Gruppernas slutsatser i punktform

Transkript

1 Minnesanteckningar från VR:s och SUHF:s workshop om forskarmobilitet 6 februari 2013 Gruppernas slutsatser i punktform Grupp 1: Juni Palmgren (mod) och Johan Fanger (sekr) Grupp 2: Elisabet Nihlfors (mod) och Johan Holmberg (sekr) Grupp 3: Kerstin Sahlin (mod) och Maria Starborg (sekr) Grupp 4: Sven Stafström (mod) och Winnie Birberg (sekr) Grupp 5: Mats Ulfendahl (mod) och Ana Beramendi (sekr) Hur ser det ut idag? 2. Mobilitetspolicys är ovanligt på lärosäten. Utredning av mobilitet, hur ser den ut, statistik. Ta hand om inresande forskare, mobilitetsservice (stor förbättringspotential). Strategisk rekrytering används. Lärosäten måste hitta goda former för att få ut folk och hämta hem kunskap (nätverka). Mål för att en viss andel av doktorander ska ut och röra på sig internationellt. Mobilitet är ett medel för att uppnå ett antal steg: Rörligheten viktig på alla nivåer (bra för SE och LS samt individ, fo-grupp) - Intellektuellt, personligt - Men man behöver fundera på perspektiv Mobilitet bör skapa kreativ samverkan - Behöver systemet SE - Behöver individen - Mobilitet under hela karriären är viktigt Systemen idag konserverar - Svårt att röra sig - Svårt att komma tillbaka - LS skickar ut LS förlorar - Tenure track saknas - När skall en sådan börja Individsynvinkel - Kan vara bra o Nätverk o CV - Svårt ut familjesynvinkel - Kräver flexibilitet i instrumenten viktigt - Stödfunktionen saknas - Gäller studenter/doktorander/lärare/forskare Strategiskt på LS - Incitament försöker man med pengar används - Vilka verktyg används? - När kommer man in på tenure track (d.v.s. skall man komma in) 1

2 3. Fokuserar mer på rekrytera hit forskare än att uppmuntra svenska forskare att åka ut, undantaget postdok. Rädsla att skicka ut forskare från universitetens sida och på individnivå. Idag inget stöd när man kommer hem, varken finansiellt och/eller att det uppmärksammas. Mobilitet värderas högre av finansiärerna än universiteten, t.ex. ERC. Finns goda exempel på bra internationelle rekryteringar, där även andra faktorer spelat in, t.ex. goda kontakter med näringsliv. Hinder - Finansiering - Tjänsteplanering, undervisning kontra forskning - Familjesituationen - Skillnader mellan kvinnor och män Strategi för att öka mobiliteten - Olika på olika universitet och högskolor - Saknas ibland instrument att genomföra strategin Risktagande - Olika på olika universitet och högskolor - Risktagande är inte alltid medräknat när man ser på mobilitet (erkännande för mobilitet). Meritvärde - Eftersom nyttan av mobilitet är långsiktig är det svårt när meritvärdet bedöms i ett kortare perspektiv - Anställningar på universiteten - Synen på mobilitet mellan akademi och industri - Synen på mobilitet mellan ämnesområden Otydligt vad som är den inre drivkraften för att göra/inte göra en utlandsvistelse. Otydligt vad den yttre drivkraften är; oklart om förbättrade karriärmöjligheter när man kommer tillbaka (lärosätena har ett stort ansvar här). Brist på transparens i utlysning av tjänster. Vad är bedömningskriterierna? Internationell postdok ses som positivt endast om ökad produktivitet (publiceringar) kan påvisas. Avsaknad av incitament; sabbatical finns inte längre, ingen finansiering för medföljande (vilket ofta missgynnar kvinnliga forskare). Vad har vi för vision? Mål för att en större andel av doktorander ska ut och röra på sig internationellt. Öka mobiliteten hos seniora forskare sabbatsår (kortare vistelser). Öka mobilitet mellan akademi och omvärlden. Bejaka mobilitet mellan ämnesområden. Tvärvetenskaplig forskning. Införa tenure track. Tydligare ramar i alla led. 2

3 2. Mobilitet är ett medel inte ett mål. Mobilitet ska/kan ses som systemet i helhet. LS bör kunna balansera samarbete och konkurrens. Mobilitet skall inte ses som lojalitetsbrott. Alla bör beröras av mobilitet studenter, lärare, forskare för att skapa goda cirklar (mer öppenhet skapar kreativitet). - Utbildningen är en del av forskningen som är en del av undervisningen, undervisningen är ett av huvudskälen för LS existens - Mobilitet är och bör vara flera olika; intersektoriell, ls <-> samhälle Övrigt: Individnivå meriteringsanställning - Planering för varje forskare transparens och LifeCycle tänkande Utifrån kommande personer/forskare - Komma in i forskningen är enkelt - Komma in i undervisningen mkt svårt - Komma in i LS ledningen mkt svårt 3. Utveckla kultur för mobilitet på universitet/högskolor. Självförtroende på lärosätena/institutionerna att kunna locka till sig forskare och släppa forskare. Ökad mobilitet även för forskare på mellannivå, t.ex. sabbatical. Kommunicera vilka möjligheter till mobilitet som finns. Mobilitet även på studentnivå. Ha forskningen som drivkraft för mobilitet. Möjlighet till någon typ av repatriering. Alla ska ha strategier för mobilitet (universitet och forskningsfinansiärer). Flexibilitet internationell mobilitet på individens villkor. Stimulera risktagande, till exempel genom mobilitet. Ta reda på syftet och målet med mobilitet, sätt in det i ett sammanhang. Se mobilitet som ett medel inte ett mål kan vara olika hur man ser på det, ett mål eller medel för en är det inte för en annan. Mobilitet är ett instrument för ökat kreativitet. Vi vill se ökad mobilitet i alla karriärfaser inom samtliga ämnesområden. Vi vill se flera kreativa miljöer och som därmed stimulerar in och utresande forskare. Lärosätena ska vara mycket tydligare, mer transparenta i sina rekryteringar, mer systematiskt rekrytera globalt, komma ifrån från kulturen att behålla sina egna forskare. SE har en konkurrensfördel som vi utnyttjar mer för att rekrytera internationellt, vi blir bättre på att lyfta det som vi är starka på (barnomsorg, gratis skola, 3-årig expertskatt). Stimulerat mobilitet genom olika incitament (exempelvis finansiering av sabbatical, införa finansiering för medföljande för internationell postdok). 3

4 Hur når vi dit? Information och tydlighet i hela systemet. Viktigt med tydliga ramar för att våga. Transparens och tydliga spelregler. Handledarna ska uppmuntra till mobilitet och självständighet på ett tidigt stadium. Hur ser unga på mobilitet? SWOT-analys Seniora forskare måste ges möjlighet till att ta sabbatical, för att möjliggöra djupare reflexion. Ta hand om inresande forskare, mobilitetsservice. Underlätta skatteregler, visumregler, personnummer m.m. 2. Lärosäten (LS) - Finansiering av nytänkande - In - Rekrytering till nytänkande - Skapa möjligheter att bryta ny mark - Anställningsförhållande (Från när? Öppna utlysningar, förutsägbarhet i karriärsystet, tenure track-frågeställningar) Finansiärerna - Samarbete med flera olika stakeholders - Vad inkluderar projektmedlen - Vad premieras i CV:t Nationell nivå - Basanslagens storlek bör stå i paritet med vad som skall göras och vad man önskar 3. Internationella forskarskolor Gästprofessurer Kultur som främjar mobilitet Hälften av alla anställda har doktorsexamen från ett annat lärosäte? Andra aktörer som t.ex. storföretag. Olika kriterier för mobilitet i olika typer av utlysningar ska kollas upp. Ha ett handlingsprogram och praktiskt stöd för individer som ska åka på postdok/gästforskarbesök/sabbatical på universitet/högskolor och hos forskningsfinansiärer. Ha en mentor, inte tidigare handledare, för unga forskare. Forskargrupper/forskningsmiljöer ska ha möjlighet att ha ett internationellt mobilitetsutbyte (både avseende undervisning och forskning). Det är inte säkert att man alltid ska ha mobilitetsbidrag på individnivå utan kanske också på gruppnivå. Finansiärer ska se positivt på mobilitet och ska kunna ge bidrag för det (till doktorander, postdok och seniora forskare, nationella och internationella). Kriterier för mobilitetsbidrag kan samordnas när det går utifrån finansiärernas olika uppdrag. Kortsiktigt och långsiktigt: 4

5 - Bedöm personens potential - Ge långsiktiga bidrag, mer än fem år Lärosätena måste förbättra regelverk och administrativ hantering av in- och utresande forskare. Bättre myndighetssamarbete behövs för att uppnå detta (lärosätena, finansiärerna, Försäkringskassan, Migrationsverket). En central organisation som kartlägger vilka hinder och problem som finns för ökad mobilitet och som ser till att myndigheterna börjar samarbeta behövs. Lärosätena bör ha genomtänkt strategi och handlingsplan för ökad mobilitet (bl.a. ska tjänster utlysas internationellt). Lärosätena bör införa sabbaticals med finansiering för medföljande. Finansiärerna kan stötta detta genom att bättre kommunicera om att möjligheten till förlängd dispositionstid finns för den utresande forskare att parkera sina pengar medan hon/han är borta. Finansiärer bör kommunicera till lärosätena att de ser mycket positivt på mobilitet och att det finns medel för att stimulera den. Finansiärer bör ändra regler för när man får söka postdok (inte krav på avlagd doktorsexamen vid ansökningstillfället). Detta för att minska glappet mellan när man kan söka och när man kan åka. 5