Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

Transkript

1 Sid 1 (11) Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Inledning Vetenskapsrådet fick i uppdrag av regeringen januari 2009, att ta fram underlag för beräkning av indikatorn vetenskaplig produktion och citering. I enlighet med forskningspropositionen "Ett lyft för forskning och innovation" (prop. 2008/09:50) skulle detta underlag användas till fördelning av cirka 5 procent av lärosätenas anslag för forskning och forskarutbildning. Vetenskapsrådet har haft samma uppdrag för budgetåren och i regeringsuppdraget U2013/3509/F förlängdes uppdraget till att även innefatta budgetåren 2014 och 2015.* *Källa: Vetenskapsrådets webbsida Introduktion till Bibliometri Bibliometri innebär att man gör statistiska analyser av forskningspublikationer. Bibliometrin kan belysa samspel, aktivitet och genomslag inom forskningen. Bibliometrin har en unik roll eftersom den kan ge en översikt av trender inom forskningen, forskningens nätverk och forskarnas genomslag, som det är svårt att få på annat sätt. Bibliometriska analyser som utförs vid Vetenskapsrådet baseras på Science Citation Index Expanded, Social Science Citation Index och Arts and Humanities Citation Index, vilka alla tillhandahålls av Thomson Reuters. Modellen tar hänsyn till hur mycket som publiceras inom respektive område respektive medelcitering inom respektive område m.m. Inför år 2014 ingår publikationer och citeringar under år För femte året i rad har VR presenterat underlag för fördelning av 5 % av basanslagen till forskning i Sverige. Terminologi och indikatorer * Definitioner ur Högskoleverkets rapport Resurser för citeringar Fältnormaliserade citeringar* Fältnormalisering innebär att en artikel publicerad i en tidskrift jämförs med artiklar inom det området som artikeln tillhör. Ett område bestäms av hur de tidskrifter som Thomson/ISI indexerar har klassificerats. Thomson/ISI indexerar årligen ett stort antal tidskrifter och serier, och dessa är klassade i närmare 250 tidskriftsklasser. Klassningen är överlappande så att varje tidskrift kan tillhöra flera klasser. Fraktionalisering* Med fraktionalisering menas uppdelning på adress. Om en artikel är resultatet av samarbete mellan två universitet tilldelas de halva artikeln vardera. När citeringsgraden sedan beräknas viktas universitetets artiklar efter dess fraktion. Således blir utfallet att artiklar med färre samarbetspartners väger tyngre än artiklar som är resultatet av många samarbeten. Innebörden är att samarbetsartiklar kommer att väga mindre vid beräkningen av citeringsgrad.

2 Sid 2 (11) Vetenskapsrådet modell att beräkna bibliometriskt underlag Underlagen täcker in publiceringsvolymer och citeringsfrekvens under en fyraårsperiod. För den senaste beräkningen, inför medelsfördelningen i budgetpropositionen för 2014, har perioden använts. Vetenskapsrådets uppgifter om publikationer och citeringar ligger till grund för framräknandet av ett bibliometriskt index för varje lärosäte. Tillsammans med indikatorn externa medel används det bibliometriska indexet för omfördelning av forskningsresurser till lärosäten. Ett bibliometriskt index beräknas enskilt för varje ämnesområde. Därefter summeras värdena för att erhålla lärosätets totala index. Varje ämnesområde får en fältfaktor som utgör en skattning av hur många artiklar en genomsnittlig forskare har publicerat inom det aktuella området och under den aktuella fyraårsperioden. Områdesnormaler Exempel 1 Exempel 2 Agriculture Biology Fältfaktor (Waring referensvärde) 1,17 1,16 Områdesnormal (=1/fältfaktor) 0,85 0,86 Indexvärdet beräknas enligt följande: Bibliometriskt index = publicerad volym*fältnormerad medelcitering*områdesnormal Av formeln framgår att om ett universitet hade producerat fler artiklar utan att de vid mättillfället hunnit bli citerade, så vare sig ökar eller minskar det bibliometriska indexet. Nollciteringar bestraffas med andra ord inte och blir de citerade vid nästa mättillfälle så ökar det bibliometriska indexet.

3 Sid 3 (11) Sammanfattning av Vetenskapsrådets fördelningsunderlag för 2014 Vetenskapsrådet överlämnade i juni 2013 till regeringen, underlag inför budgetår 2014, för beräkning av vetenskaplig produktion och citering. Underlaget är uppdelat i 34 områden och det används samma områdesnormaler sedan beräkningen påbörjades inför budgetår Lärosäte Volym Medel- citering Bibliometrisk index Andel Bibliometrisk index Lunds universitet , ,5% Uppsala universitet , ,8% Karolinska institutet , ,7% Stockholms universitet , ,5% Göteborgs universitet , ,3% Kungl. tekniska högskolan , ,8% Linköpings universitet , ,0% Umeå universitet , ,8% Sveriges lantbruksuniversitet , ,4% Chalmers tekniska högskolan , ,4% Örebro universitet 450 1, ,3% Linnéuniversitetet 518 0, ,3% Luleå tekniska universitet 741 0, ,3% Mittuniversitetet 370 0, ,9% Figur 1. Utfall Vetenskapsrådets beräknade värden för volym, medelcitering, bibliometrisk index och andel bibliometrisk index av riket totalindex. Vetenskapsrådet genomför utifrån uppdrag från regeringen bibliometrisk analys av forskningspublikationer. I modellen tas hänsyn till hur mycket som publiceras inom respektive område (volym) och medelcitering inom respektive område m.m. Inför år 2014 ingår publikationer och citeringar under år För femte året i rad har VR presenterat underlag för fördelning av 5 procent av basanslagen till forskning i Sverige. Antalet publiceringar och antalet citeringar per publikation under en viss tidsperiod används som underlag till beräkning av andel bibliometrisk index. För år 2014 används indexerade publikationer under perioden från Thomson Reuters Web of Science- databaserna (Science Citation Index Expanded, Social Science Citation Index och Arts & Humanities Citation Index - även kallade för ISI- databaserna).

4 Sid 4 (11) UmU: 2014: 5,81% 2013: 6,11% 2012: 6,26% 2011: 5,95% 2010: 6,12% Umeå universitets bibliometriskt index för budgetår Lärosätenas andel av bibliometrisk index och volym under perioden Andel Volym Medel- citering LU KI UU GU KTH SU UmU LiU SLU CTH LTU MiU 13,82% 13,39% 12,88% 9,38% 8,83% 8,09% 6,36% 6,17% 5,57% 5,41% 1,78% 0,89% 0,79 0,82 1,13 1,16 1,19 1,07 1,03 1,09 1,17 1,10 1,29 1,34 Figur 2. Medelcitering och andel volym per lärosäte (för landets största lärosäten inkl Mittuniversitet och Luleå tekniska universitet) enligt Vetenskapsrådets beräkning, inför budgetår 2014.

5 Sid 5 (11) ,12 5,81 Andel 2010 Andel 2011 Andel 2012 Andel 2013 Andel LU UU KI SU GU KTH LiU UmU SLU CTH Figur 3. Lärosätenas andel bibliometriskt index år I Vetenskapsrådets underlag finns data för samtliga av landets lärosäten. I tabellen ovan jämför vi Umeå universitets (UmU) värden med enbart nio andra lärosäten. Umeå universitet är på sjunde plats i landet när det gäller andel volym av publiceringar. Tabellen ovan visar att Umeå universitet minskar sin andel bibliometrisk index år 2014 jämfört med 2013 års fördelningsunderlag från 6,11 procent till 5,81 procent. Inför budgetår 2010 hade Umeå universitet ett bibliometriskt indexvärde på 6,12. Även LU, KI, SLU och Chalmers har minskat sin andel av bibliometriskt index bland landets största lärosäten. Linköpings universitet har fortsatt att öka något och ligger en position högre än SLU. Även Uppsala universitet (UU), Stockholms universitet (SU), Göteborgs universitet (GU), Kungliga tekniska högskolan (KTH), Luleå tekniska universitet (LTU) och Mittuniversitet (MiU) har ökat i andel bibliometriskt index.

6 Sid 6 (11) Volym Figur 4. Andel volym per lärosäte av rikets totala volym enligt VRs underlag Umeå universitet har ökat antal fraktionerade publikationer från 2530 år 2013 till 2655 år 2014 (publiceringsperiod ). Det lärosäte som har högst antal fraktionerade artiklar är Lunds universitet. Lunds andel volym har dock minskat från 15,20 procent år 2010 till 13,87 procent år Andel volym minskar även för Uppsala universitet, Lunds universitet, och Karolinska institutet år Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Linköpings universitet (LiU) och Chalmers tekniska högskolan (CTH) har ökat i andel volym för budgetår Umeå ligger på plats sju bland landets lärosäten när det gäller antal fraktionerade publikationer. Umeås andel av totala antalet publikationer minskade från 6,37 procent år 2013 till 6,36 för budgetår 2014.

7 Sid 7 (11) Fältnormerade Citeringar och Medelcitering Figur 5. Medelcitering för landets tio största lärosäten under femårs period Medelcitering=Summa fältnormerade citeringar/volym Umeå universitet har minskat sin andel volym något av fraktioner på publikationer. Från 6,37 procent år 2013 till 6,36 procent år Även publikationernas citeringar minskat år Medelciteringen för Umeå universitet år 2014 har minskat till 1,03 jämfört med 1,06 år Medelcitering för riket år 2014 är 1,14. Stockholms universitet (1,34), Göteborgs universitet (1,19), Sveriges lantbruksuniversitet (1,17), och Karolinska Institutet (1,29) har medelcitering över rikets dvs. över 1,14. Umeå universitet ligger på femtonde plats bland alla lärosäten i riket när det gäller medelcitering, ner en placering än 2013.

8 Sid 8 (11) Umeå universitets utveckling inom olika ämnesområdena år 2014 Enligt Vetenskapsrådets underlag har Umeå universitet ökat medelciteringen inom 14 av 34 områden. Nedan är bilden på samtliga 34 ämnesområden enligt Vetenskapsrådets uppdelning baserad på tidskriftsklassifikation. Tabellen visar en ungefärlig uppdelning av ämnesområdena för att anpassa till Umeå universitets olika fakulteters forskningsområden. När man bedömer Umeå universitets position bland landets lärosäten, kan man titta på både medelciteringar och volym samt hur dessa utvecklats under perioden UmU Volym och medelcitering per ämnesområde budgetår 2014 Inom dem medicinska forskningsområden ökar Neuroscience, Oncology och Surgery både i volym och medelcitering. Immunology, Pharmacology, och Environmental Health ökar i medelcitering men minskar i volym. Medicine internal, Health, Ergonomics minskar i medelcitering sedan år 2013, men ökat något i volym. Övriga ämnesområden minskar både i volym och medelcitering. Inom dem samhällsvetenskapliga ämnen ökar Psychology, Social Science och Statistics både i volym och medelcitering. Information Science minskar i medelcitering, medan Economics och Education har ungefär samma värde på medelcitering som tidigare. Inom dem tekniska och naturvetenskapliga ämnesområden ökar Biology, Chemistry både i volym och medelcitering. Biomolecular, Physics, Mathematics och Geoscience minskar både i volym och medelcitering. Figurerna nedan visar både Umeå universitets medelcitering och volym per ämnesområde för samtliga 34 områden inför budgetår 2010 tom budgetår 2014.

9 Sid 9 (11) Bå 2014 Bå 2013 Bå 2012 Bå 2011 Bå 2010 Differens Umeå universitet Medelcitering Medelcitering Medelcitering Medelcitering Medelcitering Medicine, Internal 1,04 1,17 1,22 1,18 1,09-0,05 Health 0,68 0,78 1,13 1,01 0,81-0,13 Neuroscience 1,05 1,02 0,98 1,02 0,93 0,12 Oncology 1,06 1,04 0,96 1,09 1,21-0,14 Medicine, External 0,97 1,15 1,14 1,15 1,21-0,25 Immunology 1,04 1,02 1,00 1,16 1,22-0,18 Dentistry 1,49 1,50 1,51 1,30 1,07 0,42 Environmental Health 1,08 0,96 0,94 0,87 0,84 0,24 Blood 1,13 1,26 1,15 0,60 0,72 0,41 Surgery 1,28 1,24 1,03 1,07 1,00 0,28 Ergonomics 1,64 1,86 1,43 1,46 2,48-0,85 Health Studies 0,22 0,61 0,50 0,56 0,05 0,17 Pharmacology 1,06 0,64 1,16 1,82 1,06 0,00 Humanities 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 0,00 Economics 0,77 0,78 0,59 0,59 0,58 0,19 Psychology 0,71 0,69 0,87 0,84 0,54 0,17 Social Science 0,37 0,31 0,62 0,66 0,86-0,50 Education 0,48 0,48 1,08 0,60 0,67-0,19 Statistics 0,42 0,13 0,26 0,39 0,42 0,00 Information Science 3,80 4,86 4,96 2,03 2,32 1,47 Biomolecular 1,28 1,35 1,14 1,23 1,12 0,16 Biology 1,30 1,25 1,26 1,26 1,30 0,01 Ecology 1,15 1,09 1,21 1,27 1,41-0,26 Physics 1,19 1,24 1,27 1,26 1,49-0,30 Chemistry 0,97 0,84 0,87 0,96 0,87 0,11 Computer Science 0,98 0,98 1,11 0,60 0,73 0,25 Materials Science 1,05 0,71 0,81 0,75 0,61 0,44 Environmental Studies 0,90 1,31 1,28 1,02 0,28 0,62 Mathematics 0,23 0,48 0,52 0,75 0,67-0,45 Geoscience 1,32 1,53 1,43 1,47 1,52-0,19 Engineering 0,98 0,76 0,91 0,38 0,38 0,60 EngineeringMathematics 0,36 1,23 1,03 1,87 3,83-3,47 Agriculture 0,82 1,16 1,52 1,44 1,56-0,73 Mechanics 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 (tom) 0,63 0,30-0,30 Totalt 1,03 1,06 1,08 1,07 1,07-0,04

10 Sid 10 (11) Bå 2014 Bå 2013 Bå 2012 Bå 2011 Bå 2010 Differens Umeå universitet Volym Volym Volym Volym Volym Volym Medicine, Internal Health Neuroscience Oncology Medicine, External Immunology Dentistry Environmental Health Blood Surgery Ergonomics Health Studies Pharmacology Humanities Economics Psychology Social Science Education Statistics Information Science Biomolecular Biology Ecology Physics Chemistry Computer Science Materials Science Environmental Studies Mathematics Geoscience Engineering Engineering Mathematics Agriculture Mechanics (tom) Totalt

11 Sid 11 (11) Fortsatt arbete Enligt dokumentet Vision och mål 2020 är utgångspunkten att Umeå universitet år 2020 ska ha vidareutvecklats som ett internationellt framstående forsknings- och utbildningsuniversitet, med goda möjligheter att satsa på nydanande forskning. Umeå universitets forskare skall ha som mål att publicera sig frekvent i framstående vetenskapliga tidskrifter, citeras ofta och är framgångsrika i utlysningar, Analysarbetet på Vetenskapsrådets bibliometriskt underlag kommer att fortgå på Umeå universitets fakulteter och institutioner och målet är att vända utvecklingen när det gäller medelciteringar.