, lektorer, adjunkter samt anställda med särskilda forskningstjänster under den senaste tioårsperioden har andelen kvinnor ökat från 28 till 37 procent. Ökningen sedan föregående år är en procentenhet. Studerar man däremot respektive tjänstekategori avseende 2000 är könsfördelningen mycket ojämn. Av professorerna är 13 procent kvinnor. Det är en ökning med en procenten- het jämfört med Under den senaste tioårsperioden har andelen kvinnliga professorer ökat från sex till tretton procent. Av de professorer som tjänstgör inom kategorin högskolor 2000 är 18 procent kvinnor. Det är en oförändrad andel jämfört med Även bland lektorer råder manlig dominans i hög grad. Av lektorerna är 73 procent män vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med Bland anställda med särskilda forskningstjänster samt anställda på forskarutbildningstjänster har männen minskat något sedan föregående år och utgör knappt 60 procent inom respektive tjänstekategori. Däremot är könsfördelningen bland adjunkter jämn, då 52 procent av adjunkterna är kvinnnor. För närmare studium av könsfördelningen se tabell 1A sidan 20, 4A sidan 45, 4B sidan 85 och 4C sidan 106 i tabellbilagan. Anställda fördelade efter tjänstekategori och kön, år Procent Professorer Lektorer Forskarassistenter Särskilda forskningstjänster Forskarutbildningstjänster Teknisk personal Timlärare/föreläsare Adjunkter Administrativ personal Lokalvård/ekonomipersonal Män Kvinnor Låg andel kvinnor på tekniska högskolor Högst andel kvinnor finns på Lärarhögskolan i Stockholm, Karolinska institutet och högskolan i Borås. Lägst andel kvinnor har forskningsinstitutet, de tekniska högskolorna samt Blekinge tekniska högskola. Vid de lärosäten där vårdutbildning införlivats under 2000 har den kvinnliga andelen anställda ökat. Lärosäten med forskarutbildning Andel kvinnor (%) Karolinska institutet 64 Göteborgs universitet 56 Umeå universitet 51 Sveriges lantbruksuniversitet 50 Stockholms universitet 50 Linköpings universitet 49 Uppsala universitet 48 Lunds universitet 46 Högskolan i Jönköping 46 Luleå tekniska universitet 43 Kungliga Tekniska högskolan 32 Chalmers tekniska högskola 32 Högskolor Andel kvinnor (%) Lärarhögskolan i Stockholm 69 Högskolan i Borås 61 Högskolan Kristianstad 58 Malmö högskola 56 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 56 Karlstads universitet 54 Södertörns högskola 52 Örebro universitet 52 Högskolan i Gävle 51 Högskolan i Kalmar 50 Högskolan på Gotland 50 Högskolan i Halmstad 49 Mälardalens högskola 49 Mitthögskolan 48 Högskolan i Skövde 47 Högskolan Dalarna 46 Växjö universitet 46 Idrottshögskolan i Stockholm 45 Blekinge tekniska högskola 42 Konstnärliga högskolor i Stockholm 46 Institutet för rymdfysik 30

10 10 Utbildningsnivå Uppgiftsinsamling I syfte att beskriva utbildningsnivån inom den statliga högskolan har en sambearbetning gjorts med SCB:s register Befolkningens utbildning. Detta register innehåller uppgifter om högsta utbildning för alla i Sverige folkbokförda personer mellan 16 och 74 år och används i syfte att statistiskt beskriva utbildningsläget inom olika områden. Utbildningsnivå enligt utbildningsregistret innebär dock en smärre underskattning, bl.a. på grund av att en del utländska utbildningar saknas i utbildningsregistret. Diagrammet nedan visar den statliga högskolans personal oktober 2000 efter vissa utbildningsnivåer enligt registret Befolkningens utbildning per 1 januari Klassificeringen av utbildningsnivån är gjord enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Se SCB:s publikation Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 2000:1. I tabell 5 sidan 107 finns en mer detaljerad nivå på utbildningen liksom en redovisning på kön. Fr.o.m års bearbetning delas forskarutbildningen upp på doktors-, licentiatexamen samt övrig forskarutbildning. Den sistnämnda kategorin innebär att vederbörande har forskarutbildning men att den är ospecificerad. Dessa uppgifter har oftast kommit in till utbildningsregistret via enkäter. Av de anställda i oktober 2000 har 690 inte återfunnits i registret Befolkningens utbildning. Huvuddelen av dessa torde vara personer som inte var folkbokförda i Sverige och 140 personer återfinns inte i utbildningsregistret då de är yngre än 16 år och äldre än 74 år. Övriga under Uppgift saknas, ca 380, finns med i registret men uppgift om utbildning saknas. Denna grupp domineras av personer födda i utlandet. Nio av tio professorer forskarutbildade Enligt registret Befolkningens utbildning har 92 procent av professorerna forskarutbildning. Andelen forskarassistenter med forskarutbildning uppgår till 94 procent. Andelen kvinnor med forskarutbildning bland professorerna uppgår till 88 procent, medan motsvarande andel för de kvinnliga forskarassistenterna är 95 procent. Av professorerna inom lärosäten med forskarutbildning saknar 7 procent forskarutbildning, vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med föregående år. Av professorerna inom kategorin högskolor saknar 12 procent forskarutbildning, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. Av samtliga lektorer är 89 procent forskarutbildade. Inom lärosäten med forskarutbildning har 91 procent av lektorerna forskarutbildning. Skillnaderna mellan olika typer av högskolor är i detta avseende inte speciellt stora. Om man delar in kategorin högskolor i två storleksgrupper, < 499 anställda och > 500 anställda, finner man att bland lektorerna har 86 respektive 87 procent forskarutbildning i dessa grupper. Även inom tjänstekategorin särskilda forskningstjänster har en stor andel, 63 procent, forskarutbildning. Detta är en ökning med fyra procentenheter jämfört med Motsvarande andel för kvinnor i samma tjänstekategori är 51 procent, en ökning med fem procentenheter jämfört med föregående år. Om man i en sammanräknad grupp studerar professorer, forskarassistenter, lektorer, adjunkter samt anställda med särskilda forskningstjänster har 56 procent forskarutbildning. Bland kvinnorna i gruppen har 40 procent forskarutbildning. Anställda efter utbildningsnivå, år Procent Professorer Forskarassistenter Lektorer Adjunkter Särsk. forskningstjänster Forskarutbildningstjänster Administrativ personal Teknisk personal Lokalvård/ekonomipersonal Timlärare/föreläsare Gymn. utb., förgymn. utb., uppg. saknas Eftergymnasial utb. Övrig forskarutb. Licentiatexamen Doktorsexamen

11 11 Rörlighet För att belysa rörligheten mellan tjänstekategorier och högskolor genomfördes en specialbearbetning i början av Denna bearbetning innebar att man jämförde den tjänstekategori och högskola som individen tillhörde ett år med den tjänstekategori och högskola som individen återfanns i året efter. I redovisningen i texten nedan ingår tjänstekategorierna: professorer, lektorer, forskarassistenter, adjunkter, övriga tjänster och annat. Definitioner av övriga tjänster och annat finns i tabellen nedan. Åren som redovisas här är 1998 och För denna studie användes registret över högskolans personal som baserar sig på de som var anställda vid lärosätet enligt Statliga löneredovisningssystemet (SLÖR). Mätmånad för den personal som ingår i denna redovisning är oktober. Registret över högskolans personal har matchats mot registret över totalbefolkningen (RTB) för att studera hur många individer som utvandrat. Av de som tillhörde tjänstekategorin professorer 1998 återfanns 91 procent i samma tjänstekategori 1999 och nästan samtliga var verksamma vid samma lärosäte. Endast två procent av professorerna hade bytt lärosäte mellan 1998 och Av de professorer som tillhörde gruppen annat hade tre procentenheter gått i pension. Knappt någon av professorerna hade utvandrat. När det gäller lektorerna 1998 var 84 procent kvar i samma tjänstekategori En mycket liten andel av lektorerna, som är kvar i samma tjänstekategori, två procent, har flyttat till ett annat lärosäte. Sex procent av lektorerna 1998 tillhörde tjänstekategorin professorer Bland lektorerna återfanns sju procent i gruppen annat varav fem procentenheter var inte yrkesverksamma inom högskolevärlden. Bland forskarassistenterna 1998 återfanns 72 procent i samma tjänstekategori Nästan samtliga forskarassistenter var kvar vid samma lärosäte. Nio procent av forskarassistenterna 1998 återfanns året efter i tjänstekategorin lektorer. I kategorin annat var åtta procentenheter av forskarassistenterna inte yrkesverksamma inom högskolevärlden och två procentenheter hade utvandrat. Mer än tre fjärdedelar, 78 procent, av adjunkterna 1998 tillhörde samma tjänstekategori En stor andel, 13 procent, av adjunkterna återfanns i gruppen annat under 1999 varav de flesta är inte yrkesverksamma inom högskolevärlden.tre procent av adjunkterna återfanns året efter bland lektorerna. Rörligheten är liten mellan tjänstekategorier, även rörligheten mellan lärosätena är mycket låg. Detta gäller för samtliga studerade tjänstekategorier. Studier av rörligheten vid lärosätena mellan 1998 och 1999 visar att den varierar en del. Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) återfanns 96 procent av professorerna 1998 vid samma lärosäte och tjänstekategori året efter. Motsvarande siffra för Karolinska institutet (KI) var 94 procent. Tre respektive två procent av professorerna hade gått i pension vid SLU och KI. Vid Luleå tekniska universitet återfanns 85 procent av professorerna 1998 vid samma lärosäte och tjänstekategori Sex procent av professorerna vid Luleå tekniska universitet 1998 tillhörde samma tjänstekategori men ett annat lärosäte året efter. Vid Karolinska institutet hade 20 procent av lektorerna 1998 blivit professorer under För Göteborgs och Stockholms universitet var motsvarande andel 11 procent. Rörligheten mellan lektor och professor ligger omkring fem procent vid de övriga större lärosätena. Rörlighet mellan tjänstekategorier åren 1998 och Procent Tjänstekategori 1999 Professorer Lektorer Forskarassistenter Adjunkter Övriga tjänster 1 Annat 2 Tjänste- Samma Annan Samma Annan Samma Annan Samma Annan Samma Annan kategori 1998 högskola högskola högskola högskola högskola högskola högskola högskola högskola högskola Professorer 89,0 1,6 1,6 0,3 0,1 0,0 0,1 0,1 1,1 0,4 5,6 Lektorer 5,2 0,4 81,4 2,1 0,4 0,0 0,9 0,1 1,9 0,4 7,1 Forskarass. 0,6 0,2 7,1 2,0 71,2 0,7 0,2 0,4 6,6 1,1 9,9 Adjunkter 0,0 0,0 2,4 0,3 0,0 0,0 77,5 0,9 5,2 0,8 12,7 1) I gruppen övriga tjänster ingår särskilda forskningstjänster, doktorander, övriga forskarutbildningstjänster, timlärare samt administrativ och teknisk personal. 2) Till gruppen annat hör bl.a. verksamhet utanför högskolan, avlidna, utvandrade och pensionerade.

12 12 Personal inom vård- och enskilda högskolor Alltsedan den första publiceringen av statistik över högskolans personal som avsåg åren har ambitionen varit att belysa även den landstingskommunala delen av hög-skolans personal. Fr.o.m. 1993/94, det första verksamhetsåret efter 1993 års universitets- och högskolereform, samlar Högskoleverket in uppgifter till sin årsrapport. Uppgifter hämtas in såväl från de statliga universiteten och högskolorna som från de kommunala och enskilda. De lämnas på aggregerad nivå och läggs in i Högskoleverkets s.k. NU-databas (NU=Nationell Uppföljning). Uppgifterna avseende personal vid vårdhögskolor respektive enskilda högskolor som lämnats för åren 1993/94, 1994/95, 1995/96 samt kalenderåren 1997, 1998 och 1999 har publicerats i tidigare SM. För 2000 redovisas personalen vid de enskilda högskolorna och vårdhögskolorna i samma diagram och tabell. Tjänste-/personalkategorierna överensstämmer dock inte helt med den indelning som används i redovisningen över den statliga högskolans personal. Under 2000 har en tidigare landstingskommunal högskola införlivats i en statlig högskola. Personaluppgifter för de enskilda högskolorna och vårdhögskolorna 2000 grundar sig på redovisningar från nio enskilda högskolor och tre vårdhögskolor varav två är enskilda. Antal årsverken år 2000 för de tre vårdhögskolorna var 231 och för de nio enskilda högskolorna 425 årsverken. Som tidigare nämnts råder en jämn könsfördelning inom den statliga högskolans personal totalt medan det per tjänste-/personalkategori ser helt annorlunda ut. Till skillnad från lärosätena med forskarutbildning och kategorin högskolor består personalen vid vårdhögskolorna till övervägande del, 80 procent av kvinnor, en liten ökning jämfört med föregående år. Vid de enskilda högskolorna är könsfördelningen jämnare, 47 procent av personalen är kvinnor. Vad gäller personaltätheten för vårdhögskolorna 2000 är genomsnittet 15 studerande per undervisnings- och forskningspersonal eller 10 studerande per anställd omräknat till heltidspersoner. Antalet studerande på vårdhögskolorna avser höstterminen Samma definition och beräkningssätt har använts som beskrivs på sidan 6 för den statliga högskolans personal. För utförligare uppgifter och beskrivning av vårdhögskolornas och enskilda högskolors personaluppgifter hänvisas till Årsrapport för universitet och högskolor 2000 eller Högskoleverkets NU-databas. Årsverken vid enskilda högskolor och vårdhögskolor efter personalkategori och kön, år Procent Professorer Antal årsverken 1 vid enskilda högskolor och vårdhögskolor, år 2000 Högskola Årsverken Därav antal kv % Lektorer Adjunkter Annan forsk. o undervisande pers. Doktorandtjänst Administrativ personal Bibliotekspersonal Teknisk personal Gäst-/timlärare Män Kvinnor Ericastiftelsen Ersta Sköndal högskola Gammelkroppa Skogsskola Handelshögskolan i Sthlm Johannelunds Teol. högskola Musikhögskolan Ingesund Stockholms Musikped. institut Teologiska högskolan i Sthlm Örebro Missionsskola Hälsohögskolan i Jönköping Röda korsets högskola Sophiahemmets sjuksk. högsk Summa Procent 1) Antalet årsverken har avrundats till heltal.

13 13 Sveriges universitet och högskolor hösten 2000 Lärosäten med examensrätt forskarutbildning Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Luleå tekniska universitet Sveriges lantbruksuniversitet Karlstads universitet Växjö universitet Örebro universitet Högskolan i Kalmar Blekinge tekniska högskola Malmö högskola Chalmers tekniska högskola Handelshögskolan i Stockholm Högskolan i Jönköping Högskolor med examensrätt grundutbildning Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan på Gotland Idrottshögskolan i Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm Mitthögskolan Mälardalens högskola Södertörns högskola Ericastiftelsen Ersta Sköndal högskola Gammelkroppa skogsskola Johannelunds Teologiska högskola Teologiska Högskolan i Stockholm Örebro Missionsskola Konstnärliga högskolor Danshögskolan Dramatiska institutet Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Operahögskolan i Stockholm Teaterhögskolan i Stockholm Musikhögskolan Ingesund Stockholms Musikpedagogiska Institut Vårdhögskolor Hälsohögskolan i Jönköping Röda korsets högskola Sophiahemmets sjuksköterskehögskola Arvika Östersund Falun Borlänge Sundsvall Gävle Vänersborg Uddevalla Skövde Linköping Trollhättan Göteborg Borås Jönköping Visby Halmstad Helsingborg Lund Malmö Växjö Kalmar 10 Karlskrona Ronneby Kristianstad 25 Härnösand Umeå Uppsala Filipstad Västerås 01 Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Huddinge Boden Luleå Län Stockholms län 03 Uppsala län 04 Södermanlands län 05 Östergötlands län 06 Jönköpings län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 09 Gotlands län 10 Blekinge län 12 Skåne län 13 Hallands län 14 Västra Götalands län 17 Värmlands län 18 Örebro län 19 Västmanlands län 20 Dalarnas län 21 Gävleborgs län 22 Västernorrlands län 23 Jämtlands län 24 Västerbottens län 25 Norrbottens län

14 14 Kvalitetsdeklaration 0 Inledning Syftet med statistiken över den statliga högskolans personal är att redovisa personalen vid de statliga högskolorna i oktober med avseende på tjänstekategori, verksamhetsområde, ålder, födelseår, kön samt utbildningsnivå. SCB gör detta på uppdrag av Högskoleverket, (HsV). Användare av statistiken om personal vid de statliga högskolorna är Högskoleverket, Utbildningsdepartementet, universiteten/högskolorna samt personer som arbetar med utredning, forskning, planering och utvärdering inom detta område. Arbetsmarknadens organisationer liksom massmedia och politiker har också ett intresse för denna statistik. Uppgifterna i föreliggande SM är framtagna genom en vidarebearbetning av strukturstatistiken över statsanställda. Denna statistik utarbetas av SCB i samarbete med Arbetsgivarverket (AgV). Ursprungligen är uppgifterna hämtade från Statliga löneredovisningssystemet (SLÖR). Uppgifterna har bearbetats och granskats på AgV. Därefter har ytterligare granskning och bearbetning utförts av SCB. Uppgifter om personalens utbildningsnivå är framtagna genom en sambearbetning med SCB:s register Befolkningens utbildning. 1 Innehåll 1.1 Statistiska storheter Detta SM beskriver antal anställda vid de statliga högskolorna med oktober 2000 som referensperiod. Indelningen görs efter tjänstekategori, verksamhetsområde, ålder, födelseår, kön och utbildningsnivå Objekt och population Populationen utgörs av anställd personal vid de statliga högskolorna i oktober Variabler Antal anställda I de redovisningar som avser antal anställda ingår varje enskild person endast en gång (s.k. fysiska personer). Om en person innehaft flera tjänster har den med högst tjänsteomfattning valts. Vid lika tjänstgöringsomfattning har den med högsta arvodet fått gälla. Detta kan inträffa både inom och mellan myndigheter. Tjänstekategori Antalet tjänstebenämningar i grundmaterialet uppgår till drygt 900. Dessa har klassificerats i 10 huvudgrupper. Klassificeringen framgår av bilaga. De 10 huvudgrupperna har genomgående använts som fördelningsvariabel i detta SM. Verksamhetsområde Indelningen som gjorts i 20 verksamhetsområden bygger på den kod i SLÖR som anger organisatorisk hemvist. Ålder Personalen är indelad efter följande åldersgrupper: upp till 24 år, år, år, år, år, år, år, år, år samt 65 år och däröver. Födelseår Personalen är indelad i grupper efter följande födelseår: 1975 och senare, , , , , , , , , 1934 och tidigare. Universitet/högskola och kön är hämtade från grundmaterialet. Utbildningsnivå tas fram genom sambearbetning med registret Befolkningens utbildning Statistiska mått I huvudsak redovisas antals- och andelsuppgifter. I vissa tabeller redovisas antal anställda omräknat till heltidspersoner Redovisningsgrupper I detta SM görs framförallt indelningen efter kön, ålder, tjänstekategori och universitet/högskola efter högskolekategori. 1.2 Jämförbarhet med annan statistik Inom Högskoleverket finns delvis motsvarande statistik över personalen vid samtliga högskolor. Uppgifterna är lämnade av universiteten/högskolorna på aggregerad nivå i de s.k. årsredovisningarna och redovisas i HsV:s årsrapport respektive NU-databas. En sammanställning över de tre senaste årens uppgifter dels från SCB och dels från Högskoleverkets årsrapporter och NU-databas redovisas på sidan Tid 2.1 Referenstid Referensperioden är oktober Framställningstid Cirka fyra månader efter oktober månads slut levereras ett beståndsband från strukturstatistiken över statsanställda. Därefter sker granskning, kodning och eventuella kompletteringar av materialet. Grundmaterialet innehåller uppgifter om organisatorisk hemvist endast i kodform. Därför matchas materialet mot ett band från Ekonomistyrningsverket (ESV) som innehåller organisatorisk hemvist både i kodform och klartext varefter kodning och dataregistrering sker av verksamhetsområde. Efter tabellframställning och sambearbetning med registret Befolkningens utbildning publiceras detta SM cirka 8 månader efter mätmånaden.

15 Punktlighet Enligt publiceringsplanen för Sveriges officiella statistik ska detta SM komma ut i juni Frekvens Statistiken över personal vid statliga högskolor framställs en gång per år och ges ut i SM-form. 2.5 Jämförbarhet över tiden Mättidpunkt Under perioden har ändringar av mättidpunkten skett. Mellan åren var mars mätmånad. Fr.o.m var september mätmånad. Den främsta orsaken till ändringen var att resultatet av de centrala löneförhandlingarna skulle komma med i statistiken över statsanställda. År 1993 byttes mätmånaden till oktober. Detta för att en del av personalen vid universitet och högskolor (främst arvodesanställda) börjar sin tjänst först i september och således inte erhåller lön förrän i oktober. Följaktligen ger redovisningen fr.o.m en mer relevant bild av personalsituationen. Myndigheter I redovisningen ingår följande enheter: 12 lärosäten med forskarutbildning 7 konstnärliga högskolor i Stockholm 19 högskolor 1 forskningsinstitut (Institutet för rymdfysik). I myndighetskategorin högskolor ingår Karlstads universitet, Växjö universitet och Örebro universitet som har generell rätt att utfärda forskarexamina. Även högskolan i Kalmar, Blekinge tekniska högskola och Malmö högskola som har rätt att utfärda forskarexamina inom ett vetenskapsområde ingår också i kategorin högskolor. Dessa sex högskolor klassificeras i denna myndighetskategori eftersom grundmaterialet från SLÖR inte medger någon indelning per verksamhetsområde för dessa högskolor. Under tidsperioden har vissa högskoleenheter försvunnit eller organisatoriskt/administrativt förts till andra enheter. Det har också tillkommit några högskolor. I de uppgifter som avser åren ingår Stockholms datacentral i redovisningen. Högskolan i Karlskrona/Ronneby tillkom 1 juli 1988 och ingår för första gången i redovisningen Högskolan i Trollhättan/Uddevalla tillkom 1 juli 1990 och ingår för första gången Manne Siegbahninstitutet ingår från och med 1 juli 1993 i Stockholms universitet. Högskolan i Eskilstuna/Västerås bytte namn till Mälardalens högskola 1 juli Högskolorna i Östersund och Sundsvall/Härnösand slogs ihop till en högskola med namnet Mitthögskolan 1 juli Grafiska institutet ingår fr.o.m. 1 juli 1994 i Stockholms universitet. Högskolan i Jönköping och Chalmers tekniska högskola ombildades till stiftelser fr.o.m. 1 juli Högskolan i Jönköping har fr.o.m förts till kategorin universitet och fackhögskolor från kategorin mindre och medelstora högskolor. Högskolan i Halmstad, Örebro universitet, Mitthögskolan samt Mälardalens högskola tog fr.o.m. 1 juli 1995 över vårdhögskoleutbildningen från landstingen i respektive län. Södertörns högskola tillkom under Endast administrativ personal redovisades Fr.o.m. 1 januari 1996 övertog Linköpings universitet vårdhögskoleutbildningen från landstinget i Östergötlands län. Malmö högskola tillkom 1 juli Tjänstebenämningen biträdande professor ingick i 1996 års redovisning i kategorin högskolelektorer m.fl. År 1997 ingick den i kategorin professorer p.g.a. bearbetningstekniska skäl. Fr.o.m redovisas den bland högskolelektorer m.fl. Fr.o.m. 1 januari 1998 införlivades ett antal vårdhögskolor i de statliga högskolorna, nämligen Hälsohögskolan i Stockholm i Karolinska institutet, Hälsohögskolan i Umeå i Umeå universitet, Kalmar läns vårdhögskola i Högskolan i Kalmar, Vårdhögskolan i Uppsala i Uppsala universitet, Vårdhögskolan i Kristianstad i Högskolan Kristianstad. Fr.o.m. 1 april 1998 införlivades Vårdhögskolan Lund/Helsingborg i Lunds universitet. Fr.o.m. 1 juli 1998 införlivades Hälsohögskolan i Värmland i Karlstads universitet, Vårdhögskolan i Malmö i Malmö högskola samt Vårdhögskolan i Göteborg i Göteborgs universitet. Fr.o.m. 1 oktober 1998 införlivades Vårdhögskolan i Växjö Växjö universitet. Högskolan på Gotland tillkom 1 juli Fr.o.m. 1 januari 1999 införlivades Blekinge internationella hälsohögskola i Blekinge tekniska högskola, Hälsohögskolan Väst i Skövde i högskolan i Skövde, Vårdhögskolan Falun i högskolan Dalarna, Vårdhögskolan Gävle i högskolan Gävle och Vårdhögskolan i Borås i högskolan i Borås. Högskolan i Karlstad, Högskolan i Växjö och Högskolan i Örebro benämns fr.o.m. 1 januari 1999 Karlstads universitet, Växjö universitet och Örebro universitet. Fr.o.m. 1 oktober 1999 införlivades Vårdhögskolan Boden Luleå tekniska universitet. Fr.o.m. 1 januari 2000 införlivades Hälsohögskolan i Vänersborg i högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Högskolan i Karlskrona/Ronneby bytte namn till Blekinge tekniska högskola 1 januari 2001.

16 16 3 Tillförlitlighet 3.1 Tillförlitlighet totalt Redovisningen grundar sig på de uppgifter som respektive universitet/högskola lämnar till SLÖR-systemet. Eftersom SLÖR-systemet används för löneutbetalningar bedöms kvaliteten åtminstone i uppgifter som har betydelse för löneutbetalningar vara god. Följande brister kan dock konstateras: på några universitet/högskolor förekommer det att anställda timlärare inte ingår i lönesystemet SLÖR. Dessa finns istället i särskilda redovisningssystem på sidan om. Det har tyvärr inte varit möjligt att få fram uppgifter om dem. Dessa saknas således i redovisningen. i vissa fall har ersättning för timarvoderad personal betalts ut till företag där läraren är anställd (ev. enmansföretag). I sådana fall ingår inte detta i lönesystemet SLÖR. Det förekommer bland annat inom de konstnärliga utbildningarna. indelningen i verksamhetsområden bygger på en kod i SLÖR som anger organisatorisk hemvist. Systemet för kodsättning varierar mellan högskolorna. Många av timlärarna inom verksamhetsområdet central förvaltning har förts dit på grund av att de inte kunnat hänföras till ett specifikt område. 3.2 Osäkerhetskällor Täckning Populationen består av anställd personal vid de statliga universiteten/högskolorna oktober Ingen känd övertäckning förekommer. Undertäckning förekommer bland annat genom att vissa universitet/högskolor inte rapporterar samtliga timlärare i lönesystemet SLÖR. Ingen mätning av täckningsfelen har gjorts Urval Statistiken är totalräknad och därmed inte behäftad med urvalsfel Mätning Mätförfarandet i SM-statistiken kan beskrivas som en direkt överföring av observerade värden från SLÖR-registret, som i sin tur baseras på administrativa uppgifter från respektive universitet/högskola. Det som talar för att uppgifterna är av en god mätkvalitet är, precis som under 3.2.4, att uppgifterna ligger till grund för löneutbetalningar Bearbetning Fel kan uppstå i högskolornas material t.ex. vid databearbetningar och vid SCB:s hantering av datamaterialet. Även vid den manuella kodningen och dataregistreringen kan fel uppstå. Granskningen som görs leder ibland till kompletteringar och rättningar efter kontakt med högskolorna. Uppgifterna som hämtas från registret Befolkningens utbildning är kvalitetsdeklarerade, se (www.scb.se/statinfo/ pbesk/uf0506.asp). 4 Tillgänglighet 4.1 Spridningsformer Statistik om personalen vid de statliga universiteten och högskolorna publiceras i huvudsak i SM. Vissa tabeller redovisas också i Utbildningsstatistisk årsbok och Fickskolan. Dessutom förekommer en del uppgifter i Högskoleverkets NU-databas och årsrapport. 4.2 Presentation Framgår av SM:et. 4.3 Dokumentation Produkten finns dokumenterad i en produkthandbok daterad , Personal vid universitet och högskolor. Dessutom finns produkten beskriven i SCB:s dokumentationssystem för statistikproduktionen som tidigare skedde i stordatormiljö. Fr.o.m års statistikproduktion sker bearbetningen i PC-miljö. Särskild systemdokumentation finns för denna bearbetning. 4.4 Primärmaterial Specialbearbetningar kan göras på uppdragsbasis. 4.5 Upplysningar Michael Karlsson, tfn och Kajsa Swenson tfn , Programmet för högskolestatistik, SCB, Örebro. E-post: Bortfall Uppgifterna som universiteten/högskolorna lämnar till SLÖR-systemet ligger till grund för löneutbetalning, varför det ställs stora krav på att uppgifterna är fullständiga. Som en följd därav torde även uppgifterna som lämnas vidare till SCB från AgV vara fullständiga.

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer UF 23 SM 0501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2004 Higher Education. Employees in Higher Education 2004 I korta drag Antalet anställda har minskat det senaste året I oktober

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Personal vid universitet och högskolor

Personal vid universitet och högskolor Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Personal vid universitet och högskolor 16 Personal vid universitet och högskolor Innehåll Fakta om statistiken... 356 Kommentarer till statistiken... 358 16.1 Anställda

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

Personal vid universitet och högskolor 2009 UF0202

Personal vid universitet och högskolor 2009 UF0202 BV/UA 2010-04-15 1(12) Personal vid universitet och högskolor 2009 UF0202 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken Universitetskanslersämbetet och SCB 98 UF 23 SM 1201 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Detta Statistiska meddelande (SM) beskriver antalet anställda vid samtliga universitet och högskolor

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

UNIVERSITET &HÖGSKOLOR

UNIVERSITET &HÖGSKOLOR UNIVERSITET &HÖGSKOLOR HÖGSKOLEVERKETS ÅRSRAPPORT 2003 TABELLBILAGA Innehållsförteckning sid Table of contents page Inledning 5 Introduction Definitioner av vissa begrepp 5 Definitions List of terms 6

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 UF 21 SM 1301 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2012 I korta drag Ökning av antalet doktorandnybörjare År 2012

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:615 Utkom från trycket den 28 oktober 2003 utfärdad den 9 oktober 2003. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige med sedan 1992/93) 180 000 168 191 160 000 140 000 120

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Universitet&högskolor

Universitet&högskolor Universitet&högskolor Högskoleverkets årsrapport 2002 TABELLBILAGA Universitet&högskolor Högskoleverkets årsrapport 2002 TABELLBILAGA Sammanställning och bearbetning av data: Gerd Lindau Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

Högskoleutbildningens regionala fördelning

Högskoleutbildningens regionala fördelning 1 Högskoleverket 26 februari 2002 Stig Forneng Högskoleutbildningens regionala fördelning Efter den utbyggnad som skett de senaste femton åren är högskoleutbildningen relativt jämnt fördelad över landet.

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010 UF 21 SM 1101 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2010 I korta drag Oförändrat antal doktorandnybörjare År 2010 börjar

Läs mer

Universitets- och högskoleregistret 2002

Universitets- och högskoleregistret 2002 Universitets- och högskoleregistret 2002 UFO203 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Högskoleväsende A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Lönestrukturstatistik, landstingskommunal sektor 2014 AM0105

Lönestrukturstatistik, landstingskommunal sektor 2014 AM0105 ES/LA 2015-05-05 1(10) Lönestrukturstatistik, landstingskommunal sektor 2014 AM0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning

Promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning Remiss 2017-07-18 U2017/03082/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning Remissinstanser 1 Myndigheten för delaktighet 2 Statens skolverk

Läs mer

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskola och utbildning Blekinge tekniska högskola Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet

Läs mer

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan

Läs mer

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn Research and experimental development in the higher education sector 2013

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn Research and experimental development in the higher education sector 2013 UF 13 SM 1401 Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn 2013 Research and experimental development in the higher education sector 2013 I korta drag Ökade medel till FoU inom universitet

Läs mer

Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten

Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten STATISTISK ANALYS Per Gillström Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/17 Övergång till bland examinerade vid olika

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Basåret inom högskolan: situationen våren 2004 Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Basårets omfattning...5 Övergång till högskolan...5 Basåret i högskolan: situationen

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2013 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2013:04 Diarienummer: V 2013/357 Göteborgs Göteborg, april 2013 Övergripande beskrivning av Urank Den fristående associationen Urank (Stig Forneng,

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2014-10-14 / 8 Analysavdelningen Handläggare Per Gillström 08-563 085 16 per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 UF 21 SM 1001 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2009 I korta drag Antalet nybörjare oförändrat Bland doktoranderna

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2017

RSV-rapport för vecka 8, 2017 RSV-rapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 8 (20-26 februari). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade mellan

Läs mer

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen 2006

Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen 2006 UF 21 SM 0701 Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen 2006 Higher Education. Graduate students and graduate degrees awarded in 2006 I korta drag Antalet doktorander

Läs mer

Förändring. Bibl andel av högskolans kostnader

Förändring. Bibl andel av högskolans kostnader Tabell 1. Kostnadsutveckling vid bibliotek resp högskola Bibliotekets totalkostnader (tkr) Högskolornas totalkostnader (tkr) 1997 2001 1997 2001 1997 2001 Chalmers tekniska högskola 45 779 51 899 13% 1

Läs mer

RSV-rapport för vecka 6, 2017

RSV-rapport för vecka 6, 2017 RSV-rapport för vecka 6, 2017 Denna rapport publicerades den 16 februari 2017 och redovisar RSV-läget vecka 6 (6-12 februari). Lägesbeskrivning Rapporteringen av respiratory syncytial virus (RSV) visar

Läs mer

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå

Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå UF 20 SM 1403 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Lager av massaved och flis 2012 JO0306

Lager av massaved och flis 2012 JO0306 Enheten för Skogspolicy och Analys 2012-05-11 1(6) Lager av massaved och flis 2012 JO0306 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 Denna rapport publicerades den 18 maj 2017 och redovisar RSV-läget vecka 18-19 (1 14 maj). Lägesbeskrivning Aktiviteten för RSV ligger på en mycket låg nivå och passerade

Läs mer

RSV-rapport för vecka 9, 2017

RSV-rapport för vecka 9, 2017 RSV-rapport för vecka 9, 2017 Denna rapport publicerades den 9 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 9 (27 februari 5 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning

SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Remiss 2017-04-21 U2017/00732/F Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Härmed remitteras ovan nämnda betänkande.

Läs mer

Fyra år med studieavgifter

Fyra år med studieavgifter STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning /löpnummer 2015-09-22/5 Analysavdelningen Handläggare Keili Saluveer 08-563 086 80 keili.saluveer@uka.se Fyra år med studieavgifter Universitetskanslersämbetets statistiska

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...

Läs mer

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/ /12

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/ /12 2013-10-31 1(13) Avdelningen för befolkning och välfärd Enheten för statistik om utbildning och arbete Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2017

RSV-rapport för vecka 13, 2017 RSV-rapport för vecka 13, 2017 Denna rapport publicerades den 6 april 2017 och redovisar RSV-läget vecka 13 (27 mars - 2 april). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) fortsatte

Läs mer

Lönestrukturstatistik, landstingskommunal sektor 2015 AM0105

Lönestrukturstatistik, landstingskommunal sektor 2015 AM0105 ES/LA 2016-05-20 1(11) Lönestrukturstatistik, landstingskommunal sektor 2015 AM0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Kommunalskatter 2017 OE0101

Kommunalskatter 2017 OE0101 NR/OEM 2016-12-19 1(7) Kommunalskatter 2017 OE0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004

Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004 Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004 UF0514 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time postgraduate students 2004/05

Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time postgraduate students 2004/05 UF 20 SM 0602 Universitet och högskolor Social bakgrund bland högskolenybörjare 2005/06 och doktorandnybörjare 2004/05 Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

RSV-rapport för vecka 10, 2014

RSV-rapport för vecka 10, 2014 RSV-rapport för vecka 10, 2014 Denna rapport publicerades den 13 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 10 (3-9 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall som diagnosticerades vecka 10 är i samma storleksordning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober Oktober 2011 UF0110

Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober Oktober 2011 UF0110 Avdelningen för befolkning och välfärd 2012-03-29 1(8) Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober Oktober 2011 UF0110 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män

Läs mer

RSV-rapport för vecka 12, 2014

RSV-rapport för vecka 12, 2014 RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna

Läs mer

Färre helårsstudenter i högskolan 2016

Färre helårsstudenter i högskolan 2016 STATISTISK ANALYS 1(11) Avdelning / löpnummer 2017-03-14 / 2 Analysavdelningen Handläggare Johan Gribbe 08-563 087 54 johan.gribbe@uka.se Färre helårsstudenter i högskolan 2016 Universitetskanslersämbetets

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2015

RSV-rapport för vecka 8, 2015 RSV-rapport för vecka 8, 2015 Denna rapport publicerades den 26 februari 2015 och redovisar RSV-läget vecka 8 (16/2 22/2). Lägesbeskrivning Antalet laboratoriebekräftade fall av respiratory syncytial virus

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Barnomsorg: barn och personal per 15 oktober 2003

Barnomsorg: barn och personal per 15 oktober 2003 Barnomsorg: barn och personal per 15 oktober 2003 UF0117 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Skolväsende och barnomsorg A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 30 Studenter Med studenter avses personer som är registrerade på minst en kurs i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Ur populationen studenter

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2007:1337 Utkom från trycket den 21 december 2007 utfärdad den 13 december 2007. Regeringen föreskriver 1 att 1 kap.

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Svenskundervisning för invandrare (SFI): elever, kursdeltagare och utbildningsresultat 2008/2009 UF0108

Svenskundervisning för invandrare (SFI): elever, kursdeltagare och utbildningsresultat 2008/2009 UF0108 Avdelningen för befolkning och välfärd 2010-02-26 1(7) Svenskundervisning för invandrare (SFI): elever, kursdeltagare och utbildningsresultat 2008/2009 UF0108 I denna beskrivning redovisas först allmänna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län februari 2014 12 812 (9,8 %) 5 463 kvinnor (8,8 %) 7 349 män

Läs mer