Jämförelse mellan åldersstrukturen bland högskolans personal och bland sökande till Vetenskapsrådet

Transkript

1 Datum 13 maj 214 Handläggare Stina Gerdes Barriere Jämförelse mellan åldersstrukturen bland högskolans personal och bland sökande till Vetenskapsrådet Inledning Vetenskapsrådet ska enligt sin instruktion främja den svenska grundforskningens kvalitet och förnyelse. Myndigheten har också i uppdrag att främja forskare i början av sin karriär. Dessa frågor diskuteras återkommande i Vetenskapsrådet. Denna promemoria gör en jämförelse av åldersfördelningen bland högskolans personal och bland de forskare som söker och beviljas medel från Vetenskapsrådet. Jämförelsen koncentrerar sig på forskarnas karriärålder, det vill säga antal år efter doktorsexamen. Avsikten är att ge underlag för strategiska beslut om hur rådets forskningsstöd. Resultaten redovisas fördelat på de ämnesområden som motsvarar de tre ämnesråden inom Vetenskapsrådet; Naturvetenskap och teknikvetenskap, Humaniora och samhällsvetenskap samt Medicin och hälsa. Utbildningsvetenskap omfattas inte av studien, då vi inte har haft tillgång till jämförande personalstatistik. Stödformerna som har studerats är postdoktorstöd, anställning som forskare 5 procent 1, projektbidrag och projektbidrag unga forskare 2. Data för högskolans personal gäller år 212, om inget annat anges medan data från Vetenskapsrådet gäller ett genomsnitt för åren För närmare detaljer om studiens genomförande samt hur forskarkåren har definierats se avsnittet Genomförande. Resultat Hur har högskolans personalstruktur förändrats de senaste tio åren? Den personal som potentiellt kan söka forskningsmedel från Vetenskapsrådet utgörs i stora drag av högskolans forskande och undervisande personal med doktorexamen (här kallad forskarkåren). 1 Inom medicin och hälsa 2 Ej för humaniora och samhällsvetenskap 1 (16)

2 Forskarkåren består av personalkategorierna professorer, lektorer, meriteringsanställningar (postdoktor, forskarassistent och biträdande lektor) samt i en grupp som vi kallar forskare. Gruppen forskare är inte reglerad i högskoleförordningen eller genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. Se vidare avsnittet Genomförande. Ytterligare figurmaterial finns i Appendix. Mellan 21 och 212 ökade forskarkåren med mer än 6 procent. Ökningen var störst inom medicin och hälsa (MH) där det skedde nära nog en fördubbling under perioden. Inom humaniora och samhällsvetenskap (HS) ökade forskarkåren med 63 procent medan ökningen inom naturvetenskap och teknikvetenskap (NT) uppgick till knappt 5 procent. Ökningen består i stor utsträckning av unga forskare, både vad gäller fysisk ålder och karriärålder. Samtidigt som forskarkåren har föryngrats är professorer den anställningskategori som har ökat mest inom både MH och HS. Vi konstaterar också en markant ökning av personal över 64 år, främst inom anställningskategorin professor. Detta beror sannolikt på möjligheten att vara kvar i arbetslivet upp till 67 år som infördes under perioden. Vi kan konstatera att lektorer inte har utnyttjat denna möjlighet i samma utsträckning Fysisk ålder Figur 1: Åldersstruktur för den forskande och undervisande personalen med doktorsexamen vid svenska lärosäten. Naturvetenskap och teknikvetenskap(nt) Låt oss titta närmare på hur förhållandet ser ut de olika ämnesområdena. Ökningen av forskarkåren har inom NT skett främst bland de yngre forskarna (3-34 år) och åldersgruppen år, som numera är den största. 2 (16)

3 Figur 2: Förändring av åldersstrukturen i forskarkåren inom naturvetenskap och teknikvetenskap Forskarkårens karriärålderstruktur har också en tydlig tonvikt på unga forskare. et forskare klingar därefter av i ganska snabb takt Figur 3: Förändring av karriäråldersstrukturen i forskarkåren inom NT. 3 Lektor, tätt följt av professor, är de största anställningskategorierna inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Därefter följer gruppen forskare. Den grupp som har ökat procentuellt sett mest under den senaste tioårsperioden gruppen forskare följt av professorerna. Postdoktor är en nytillkommen anställningsbenämning i statistiken och vi kan därför inte beskriva dess utveckling över tid. 3 Uppgifterna om karriärålder omfattar endast doktorsexamensår från 1975 och senare. 3 (16)

4 postdoktor forskarassistent och bitr. lektor forskare lektor professor Karriärålder Figur 4: Karriärålderstruktur för olika anställningskategorier inom NT-området. 4 Humaniora och samhällsvetenskap(hs) Ökningen av forskarkåren inom HS har också skett främst genom att yngre personal som har tillkommit, liksom att antalet personer över 64 år har ökat. Även här består ökningen av personal över 64 år främst av professorer Figur 5: Förändring av åldersstrukturen i forskarkåren Även inom HS-området dominerar personal med relativt kort karriärålder, i spannet upp till 12 år. Ökningen är som störst i karriäråldersintervallet 7-11 år. 4 Notera att det första karriäråldersintervallet, som endast innehåller data för två år har justerats (genom att multipliceras med 2,5) för att underlätta jämförelse med övriga intervall, som spänner over fem år. 4 (16)

5 Figur 6: Förändring av karriäråldersstrukturen i forskarkåren inom HS-området. 5 Lektor är den största personalkategorin inom HS-området, följt av professor. et professorer har ökat procentuellt sett mest under perioden, medan lektorerna har ökat mest sett till antal individer. Ökningen av lektorer har främst skett i de yngre karriäråldersintervallen. Meriteringsanställningar och olika forskaranställningar är i minoritet, även om dessa har ökat under 2-talet postdoktor forskarassistent och bitr. lektor forskare lektor professor Figur 7: Karriärålderstruktur för olika anställningskategorier inom HS-området. 6 5 Uppgifterna om karriärålder omfattar endast doktorsexamensår från 1975 och senare. 6 Notera att det första karriäråldersintervallet, som endast omfattar två år, har multiplicerats med 2,5 för att underlätta jämförelse med övriga intervall, som spänner over fem år. 5 (16)

6 Medicin och hälsovetenskap Inom medicin och hälsovetenskap har forskarkåren nästan fördubblats sedan 21. Ökningen är störst bland yngre forskare, men även personalen över 55 år har ökat. Ökningen av den äldre personalen består till stor del av lektorer, medan ökningen av yngre personal främst består av meriteringsanställningar, inklusive postdoktorer och forskare Figur 8: Förändring av åldersstrukturen i forskarkåren Personalstrukturen med avseende på karriärålder inom medicin och hälsovetenskap domineras av karriärmässigt relativt unga forskare. et forskare med två till sex år gammal doktorsexamen har mer än fördubblats sedan Figur 9: Förändring av karriäråldersstrukturen i forskarkåren inom MH. 7 7 Uppgifterna om karriärålder omfattar endast doktorsexamensår från 1975 och senare. 6 (16)

7 Den största anställningskategorin är professor, tätt följt av lektorer, forskare och meriteringsanställningar av olika slag. Ökningen av forskarkåren inom medicin och hälsa har varit relativt jämt fördelad över de olika anställningskategorierna. Inom medicin kan vi konstatera att lektorerna är äldre, men karriärmässigt yngre (se figur 21 i Appendix). Medan professorerna både är äldre vad beträffar fysisk ålder och karriärålder. et meriteringsanställningar är få, särskilt i relation till antalet forskar - anställningar postdoktor forskarassistent och bitr. lektor forskare lektor professor Karriärålder Figur 1: Karriärålderstruktur för olika anställningskategorier inom MH. 8 Den dominerande karriärvägen förefaller alltså inte vara meriteringsanställning-lektor-professor, utan snarare forskare-professor. Vilka konsekvenser får det på forskningssystemet om karriärvägarna består av anställningar som inte regleras i högskoleförordningen avseende t.ex. behörighetsgrunder, behörighet och förfarandet vid anställning? Vid vilken karriärålder söker och beviljas forskare medel från Vetenskapsrådet? et sökande till Vetenskapsrådets forskningsstöd varierar mellan ämnesområdena och med forskarnas karriärålder. De karriärmässigt unga forskarna söker medel från Vetenskapsrådet i högre utsträckning än seniora forskare, utom i medicin och hälsa. Där är andelen sökande i forskarkåren som störst bland forskare med en karriärålder mellan sju och 16 år, för att sedan klinga av något. 8 Notera att det första karriäråldersintervallet, som endast innehåller data för två år har justerats (genom att multipliceras med 2,5) för att underlätta jämförelse med övriga intervall, som spänner over fem år. 7 (16)

8 Andel sökande av forskarkåren 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Andel sökande MH Andel sökande NT Andel sökande HS Karriärålder Figur 11: Andel forskare som söker stöd av forskarkåren. Uppgifterna baseras på personalstatistik för 212 och ett genomsnitt av sökta forskningsstöd för Inom både NT och MH skiljer sig karriärålderstrukturen på mellan de som söker och de som beviljas forskningsstöd från Vetenskapsrådet. Naturvetenskap och teknikvetenskap Inom NT fördelas flest bidrag till forskare med 5-6 år efter doktorsexamen. Därefter är antalet fördelade bidrag relativt konstant fram till 19-2 karriärår. I Appendix finns figurer som visar hur sökta och beviljade bidrag fördelar sig på karriärålder för de tre ämnesråden. På så sätt ökar beviljadegraden (antal beviljade relativt antal sökande) med ökande karriärålder. För etablerade forskare ligger beviljandegraden på omkring 4 procent. För unga forskare med mellan 5-1 karriärår ligger den på strax över 2 procent medan de nydisputerade kan räkna med en beviljandegrad kring 15 procent. Beviljandegrad 5% 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Karriärålder Figur 12: Beviljadegrad per karriärålder inom NT, 3-årigt glidande medelvärde. Grafen är trunkerad vid 29 karriärår, pga begränsat dataunderlag. 8 (16)

9 Humaniora och samhällsvetenskap Även inom HS-området är det många karriärmässigt unga forskare som söker forskningsstöd, både postdoktorstöd och projektbidrag. Flest sökande syns i intervallet två till åtta karriärår (se figur 19 i Appendix). Inom HS-området utlyses inga projektbidrag som är särskilt riktade till unga forskare. Beviljade forskningsstöd speglar relativt väl sökprofilen med avseende på karriärålder och beviljandegraden är förhållandevis konstant omkring 1 procent i förhållande till karriäråldern. En liten svacka kan skönjas för unga forskare precis efter postdoktorsperioden. Beviljandegrad 5% 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Karriärålder Figur 13: Beviljadegrad per karriärålder inom HS, 3-årigt glidande medelvärde. Grafen är trunkerad vid 2 karriärår, pga begränsat dataunderlag. Medicin och hälsa Medicin och hälsa (MH) skiljer sig något från NT och HS genom att här söker inte de karriärmässigt yngsta forskarna i störst utsträckning. Flest antal sökande finns bland forskare med sex till åtta karriärår. Flest antal ansökningar från forskare i detta karriäråldersintervall beviljas också. et sökande är dock så mycket större bland de yngre forskarna att beviljandegraden blir lägre än för seniora forskare. Beviljandegraden ökar successivt med ökande karriärålder. Lägst beviljandegrad har unga forskare i intervallet 3-5 år, som inte längre kan söka postdoktorsstöd. 9 (16)

10 Figur 14: Beviljadegrad per karriärålder inom MH, 3-årigt glidande medelvärde. Grafen är trunkerad vid 29 karriärår, pga begränsat dataunderlag. Sammanfattning och diskussion Naturvetenskap och teknikvetenskap Inom naturvetenskap och teknikvetenskap söker unga forskare i stor utsträckning bidrag från Vetenskapsrådet (se figur 15 i Appendix). I relation till forskarkårens storlek söker nästan 3 procent av de unga forskarna (2-6 år efter doktorsexamen) ett bidrag från Vetenskapsrådet. Detta avtar sedan successivt med ökande karriärålder. Mellan fyra och sju procent av forskarkåren beviljas, i genomsnitt, bidrag varje år. Tabell 1: Översikt andel av forskare vid universitet och högskolor som söker och beviljas stöd från Vetenskapsrådet NT Beviljandegrad 5% 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Karriärålder vid UoH sökande VR Andel sökande beviljade Andel beviljade -2 år % 29 4% 2-6 år % 86 5% 7-11 år % 8 6% år % 9 7% år % 63 7% år % 56 7% år % 33 7% år % 19 6% år % 6 5% Vi kan, med utgångspunkt i tabellen ovan, göra en grov uppskattning av hur stor andel av forskarna som har ett löpande stöd från Vetenskapsrådet, om vi antar att en bidragsperiod normalt är 4 år. Det innebär att för etablerade forskare, med en karriärålder över 12 år beviljas omkring 7 procent i genomsnitt varje år. Detta medför att knappt 3 procent av forskarkåren inom NT har ett löpande stöd från Vetenskapsrådet, eftersom forskare inte får ha flera av de bidragsformer som ingår i dessa beräkningar. 1 (16)

11 Humaniora och samhällsvetenskap Inom HS-området söker de karriärmässigt yngsta forskarna bidrag från Vetenskapsrådet i högre utsträckning än de mer etablerade. Därefter sjunker såväl antalet som andelen av forskarkåren som söker medel. När det gäller andelen av forskarkåren som beviljas ett bidrag är situationen likadan, här beviljas en större andel ansökningar från unga forskare än forskare med en hög karriärålder. Tabell 2: Översikt andel av forskare vid universitet och högskolor som söker och beviljas stöd från Vetenskapsrådet HS vid UoH sökande VR Andel sökande beviljade Andel beviljade -2 år % 22 4% 2-6 år % 37 2% 7-11 år % 36 2% år % 18 1% år % 11 1% år % 6 1% år % 2 1% år % 2 1% år % 1 1% Med en typisk bidragsperiod på tre år innebär dessa uppgifter att endast omkring 3 procent av karriärmässigt seniora forskare uppbär ett stöd från Vetenskapsrådet inom HS-området. Medicin och hälsa Vetenskapsrådet får flest ansökningar från forskare i karriäråldersintervallet 2-6 år. I relation till forskarkårens storlek söker dock flest forskare i intervallet 7-11 år. I figur 21 i Appendix visas syns att söktrycket fördelat på karriärår är som högst för forskare med sex till åtta karriärår. Andelen beviljade bidrag i relation till forskarkåren ökar med ökande karriärålder, åtminstone upp till en karriärålder omkring 22 till 26 år. Tabell 3: Översikt över andel av forskare vid universitet och högskolor som söker och beviljas stöd från Vetenskapsrådet MH vid UoH sökande VR Andel sökande beviljade Andel beviljade -2 år % 16 4% 2-6 år % 53 4% 7-11 år % 72 7% år % 67 1% år % 55 1% år % 47 11% år % 27 8% år % 12 7% år % 8 9% 11 (16)

12 Bidragsperioden inom MH är normalt minst 4 år, vilket betyder att om i genomsnitt 1 procent av forskarkåren med en karriärålder över 12 år beviljas bidrag varje år. Cirka 4 procent av de seniora forskarna inom Medicin och hälsa skulle då ha ett löpande bidrag från Vetenskapsrådet. Detta är förmodligen högt räknat eftersom denna undersökning inte räknar med de forskare som endast är anställda av landstinget, och som inte har någon tjänst på ett lärosäte. Övergripande reflektioner Inom både MH och NT är beviljandegraden mycket lägre för karriärmässigt unga forskarna, precis efter postdoktorsperioden. Finns det en risk att lovande unga forskare försvinner ut ur systemet på grund av de små möjligheterna att få forskningsstöd? Karriärvägarna bör studeras närmare, materialet antyder bl.a. att karriärvägen i medicin och hälsa inte är forskarassistent-lektor-professor utan snarare forskare-professor. Hur påverkas forskningssystemet när karriärvägar huvudsakligen består av anställningsformer som inte regleras i högskoleförordningen? Det finns ytterligare fördjupningar som bör göras när det gäller högskolans forskarkår och vilka som söker medel från Vetenskapsrådet. Bl.a. bör förhållandena för kvinnor och män bör kartläggas. Genomförande Potentiella sökande till Vetenskapsområdet bland högskolans personal Uppgifterna om högskolans personal redovisas efter anställningskategorier och undergrupper av anställningskategorier av den forskande och undervisande personalen. Eftersom syftet är att illustrera vilka personalgrupper som är potentiella sökande till Vetenskapsrådet redovisas huvudsakligen anställningskategorier och undergrupper av dessa som huvudsakligen utgörs av individer med doktorsexamen. Anställningskategorin Annan forskande och undervisande personal som SCB redovisar utgör för detta ändamål ett problem eftersom häri ingår undergrupper som både utgörs av huvudsakligen disputerad och ej disputerad personal. Vi har för ändamålet skapat en undergrupp som vi kallar Forskare. Denna grupp består av individer med anställningsbenämningar som huvudsakligen innehas av individer med doktorsexamen. Typiska sådana är forskare, seniorforskare, 1:e forskningsingenjör, doktor. Vi redovisar personalen i följande grupper: Professor Lektor Forskare Forskarassistenter och biträdande lektorer Postdoktorer 12 (16)

13 Vi redovisar inte personalkategorier och undergrupper av personalkategorier som består av huvudsakligen ej disputerad personal, t.ex. adjunkter, amanuenser, forskningsassistenter, forskningsingenjör (utöver 1:e), m.fl. Uppgifterna redovisas från SCB på 1-siffernivå dvs för naturvetenskap, teknikvetenskap, medicin och hälsovetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Uppgifterna redovisas från SCB i femårsintervall, där det första intervallet omfattar åren Övriga intervall omfattar fem år.det innebär att när det gäller karriärålder är intervallet -2 år betydligt kortare än övriga intervall. Doktorsexamensår saknas i relativt stor utsträckning i materialet. Vi har fördelat ut bortfallet proportionerligt på de olika karriäråldersintervallen. Bortfallet förefaller att korrelera med dels personer som ha en utländsk doktorsexamen samt personer som inte har en doktorsexamen (för humaniora, där även konst ingår). Uppgifterna är för individer och ingen korrigering för individer som arbetar mindre än heltid har gjorts. Vetenskapsrådet Uppgifterna för Vetenskapsrådet är hämtade ur myndighetens ärendehanteringssystem Vraps. När det gäller sökande redovisas ansökningar som antingen är beviljade, överförda (gäller energiforskningen) och avslagna. Avförda, återtagna och återlämnade bidrag har inte medräknats. I beviljade bidrag har beviljade och överförda ansökningar medräknats. Bortfallet pga avsaknad av doktorsexamensdatum är mycket litet, totalt omkring 1 ansökningar. Ingen justering för detta har gjorts. Data i graferna med VR:s bidrag som har ritats mot karriärålder, ej i femårsintervaller, har behandlats med en dämpningsfunktion 9 för att minska brus. Stina Gerdes Barriere Analytiker 9,25*x -1 +,5*x +,25*x (16)

14 Appendix - Figurer Naturvetenskap och teknikvetenskap postdoktor forskarassistent och bitr. lektor forskare lektor professor Figur 15: Forskarkåren fördelad på fysisk ålder, 212 ansökningar Karriärålder (trunkerad vid 43 år) Int. postdok - unga Figur 16: Beviljade och avslagna ansökningar till Vetenskapsrådet, genomsnitt bidrag Int. postdok - unga Karriärålder trunkerad vid 43 år Figur 17: Beviljade bidrag från Vetenskapsrådet, genomsnitt (16)

15 Humaniora och samhällsvetenskap postdoktor forskarassistent och bitr. lektor forskare lektor professor Figur 18: Forskarkåren fördelad på fysisk ålder, 212. ansökningar Int. postdok Karriärålder Figur 19: Beviljade och avslagna ansökningar till vetenskapsrådet, genomsnitt , fördelade på karriärålder bidrag Internationell postdok Karriärålder Figur 2: Beviljade bidrag från Vetenskapsrådet, genomsnitt (16)

16 Medicin och hälsa 8 postdoktor forskarassistent och bitr. lektor forskare lektor professor Figur 21: Forskarkåren fördelad på fysisk ålder, 212 ansökningar Int. postdok - unga Anställning 5 % Karriärålder (trunkerad vid 43 år) Figur 22: Beviljade och avslagna ansökningar till Vetenskapsrådet, genomsnitt bidrag Karriärålder, trunkerad vid 43 år Internationell postdok projektbidrag - unga forskare Anställningar 5% Figur 23: Beviljade bidrag från Vetenskapsrådet, genomsnitt (16)