UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN QS 2013

Transkript

1 UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN QS 2013 Resultat för Göteborgs universitet Magnus Gunnarsson Enheten för analys och utvärdering PM 2013:10 Diarienummer V 2013/698 GÖTEBORGS UNIVERSITET September 2013 Analys och utvärdering Box 100, Göteborg

2 Introduktion QS World University Rankings produceras årligen sedan 2004 av analysföretaget QS 1. Fram till och med 2009 gjordes detta på beställning av Times Higher Education, och listan var då känd under namnet THES. Sedan 2010 samarbetar dock THE med ett annat företag om universitetsranking, och QS producerar sin ranking på egen hand. Den amerikanska tidskriften US News & World Report publicerar QS-rankingen. 10 september 2013 publicerades den senaste versionen av rankingen. Placeringar Åtta svenska lärosäten finns med på QS-rankingen 2013, och deras placering under åren visas i tabell 1 nedan. TABELL 1. DE SVENSKA LÄROSÄTEN SOM FINNS ELLER HAR FUNNITS MED PÅ QS UNIVERSITETSRANKING. Lärosäte Lunds universitet Uppsala universitet Kungliga tekniska högskolan Stockholms universitet Chalmers Göteborgs universitet Umeå universitet Linköpings universitet Handelshögskolan i Stockholm Göteborgs universitet tappade 12 placeringar 2013, och trillade under 200-strecket, vilket innebär minskad synlighet. (Ofta visas bara de 200 översta universiteten på QS-listan.) Tabellen ovan visar att listan är tämligen instabil flera lärosäten ändrar sin placering markant från ett år till ett annat.bland de andra svenska lärosätena kan noteras att KTH steg 24 placeringar, och Chalmers steg 21 placeringar och passerade GU. QS har i år ökat antalet universitet som ingår i rankingberäkningen, från ca 400 till ca 700 2, vilket innebär att medelvärdena för de olika indikatorerna sjunker.eftersom de poängvärden som anges för indikatorerna är uttryckta i relation till medelvärdet får detta till följd att poängvärdena inte enkelt kan jämföras mellan 2012 och 2013 års ranking. Det är därför svårt att förstå exakt vilka indikatorer GU:s försämrade placering kommer från. (GU:s poängvärde stiger i nästan alla indikatorer, trots att totalrankingen alltså sjunker.) En jämförelse med andra lärosäten indikerar dock att förklaringen framförallt ligger i indikatorerna Employer Reputation (-22 placeringar), Faculty/Student (-113 placeringar), och International Students (> 185 placeringar back).antalet utländska studenter har sjunkit i absoluta tal, från till 1 656, vilket inte är förvånande med tanke på de nyligen införda studie- 1 Namnet kommer från efternamnen på företagets två grundare Nunzio Quacquarelli och Mattew Symonds. 2 QS egna uppgifter varierar. 2

3 avgifterna för tredje landsstudenter; alla svenska lärosäten tappar markant i denna indikator. Men i indikatornfaculty/student har universitetet stigit i absoluta tal (något fler anställda per student). Andra lärosäten har alltså ökat ännu mer i denna indikator. Gissningsvis ligger många lärosäten på ungefär samma tal, och små absoluta förändringar ger stora relativa utslag. I Employer Reputation har flera andra svenska lärosäten stigit markant (UU +31, KTH +49, CTH +40); detta är inte förvånande, eftersom den enkätundersökning som indikatorn bygger på är mycket skakig. Indikatorn International Facultyär lite mer svårtolkad. Göteborgs universitet tappar 127 placeringar, vilket är i paritet med Stockholms universitet (mer än 175 placeringar back), Umeå universitet (-129 placeringar) och Linköpings universitet (-86 placeringar). Lunds universitet, Uppsala universitet och Chalmers tappar placeringar, medan KTH ökar 15 placeringar. Även här ligger förmodligen många lärosäten mycket tätt i det underliggande mätvärdet (andel internationell akademisk personal), och små förändringar ger stora utslag. Ämnesrankingar QS sammanställer även fem breda ämnesrankingar, som enbart bygger på indikatorn Academic Reputation. Göteborgs universitet avancerade påtagligt i tre av dessa: Social Sciences & Management: från plats 184 till plats 155. Life Sciences & Medicine: från plats 158 till plats 105. Engineering & Technology: från orankad till plats 368. I de två övriga ämnesrankingarna föll Göteborgs universitet 26 platser från 169 till 195 (Arts & Humanities) respektive 21 platser från 275 till 296 (Natural Sciences). Inom varje brett ämnesområde finns dessutom 29 mer specifika ämnesrankingar som innehåller ca 200 lärosäten vardera. Rankingarna bygger på indikatorerna Academic Reputation, Employer Reputation samt Citations per Faculty. Balansen mellan dessa varierar mellan ämnena. I exempelvis Biology ges Academic Reputation 40 % vikt, Employer Reputation 10 % vikt, och Citations per Faculty 50 % vikt. I Sociology är viktningen istället , och i English är viktningen (dvs. Citations per Faculty används inte). Göteborgs universitet finns med på 8 av dessa ämnesrankingar: Medicine, Biological Sciences, Psychology, Environmental Studies, Sociology, Politics, Accounting & Financesamt Education & training. GU har tillkommit i år på listan Education & training, samtidigt som vi har fallit bort från Law samteconomics & Econometrics. 3

4 Indikatorer och datakällor Rankingen är byggd med sex indikatorer. 1. Academic Reputation (40 % vikt). Den tyngsta komponenten i rankingen är en enkätundersökning riktad till akademiker om vilka lärosäten de anser är bäst. 3 Vi känner inte till den exakta svarsfrekvensen, men allt pekar på att den är mycket låg var antalet respondenter , och antalet mottagare uppskattas till ca Urvalet är inte slumpmässigt 5, och resultatet bör endast tolkas mycket grovt (t.ex. fyra-fem kategorier).qs använder som bekant inte grova kategorier. 2. Employer Reputation (10 % vikt) Detta är en annan enkätundersökning om vilka lärosäten som har bäst rykte, riktad till arbetsgivare. Antalet inbjudna och antalet respondenter för denna undersökning är höljd i dunkel, men gissningsvis är svarsfrekvensen inte mycket bättre än för akademikerenkäten, eftersom QS då troligen skulle ha berättat om detta. QS hävdar att 2011 års undersökning bygger på nästan svar, men det är oklart om detta är aggregerat under flera år eller helt nya svar. 3 & 4. International Faculty (5 % vikt) och International Students (5 % vikt) Dessa indikatorer mäter andelen utländska anställda och andelen utländska studenter. Informationen hämtas från frågeformulär riktade till lärosätena själva och från andra tillgängliga källor (webbsidor, statistikmyndigheter, etc.). Vi vet inte vilka uppgifter som använts för vilka lärosäten. 5. Faculty Student (20 % vikt) Antalet anställda per student. Informationen hämtas på samma sätt som för indikator 3 och Citations per Faculty (20 % vikt) Antalet citeringar per anställd. Ingen fältnormering av citeringarna görs, vilket betyder att indikatorn lutar kraftigt mot medicin och naturvetenskap. Citeringsinformationen hämtas från publiceringsdatabasen Scopus och personalinformationen på samma sätt som indikatorerna 3 och 4. 3 Egentligen är frågan vilka andra lärosäten de anser är bäst; man får inte rösta på sitt eget lärosäte. 4 Ca inbjudningar skickas ut varje år, men resultaten baseras på tre års samlade svar. Gissningsvis är det många dubbletter mellan åren (dvs. inte helt nya namn varje år), ås en grov uppskattning är olika mottagare. 5 Mottagarna hämtas till största delen från ett företag som heter Reed Business Information, som utgår från databasen IBIS (International Book Information Service), som innehåller 1,2 miljoner kontakter från biblioteks- och universitetsvärlden. En mindre men troligen betydligt mer svarsbenägen del av mottagarna hämtas från QS egna register (tidigare respondenter, personer som anmält sig, samt personer som universiteten anmält). 4

5 Diskussion Times Higher Education (THE) fick utstå mycket kritik för den rankinglista som nu går under namnet QS, och de valde att byta leverantör och att arbeta om rankingen från grunden. Den kritik som riktades mot den gamla listan (QS) kvarstår: enkätundersökningarna är inte representativa, anseendeindikatorerna har orimligt stor vikt, avsaknaden av fältnormering gör medicin och naturvetenskap starkt gynnade i citeringsindikatorn, och uppgifterna om anställda och studenter är mycket svåra att jämföra både inom och mellan olika utbildningssystem 6. Vilka åtgärder skulle Göteborgs universitet kunna vidta för att avancera på QS-rankingen? Eftersom anseendeundersökningarna har så stor vikt bör insatser för att avancera riktas mot den indikatorn. Det handlar då om att på olika sätt stärka varumärket Göteborgs universitet, framförallt bland akademiker. 6 Utbildningsintensiva lärosäten får lägre värden på indikatorerna Faculty per Student och Citations per Faculty än forskningsintensiva lärosäten, oavsett kvaliteten på deras forskning eller undervisning. 5