Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Transkript

1 Urank 2013 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2013:04 Diarienummer: V 2013/357 Göteborgs Göteborg, april 2013

2 Övergripande beskrivning av Urank Den fristående associationen Urank (Stig Forneng, Ingemar Lind och Thorsten Nybom) släppte i början av april en ny version av sin lärosätesranking. Rankingen har producerats sedan 2007, något oregelbundet men cirka en gång per år (ingen ranking publicerades 2009). 1 Lärosätena mäts mer som anstalter för högre utbildning än forskning. Urank utgår helt från uppgifter som hämtas från Högskoleverket och SCB, och består av en övergripande ranking och nio ämnesinriktade rankingar: naturvetenskap, teknik, hum/sam, ekonom, socionom, psykolog, jurist, vård och medicin. Dessa grundar sig förmodligen på den indelning i vetenskapsområden som finns i HSV:s och SCB:s statistik. Indikatorer Rankingpoängen för totalrankingen beräknas från 28 indikatorer sammanförda i 6 grupper (se nedan). Urank har inte berättat vilka indikatorer som används i ämnesrankingarna. Studenter (20 % vikt) antal förstagångssökande per antagen (30 %) andel sökande med högskoleprovsresultat över 1,0 (10 %) medelbetyg i gymnasieskolan (10 %) andel högskolenybörjare från annat län (10 %) andel studenter som finns kvar på lärosätet andra året (20 %) andel av högskolenybörjare som avlagt examen/180p inom sex år (20 %) Lärare (20 % vikt) andel disputerade lärare (40 %) andel professorer av lärare (40 %) andel av lärarna med doktorsexamen som har sin doktorsexamen från annat lärosäte (20 %) Grundutbildning (20 % vikt) antal lärare per student, vägd (20 %) prestationsgrad, vägd (20 %) rörlighetsfaktor (20 %) etableringsgrad på arbetsmarknaden, vägd (20 %) antal studenter på avancerad nivå (20 %) 1 Namngivningen av Urank-publikationerna är något förvirrande. Urank 2007 och Urank 2008 publicerades 2007 respektive 2008 men byggde på data från föregående år, alltså 2006 respektive Urank 2009, Urank 2010 och Urank 2011 publicerades 2010, 2011 respektive 2012 och byggde på data från de år som angavs i titlarna, alltså 2009, 2010 respektive Urank 2013 släpptes 2013 och byggde på data från I detta papper används i fortsättningen publiceringsår, om inget annat sägs. Göteborgs Göteborg, april 2013

3 Forskning / forskarutbildning (20 % vikt) rekrytering till forskarutbildning ej från egen högskola (20 %) andel forskning av lärosätets totala kostnader (20 %) andel konkurrensutsatta 1 av externa 2 forskningsmedel (20 %) andel examinerade studenter som övergår till forskarutbildning, vägd (20 %) antal disputationer per professor (20 %) Internationalisering (10 % vikt) andel examinerade studenter som har studerat utomlands minst en termin (20 %) andel utresande utbytesstudenter av förstagångsexaminerade (20 3 %) andel inresande studenter (av alla studenter) (20 %) andel inresande forskarstuderande (av alla forskarstuderande) (20 %) andel lärare födda utomlands (men ej av två svenska föräldrar) (20 %) Sociala indikatorer (10 % vikt) andel förstagenerationsstudenter (av nybörjare) (40 %) jämförelsetal för andel studenter med utländsk bakgrund 4 (30 %) andel på kurser med jämn könsfördelning 5 (30 %) För varje indikator beräknas ett riksmedelvärde, och sedan uttrycks lärosätenas värden i antal standardavvikelser från medelvärdet. Ett värde på 1 betyder att lärosätets värde för indikatorn är 1 standardavvikelse över medelvärdet. Ett värde på -0,4 betyder att lärosätets värde för indikatorn är 0,4 standardavvikelser under medelvärdet. Indikatorer som kallas vägda har normerats per utbildningsområde (medicin, naturvetenskap, teknik, humaniora och samhällsvetenskap) 6. 1 Endast medel från Vetenskapsrådet, FAS och Formas. 2 Detta är möjligen ett tryckfel; det står externa på webbplatsen, men tidigare år har det varit totala. Det skulle vara märkligt att jämföra konkurrensutsatta medel med externa medel; det är mer naturligt att jämföra konkurrensutsatta med totala medel. 3 På webbplatsen står det att denna indikator har vikten 0,1, men det är troligen ett skrivfel. 4 Urank beskriver inte närmre vad detta är för indikator, men gissningsvis handlar det om samma jämförelsetal som HSV har använt i sina studier. Det är då en kvot mellan andelen studenter med utländsk bakgrund och motsvarande andel i befolkningen som helhet det primära upptagningsområdet. 5 Det är inte uppenbart vad detta betyder. En möjlig tolkning är hur stor andel av lärosätets studenter som går kurser där könsfördelningen är någorlunda jämn (40/60?). 6 Först har medelvärdet beräknats per utbildningsområde, sedan uttrycks lärosätets värde inom varje utbildningsområde i antal standardavvikelser från medelvärdet, och till sist beräknas ett vägt medelvärde för lärosätet utifrån storleken inom respektive utbildningsområde. Exempel för prestationsgrad: Lillet har 10% av sina studenter inom teknik, 25% inom humaniora och 65% inom naturvetenskap. Prestationsgraden för studenterna inom teknik är 0,8; inom humaniora 0,6 och inom naturvetenskap 0,7. 0,8 är lite lägre än riksgenomsnittet för teknikutbildningar, mer precist 0,2 standardavvikelser lägre, vilket ger Lillet ett värde på -0,2 för prestationsgraden inom teknik. På motsvarande sätt omräknas prestationsgraden inom humaniora till 0,4 och inom naturvetenskap till -0,3. Dessa prestationsgrader vägs samman i enlighet med ämnenas storlek på Lillet: -0,2 x 0,1 + 0,4 x 0,25-0,3 x 0,65 = - 0,115. 3

4 Resultat Tabell 1: Resultaten från Uranks totalranking. Lärosäte Poäng Plats Poäng Plats Poäng Plats Poäng Plats Poäng Plats Poäng Plats Karolinska institutet 0,82 2 1,31 2 1,09 1 1,12 2 1,3 1 1,2 1 Handelshögskolan i 0,93 1 1,36 1 1,05 2 1,23 1 1,2 2 1,1 2 Sthlm Sveriges lantbruksuni. 0,68 3 0,99 3 0,84 3 0,68 3 0,71 3 0,7 3 Kungl. Tekniska 0,24 9 0,38 9 0,31 9 0,64 4 0,7 4 0,6 4 högskolan Uppsala 0,44 5 0,63 6 0,6 4 0,61 5 0,61 6 0,5 5 Chalmers tekniska 0,35 6 0,67 5 0,49 6 0,57 6 0,62 5 0,5 6 högskola Lunds 0,5 4 0,69 4 0,59 5 0,53 7 0,6 7 0,5 7 Linköpings 0,27 7 0,49 7 0,41 7 0, ,4 9 0,4 8 Göteborgs 0,26 8 0,41 8 0,41 7 0,44 8 0,5 8 0,3 9 Stockholms 0, , , ,34 9 0, ,2 10 Umeå 0, , , , ,2 11 0,1 11 Örebro 0, , , , , ,1 12 Högskolan i -0, , , , , Jönköping Luleå tekniska 0, , , , ,1 14 Södertörns högskola 0, , , , ,1 14-0,1 15 Malmö högskola -0, , , , , ,2 16 Karlstads -0, , , , , ,3 17 Linnéet -0, ,3 18 Växjö -0, , , , Högskolan i Kalmar -0, , , , Mälardalens högskola -0, ,4 22-0, , ,4 19-0,3 19 Blekinge tekniska -0, , , , , ,3 20 högskola Högskolan i Borås -0, , , , ,3 17-0,4 21 Högskolan i -0, , ,5 26-0, , ,4 22 Halmstad Mittet -0,4 26-0, , , ,6 25-0,4 23 Högskolan i Gävle -0, , , , , ,4 24 Högskolan Dalarna -0, ,5 24-0, , , ,5 25 Högskolan Väst -0, , , , , ,5 26 Högskolan i Skövde -0, , , , ,5 23-0,5 27 Högskolan -0, ,4 21-0, , , ,6 28 Kristianstad Högskolan på Gotland -0, , , , ,8 29 4

5 Diskussion Göteborgs s aningen försämrade position i årets ranking ligger i huvudsak i indikatorgruppen Lärare, där GU förra året låg på plats 7 och nu ligger på plats 10. En ny indikator har lagts till i den gruppen, andel av lärarna med doktorsexamen som har sin doktorsexamen från annat lärosäte. Det är möjligt att GU:s tappade placering beror på denna metodförändring. Det är intressant att notera att Göteborgs ligger betydligt bättre till på ämnesrankingarna; se tabellen nedan. Trots detta blir alltså den totala rankingen endast 9. Samma fenomen gäller Stockholms, Lunds och Uppsala de har lägre totalranking än medelvärdet för ämnesrankingarna. Tabell 2: Topp-10 i Uranks ämnesrankingar. HumSam Ekon. Jur. Psy Soc. Nat Vård Med Totalt UU UU UU LiU ESH SLU KI LU KI LU HHS LU UU GU LU LU LiU HHS LiU HJ ÖrU KI SU UU GU KI SLU GU LU GU LU HJ GU UU GU KTH HJ GU SU UmU KaU KTH LiU ÖrU UU SU UmU UmU ÖrU UU LiU HD UmU CTH ÖrU SU GU LU UmU MH UU LU UmU LiU SU HG SU UmU LiU SH LTH LnU HD MiU HJ GU MH SLU MiU ÖrU SH HH SU Detta får sin förklaring när man betänker att lärosätena har olika stor del av sin verksamhet inom olika ämnesområden, i kombination med att de flesta av indikatorerna inte tar hänsyn till denna variation. De slår troligen ojämnt mellan ämnesområdena, vilket vanligen betyder att verksamhet inom humaniora, samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap (HSU) får lägre absoluta värden än verksamhet inom hälsa, naturvetenskap och teknik. Lärosäten med stor andel av sin verksamhet inom HSU missgynnas när totalvärdena beräknas. Det är därför inte så konstigt att lärosäten specialiserade inom teknikvetenskap och medicin kommer högt på totalrankingen. Det är något mer förvånande att Handelshögskolan i Stockholm lyckas behålla sin topplacering i totalrankingen, men det betyder förmodligen att ekonomiämnena mer liknar teknik och medicin än övriga HSU-ämnen, vad gäller de indikatorer som Urank använder. Mer information Uranks webbplats: 5