Nationella analyser. underlag för strategiprojektet Svensk forskning (13) Dnr

Transkript

1 Nationella analyser underlag för strategiprojektet Svensk forskning Johan Fröberg, Per Hyenstrand, Ulrika Kaby, Staffan Karlsson, Ulf Kronman, Johanna Lundberg Avd. för forskningspolitisk analys 1 (13)

2 Sammanfattning - de tio viktigaste punkterna: År 2010 utgjorde Vetenskapsrådets anslag till forskning och forskningsinformation 15 procent av de totala statliga FoU-anslagen. Forskningsresurserna vid universitet och högskolor har ökat på senare år till följd av de senaste två forskningspropositionerna. Denna ökning följer efter en period när resurserna i fasta priser inte ökat. Andelen av universitet och högskolors finansiering som kommer från EU har varit konstant sedan 2006 (drygt 4 %). År 2009 finansierade medel från Vetenskapsrådet 10 procent av intäkterna för forskning och forskarutbildning inom högskolesektorn. Naturvetenskap var det område med högst andel VR-medel följt av medicin, humaniora, teknikvetenskap och samhällsvetenskap. Antalet nydisputerade i relation till anställningsbehovet inom högskolan kommer att vara klart mindre under den närmaste femårsperioden än tidigare. Av de som disputerade under slutet av 1990-talet har andelen som är kvar inom högskolan inte förändrats nämnvärt. Andelen utländska nybörjardoktorander utgjorde 2009 en tredjedel av det totala antalet nya doktorander. Svensk forskning inom områdena agronomi, biologi och kemi citeras betydligt mer än världsgenomsnittet och har också en hög andel högciterade publikationer. Svensk klinisk forskning står för en stor andel av svenska publikationer och är även relativt väl uppmärksammad i internationell jämförelse. Områdena materialvetenskap, matematik och IKT har haft en negativ utveckling i citeringsavseende under 2000-talet. 2 (13)

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Inledning Ekonomiska resurser för svensk grundforskning Personella resurser inom svensk grundforskning Räcker forskarutbildningen för högskolans rekryteringsbehov? Forskarrörlighet och karriär Internationalisering och samverkan Andelen utländska doktorander ökar En ökande andel EU-finansiering? Internationell sampublicering ökar och ger mer uppmärksamhet Starka och svaga forskningsområden - bibliometri Inledning Syftet med denna rapport är att presentera en överblick över de institutionella förutsättningarna för svensk forskning samt att identifiera trender och mönster som kan ha betydelse för Vetenskapsrådet. Statistik från SCB, HSV, Eurostat och OECD har använts, jämte Vetenskapsrådets projektdatabas, publikationsdatabas och ekonomiredovisningssystem. Övriga referenser återges i bilagedelen, där en mer genomgående analys finns för respektive delområde enligt innehållsförteckning ovan. Efter varje avsnitt återfinns en kort slutsats i en friliggande textruta. 2. Ekonomiska resurser för svensk grundforskning Vetenskapsrådet är Sveriges största externa forskningsfinansiär och ca 15 % av de statliga FoU-anslagen kanaliserades via myndigheten år 2010 (4,5 miljarder av totalt 29,5 miljarder kronor, SCBs statsbudgetanalys 2010). Till största delen finansierar Vetenskapsrådet forskning inom landets högskolesektor. År 2009 utgjorde medel från Vetenskapsrådet ca 10 % av de totala intäkterna för forskning och forskarutbildning. Andelen VR-medel varierar mellan olika ämnesområden 1 och var högst inom naturvetenskap 2 (17 %) följt av medicin 3 (10 %). Om ALF-medlen, som lärosätena 4 överför till landstinget, exkluderas ökar andelen VR-medel inom det medicinska 1 Uppgifter från SCBs undersökning. 2 Häri inkluderas även matematik. 3 Häri inkluderas även odontologi, farmaci och vårdvetenskap. 4 UU, LU, GU, UmU, KI och LiU. 3 (13)

4 Andel av finansieringen (%) Dnr ämnesområdet till 12 %. Andelen VR-finansiering inom samhällsvetenskap, teknikvetenskap samt humaniora var 7,5-8,7 %. I figur 2.1 återges andelen medel från de större finansieringskategorierna för år Dessutom påvisas de olika områdenas relativa storlek (staplarnas bredd). Ungefär 40 % utgjordes av forskning inom NT-området, drygt 32 % var medicinsk forskning 5 och knappt 22 % forskning inom HS-området. SLU har särskilts som ett eget område motsvarande 6 % av de totala intäkterna för forskning och forskarutbildning (forskning vid SLU finansieras till liten del av Vetenskapsrådet, ca 1,5 %) Övrigt Medel från utlandet Svenska organisationer Svenska företag Övrig offentlig finansiering Offentliga forskningsstiftelser VINNOVA FORMAS FAS VR ALF Direkta statsanslag (exkl. ALF) Humaniora Samhällsvetenskap Medicin Naturvetenskap Teknik SLU Figur 2.1. Intäkter för forskning och forskarutbildning inom den svenska högskolesektorn 2009, fördelning på område och finansiär eller kategori. De olika områdenas andelar av forskningsverksamheten har inte ändrats särskilt mycket sedan mitten av 90-talet. Andelen naturvetenskap har minskat (ca 2 procentenheter). Även SLUs andel har minskat med ca 2 procentenheter. Samtidigt har andelen samhällsvetenskap ökat (ca tre procentenheter). Medicins andel var som lägst 2003 (30 %), men har på senare år ökat drygt två procentenheter vilket är en återgång till nivån i mitten av 90-talet. En mer detaljerad redogörelse för utvecklingen av de olika ämnesområdena ges i bilaga A. De statliga FoU-anslagen har ökat till följd av forskningspropositionerna 2005 och Framförallt inträffade en ökad tillförsel av medel åren 2008 och Denna ökning föregicks av att kostnaderna inom högskolesektorns forskningsverksamhet sjönk i mitten av 00-talet (se bilaga A) genom en minskning i personalstyrka och en minskad antagning till forskarutbildningen. En följdeffekt av denna kostnadsminskning är att en del av de 5 Beräkningen inkluderar ALF-medlen. 4 (13)

5 Intäkter för forskning och forskarutbildning vid landets universitet (linje, miljarder kronor, 2009 års pris) Oförbrukade bidrag minus upplupna bidrag vid landets universitet (staplar, miljarder kronor, 2009 års pris) Dnr resurser som tillförts sektorns forskning på senare år ännu inte har omsatts i verksamhet. I figur 2.2 återges hur de totala intäkterna för forskning och forskarutbildning utvecklats inom högskolesektorn. Utöver intäktsförda medel återges mängden oförbrukade bidrag (minus upplupna bidrag, nivå vid årets utgång) Figur 2.2. Intäkter för forskning och forskarutbildning (linje) samt oförbrukade minus upplupna bidrag (staplar) inom högskolesektorn (miljarder kronor, 2009 års pris 7 ) Att forskningen inom högskolesektorn på senare år tillförts resurser som i sin helhet ännu inte omsatts i verksamhet går att studera utifrån ett VR-perspektiv (se bilaga A). Av de VR-medel universiteten erhöll år 2009 var uppskattningsvis en halv miljard kronor (cirka 15 %) ännu oförbrukade vid årets slut. Förmodligen kommer den påbörjade tillväxten av forskningsverksamheten inom den svenska högskolesektorn att fortsätta under de kommande åren. Denna tillväxt följer då efter en period när verksamhetens ekonomiska omslutning varit tämligen konstant räknat i fasta priser (figur 2.2). Forskningsverksamhetens pågående tillväxt sker under en period med förhållandevis stora pensionsavgångar, minskande doktorsexamination (se avsnitt 3) och i ett delvis 6 Oförbrukade bidrag bidrag från extern finansiär som lärosätet mottagit, men ännu inte förbrukat. Upplupna bidrag - verksamhet som lärosätet genomfört, men ännu inte intäktsfört något bidrag för. 7 Index baserat på den totala statliga konsumtionen ( 5 (13)

6 förändrat universitetssystem. Till exempel infördes nya LAS-regler 2007 som tillåter visstidsanställning endast under två år, tjänstestrukturen inom högskolesektorn avregleras, ett nytt system för beräkning av indirekta kostnader håller på att införas, högskolemomsen avskaffades 2009 och myndighetsformen för lärosätena är under diskussion. Forskningsverksamheten vid universitet och högskolor är till ungefär ¾-delar finansierad via offentliga medel (figur 2.1). Samtidigt med det resurstillskott som skett i och med de senaste två forskningspropositionerna har också intresset av att utröna effekterna av forskningen ökat. Det pågår även en diskussion om huruvida forskningsresurserna används på ett effektivt sätt. 8 Som framgår av figur 2.1 har de oförbrukade bidragen ökat samtidigt som de intäktsförda medlen ökat. Med utgångspunkt i detta går det att ställa frågan om lärosätena har kapacitet att omsätta ökande forskningsmedel i faktisk verksamhet. Den genomsnittliga omsättningstiden för en bidragskrona i systemet blir därför intressant, särskilt i en fas när systemet är i tillväxt. Omsättningstiden har på senare år ökat något, men är fortfarande mindre än ett år (för närmare diskussion, se bilaga A). Det bör redan här poängteras att nivån av de oförbrukade bidragen gäller för respektive års utgång och att en kanske rimligare jämförelse med de intäktsförda medlen vore att se till nivån vid årets ingång (dvs. nivån vid föregående års utgång). Det innebär i så fall att staplarna i figur 2.2 förskjuts ett år till höger. Vad nivån av ännu ej förbrukade medel bör vara är dock svårt att avgöra. För att lärosäten ska ges möjlighet att i sin forskningsverksamhet ha längre planeringshorisonter och vara mer benägna till ett större risktagande krävs ett tillräckligt stort kapital. Detta för att ekonomiskt klara av tillfälliga nedgångar i finansieringen eller perioder av stora investeringar. En betydande skillnad mellan svenska och internationellt framgångsrika forskningsuniversitet är just tillgången på kapital. Ett grundläggande problem för högskolesektorns verksamhet är att både grundutbildning och forskning är personalintensiva verksamheter behäftade med trögrörliga kostnader. Intäkterna är däremot mer lättrörliga och påverkas bland annat av (i) studenters val av kurser år från år och deras studieresultat, (ii) forskarnas framgångar i att konkurrera om externa medel, samt (iii) forskningspolitiska beslut om att förändra statsanslagen till forskningsfinansiärer och lärosäten. I det senare ligger även en beräkning av en årlig pris- och löneomräkning som inkluderar en årlig effektivisering av verksamheten, vilket kan vara svårt att uppnå inom högskolesektorn som till stora delar handlar om förmedling av kunskap och sökande efter ny kunskap. En effekt av detta problem, trögrörliga kostnader och mer lättrörliga intäkter, är förmodligen de förhållandevis stora fluktuationerna i nyantagningen till forskarutbildningen som skett under 00-talet. De lärosäten som bedriver 8 Se 6 (13)

7 forskarutbildning har i nyantagningen en nyckel varmed det ekonomiska utfallet kan påverkas tämligen snabbt. En annan nyckel är lärosätenas investeringar i utrustning. Forskningsresurserna inom den svenska högskolan ökade i slutet av 90-talet räknat i fasta priser. Denna ökning upphörde i början av 00-talet (figur 2.2). Det som då inträffade var att investeringarna i utrustning minskade vid lärosätena. Åren runt millennieskiftet uppgick de årliga investeringarna i utrustning inom högskolesektorn till 1,2-1,3 miljarder kronor (löpande pris). År var nivån 0,84-0,94 miljarder kronor vilket omräknat till fasta priser motsvarar en kraftig minskning. År 2009 har investeringarna ökat något, men omräknat till 2009 års pris 9 var nivån lägre än två tredjedelar av nivån tio år tidigare. Hur kommer de nya forskningsresurserna inom högskolesektorn att allokeras de närmaste åren? Vi kan förmoda att investeringarna i utrustning kommer att fortsätta att öka från de låga nivåerna i mitten av 00-talet. Eventuellt kommer även nyantagningen till forskarutbildningen att öka från, även här, de låga nivåerna i mitten av 00-talet. Det är tänkbart att en ökande andel av forskningsresurserna kommer att gå till att finansiera rekrytering av utländska forskare till Sverige. 3. Personella resurser inom svensk grundforskning 3.1 Räcker forskarutbildningen för högskolans rekryteringsbehov? I genomsnitt kommer 4,5 person att doktorsexamineras per pensionsavgång bland disputerad 10 forskande och undervisande personal Detta bygger på en prognos om framtida examination baserad på de senaste tio åren och oförändrad personalstyrka (se bilaga B och C). Variationen är dock stor mellan ämnesområden där humaniora har den lägsta kvoten och teknikvetenskap den högsta. Det är dock troligt att universitet och högskolors verksamhet fortsätter att expandera. Om vi tar hänsyn till förväntad expansion inom respektive ämnesområde, baserad på senaste års tillväxt, sjunker antalet till 2,5 person per ledig tjänst i genomsnitt (tabell 3.1). Inom samhällsvetenskap kommer då 1,3 personer att examineras för varje pensionsavgång. 9 Index baserat på den totala statliga konsumtionen ( 10 Doktorsexamen samt annan forskarexamen, ej licentiater. 7 (13)

8 Tabell 3.1. Prognos över kvot mellan examination och antal lediga tjänster genom pensionsavgångar och expansion år Som jämförelse visas kvot för Samhällsvetenskap Humaniora Medicin Naturvetenskap Teknikvetenskap ,3 1,6 2,9 3,6 4, ,5 3,0 3,8 5,1 6,2 Andra in- och utflöden i systemet som prognosen inte tar hänsyn till är till exempel nydisputerade som väljer tjänster utanför akademin och rekrytering av internationella forskare. Eftersom andelen utländska doktorander i Sverige ökar relativt kraftigt (se avsnitt 4.1) är det troligt att andelen av de examinerade som lämnar landet ökar. Detta kan göra den verkliga rekryteringsbasen för det svenska FoU-systemet ännu mindre. Högskolans rekryteringsbas i relation till behovet av nydisputerade kommer att vara klart mindre under den närmaste femårsperioden än tidigare. Detta kan leda till en minskning av konkurrensen om tjänster vid lärosätena och därmed påverka kvaliteten i rekryteringen. Detta mönster är mest markant inom humaniora och samhällsvetenskap. Den ökande andelen utländska doktorander kan förstärka mönstret. 3.2 Forskarrörlighet och karriär Data från SCB visar att en högre andel av de doktorsexaminerade inom humaniora och samhällsvetenskap (ca 60 %) stannar kvar inom akademin efter disputationen jämfört med medicin, teknikvetenskap och naturvetenskap (ca %). Medicin har den högsta andelen sysselsatta utanför högskolan. Detta speglas också av den kvot mellan tjänstetillgång och examinerade som de olika ämnesområdena uppvisar (se tabell 1 ovan) där medicin och teknik har det högsta antalet doktorer i förhållande till antalet pensionsavgångar och lediga tjänster för disputerade, något som dock balanseras av en högre sysselsättning utanför akademin. Detta mönster framträder som stabilt under den studerade tioårsperioden (se figur 3.1). 8 (13)

9 Dnr % 90% 80% 70% 60% Ej i register 50% Ej sysselsatta 40% 30% Sysselsatta utanför högskolan Vid högskolan 20% 10% 0% H S M N T Figur 3.1. Sysselsättningsmönstret hos de som doktorsexaminerats 1998/1999. Postdoktorsperioden är svårare att kartlägga eftersom en övergripande statistik saknas. Kategorin ej i register i figuren ovan kan ses som en indikator på andelen (tillfälligt) utvandrade på grund av post dok-vistelse eller återvändande till hemlandet. År 2003 gjorde SCB en enkätundersökning av doktorsexaminerade 1999/2000 och 2000/2001 angående sysselsättning efter examen. En uppdelning per ämnesområde ger vid handen att nästan en tredjedel av de examinerade inom medicin och naturvetenskap hade gjort en postdok inom eller utom Sverige, medan andelen låg kring en femtedel för teknikvetenskap och humaniora. 4. Internationalisering och samverkan 4.1 Andelen utländska doktorander ökar Utländska doktorandnybörjare utgjorde år 2009 en tredjedel av det totala antalet nybörjare. Av det totala antalet doktorander utgjorde utländska doktorander nära en fjärdedel och antalet utländska doktorsexaminerade utgör ungefär en femtedel av det totala antalet examinerade Inom teknikvetenskap var nära hälften av de aktiva doktoranderna från utlandet. Kina, Iran och Tyskland står för den största andelen doktorander. De flesta hade år 2009 en doktorandtjänst, efter att stipendier tidigare dominerat. Rekryteringen till forskarutbildningen kan inom de områden som har en stor andel utländska doktorander påverkas av hur reformen om avgiftsbelagd grundutbildning slår. 9 (13)

10 Andel EU-finansiering Dnr En ökande andel EU-finansiering? Ofta framhålls att en ökande andel av forskningsfinansieringen kommer från EU. Som framgår av figur 4.1 har andelen EU-finansiering nära nog fördubblats sedan Den relativt stora ökningen av annan finansiering under senare delen av 00-talet som diskuterats ovan gör dock att andelen EU-finansiering år 2009 var lika stor som % 4% 3% 2% 1% 0% Figur 4.1. Andel EU-finansiering av högskolesektorns intäkter för forskning och forskarutbildning 4.3 Internationell sampublicering ökar och ger mer uppmärksamhet Ett mått på internationalisering och samverkan är i vilken utsträckning svenska forskare publicerar tillsammans med kollegor i andra länder. Genom studier av samförfattarskap kan vi konstatera att en förhållandevis stor andel av svensk vetenskaplig publicering sker i samverkan med andra länder, vilket överensstämmer med situationen för många mindre länder. Ett sätt att förstå detta är att större länder har betydligt fler samarbetsmöjligheter inom sina respektive gränser och behöver inte söka sig längre bort för att hitta samarbetsmöjligheter. Den internationella publiceringen ökar för i stort sett alla länder, särskilt för de mindre nationerna. För svensk del innebär det att 51 % av svenska vetenskapliga publikationer inom medicin, naturvetenskap och teknikvetenskap under perioden tillkom i samarbete med forskare från minst ett annat land. Det är en markant ökning från tio år tidigare då denna andel var 37 %. 11 USA är det land som dominerar när det gäller svensk internationell publicering. Drygt 25 % av de internationella publiceringarna under perioden producerades i 11 En grundlig analys av internationellt samarbetes betydelse för nordisk vetenskaplig publicering finns i Gunnarsson, M. ed. (2010) International Research Cooperation in the Nordic Countries, Nordforsk, Oslo. 10 (13)

11 samarbete med USA, följt av de stora länderna i Europa; Storbritannien (19 %), Tyskland (17 %) och Frankrike (11 %). Samarbeten med de nordiska länderna, Italien och Nederländerna ligger på nivåerna näst därefter. Vad beträffar svensk forskning som sker i samarbete med de 30 vanligaste samarbetsländerna, uppmärksammas den i genomsnitt betydligt mer än den forskning som är rent nationell i betydelsen att endast svenska lärosäten finns representerade i författarlistan. För samarbeten med de fem vanligaste samarbetsländerna får forskningen 50 % eller mer uppmärksamhet. 51 % av de svenska vetenskapliga publikationerna inom medicin, naturvetenskap och teknik under tillkom i samarbete med forskare från minst ett annat land vanligast är USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Det är en markant ökning från tio år tidigare då denna andel var 37 %. Forskning som publiceras i samarbete med andra länder uppmärksammas mer än då bara svenska lärosäten är involverade, för de fem vanligaste samarbetsländerna är ökningen minst 50 % i genomsnitt. 5. Starka och svaga forskningsområden baserat på bibliometri Om man jämför ämnesprofilen för de svenska publikationerna med den för hela världen så har Sverige en stor andel inom biologi, biomedicin och klinisk medicin. Andelen svenska publikationer inom dessa områden är 25 % högre än motsvarande områdens andel av världens alla publikationer i databasen. 12 Andelen svenska publikationer inom områdena kemi, fysik, IKT, materialteknik och matematik motsvarar 75 % av dessa områdens andel i databasen. Jämförelsen är förhållandevis stabil över de senaste tio åren förutom för materialteknik som minskat till nuvarande nivå mellan perioderna och Om vi i stället ser på hur svensk forskning uppmärksammas visar den fältnormerade medelciteringen att områdena agronomi, biologi och kemi citeras 25 % över världsgenomsnittet. Klinisk medicin, ingenjörsvetenskap, geovetenskap och materialvetenskap ligger cirka 10 % över. Svensk biomedicinsk forskning (som i volymhänseende är ett starkt område) blir i genomsnitt uppmärksammad i samma utsträckning som biomedicinsk forskning i världen i stort. Forskning inom övriga ämnesområden uppmärksammas också i nivå med världsgenomsnittet. Detta innebär att inget område har en fältnormerad medelcitering lägre än ett. Värt att notera är att inget av ämnesområdena har förbättrat sin medelcitering under de senaste tio åren. 12 Viktigt att notera är att denna analys inte inkluderar forskning inom humaniora och samhällsvetenskap då den använda databasen inte har tillräcklig täckning inom dessa områden för att göra analysen meningsfull. 11 (13)

12 Tydligast har förändringen varit för IKT och matematik som under perioden citerades 25 % eller mer över världsgenomsnittet. Samma områden citerades i paritet med världsgenomsnittet under perioden Även svensk forskning inom kemi, ingenjörsvetenskap och materialvetenskap har fått minskande uppmärksamhet mellan dessa perioder, främst märks detta under den inledande delen av 2000-talet. Agronomi 1,5 Geovetenskap Biologi 1 Matematik Kemi 0,5 IKT 0 Biomedicin Världsmedelvärde Fysik Klinisk medicin Materialvetenskap Ingenjörsvetenskap Figur 5.1 Fältnormerad medelcitering för svensk forskning inom 11 olika ämnesområden för tre perioder. En medelcitering = 1 innebär att forskningen uppmärksammas i samma utsträckning som forskning inom området i genomsnitt i världen. Om vi istället jämför hur stor andel av den svenska forskningen inom olika ämnesområden som tillhör de 5 % mest citerade publikationerna i världen visar sig områdena agronomi, biologi och kemi som särskilt starka under perioden Svensk klinisk medicinsk forskning och materialvetenskap har 10 % högre andel högciterade publikationer än världsgenomsnittet, medan den biomedicinska forskningen ligger något under världsgenomsnittet. Bilden blir dock en annan om vi tittar på en mer finfördelad uppdelning i forskningsämnesområden. Denna uppdelning är baserad på en klassificering av tidskrifter i olika ämnen. Ett sätt att identifiera starka områden är att studera inom vilka områden svensk medelcitering ger oss en tätposition bland de 60 mest aktiva länderna. Vi har på detta sätt identifierat inom vilka tidskriftsämnen som svensk forskning tillhör de 10 % högst rangordnade länderna. Utifrån denna analys kan vi konstatera att svensk forskning som blivit publicerad i de tidskriftsämnen som anges i nedanstående tabell förefaller vara stark. 12 (13)

13 Tabell 5.1. Tidskriftsämnen i Vetenskapsrådets publikationsdatabas inom vilka svensk forskning tillhör de 10 % länder som har högst medelcitering. Medicin Naturvetenskap Teknikvetenskap Geriatrics & Gerontology Ornithology Transportation Surgery Biodiversity Conservation Transportation Science & Technology Gerontology Marine & Freshwater Ergonomics Biology Dermatology Limnology Engineering, Aerospace Medicine, Legal Chemistry, Inorganic & Nuclear Nanoscience & Nanotechnology Clinical Neurology Chemistry, Organic Rheumatology Sport Sciences Emergency Medicine Zoology Pharmacology & Chemistry, Applied Pharmacy Medicine, General & Geography, Physical Internal Nutrition & Dietetics Reproductive Biology Orthopedics Biology Parasitiology Obstetrics & Gynecology Psychology, Clinical Chemistry, Medicinal För att identifiera områden som är på framväxt respektive tillbakagång har vi studerat hur den ovan beskrivna rangordningen baserad på fältnormerad medelcitering har förändrats under de senaste tio åren. Områden som utifrån detta förefaller bli starkare är Geriatrics & Gerontology, Clinical Psychology, Agricultural Engineering, Materials Science Ceramics och Paleontology. Ämnen som förefaller vara på tillbakagång är Manufacturing Engineering, Materials Science Coatings and Films, Mathematics och Applied Mathematics. En mer omfattande beskrivning av starka forskningsområden samt olika områdens framväxt och tillbakagång återfinns tillsammans med en beskrivning av metodiken i bilaga D. Svensk forskning inom områdena agronomi, biologi och kemi citeras betydligt mer än världsgenomsnittet och har också en hög andel högciterade publikationer. Svensk klinisk forskning står både för en stor andel av svenska publikationer och är relativt väl uppmärksammad i internationell jämförelse. Områdena materialvetenskap, matematik och IKT har haft en negativ utveckling i citeringsavseende under 2000-talet. 13 (13)