Nationella analyser. underlag för strategiprojektet Svensk forskning (13) Dnr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella analyser. underlag för strategiprojektet Svensk forskning 2010-2030 1 (13) 2010-12-16 Dnr 113-2010-6219"

Transkript

1 Nationella analyser underlag för strategiprojektet Svensk forskning Johan Fröberg, Per Hyenstrand, Ulrika Kaby, Staffan Karlsson, Ulf Kronman, Johanna Lundberg Avd. för forskningspolitisk analys 1 (13)

2 Sammanfattning - de tio viktigaste punkterna: År 2010 utgjorde Vetenskapsrådets anslag till forskning och forskningsinformation 15 procent av de totala statliga FoU-anslagen. Forskningsresurserna vid universitet och högskolor har ökat på senare år till följd av de senaste två forskningspropositionerna. Denna ökning följer efter en period när resurserna i fasta priser inte ökat. Andelen av universitet och högskolors finansiering som kommer från EU har varit konstant sedan 2006 (drygt 4 %). År 2009 finansierade medel från Vetenskapsrådet 10 procent av intäkterna för forskning och forskarutbildning inom högskolesektorn. Naturvetenskap var det område med högst andel VR-medel följt av medicin, humaniora, teknikvetenskap och samhällsvetenskap. Antalet nydisputerade i relation till anställningsbehovet inom högskolan kommer att vara klart mindre under den närmaste femårsperioden än tidigare. Av de som disputerade under slutet av 1990-talet har andelen som är kvar inom högskolan inte förändrats nämnvärt. Andelen utländska nybörjardoktorander utgjorde 2009 en tredjedel av det totala antalet nya doktorander. Svensk forskning inom områdena agronomi, biologi och kemi citeras betydligt mer än världsgenomsnittet och har också en hög andel högciterade publikationer. Svensk klinisk forskning står för en stor andel av svenska publikationer och är även relativt väl uppmärksammad i internationell jämförelse. Områdena materialvetenskap, matematik och IKT har haft en negativ utveckling i citeringsavseende under 2000-talet. 2 (13)

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Inledning Ekonomiska resurser för svensk grundforskning Personella resurser inom svensk grundforskning Räcker forskarutbildningen för högskolans rekryteringsbehov? Forskarrörlighet och karriär Internationalisering och samverkan Andelen utländska doktorander ökar En ökande andel EU-finansiering? Internationell sampublicering ökar och ger mer uppmärksamhet Starka och svaga forskningsområden - bibliometri Inledning Syftet med denna rapport är att presentera en överblick över de institutionella förutsättningarna för svensk forskning samt att identifiera trender och mönster som kan ha betydelse för Vetenskapsrådet. Statistik från SCB, HSV, Eurostat och OECD har använts, jämte Vetenskapsrådets projektdatabas, publikationsdatabas och ekonomiredovisningssystem. Övriga referenser återges i bilagedelen, där en mer genomgående analys finns för respektive delområde enligt innehållsförteckning ovan. Efter varje avsnitt återfinns en kort slutsats i en friliggande textruta. 2. Ekonomiska resurser för svensk grundforskning Vetenskapsrådet är Sveriges största externa forskningsfinansiär och ca 15 % av de statliga FoU-anslagen kanaliserades via myndigheten år 2010 (4,5 miljarder av totalt 29,5 miljarder kronor, SCBs statsbudgetanalys 2010). Till största delen finansierar Vetenskapsrådet forskning inom landets högskolesektor. År 2009 utgjorde medel från Vetenskapsrådet ca 10 % av de totala intäkterna för forskning och forskarutbildning. Andelen VR-medel varierar mellan olika ämnesområden 1 och var högst inom naturvetenskap 2 (17 %) följt av medicin 3 (10 %). Om ALF-medlen, som lärosätena 4 överför till landstinget, exkluderas ökar andelen VR-medel inom det medicinska 1 Uppgifter från SCBs undersökning. 2 Häri inkluderas även matematik. 3 Häri inkluderas även odontologi, farmaci och vårdvetenskap. 4 UU, LU, GU, UmU, KI och LiU. 3 (13)

4 Andel av finansieringen (%) Dnr ämnesområdet till 12 %. Andelen VR-finansiering inom samhällsvetenskap, teknikvetenskap samt humaniora var 7,5-8,7 %. I figur 2.1 återges andelen medel från de större finansieringskategorierna för år Dessutom påvisas de olika områdenas relativa storlek (staplarnas bredd). Ungefär 40 % utgjordes av forskning inom NT-området, drygt 32 % var medicinsk forskning 5 och knappt 22 % forskning inom HS-området. SLU har särskilts som ett eget område motsvarande 6 % av de totala intäkterna för forskning och forskarutbildning (forskning vid SLU finansieras till liten del av Vetenskapsrådet, ca 1,5 %) Övrigt Medel från utlandet Svenska organisationer Svenska företag Övrig offentlig finansiering Offentliga forskningsstiftelser VINNOVA FORMAS FAS VR ALF Direkta statsanslag (exkl. ALF) Humaniora Samhällsvetenskap Medicin Naturvetenskap Teknik SLU Figur 2.1. Intäkter för forskning och forskarutbildning inom den svenska högskolesektorn 2009, fördelning på område och finansiär eller kategori. De olika områdenas andelar av forskningsverksamheten har inte ändrats särskilt mycket sedan mitten av 90-talet. Andelen naturvetenskap har minskat (ca 2 procentenheter). Även SLUs andel har minskat med ca 2 procentenheter. Samtidigt har andelen samhällsvetenskap ökat (ca tre procentenheter). Medicins andel var som lägst 2003 (30 %), men har på senare år ökat drygt två procentenheter vilket är en återgång till nivån i mitten av 90-talet. En mer detaljerad redogörelse för utvecklingen av de olika ämnesområdena ges i bilaga A. De statliga FoU-anslagen har ökat till följd av forskningspropositionerna 2005 och Framförallt inträffade en ökad tillförsel av medel åren 2008 och Denna ökning föregicks av att kostnaderna inom högskolesektorns forskningsverksamhet sjönk i mitten av 00-talet (se bilaga A) genom en minskning i personalstyrka och en minskad antagning till forskarutbildningen. En följdeffekt av denna kostnadsminskning är att en del av de 5 Beräkningen inkluderar ALF-medlen. 4 (13)

5 Intäkter för forskning och forskarutbildning vid landets universitet (linje, miljarder kronor, 2009 års pris) Oförbrukade bidrag minus upplupna bidrag vid landets universitet (staplar, miljarder kronor, 2009 års pris) Dnr resurser som tillförts sektorns forskning på senare år ännu inte har omsatts i verksamhet. I figur 2.2 återges hur de totala intäkterna för forskning och forskarutbildning utvecklats inom högskolesektorn. Utöver intäktsförda medel återges mängden oförbrukade bidrag (minus upplupna bidrag, nivå vid årets utgång) Figur 2.2. Intäkter för forskning och forskarutbildning (linje) samt oförbrukade minus upplupna bidrag (staplar) inom högskolesektorn (miljarder kronor, 2009 års pris 7 ) Att forskningen inom högskolesektorn på senare år tillförts resurser som i sin helhet ännu inte omsatts i verksamhet går att studera utifrån ett VR-perspektiv (se bilaga A). Av de VR-medel universiteten erhöll år 2009 var uppskattningsvis en halv miljard kronor (cirka 15 %) ännu oförbrukade vid årets slut. Förmodligen kommer den påbörjade tillväxten av forskningsverksamheten inom den svenska högskolesektorn att fortsätta under de kommande åren. Denna tillväxt följer då efter en period när verksamhetens ekonomiska omslutning varit tämligen konstant räknat i fasta priser (figur 2.2). Forskningsverksamhetens pågående tillväxt sker under en period med förhållandevis stora pensionsavgångar, minskande doktorsexamination (se avsnitt 3) och i ett delvis 6 Oförbrukade bidrag bidrag från extern finansiär som lärosätet mottagit, men ännu inte förbrukat. Upplupna bidrag - verksamhet som lärosätet genomfört, men ännu inte intäktsfört något bidrag för. 7 Index baserat på den totala statliga konsumtionen (www.konj.se). 5 (13)

6 förändrat universitetssystem. Till exempel infördes nya LAS-regler 2007 som tillåter visstidsanställning endast under två år, tjänstestrukturen inom högskolesektorn avregleras, ett nytt system för beräkning av indirekta kostnader håller på att införas, högskolemomsen avskaffades 2009 och myndighetsformen för lärosätena är under diskussion. Forskningsverksamheten vid universitet och högskolor är till ungefär ¾-delar finansierad via offentliga medel (figur 2.1). Samtidigt med det resurstillskott som skett i och med de senaste två forskningspropositionerna har också intresset av att utröna effekterna av forskningen ökat. Det pågår även en diskussion om huruvida forskningsresurserna används på ett effektivt sätt. 8 Som framgår av figur 2.1 har de oförbrukade bidragen ökat samtidigt som de intäktsförda medlen ökat. Med utgångspunkt i detta går det att ställa frågan om lärosätena har kapacitet att omsätta ökande forskningsmedel i faktisk verksamhet. Den genomsnittliga omsättningstiden för en bidragskrona i systemet blir därför intressant, särskilt i en fas när systemet är i tillväxt. Omsättningstiden har på senare år ökat något, men är fortfarande mindre än ett år (för närmare diskussion, se bilaga A). Det bör redan här poängteras att nivån av de oförbrukade bidragen gäller för respektive års utgång och att en kanske rimligare jämförelse med de intäktsförda medlen vore att se till nivån vid årets ingång (dvs. nivån vid föregående års utgång). Det innebär i så fall att staplarna i figur 2.2 förskjuts ett år till höger. Vad nivån av ännu ej förbrukade medel bör vara är dock svårt att avgöra. För att lärosäten ska ges möjlighet att i sin forskningsverksamhet ha längre planeringshorisonter och vara mer benägna till ett större risktagande krävs ett tillräckligt stort kapital. Detta för att ekonomiskt klara av tillfälliga nedgångar i finansieringen eller perioder av stora investeringar. En betydande skillnad mellan svenska och internationellt framgångsrika forskningsuniversitet är just tillgången på kapital. Ett grundläggande problem för högskolesektorns verksamhet är att både grundutbildning och forskning är personalintensiva verksamheter behäftade med trögrörliga kostnader. Intäkterna är däremot mer lättrörliga och påverkas bland annat av (i) studenters val av kurser år från år och deras studieresultat, (ii) forskarnas framgångar i att konkurrera om externa medel, samt (iii) forskningspolitiska beslut om att förändra statsanslagen till forskningsfinansiärer och lärosäten. I det senare ligger även en beräkning av en årlig pris- och löneomräkning som inkluderar en årlig effektivisering av verksamheten, vilket kan vara svårt att uppnå inom högskolesektorn som till stora delar handlar om förmedling av kunskap och sökande efter ny kunskap. En effekt av detta problem, trögrörliga kostnader och mer lättrörliga intäkter, är förmodligen de förhållandevis stora fluktuationerna i nyantagningen till forskarutbildningen som skett under 00-talet. De lärosäten som bedriver 8 Se 6 (13)

7 forskarutbildning har i nyantagningen en nyckel varmed det ekonomiska utfallet kan påverkas tämligen snabbt. En annan nyckel är lärosätenas investeringar i utrustning. Forskningsresurserna inom den svenska högskolan ökade i slutet av 90-talet räknat i fasta priser. Denna ökning upphörde i början av 00-talet (figur 2.2). Det som då inträffade var att investeringarna i utrustning minskade vid lärosätena. Åren runt millennieskiftet uppgick de årliga investeringarna i utrustning inom högskolesektorn till 1,2-1,3 miljarder kronor (löpande pris). År var nivån 0,84-0,94 miljarder kronor vilket omräknat till fasta priser motsvarar en kraftig minskning. År 2009 har investeringarna ökat något, men omräknat till 2009 års pris 9 var nivån lägre än två tredjedelar av nivån tio år tidigare. Hur kommer de nya forskningsresurserna inom högskolesektorn att allokeras de närmaste åren? Vi kan förmoda att investeringarna i utrustning kommer att fortsätta att öka från de låga nivåerna i mitten av 00-talet. Eventuellt kommer även nyantagningen till forskarutbildningen att öka från, även här, de låga nivåerna i mitten av 00-talet. Det är tänkbart att en ökande andel av forskningsresurserna kommer att gå till att finansiera rekrytering av utländska forskare till Sverige. 3. Personella resurser inom svensk grundforskning 3.1 Räcker forskarutbildningen för högskolans rekryteringsbehov? I genomsnitt kommer 4,5 person att doktorsexamineras per pensionsavgång bland disputerad 10 forskande och undervisande personal Detta bygger på en prognos om framtida examination baserad på de senaste tio åren och oförändrad personalstyrka (se bilaga B och C). Variationen är dock stor mellan ämnesområden där humaniora har den lägsta kvoten och teknikvetenskap den högsta. Det är dock troligt att universitet och högskolors verksamhet fortsätter att expandera. Om vi tar hänsyn till förväntad expansion inom respektive ämnesområde, baserad på senaste års tillväxt, sjunker antalet till 2,5 person per ledig tjänst i genomsnitt (tabell 3.1). Inom samhällsvetenskap kommer då 1,3 personer att examineras för varje pensionsavgång. 9 Index baserat på den totala statliga konsumtionen (www.konj.se). 10 Doktorsexamen samt annan forskarexamen, ej licentiater. 7 (13)

8 Tabell 3.1. Prognos över kvot mellan examination och antal lediga tjänster genom pensionsavgångar och expansion år Som jämförelse visas kvot för Samhällsvetenskap Humaniora Medicin Naturvetenskap Teknikvetenskap ,3 1,6 2,9 3,6 4, ,5 3,0 3,8 5,1 6,2 Andra in- och utflöden i systemet som prognosen inte tar hänsyn till är till exempel nydisputerade som väljer tjänster utanför akademin och rekrytering av internationella forskare. Eftersom andelen utländska doktorander i Sverige ökar relativt kraftigt (se avsnitt 4.1) är det troligt att andelen av de examinerade som lämnar landet ökar. Detta kan göra den verkliga rekryteringsbasen för det svenska FoU-systemet ännu mindre. Högskolans rekryteringsbas i relation till behovet av nydisputerade kommer att vara klart mindre under den närmaste femårsperioden än tidigare. Detta kan leda till en minskning av konkurrensen om tjänster vid lärosätena och därmed påverka kvaliteten i rekryteringen. Detta mönster är mest markant inom humaniora och samhällsvetenskap. Den ökande andelen utländska doktorander kan förstärka mönstret. 3.2 Forskarrörlighet och karriär Data från SCB visar att en högre andel av de doktorsexaminerade inom humaniora och samhällsvetenskap (ca 60 %) stannar kvar inom akademin efter disputationen jämfört med medicin, teknikvetenskap och naturvetenskap (ca %). Medicin har den högsta andelen sysselsatta utanför högskolan. Detta speglas också av den kvot mellan tjänstetillgång och examinerade som de olika ämnesområdena uppvisar (se tabell 1 ovan) där medicin och teknik har det högsta antalet doktorer i förhållande till antalet pensionsavgångar och lediga tjänster för disputerade, något som dock balanseras av en högre sysselsättning utanför akademin. Detta mönster framträder som stabilt under den studerade tioårsperioden (se figur 3.1). 8 (13)

9 Dnr % 90% 80% 70% 60% Ej i register 50% Ej sysselsatta 40% 30% Sysselsatta utanför högskolan Vid högskolan 20% 10% 0% H S M N T Figur 3.1. Sysselsättningsmönstret hos de som doktorsexaminerats 1998/1999. Postdoktorsperioden är svårare att kartlägga eftersom en övergripande statistik saknas. Kategorin ej i register i figuren ovan kan ses som en indikator på andelen (tillfälligt) utvandrade på grund av post dok-vistelse eller återvändande till hemlandet. År 2003 gjorde SCB en enkätundersökning av doktorsexaminerade 1999/2000 och 2000/2001 angående sysselsättning efter examen. En uppdelning per ämnesområde ger vid handen att nästan en tredjedel av de examinerade inom medicin och naturvetenskap hade gjort en postdok inom eller utom Sverige, medan andelen låg kring en femtedel för teknikvetenskap och humaniora. 4. Internationalisering och samverkan 4.1 Andelen utländska doktorander ökar Utländska doktorandnybörjare utgjorde år 2009 en tredjedel av det totala antalet nybörjare. Av det totala antalet doktorander utgjorde utländska doktorander nära en fjärdedel och antalet utländska doktorsexaminerade utgör ungefär en femtedel av det totala antalet examinerade Inom teknikvetenskap var nära hälften av de aktiva doktoranderna från utlandet. Kina, Iran och Tyskland står för den största andelen doktorander. De flesta hade år 2009 en doktorandtjänst, efter att stipendier tidigare dominerat. Rekryteringen till forskarutbildningen kan inom de områden som har en stor andel utländska doktorander påverkas av hur reformen om avgiftsbelagd grundutbildning slår. 9 (13)

10 Andel EU-finansiering Dnr En ökande andel EU-finansiering? Ofta framhålls att en ökande andel av forskningsfinansieringen kommer från EU. Som framgår av figur 4.1 har andelen EU-finansiering nära nog fördubblats sedan Den relativt stora ökningen av annan finansiering under senare delen av 00-talet som diskuterats ovan gör dock att andelen EU-finansiering år 2009 var lika stor som % 4% 3% 2% 1% 0% Figur 4.1. Andel EU-finansiering av högskolesektorns intäkter för forskning och forskarutbildning 4.3 Internationell sampublicering ökar och ger mer uppmärksamhet Ett mått på internationalisering och samverkan är i vilken utsträckning svenska forskare publicerar tillsammans med kollegor i andra länder. Genom studier av samförfattarskap kan vi konstatera att en förhållandevis stor andel av svensk vetenskaplig publicering sker i samverkan med andra länder, vilket överensstämmer med situationen för många mindre länder. Ett sätt att förstå detta är att större länder har betydligt fler samarbetsmöjligheter inom sina respektive gränser och behöver inte söka sig längre bort för att hitta samarbetsmöjligheter. Den internationella publiceringen ökar för i stort sett alla länder, särskilt för de mindre nationerna. För svensk del innebär det att 51 % av svenska vetenskapliga publikationer inom medicin, naturvetenskap och teknikvetenskap under perioden tillkom i samarbete med forskare från minst ett annat land. Det är en markant ökning från tio år tidigare då denna andel var 37 %. 11 USA är det land som dominerar när det gäller svensk internationell publicering. Drygt 25 % av de internationella publiceringarna under perioden producerades i 11 En grundlig analys av internationellt samarbetes betydelse för nordisk vetenskaplig publicering finns i Gunnarsson, M. ed. (2010) International Research Cooperation in the Nordic Countries, Nordforsk, Oslo. 10 (13)

11 samarbete med USA, följt av de stora länderna i Europa; Storbritannien (19 %), Tyskland (17 %) och Frankrike (11 %). Samarbeten med de nordiska länderna, Italien och Nederländerna ligger på nivåerna näst därefter. Vad beträffar svensk forskning som sker i samarbete med de 30 vanligaste samarbetsländerna, uppmärksammas den i genomsnitt betydligt mer än den forskning som är rent nationell i betydelsen att endast svenska lärosäten finns representerade i författarlistan. För samarbeten med de fem vanligaste samarbetsländerna får forskningen 50 % eller mer uppmärksamhet. 51 % av de svenska vetenskapliga publikationerna inom medicin, naturvetenskap och teknik under tillkom i samarbete med forskare från minst ett annat land vanligast är USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Det är en markant ökning från tio år tidigare då denna andel var 37 %. Forskning som publiceras i samarbete med andra länder uppmärksammas mer än då bara svenska lärosäten är involverade, för de fem vanligaste samarbetsländerna är ökningen minst 50 % i genomsnitt. 5. Starka och svaga forskningsområden baserat på bibliometri Om man jämför ämnesprofilen för de svenska publikationerna med den för hela världen så har Sverige en stor andel inom biologi, biomedicin och klinisk medicin. Andelen svenska publikationer inom dessa områden är 25 % högre än motsvarande områdens andel av världens alla publikationer i databasen. 12 Andelen svenska publikationer inom områdena kemi, fysik, IKT, materialteknik och matematik motsvarar 75 % av dessa områdens andel i databasen. Jämförelsen är förhållandevis stabil över de senaste tio åren förutom för materialteknik som minskat till nuvarande nivå mellan perioderna och Om vi i stället ser på hur svensk forskning uppmärksammas visar den fältnormerade medelciteringen att områdena agronomi, biologi och kemi citeras 25 % över världsgenomsnittet. Klinisk medicin, ingenjörsvetenskap, geovetenskap och materialvetenskap ligger cirka 10 % över. Svensk biomedicinsk forskning (som i volymhänseende är ett starkt område) blir i genomsnitt uppmärksammad i samma utsträckning som biomedicinsk forskning i världen i stort. Forskning inom övriga ämnesområden uppmärksammas också i nivå med världsgenomsnittet. Detta innebär att inget område har en fältnormerad medelcitering lägre än ett. Värt att notera är att inget av ämnesområdena har förbättrat sin medelcitering under de senaste tio åren. 12 Viktigt att notera är att denna analys inte inkluderar forskning inom humaniora och samhällsvetenskap då den använda databasen inte har tillräcklig täckning inom dessa områden för att göra analysen meningsfull. 11 (13)

12 Tydligast har förändringen varit för IKT och matematik som under perioden citerades 25 % eller mer över världsgenomsnittet. Samma områden citerades i paritet med världsgenomsnittet under perioden Även svensk forskning inom kemi, ingenjörsvetenskap och materialvetenskap har fått minskande uppmärksamhet mellan dessa perioder, främst märks detta under den inledande delen av 2000-talet. Agronomi 1,5 Geovetenskap Biologi 1 Matematik Kemi 0,5 IKT 0 Biomedicin Världsmedelvärde Fysik Klinisk medicin Materialvetenskap Ingenjörsvetenskap Figur 5.1 Fältnormerad medelcitering för svensk forskning inom 11 olika ämnesområden för tre perioder. En medelcitering = 1 innebär att forskningen uppmärksammas i samma utsträckning som forskning inom området i genomsnitt i världen. Om vi istället jämför hur stor andel av den svenska forskningen inom olika ämnesområden som tillhör de 5 % mest citerade publikationerna i världen visar sig områdena agronomi, biologi och kemi som särskilt starka under perioden Svensk klinisk medicinsk forskning och materialvetenskap har 10 % högre andel högciterade publikationer än världsgenomsnittet, medan den biomedicinska forskningen ligger något under världsgenomsnittet. Bilden blir dock en annan om vi tittar på en mer finfördelad uppdelning i forskningsämnesområden. Denna uppdelning är baserad på en klassificering av tidskrifter i olika ämnen. Ett sätt att identifiera starka områden är att studera inom vilka områden svensk medelcitering ger oss en tätposition bland de 60 mest aktiva länderna. Vi har på detta sätt identifierat inom vilka tidskriftsämnen som svensk forskning tillhör de 10 % högst rangordnade länderna. Utifrån denna analys kan vi konstatera att svensk forskning som blivit publicerad i de tidskriftsämnen som anges i nedanstående tabell förefaller vara stark. 12 (13)

13 Tabell 5.1. Tidskriftsämnen i Vetenskapsrådets publikationsdatabas inom vilka svensk forskning tillhör de 10 % länder som har högst medelcitering. Medicin Naturvetenskap Teknikvetenskap Geriatrics & Gerontology Ornithology Transportation Surgery Biodiversity Conservation Transportation Science & Technology Gerontology Marine & Freshwater Ergonomics Biology Dermatology Limnology Engineering, Aerospace Medicine, Legal Chemistry, Inorganic & Nuclear Nanoscience & Nanotechnology Clinical Neurology Chemistry, Organic Rheumatology Sport Sciences Emergency Medicine Zoology Pharmacology & Chemistry, Applied Pharmacy Medicine, General & Geography, Physical Internal Nutrition & Dietetics Reproductive Biology Orthopedics Biology Parasitiology Obstetrics & Gynecology Psychology, Clinical Chemistry, Medicinal För att identifiera områden som är på framväxt respektive tillbakagång har vi studerat hur den ovan beskrivna rangordningen baserad på fältnormerad medelcitering har förändrats under de senaste tio åren. Områden som utifrån detta förefaller bli starkare är Geriatrics & Gerontology, Clinical Psychology, Agricultural Engineering, Materials Science Ceramics och Paleontology. Ämnen som förefaller vara på tillbakagång är Manufacturing Engineering, Materials Science Coatings and Films, Mathematics och Applied Mathematics. En mer omfattande beskrivning av starka forskningsområden samt olika områdens framväxt och tillbakagång återfinns tillsammans med en beskrivning av metodiken i bilaga D. Svensk forskning inom områdena agronomi, biologi och kemi citeras betydligt mer än världsgenomsnittet och har också en hög andel högciterade publikationer. Svensk klinisk forskning står både för en stor andel av svenska publikationer och är relativt väl uppmärksammad i internationell jämförelse. Områdena materialvetenskap, matematik och IKT har haft en negativ utveckling i citeringsavseende under 2000-talet. 13 (13)

Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov

Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Enheten för statistik och analys Sammanfattning Denna promemoria beskriver den svenska forskarutbildningens storlek och sätter den i relation till

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Samarbetet inom forskningen ökar

Samarbetet inom forskningen ökar VETENSKAP & KLINIK Studie av odontologisk vetenskaplig produktion Samarbetet inom forskningen ökar Gunilla Klingberg doc, Avd för pedodonti, Inst för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 UF 21 SM 1001 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2009 I korta drag Antalet nybörjare oförändrat Bland doktoranderna

Läs mer

Utbildning, lärande och forskning

Utbildning, lärande och forskning P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning

Läs mer

UFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser

UFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser UFV 212/318 Nyckeltal och jämförelser Underlag inför beslut om s verksamhetsplan 213 UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Innehåll Inledning...3 Ekonomi...3 Totala intäkter, flera lärosäten,

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Allt fler kvinnor bland de nyanställda

Allt fler kvinnor bland de nyanställda STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning Datum/ löpunmmer 2013-09-10 / 7 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen

Läs mer

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor PM Onni Tengner 2001-11-09 Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor Frågor rörande forskningsfinansiering har debatterats nyligen. Högskoleverket presenterar här

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Effekten av ho gskolesektorns forskningsfinansiering sedan 2009

Effekten av ho gskolesektorns forskningsfinansiering sedan 2009 Effekten av ho gskolesektorns forskningsfinansiering sedan 2009 Forskningspolitiken är inte arena för stora partipolitiska motsättningar men forskningspropositionen 2008 medförde ändå relativt stora förändringar

Läs mer

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Sid 1 (11) Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Inledning Vetenskapsrådet fick i uppdrag av regeringen januari 2009, att ta fram underlag för beräkning av indikatorn

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE

FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE GUVR Göteborgs universitets vetenskapliga råd September 22. Sid 1. Sammanfattning Forskningsbidragens storlek skiljer sig avsevärt mellan landets

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014 Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Intäkter för forskning och forskarutbildning 2012 Fördelat på lärosäten och finansiärer Källa:

Läs mer

Jämförelse mellan åldersstrukturen bland högskolans personal och bland sökande till Vetenskapsrådet

Jämförelse mellan åldersstrukturen bland högskolans personal och bland sökande till Vetenskapsrådet Datum 13 maj 214 Handläggare Stina Gerdes Barriere Jämförelse mellan åldersstrukturen bland högskolans personal och bland sökande till Vetenskapsrådet Inledning Vetenskapsrådet ska enligt sin instruktion

Läs mer

Statistisk analys. Ingrid Pettersson Analysavdelningen. 08-5630 8762 Ingrid.pettersson@ukambetet.se. www.uk-ambetet.se 2013-06-18 2013/5

Statistisk analys. Ingrid Pettersson Analysavdelningen. 08-5630 8762 Ingrid.pettersson@ukambetet.se. www.uk-ambetet.se 2013-06-18 2013/5 Statistisk analys Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå samt på forskarnivå. Analyserna

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Fel fokus för svensk forskarutbildning? Emil Eriksson, Emil Görnerup, Mikaela Almerud Januari 2011

Fel fokus för svensk forskarutbildning? Emil Eriksson, Emil Görnerup, Mikaela Almerud Januari 2011 Fel fokus för svensk forskarutbildning? Emil Eriksson, Emil Görnerup, Mikaela Almerud Januari 2011 2011 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning En utbildning och forskning av

Läs mer

Rapport 2009:14 R. Utländska doktorander i svensk forskarutbildning

Rapport 2009:14 R. Utländska doktorander i svensk forskarutbildning Rapport 2009:14 R Utländska doktorander i svensk forskarutbildning Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Utländska

Läs mer

Vetenskapsrådet. Missiv 2009-07-14 111-2008-7887 (U2009/4353/F) Carl Jacobsson. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Vetenskapsrådet. Missiv 2009-07-14 111-2008-7887 (U2009/4353/F) Carl Jacobsson. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 2009-07-14 Handläggare Carl Jacobsson Diarienummer 111-2008-7887 (U2009/4353/F) Vetenskapsrådet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Missiv Enligt regeringsbeslut U2009/322/F (2009-01-29) fick Vetenskapsrådet

Läs mer

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig

Läs mer

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa Snabba fakta om Vetenskapsrådet MILJONER KRONOR Svenska forskningsfinansiärer 2013

Läs mer

SVERIGES UNIVERSITETS

SVERIGES UNIVERSITETS SVERIGES UNIVERSITETS RAPPORT & HÖGSKOLEFÖRBUND 2000-04-06 Rekrytering till matematisk/naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Uppdraget Bristen på personer med naturvetenskaplig och teknisk bakgrund

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

Publiceringsanalyser vid Vetenskapsrådets analysenhet

Publiceringsanalyser vid Vetenskapsrådets analysenhet Publiceringsanalyser vid Vetenskapsrådets analysenhet Calle Jacobsson, Staffan Karlsson, Daniel Wadskog Analysenheten, Avdelningen för forskningspolitiska frågor Vetenskapsrådets publikationsdatabas Grundmaterialet

Läs mer

Analys av årsredovisningen 2014

Analys av årsredovisningen 2014 Analys av årsredovisningen 2014 Antal helårsstudenter Antalet helårsstudenter (exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning) fortsatte enligt plan att minska år 2014. Minskningen var marginell jämfört

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Att utvärdera utbildningar på forskarnivå 2014-10-01

Att utvärdera utbildningar på forskarnivå 2014-10-01 Att utvärdera utbildningar på forskarnivå Syfte Utvärderingssystemet ska bidra till att säkerställa att all högre utbildning i Sverige håller hög kvalitet. Utvärderingssystemet ska bidra till utveckling

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

SwePub som källa för bibliometriska analyser

SwePub som källa för bibliometriska analyser SwePub som källa för bibliometriska analyser Ulf Kronman Avdelningen för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet Mötesplats Open Access 2009 Uppsala universitet 2009-11-26 Vetenskapsrådet Myndighet med

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-07-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Antagning

Läs mer

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer 2013-12-03 / 11 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 08-563 085 40 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET EN FÖRNYARE AV UTBILDNING OCH FORSKNING

LINKÖPINGS UNIVERSITET EN FÖRNYARE AV UTBILDNING OCH FORSKNING LINKÖPINGS UNIVERSITET EN FÖRNYARE AV UTBILDNING OCH FORSKNING Verksamhets- och kompetensanalys ett kontinuerligt och föränderligt arbete Per-Olof Brehmer, prefekt IEI 2 Organisationsplan för Linköpings

Läs mer

Målområde: Forskning och högskoleutbildning Delårsrapport 2 per 31 augusti 2014 Aktuella händelser För en stark forskning I utredningen för en samlad forsknings- och utbildningsorganisation inom landstinget

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Internationell studentmobilitet vid högskolorna 2012. Sammanfattning.

Internationell studentmobilitet vid högskolorna 2012. Sammanfattning. Kansainvälisen liikkuvuuden ja yhteistyön keskus Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete Centre for International Mobility IRMA GARAM Internationell studentmobilitet vid högskolorna

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter

Läs mer

Kursklassificering av sjuksköterskeutbildningar

Kursklassificering av sjuksköterskeutbildningar EFFEKTIVITETSANALYS 1(26) Avdelning 2013-12-03 2013/3 Analysavdelningen Handläggare Max Kesselberg 08-56308802 max.kesselberg@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser är en av formerna

Läs mer

Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå

Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå UF 20 SM 1403 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q4 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q4/6 Sverige 4

Läs mer

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2014-10-14 / 8 Analysavdelningen Handläggare Per Gillström 08-563 085 16 per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

PF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop

PF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop PF3-1/1516 Forskning för en högskola som håller ihop - SFS inspel inför forskningspropositionen 2016 Handläggare: Johan Alvfors Datum: 2015-11-02 Dnr: PF3-1/1516 Vår vision Forskning och utveckling är

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013

Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 Examinerade läsåren 2011/12, 2009/10 och 2007/08 RAPPORT 2015:26 Rapport 2015:26 Etablering på arbetsmarknaden 2013 Etablerade läsåren 2011/12,

Läs mer

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020 Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOMEDICINSK VETENSKAP

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOMEDICINSK VETENSKAP 1(5) DNR: SLU ua 2015.3.2.1-1576 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: FN Avdelning/kansli: Fakulteten för Veterinärmedicin och Husdjursvetenskap

Läs mer

Stannar inresande studenter kvar i Sverige?

Stannar inresande studenter kvar i Sverige? Statistisk analys Anders Wiberg Analysavdelningen 08-5630 8836 anders.wiberg@hsv.se www.hsv.se 2010-05-18 Analys nr 2010/6 Stannar inresande studenter kvar i Sverige? Antalet inresande studenter har ökat

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Protokoll fört vid styrelsemöte den 17 juni 2009, SUHF:s kansli, Stockholm

Protokoll fört vid styrelsemöte den 17 juni 2009, SUHF:s kansli, Stockholm SURF Sveriges Universitets- & Högskoleförbund 2009-06-22 protokoll 2009:4 Protokoll fört vid styrelsemöte den 17 juni 2009, SUHF:s kansli, Stockholm Närvarande ledamöter Pam Fredman, ordförande Agneta

Läs mer

PM- Företagande inom vård/omsorg

PM- Företagande inom vård/omsorg PM- Företagande inom vård/omsorg Inledning Vård och omsorg är än så länge en relativt liten bransch inom den privata sektorn i Sverige. Men tillväxten är stark och det mesta talar för branschen kommer

Läs mer

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24 Dnr 193/2012-200 Anvisningar till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet Giltig från 2012-04-24 Fastställd av rektor den 17 januari samt 24 april 2012 INNEHÅLL 1. INLEDNING...

Läs mer

VETENSKAPSRÅDET MEDICIN JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2005-2006

VETENSKAPSRÅDET MEDICIN JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2005-2006 VETENSKAPSRÅDET MEDICIN JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2005-2006 Jämställdhetsplan Vetenskapsrådet medicin 1(15) VETENSKAPSRÅDET MEDICIN JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2005-2006 Inledning Av Vetenskapsrådets instruktion (SFS 2000:1199)

Läs mer

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.

Läs mer

REDAKTÖRER: Anna Herou och Jenny Nordquist, Vetenskapsrådet

REDAKTÖRER: Anna Herou och Jenny Nordquist, Vetenskapsrådet ÅRSREDOVISNING 2011 vetenskapsrådets årsredovisning 2011 FORSKARPORTRÄTT: Bilderna på forskare i denna årsredovisning är exempel på forskning och forskningsinfrastruktur som fått stöd av Vetenskapsrådet.

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation april 2007

Arbetsmarknadsinformation april 2007 Nr 1/2007 il 1 (9) Arbetsmarknadsinformation april 2007 Fortsatt sjunkande arbetslöshet lägsta nivån på fem år Arbetsmarknadsläget för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 1 har successivt förbättrats sedan

Läs mer

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 30 Studenter Med studenter avses personer som är registrerade på minst en kurs i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Ur populationen studenter

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle 1 Marianne Wiktorin Dnr 2011/771 Bil 35 Rektors kansli 2011-05-30 Fastställd av Högskolestyrelsen 2011-06-10 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle 1 INLEDNING Vid varje högskola ska högskolestyrelsen

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Jun Ökning med 3 första halvåret Totalt gjordes under januari-juni drygt 335. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i, vilket var en ökning med 3 jämfört

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den 12 februari 2016

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den 12 februari 2016 Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den Eskil Wadensjö Stockholms universitet Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet Undersökningen 1. Att konstruera ett mer omfattande datamaterial

Läs mer

Utvandringen större än någonsin tidigare

Utvandringen större än någonsin tidigare 1(5) Utvandring och invandring Utvandringen större än någonsin tidigare Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit hög. Under 2011 invandrade 96 467 personer, vilket var en minskning med

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet BIOLOGI

Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet BIOLOGI Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Dokumentnamn Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet Biologi Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer

Läs mer

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020 57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1

Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1 1 Urank 22 mars 2011 Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1 Handelshögskolan i Stockholm och Karolinska institutet fortsätter att toppa Uranks lista över landets utbildningsinstitutioner.

Läs mer

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. Terje Höiseth, överbibliotekarie, LTU. Bibliometri har de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet inom

Läs mer

Verksamhetsplan 2011 Medicinska fakulteten. Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten Dnr 211-2890-10

Verksamhetsplan 2011 Medicinska fakulteten. Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten Dnr 211-2890-10 Verksamhetsplan Medicinska fakulteten Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten Dnr 211-2890-10 Medicinska fakultetens verksamhetsplan 1 Bakgrund Målen i medicinska fakultetens verksamhetsplan

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2002 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...17 2 Utgiftsområde 16 Utbildning och

Läs mer

Vägen från skola till arbetsmarknad

Vägen från skola till arbetsmarknad Vägen från skola till En studie om påverkan på arbetskraftsutbudet Januari 2010 1 (33) Sweco Vasagatan 36 Box 415, 101 28 Stockholm Telefon 08-613 08 00 Telefax 08-613 08 08 www.sweco.se www.eurofutures.se

Läs mer

Svensk försöksdjursstatistik år 2006

Svensk försöksdjursstatistik år 2006 1(5) RAPPORT 2007-12-06 Dnr 31-6761/07 Regeringskansliet Jordbruksdepartementet 103 33 STOCKHOLM Svensk försöksdjursstatistik år 2006 SAMMANFATTNING I Sverige samlas varje år in statistik över det antal

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2015-08-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i MATEMATIK Mathematics Studieplanen är utfärdad den 8 december 2015 (dnr ORU 5.1-04970/2015). 1 Med stöd av 6 kap. 26 högskoleförordningen

Läs mer

sveriges vetenskapliga publicering en analys av NI

sveriges vetenskapliga publicering en analys av NI sveriges vetenskapliga publicering en analys av NI 2003-04-13 Analysenheten/Ulf Heyman Sveriges vetenskapliga publicering en analys av NI Inledning Ofta använda mått på forskningsproduktion är antalet

Läs mer

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2010-01-26 2010/1 Övergång till utifrån föräldrarnas Ju högre föräldrarna har, desto mer troligt

Läs mer

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2013 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2013:04 Diarienummer: V 2013/357 Göteborgs Göteborg, april 2013 Övergripande beskrivning av Urank Den fristående associationen Urank (Stig Forneng,

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

En sammanställning av forskningsfinansiärer och deras stöd till företagsekonomer åren 2010 och 2011.

En sammanställning av forskningsfinansiärer och deras stöd till företagsekonomer åren 2010 och 2011. En sammanställning av forskningsfinansiärer och deras stöd till företagsekonomer åren 2010 och 2011. av Katarina Zambrell Ekonomihögskolan Linnéuniversitetet September 2012 På uppdrag av Föreningen Företagsekonomi

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Marknadsråd ägg 2014-05-27

Marknadsråd ägg 2014-05-27 Marknadsråd ägg 2014-05-27 Under 2013 ökade både produktionen och förbrukningen av ägg med knappt sex procent. Förprövningsstatistiken för 2013 tyder på en lägre vilja att investera i äggproduktion 2013

Läs mer

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser Presentation på VINNOVA 2015-04-08 Tomas Åström Faugert &

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi Fastställt datum 2013-01-31 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Dnr FAK 2011/629 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Apr Ökning av utländska gästnätter Under januari-april ökade de utländska besökarnas gästnätter med 1 i. Ökningen i var större än i hela Stockholm- Mälarregionen och

Läs mer

REDOVISNING AV UPPDRAG TILL HÖGSKOLEVERKET ATT UTREDA DET FRAMTIDA BEHOVET AV LÄRARE VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

REDOVISNING AV UPPDRAG TILL HÖGSKOLEVERKET ATT UTREDA DET FRAMTIDA BEHOVET AV LÄRARE VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR REDOVISNING AV UPPDRAG TILL HÖGSKOLEVERKET ATT UTREDA DET FRAMTIDA BEHOVET AV LÄRARE VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 9 UTVECKLINGEN AV ANTALET FORSKARUTBILDADE

Läs mer

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer