VETENSKAPSRÅDET MEDICIN JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Transkript

1 VETENSKAPSRÅDET MEDICIN JÄMSTÄLLDHETSPLAN

2 Jämställdhetsplan Vetenskapsrådet medicin 1(15) VETENSKAPSRÅDET MEDICIN JÄMSTÄLLDHETSPLAN Inledning Av Vetenskapsrådets instruktion (SFS 2000:1199) framgår att Vetenskapsrådet inom sina verksamhetsområden ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Av regleringsbrev för budgetåret 2005 framgår att Vetenskapsrådet aktivt skall arbeta för jämställdhet samt nå en jämnare könsfördelning inom den egna beredningsorganisationen och vid fördelningen av forskningsstöd. Detta innebär bl a att Vetenskapsrådet ska ge samma möjligheter för kvinnor och män att söka och erhålla bidrag samt att påverka dess prioriteringar. Denna jämställdhetsplan utgör ett komplement till Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi beslutad år 2003 (Bilaga 1). Jämställdhetsplanen innehåller en nulägesrapport och uppföljning av perioden samt en analys av hur ämnesrådet uppfyllt sina tidigare uppsatta mål 1. Den specificerar också mål och åtgärder för perioden för ämnesrådets arbete. Nulägesrapport och uppföljning av perioden Uppföljningen omfattar perioden , dvs perioden fr o m när Vetenskapsrådet bildades 2. Målen för denna period har varit följande: Att upprätthålla balansen mellan kvinnor och män i ämnesrådets beslutande och beredande organ, vilket innebär att vardera könet ska vara representerat med minst 40%. Att verka för jämn balans i bevillningsgraden för kvinnor och män när det gäller rådets anställningar och bidrag. Att aktivt verka för att fler kvinnor söker rådets bidrag och anställningar. Att den forskning som ämnesrådet stödjer ska generera kunskap för att förbättra hälsan hos både kvinnor och män. OBS! Figurerna till uppföljningen återfinns i denna version av jämställdhetsplanen som bilaga. 1 Jämställdhetsstrategi för den externa verksamheten vid Vetenskapsrådet, ämnesrådet för medicin, år Fastställd vid sammanträde med ämnesrådet för medicin Siffror för 2001 rörande bidrag behandlades huvudsakligen av dåvarande Medicinska forskningsrådet (MFR) under år 2000 och fastställdes av ämnesrådet för medicin i början av år Siffror från 2005 härrör från april 2005 och kommer att förändras, bl a genom tillskottet via forskningspropositionen på 10 milj kr.

3 Jämställdhetsplan Vetenskapsrådet medicin 2(15) Granskning och bedömning av ansökningar Under perioden har ordföranden i ämnesrådets styrelse varit kvinna och av de övriga 20 ledamöterna och suppleanterna har tio varit kvinnor och tio män. En ny treårig mandatperiod inleddes den 1 januari 2004, men denna medförde ingen förändring av könsfördelningen av styrelseledamöterna. Ämnesrådets organisation för granskning av ansökningar om projektbidrag och bidrag till anställning som forskarassistent har under perioden bestått av 13 beredningsgrupper (bg) med vardera sex ledamöter (förutom en med åtta), dvs totalt 80 ledamöter. Av tabell 1 framgår att andelen kvinnor under beredningsarbetet 2001 uppgick till 38%. Andelen har därefter ökat till 44% under 2004 och kommer under 2005 att uppgå till 46% (fig 1). I två av beredningsgrupperna har under vissa år i perioden andelen kvinnor varit mindre än 30%, dvs endast en kvinna. Dessa var bg för systemfysiologi och farmakologi under , samt i bg för klinisk vetenskap 3 med bl a inriktning mot kirurgi, gynekologi, ortopedi, odontologi, njursjukdomar och radiologi under I en av beredningsgrupperna, bg för folkhälsovetenskap med inriktning mot bl a vårdvetenskap, var kvinnorna i majoritet (63%) under Dessa beredningsgrupper omfattar forskningsområden, där kvinnliga resp manliga forskare är få och följaktligen hårt belastade av olika uppdrag. Under 2005 kommer alla beredningsgrupper att innehålla minst två granskare av underrepresenterat kön. För bedömningar av ansökningar som forskare på hel- eller halvtid anlitas vanligtvis tre sakkunniga för att granska ansökningar för varje utlyst anställning. En av dessa ska vara av underrepresenterat kön om inte särskilda skäl föreligger. Andelen kvinnor som anlitas för sakkunniguppdrag har ökat från 36% år 2001 till 46% år 2004 (fig 2). (Någon siffra för år 2005 kan ännu inte anges.) Ansökningar om projektbidrag Det totala antalet ansökningar om bidrag för forskningsprojekt (projektbidrag) har ökat under perioden från knappt 800 st inför bidragsåret till ca 1150 st inför 2005 (fig 3). Särskilt stor blev ökningen inför 2003 och därefter. Detta berodde framför allt på att ett ökat antal olika projektbidragsformer kunde sökas, samt att alla ansökningar av anställning som forskarassistent också hanterades som ansökningar om projektbidrag. (De som får en anställning som forskarassistent erhåller också ett projektbidrag.) Under perioden är det främst antalet ansökningar om nya projekt, dvs sådana som tidigare inte erhållit bidrag från ämnesrådet, som ökat (fig 4). De nya ansökningarna utgör nu över 70% av det totala antalet ansökningar. Andelen ansökningar från kvinnor resp män har förändrats under perioden andelen från kvinnor har ökat med ca 10 procentenheter till 40% och andelen från män minskat med motsvarande andel (fig 5). Den ökande andelen ansökningar från kvinnor återfinns framför allt bland ansökningar om nya bidrag och den minskande andelen från män bland ansökningar om omprövningsbidrag 4 (fig 6). 3 Huvudparten av ämnesrådets ansökningar (projekt, forskarassistent, postdoktor) kommer in vid den stora årliga ansökningsomgången på våren. Ansökningarna granskas och de beviljade bidragen utbetalas påföljande år. Ansökan och utbetalat bidrag kopplas i denna uppföljning till samma år, dvs till det år som bidraget utbetalas. För ett bidrag som utbetalas 2005 har alltså ansökan kommit in och behandlats under En ansökan om ett omprövningsprojekt har tidigare erhållit bidrag från ämnesrådet under närmast föregående år.

4 Jämställdhetsplan Vetenskapsrådet medicin 3(15) Projektbidrag Det totala antalet beviljade projektbidrag har under perioden ökat från 890 st år 2001 till drygt 940 st Antalet bidrag till nya projekt, omprövningsprojekt och kontraktsbundna projekt 6 har varierat under perioden (fig 7). Andelen nya projektbidrag ökade under 2002 och 2003 för att därefter avta till ungefär samma nivå som i början av perioden. Andelen omprövningsprojekt minskade 2003 och 2004 men har därefter ökat igen. Andelen kontraktsbundna projektbidrag har ökat något jämfört med periodens början (fig 8). Andelen projektbidrag fördelat mellan kvinnor och män har förändrats under perioden (fig 9). Kvinnornas andel har ökat med ca 7 procentenheter till ca 30% och männens minskat med motsvarande andel till ca 70%. För kvinnornas del är det främst de kontraktsbundna bidragen som ökat och för männen har både de kontraktsbundna och omprövningsbidragen minskat (fig 10 resp 11). Den totala beviljningsgraden 7 för projektbidrag under perioden har minskat från ca 45% till ca 30% (fig 12). Beviljningsgraden för ansökningar om projektbidrag till kvinnor har genomgående varit lägre än för män under perioden. Ansökningar om nya bidrag resp omprövningsbidrag har undersökts för att utröna om beviljningsgraden skiljer sig mellan dessa två typer av ansökningar (fig 13 resp 14). Av resultatet framgår att det framför allt är skillnader vad gäller ansökningar om nya projektbidrag. Kvinnor hade högre beviljningsgrad för nya projekt än män i början av perioden, men har därefter haft lägre beviljningsgrad. När det gäller ansökningar om omprövningsprojekt var beviljningsgraden för kvinnor lägre i början av perioden, men har därefter utjämnats. Kvinnliga forskare har under perioden ökat sin andel av de totala medlen till projektbidrag med ca 7 procentenheter. Kvinnor erhåller ca 25% av medlen och män 75% år 2005 (fig15). Anställning som forskarassistent Antalet ansökningar om bidrag för anställning som forskarassistent minskade under de tre första åren under perioden för att därefter öka igen. Inför 2005 var antalet drygt 260 st (fig 16). Det är framför allt ansökningar från kvinnor som har ökat och deras andel av ansökningarna var 57% inför 2005 (fig 17). Antalet bidrag har ökat med ca 20 st under perioden och var 2005 totalt 125 st (fig 18). Antalet kvinnor som fått nya bidrag har varit högre än för män 2001, 2004 och Andelen kvinnor som innehar bidrag till anställning som forskarassistent har under perioden genomgående varit högre än för män 2005 var kvinnornas andel 55% (fig 19). Beviljningsgraden har varierat kraftigt under perioden från ca 9% till ca 27% (fig 20). Detta har sin förklaring i det relativt låga antalet ansökningar framför allt inför 2003 då Vetenskapsrådet inledde en satsning på unga forskare och totalt 38 nya bidrag delades ut. Denna satsning fortsatte 2004 med 41 nya bidrag, men p g a budgetsituationen 2005 kunde 5 Principen en forskare ett projektbidrag har använts vid beräkningarna. Om t ex en forskare förutom ett projektbidrag även har erhållit ett tilläggsbidrag för biovetenskap, har dessa tillsammans räknats som ett bidrag. 6 Ett s k kontraktsbundet projektbidrag, är en ansökan som lämnats in och bedömts under tidigare år och erhållit bidrag för en längre period. 7 Beviljningsgrad beräknas som antal beviljade projektbidrag dividerat med antal ansökningar. Beviljningsgrad för män resp kvinnor beräknas på antalet ansökningar från resp kön.

5 Jämställdhetsplan Vetenskapsrådet medicin 4(15) endast 24 nya bidrag beviljas. Beviljningsgraden har varierat mellan kvinnor och män under perioden, där kvinnor har haft en lägre beviljningsgrad under (fig 21). En forskare som erhållit bidrag för anställning som forskarassistent har automatiskt även fått ett projektbidrag. Dessa bidrag är redovisade i samband med projektbidragen och är en av förklaringarna till att antalet nya ansökningar om projektbidrag ökat kraftigt. Postdoktorstipendier Bidrag till postdoktorstipendier infördes 2003, i och med att Vetenskapsrådet övertagit ansvaret för dessa från STINT. Antalet ansökningar var 91 st första året, sjönk till en tredjedel av detta året därpå och ökade därefter till 60st inför 2005 (fig 22). Andelen ansökningar från kvinnor resp män var jämn under första och sista året i treårsperioden, men inför 2004 var kvinnornas andel endast ca 30%, dvs 9 st (fig 23). Det totala antalet bidrag hade 2005 ökat till 47st (fig 24), där kvinnor innehade ca 40% av bidragen. Beviljningsgraden för kvinnor resp män var jämn 2003 och 2005, men 2004 var männens beviljningsgrad avsevärt högre (fig 25). En förklaring till det senare kan vara det låga antalet ansökningar från kvinnor i kombination med ett relativt stort antal beviljade ansökningar för år Anställning som forskare Ämnesrådet för medicin finansierar ca anställningar som forskare på heltid och ca 20 anställningar på halvtid för klinisk forskning per år. Anställningarna finansieras högst sex år och utlyses allt eftersom de tidigare anställningarna avslutas. Det totala antalet anställningar och antalet nya anställningar för varje år i perioden framgår av tabell 1 8. Kvinnor har innehaft mellan en fjärdedel och en tredjedel av anställningarna på heltid och upp till en tredjedel av anställningarna på halvtid. I medeltal ca 40% av ansökningarna till anställningarna som forskare på heltid har kommit från kvinnor. Beviljningsgraden har varierat under perioden, särskilt för män (2-14%) medan den för kvinnor legat mer konstant (7-9%). Sammantaget har beviljningsgraden varit lika mellan kvinnor och män under perioden (8%). Knappt en tredjedel av ansökningarna till anställning som forskare på halvtid har kommit från kvinnor. Beviljningsgraden har varierat kraftigt både för kvinnor (7-25%) och för män (2-28%), men männen har sammantaget varit mer framgångsrika än kvinnor att erhålla dessa anställningar under perioden. 8 Anställningarna som forskare utlyses och tillsätts fortlöpande under året och redovisas därför per den 31 december för varje enskilt år.

6 Jämställdhetsplan Vetenskapsrådet medicin 5(15) Tabell 1. Anställningar som forskare (varav nya inom parentes) År Heltid kvinnor Heltid män Heltid alla Halvtid kvinnor Halvtid män Halvtid alla (2) 19(3) 25(5) 3 15(2) 18(2) (2) 20(5) 28(7) 4(1) 14(1) 18(2) *(4*) 22(5) 34*(9*) 3 16(2) 19(2) *(2) 26(6) 37*(8) 6(3) 13(2) 19(5) * Siffrorna innehåller tre särskilda satsningar en vårdvetenskap, två biovetenskap Excellenta forskare Under åren fanns vid Vetenskapsrådet ett särskilt bidrag för excellenta forskare. Bidraget uppgick till 650 kkr per år i två år. Ämnesråden nominerade forskare som sökt projektbidrag resp år, varefter Vetenskapsrådets GD fattade beslut. Under perioden tillföll 22 st bidrag forskare inom det medicinska vetenskapsområdet, varav 9 kvinnor och 13 män. Analys Analys av uppsatta mål för perioden Målen återfinns på sid 1. Ämnesrådet har i huvudsak uppfyllt sin målsättning att nå balans (40-60%) mellan könen i ämnesrådets beslutande och beredande organ och bland anlitade sakkunniga. Ämnesrådet har inte i samma grad lyckats uppfylla sin målsättning att nå balans mellan könen när det gäller bidrag till anställningar och forskningsprojekt (beviljningsgrad). Dock har uppfyllelsegraden varierat, dels under perioden, dels mellan olika bidragstyper. Skillnaden mellan kvinnors och mäns framgång att erhålla bidrag kan ha många olika förklaringsgrunder, t ex tid efter disputation, val av forskningsområde, att sakkunniga har olika referensramar vid bedömning av kvinnor och män eller att kvinnor och män skriver sina ansökningar på olika sätt. En undersökning om en forskares tid efter disputation, dvs yrkesverksamma år, har haft inverkan på beviljandegrad och bedömningspoäng av de ansökningar om projektbidrag som behandlades under 2004 inför bidragsåret 2005 har gjorts. Skillnaden i beviljningsgrad mellan kvinnor och män som sökte projektbidrag detta år kan enligt studien sannolikt till största delen förklaras av olika tid efter disputation hos den sökande. Ansökningar med liknande kvalitetsmått (VPV-värde) har liknande beviljningsgrad och finansiering oavsett projektledarens kön (fig 26). Studien 9 återfinns i bilaga 2. Avsikten är att följa upp och göra motsvarande studier vid kommande ansökningsomgångar. 9 Beviljning av ansökningar från juniora och seniora samt kvinnliga och manliga forskare vid ämnesrådet för medicin. Håkan Billig 2005.

7 Jämställdhetsplan Vetenskapsrådet medicin 6(15) En studie av om de sakkunnigas kön har betydelse för hur en ansökan bedöms har påbörjats. Målsättningen att få fler kvinnor att söka rådets bidrag och anställningar har uppfyllts. Ämnesrådet har arbetat enligt uppsatta åtgärder, men det är svårt att avgöra hur mycket detta har bidragit till det ökade antalet ansökningar från kvinnor. Till vilken grad målsättningen att den forskning som ämnesrådet stödjer ska generera kunskap för att förbättra hälsan hos både män och kvinnor har uppfyllts, kan inte påvisas. Den åtgärd som satts upp dvs att följa upp hur studiepopulationer redovisas i ansökningar har p g a hög arbetsbelastning ej genomförts. Mål och åtgärder för ämnesrådets jämställdhetsarbete Jämställdhetsarbete ska vara en självklar och naturlig del av arbetet vid ämnesrådet för medicin. Ämnesrådet avser att arbeta för att uppnå följande målsättningar under perioden: Att upprätthålla balans mellan kvinnor och män i ämnesrådets beslutande och beredande organ, vilket innebär att vartdera könet ska vara representerat med minst 40%. Att verka för jämn balans i beviljningsgraden för kvinnor och män när det gäller Vetenskapsrådets olika bidrag. Att verka för att forskare av underrepresenterat kön inom olika forskningsområden söker Vetenskapsrådets bidrag och anställningar. Att den forskning som ämnesrådet stödjer ska generera kunskap för att förbättra hälsan hos alla delar av befolkningen. De åtgärder som ämnesrådet avser att vidta för att uppnå målsättningarna specificeras nedan. Balans i beredande och beslutande organ Målsättning Att upprätthålla balans mellan kvinnor och män i ämnesrådets beslutande och beredande organ, vilket innebär att vardera könet ska vara representerat med minst 40%. Åtgärder Ämnesrådet kommer att aktivt sträva efter att rekrytera forskare till beredningsgrupper och övriga arbetsgrupper så att balans i könsfördelningen upprätthålls. Ämnesrådet kommer att jämställdhetspröva förslag till beredningsgrupper och arbetsgrupper före beslut. Om det finns särskilda skäl att frångå balans i sammansättning ska dessa motiveras i beslutet. Ämnesrådet kommer att fortsätta sin policy att båda könen ska vara representerade med minst en tredjedel av de sakkunniga vid tillsättning av rådets anställningar som forskare på hel- eller halvtid, om inte synnerliga skäl talar emot detta. Sådana skäl ska redovisas. Ämnesrådet ska aktivt verka för att forskare av underrepresenterat kön anser att det är angeläget att medverka i beredningsarbetet vid ämnesrådet för medicin. Ett problem som rådet uppmärksammat är att särskilt kvinnliga forskare ofta blir överlastade med uppdrag som sakkunniga och ledamöter i olika nämnder och kommittéer vid högskolan och i forskningsfinansierande organ. Det blir då angeläget att den kvinnliga

8 Jämställdhetsplan Vetenskapsrådet medicin 7(15) representationen ändå kan tillgodoses i de organ som har stort inflytande över forskningspolicy och forskningsfinansiering, t ex i Vetenskapsrådet. Ämnesrådet kommer kontinuerligt att uppdatera sin kännedom om kvinnliga forskare, som har docentkompetens eller fast lärartjänst inom det medicinska vetenskapsområdet, genom att begära in uppgifter från fakulteterna. Detta ger rådet större möjligheter att finna kvinnliga forskare för sakkunniguppdrag, till exempel som ledamöter i beredningsgrupper. Fördelning av forskningsstöd Målsättning Att verka för balans i beviljningsgrad för kvinnor och män när det gäller Vetenskapsrådets olika bidrag. Åtgärder Ämnesrådet kommer att fortsätta att kontinuerligt se över sina bedömnings- och jävskriterier för att säkra att processen för att granska och prioritera ansökningar är könsneutral och fri från jäv. Ämnesrådet avser att fortsätta sitt arbete med uppföljningar och könsuppdelad statistik samt att återföra och diskutera utfall av bedömningsarbetet i ämnesrådets styrelse och i beredningsgrupperna. Ämnesrådet kommer att fortsätta att tillämpa den sk jämställdhetsaspekten, dvs om sökande till bidrag bedöms vetenskapligt likvärdiga ska företräde ges till underrepresenterat kön. Ämnesrådets beredningsgrupper kommer att få skriftliga anvisningar för sitt arbete, där granskarna uppmärksammas på olika jämställdhetsfrågor. Ämnesrådets beredningsgrupper och övriga granskningsgrupper kommer att få till uppgift att göra en uppsummering av den könsmässiga fördelningen innan gruppens förslag lämnas vidare för beslut. Vid avvikelse från jämn balans i beviljningsgrad ska detta motiveras. Ämnesrådet kommer att fortsätta att informera om jämställdhetsarbetet vid det årliga informationsmötet med beredningsgrupperna inför granskning av årets ansökningar i den stora ansökningsomgången. Ämnesrådets handläggare av forskningsbidrag ska vara informerade om Vetenskapsrådets och ämnesrådets externa jämställdhetsarbete och delta i utbildning som anordnas inom Vetenskapsrådets kansli. Arbete för ökad jämställdhet i forskarvärlden Målsättning Att verka för att forskare av underrepresenterat kön inom olika forskningsområden söker Vetenskapsrådets bidrag och anställningar.

9 Jämställdhetsplan Vetenskapsrådet medicin 8(15) Åtgärder Ämnesrådet kommer att fortsätta att kontinuerligt informera om sitt jämställdhetsarbete och möjligheterna att erhålla forskningsbidrag, bl a genom information på Vetenskaps-rådets hemsida, i tidningen Forskning & Medicin, som ämnesrådet ger ut i samarbete med de medicinska fakulteterna, och vid ämnesrådets återkommande informationsmöten vid landets universitet. Ämnesrådet kommer att i sitt utåtriktade informationsarbete att fortsätta att lyfta fram forskare inom forskningsområden där de är underrepresenterade, för att synliggöra, skapa förebilder och påverka attityder. Kunskap till nytta för alla Målsättning Att den forskning som ämnesrådet stödjer ska generera kunskap för att förbättra hälsan hos alla delar av befolkningen. Åtgärder Ämnesrådet kommer att undersöka vilka sjukdomsproblem som forskarna avser att studera i de ansökningar om projektbidrag som lämnas till Vetenskapsrådet-medicin samt hur studiepopulationerna redovisas i dessa. Ansvar och uppföljning Ämnesrådet för medicin har ansvar för att åtgärderna i denna jämställdhetsplan genomförs. Jämställdhetsplanen ska följas upp och uppdateras årligen.

10 Jämställdhetsplan Vetenskapsrådet medicin 9(15) Fig 1 Fig 2 Fig 1. Andelen kvinnor i beredningsgrupperna var år Fig 2. Andelen kvinnor som anlitas för sakkunniguppdrag % och har därefter ökat till 46% år har ökat från 36% år 2001 till 46% år Fig 3 Fig 4 Fig 3. Antalet ansökningar om projketbidrag har ökat från knappt 800 inför bidragsåret 2001 till ca 1150 inför Fig 4. De nya ansökningarna utgör nu över 70% av det totala antalet ansökningar.

11 Jämställdhetsplan Vetenskapsrådet medicin 10(15) Fig 5 Fig 6 Fig 5. Andelen ansökningar från kvinnor resp män har förändrats under perioden. Fig 6. Den ökande andelen ansökningar från kvinnor återfinns framför allt bland ansökningar om nya bidrag. Fig 7 Fig 8 Fig 7. Antalet bidrag till nya projekt, omprövningsprojekt och kontraktsbundna projekt har varierat under perioden. Fig 8. Andel bidrag till de olika projekttyperna under perioden.

12 Jämställdhetsplan Vetenskapsrådet medicin 11(15) Fig 9 Fig 10 Fig 9. Andelen projektbidrag fördelat mellan kvinnor och män har förändrats under perioden. Fig 10. För kvinnornas del är det främst de kontraktsbundna projektbidragen som ökat. Fig 11 Fig 12 Fig 11. För männen är andelen kontraktsbundna och omprövningsbidrag lägre än vid periodens början. Fig 12. Beviljningsgraden för projektbidrag har varit lägre för kvinnor under perioden.

13 Jämställdhetsplan Vetenskapsrådet medicin 12(15) Fig 13 Fig 14 Fig 13. Kvinnor hade högre beviljningsgrad än män för nya projektbidrag i början av perioden. Fig 14. Beviljningsgraden för kvinnor var lägre för omprövningsprojekt i början av perioden, men har utjämnats. Fig 15 Fig 16 Fig 15. Kvinnliga forskare har under perioden ökat sin andel av de totala projektmedlen med 7 procentenheter. Fig 16. Antalet ansökningar om anställning som forskarassistent var inför 2005 uppe i drygt 260 st.

14 Jämställdhetsplan Vetenskapsrådet medicin 13(15) Fig 17 Fig 18 Fig 17. Kvinnornas andel av ansökningarna hade ökat till Fig 18. Antalet finansierade anställningar som forskar- 57% av det totala antalet inför assistent var 2005 totalt 125 st. Fig 19 Fig 20 Fig 19. Andelen kvinnor som finansieras som forskar- Fig 20. Beviljningsgraden har varierat kraftigt under assistent har genomgående varit högre under perioden. perioden - från ca 9% till ca 27%.

15 Jämställdhetsplan Vetenskapsrådet medicin 14(15) Fig 21 Fig 22 Fig 21. Beviljngsgraden för kvinnor respektive män har Fig 22. Antalet ansökningar om postdoktorstipendier varierat. Kvinnor hade lägre beviljning har varierat kraftigt Fig 23 Fig 24 Fig 23. Kvinnornas andel av ansökningarna var mycket Fig 24. Det totala antalet postdoktorstipendier hade 2005 lågt inför 2004 endast 30% (9 st). ökat till 47 st. Kvinnor innhade ca 40% av bidragen.

16 Jämställdhetsplan Vetenskapsrådet medicin 15(15) Fig 25 Fig 26 Anslag och antal bevilj proj vs VPV K2005 Antal beviljade projekt >17 VPV Anslag (Kr) kvinnor män kvinnor antal Män antal Fig 25. Beviljningsgraden var jämn 2003 och 2005, men Fig 26. Ansökningar med liknande kvalitetsmått har lik var männens avsevärt högre. nande beviljningsgrad och finansiering oavsett kön.