Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa

Transkript

1 Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa

2 Snabba fakta om Vetenskapsrådet

3 MILJONER KRONOR Svenska forskningsfinansiärer Myndigheter under regeringen samt vissa stiftelser. Källa: Respektive organisations årsredovisning för aktuellt år

4 Vetenskapsrådet har en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och bidrar därmed till samhällets utveckling. Det gör vi genom att: Stödja och stärka forskarinitierad grundläggande forskning Initiera forskning inom strategiskt viktiga områden Verka för ett effektivt forskningssystem Vara en aktiv rådgivare till regeringen i forskningsrelaterade frågor

5 En del av forskningssystemet Finansierar forskning av högsta vetenskapliga kvalitet Har ett övergripande ansvar för nationell forskningsinfrastruktur Genomför analyser och ger råd till regeringen Verkar för internationellt forskningssamarbete Samordnar och utvecklar kommunikation om forskningens betydelse, resultat och villkor

6 Vetenskapsrådets organisation

7 MILJONER KRONOR Budget för Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer

8 Utbetalat stöd fördelat på stödformer 2014 INFRASTRUKTURST ÖD 2080 Totalt miljoner kronor STÖD TILL FORSKNINGSMILJÖ ER, FORSKNINGSSAMV ERKAN OCH FORSKARSKOLOR 920 KARRIÄRSTÖD 521 Annat stöd innefattar bland annat medfinansiering till andra forskningsfinansiärer samt stöd till internationell samverkan och samarbete ANNAT STÖD 136 Infrastrukturstöd innefattar bland annat ESS och CERN. PROJEKTSTÖD 2766

9 Fördelning av projektstöd 2014 Totalt miljoner kronor 316 RIKTAT PROJEKTSTÖD FRITT PROJEKTSTÖD

10 Ämnesrådet för medicin och hälsa (ÄRMH) Bakgrund Ämnesrådet ska främja och stödja forskning inom hela det medicinska vetenskapsområdet, det vill säga medicin, odontologi, farmaci och vårdvetenskap. Ämnesrådet består utav 11 ledamöter; 9 av dessa är valda av forskarsamhället och 2 är allmänrepresentanter utsedda av Regeringen. Ämnesrådets två huvuduppgifter är att fatta beslut om forskningsfinansiering och att bidra till Vetenskapsrådets strategiska arbete. I båda dessa fallen är internationalisering en viktig faktor.

11 Ämnesrådet för medicin och hälsa (ÄRMH) Forskningsfinansiering Ämnesrådet prioriterar finansiering av fria projektbidrag och huvuddelen av budgeten går till dessa. Utöver ämnesrådets fria budget tillkommer riktade satsningar, där Regeringen valt att öronmärka pengar för forskning inom ett specifikt medicinskt området. Dessa är för närvarande: Psykiatri (37 Mkr/år) Vårdforskning (40 Mkr/år) Åldrande och hälsa (50 Mkr/år) Infektion och antibiotika (75 Mkr/år) Alternativa metoder till djurförsök enligt 3R-principen (13 Mkr/år)

12 Budget för ÄRMH 2014 Internationell samverkan 2,2% ( tkr) Miljöstöd 13,1% Drift 0,8% Programstöd, vårdforskning (FORTE) 1,1% Barn och ungdomars psykiska hälsa (FORTE) 1,7% Internationell rekrytering ( tkr) Karriärstöd 16,2% Projektbidrag 53,6% Internationell Postdoc ( tkr) Projektbidrag unga 11,3% TOTAL: Mkr

13 Budget för ÄRMH 2014 [KATEGORINAMN] [PROCENT] ( tkr) Miljöstöd 13,1% Drift 0,8% Programstöd, vårdforskning (FORTE) 1,1% Barn och ungdomars psykiska hälsa (FORTE) 1,7% Infect-ERA/JPIAMR (7 930 tkr) Konferensbidrag I&A/Å&H (2 000 tkr) Karriärstöd 16,2% Projektbidrag 53,6% JPND ( tkr) Projektbidrag unga 11,3% TOTAL: Mkr

14 Ämnesrådet för medicin och hälsa (ÄRMH) Strategiskt arbete Förutom forskningsfinansiering arbetar ÄRMH även med strategier av olika former, exempelvis: Inspel till forskningspropositionen (t.ex. ämnesöversikter 2014) Finansieringsstrategier Internationella samarbeten

15 Vetenskapsrådets internationella satsningar inom medicinområdet De internationella satsningarna inom medicinområdet är i huvudsak relaterade till forskningsfinansiering, men även strategiska samarbeten förekommer. För varje satsning bör vi fråga oss: Varför är vi med i satsningen/varför utlyser vi bidragsformen? Vad har satsningen resulterat i? Vad förväntar vi oss av satsningen i framtiden?

16 Vetenskapsrådets internationella satsningar inom medicinområdet Nordiska samarbeten Europeiska samarbeten Internationell rekrytering av framstående forskare Internationell Postdok International Career Grant (INCA)

17 Nordiska samarbeten NOS-M Joint Committee of the Nordic Medical Research Councils (NOS-M) Samarbetsorgan för de nordiska forskningsråd som finansierar medicinsk forskning Har till syfte att samordna och främja medicinsk forskning i Norden, att följa dess utveckling och underlätta informationsutbyte mellan länderna.

18 Nordiska samarbeten NOS-M Varför är vi med i satsningen? - Ett viktigt strategiskt verktyg för ämnesrådet. - Vikten av Nordiskt samarbete lyfts fram i ämnesrådets strategi och även Regeringen är positiv till samarbete mellan länderna. - Inga utlysningar av forskningsmedel inom NOS-M. Däremot främjas och tas initiativ till nordiska samarbetsprojekt, bland annat genom regelbunden utlysning av stöd till workshops eller forskarseminarier - Identifierar ämnesområden där nordiskt samarbete ger ett tydligt mervärde, samt gemensamma frågeställningar och/eller problem.

19 Under : Nordiska samarbeten NOS-M Vad har satsningen resulterat i? White Paper: Nordic Potential in Medical Research Cooperation for Success. Workshop: harmonisation of the Nordic medical PhD education. Implementeringsplan för rekommendationer från ovanstående.

20 Nordiska samarbeten NOS-M Vad förväntar vi oss av satsningen i framtiden? Sverige tar över ordförandeskapet för NOS-M Personalized Medicine kommer att vara temat för det kommande året. Detta lyfts även fram som ett prioriterat område på nationell nivå i de ämnesöversikter som togs fram av ÄRMH 2014.

21 Europeiska samarbeten EU-Sam Anslag för verksamhet Höja ambitionsnivån Fördelas efter rekommendation av Samordningsfunktionen

22 Europeiska samarbeten Joint Programming initiativ Vetenskapsrådet deltar i två joint programming initiativ inom medicinområdet: Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance (JPIAMR) Joint Programming Initiative on Neurodegenerative Diseases (JPND) Joint Programming: Ett instrument för att skapa kraftsamling bland europeiska finansiärer kring en viktig gemensam frågeställning och få dessa att slå samman sina nationella forskningsresurser.

23 Europeiska samarbeten Joint Programming initiativ Varför är vi med i satsningarna? JPIAMR: Sverige var initiativtagare till JPIAMR (2010) och prioriterade även i ett tidigt skede forskning kring antimikrobiell resistens och insatser för att förhindra uppkomsten av denna. JPIAMR koordineras idag av Sverige via Vetenskapsrådet. Sedan 2012 års forskningsproposition har Vetenskapsrådet årligen tilldelats en betydande summa öronmärkta pengar för att stödja forskning inom antimikrobiell resistens (75 Mkr/år). ÄRMH har valt att avsätta största delen till att stödja svenska forskare inom JPIAMR.

24 Europeiska samarbeten Joint Programming initiativ JPND: Varför är vi med i satsningarna? Sverige är traditionellt starkt inom neurologisk forskning och forskning om neurodegenerativa sjukdomar har varit prioriterat i de senaste forskningspropositionerna. Sedan 2012 års forskningsproposition har Vetenskapsrådet årligen tilldelats en betydande summa öronmärkta pengar för att stödja forskning inom antimikrobiell resistens (50 Mkr/år). ÄRMH har valt att avsätta största delen till att stödja svenska forskare inom JPIAMR.

25 Europeiska samarbeten Joint Programming initiativ Vad har satsningen resulterat i? Betydande nätverksbyggande, särskilt inom JPIAMR. Till skillnad från inom ERA-NET så tilldelas högt rankade svenska projektdeltagare inom Joint Programming initiativen stora summor.

26 Europeiska samarbeten Joint Programming initiativ Vad förväntar vi oss av satsningen i framtiden? Upphör de särskilda medlen till områdena infektion och antibiotika respektive åldrande och hälsa i den kommande forskningspropositionen är det inte säkert att ÄRMH väljer att avsätta fria projektmedel till Joint Programming satsningar

27 Europeiska samarbeten ERA-NET initiativ Vetenskapsrådet har deltagit i ett stort antal ERA-NET genom åren. För närvarande deltar ÄRMH i följande ERA-NET: EuroNanoMed (fria projektmedel) Neuron (fria projektmedel) Infect-ERA (särskilda medel infektion och antibiotika)

28 Europeiska samarbeten ERA-NET initiativ Varför är vi med i satsningarna? Ett tydligt mervärde för forskningsområdet med forskningssamarbete mellan länder och/eller mellan akademi/sjukhus/företag. ÄRMH har inte prioriterat särskilda ämnesområden utan snarare sett till hur breda utlysningarna är, villkor för utlysningarna, att man följer good peer-review practice etc.

29 Europeiska samarbeten ERA-NET initiativ Vad har satsningen resulterat i? Ett stort antal svenska forskare har finansierats inom ramen för de olika ERA-NET som ÄRMH har medverkat i. ÄRMH har haft som ambition att delta i de gemensamma utlysningarna så ofta det funnits budgetutrymme för detta. Ämnesrådet fattade 2013 principbeslutet att finansiering av svenska projekt i ERA-NET skulle ske på en lägre nivå och huvudsakligen täcka de merkostnader som samverkan medför. Utlysningstexterna betonade att fullfinansiering av projekt ej var möjlig. Ingen märkbar sänkning av antalet sökande märktes efter att bidragsnivåerna sänkts.

30 Europeiska samarbeten ERA-NET initiativ Vad förväntar vi oss av satsningen i framtiden? Nya Horisont2020 ERA-Net Cofund har nyligen beslutats. Ämnesrådet har ännu inte tagit ställning till om man även fortsättningsvis vill medverka i ett eller flera ERA-NET. ERA-NET To implement Strategic Research Agenda on Personalised Medicine (start 2017) är intressant då ÄRMH lyft fram personalized medicine som prioriterat område.

31 Internationell rekrytering av framstående forskare Syfte: att rekrytera internationellt erkända forskare som är ledande inom sitt fält till landets lärosäten. Den rekryterade forskaren kan vara verksam inom samtliga ämnesområden. Forskaren ska vara på en sådan nivå att han eller hon är meriterad för en tillsvidareanställning som professor av den högsta nivån vid ett av världens 10 högst rankade universitet. Med hjälp av bidraget ska en internationellt framstående forskare kunna flytta sin forskning till det lärosäte som ansöker om medel för rekryteringen.

32 Internationell rekrytering av framstående forskare Villkor: Internationell rekrytering i samarbete med lärosätena som får inkomma med ansökningar att anställa en viss forskare, men det blir Vetenskapsrådet som får sista ordet och som kan säga nej till en rekrytering som ett lärosäte föreslår. Den föreslagna forskaren ska vid rekryteringstillfället bedriva sin forskning och vara etablerad utomlands sedan minst fem år.

33 Internationell rekrytering av framstående forskare Varför utlyses bidragsformen? Uppdrag till Vetenskapsrådet i den senaste forskningspropositionen (2012) Bakgrunden var att Sverige jämfört med andra framstående forskningsländer rekryterar relativt få etablerade utländska forskare på högsta nivå. Eftersom Sverige påverkades relativt lite av den ekonomiska krisen såg man också möjligheten att locka toppforskare till landet med attraktiva villkor.

34 Internationell rekrytering av framstående forskare Vad har satsningen resulterat i? Bidragsformen har utlysts 2 gånger (2013, 2014) I den första utlysningen rekryterades totalt 4 forskare varav 2 inom medicinområdet (1 till Göteborgs universitet, 1 till Linköpings universitet) I den andra utlysningen rekryterades totalt 12 forskare varav 6 inom medicinområdet (1 till Uppsala universitet, 5 till Karolinska Inst.) Efter Regeringsskiftet valde man att stoppa den utlysning av bidragsformen som planerades 2015 och inga nya utlysningar är planerade.

35 Internationell postdok Varför utlyses bidragsformen? Syftet med bidraget är att främja internationell rörlighet för nydisputerade forskare med svensk doktorsexamen (max 2 år efter disputation) Bidragstiden är 2-3 år och minst 2/3 av tiden ska tillbringas utomlands. Bidragsformen utlyses inom samtliga ämnesområden (finansieras av styrelsen och belastar ej budget för ÄRMH). Postdoc-vistelser vid lärosäten i utlandet anses vara mycket viktiga för unga forskares karriär. Schablonbidrag utgår (c:a 1Mkr/år) som ska täcka lön och vissa forskningsrelaterade kostnader.

36 Internationell postdok Vad har satsningen resulterat i? Bidragsformen har utlysts 2 gånger om året sedan 2012 Totalt 81 av 442 ansökningar beviljats inom MH-området mellan (beviljandegrad 18 %). Populäraste landet att förlägga postdokvistelsen vid är USA, följt av Storbritannien och Tyskland. De medicinska discipliner som beviljade ansökningar oftast berört är cell- och molekylärbiologi, neurovetenskaper, immunologi, cancer samt mikrobiologi. Uppföljningar har visat att mottagare av internationell postdok oftare avancerar till projektledare.

37 Internationell postdok Vad förväntar vi oss av satsningen i framtiden? Bidragsbeslut för andra utlysningen år 2015 publiceras i december. Bidragsformen är planerad att utlysas igen år 2016 (för 5:e året).

38 International Career Grant (INCA) Varför utlyses bidragsformen? Syftar till att ge forskaren möjlighet att tidigt i karriären utvecklas både inom sin forskning och som forskningsledare. Sökande ska ha doktorsexamen som är mellan 2-7 år gammal. Kombinerar internationell mobilitet med anställning vid ett svenskt universitet. Kan sökas antingen av forskare som arbetar vid ett svenskt lärosäte och vill arbeta utomlands, eller som arbetar utomlands och vill söka sig till Sverige. Minst två tredjedelar av bidragstiden ska tillbringas i ett annat land än det den sökande varit verksam i de senaste 2 åren. Ledarskapsutbildning ingår i bidraget. Bidragen delfinansieras av Marie Sklodowska-Curie actions.

39 International Career Grant (INCA) Vad har satsningen resulterat i? Bidragsformen utlystes för första gången I årets utlysning beviljades totalt 29 ansökningar, av vilka 10 var inom MH-området. Totalt inkom 99 ansökningar (34 inom MH) Förutom att bidraget inkluderar ett projektbidrag, täcker det även följande kostnader: Lön Resor Ledarskapsutbildning

40 International Career Grant (INCA) Vad förväntar vi oss av satsningen i framtiden? Från och med 2016 kommer Vetenskapsrådet att införa nya stödoch bidragsformer. Inga nya utlysningar är planerade inom INCA

41 TAKK!