Kartläggning av mobilitet och de hinder som finns

Transkript

1 1 (6) Projektnr Utbildningsdepartementet Stockholm Att. Birgitta Myrman Kartläggning av mobilitet och de hinder som finns Sammanfattning VINNOVA prioriterar rörlighet av forskare och experter mellan forsknings- och innovationsmiljöer och ser därför kunskapstriangeln och svenska FoI-miljöers attraktionskraft som en central del av framtida insatser på området rörlighet. VINNOVA har identifierat ett antal nyckelfaktorer för en förstärkt mobilitet med en stark koppling till näringslivet och offentlig verksamhet. En modifierad expertskatt En sammanhållen mottagande kedja för inkommande forskare/experter (Mottagandet) Bryggor mellan näringsliv och akademi (Meriteringsvärden). VINNOVA redovisar i svaret också mobilitetssiffror för de individuella instrumenten (s.k. Marie Curie Fellows) inom FP7. Bilden av forskarrörlighet är komplicerad och bör därför egentligen specificeras i ett antal konkreta frågor utifrån t.ex. nationell rörlighet mellan akademi och industri, inkommande excellenta forskare och strategiska experter till svenskt näringsliv och offentligsektor (strategiska rekryteringar), Svenska forskare och experters internationella mobilitet (internationell meritering), Hur attraherar Sverige Hemvändare, länkarna mellan magister- och forskarutbildning och innovativa miljöers behov av utbildningarnas internationella koppling, trender inom internationell forskarrörlighet, etc. Till sådana frågeställningar bör också beaktas att det generellt är mycket svårt att få fram tillförlitlig data på forskarrörlighet. VINNOVA0005 W/1.2, Frågor om forskarrörlighet i Sverige 1. Är forskarrörlighet/mobilitet ett prioriterat mål i myndighetens/organisationens internationella strategi? Mobilitet är inte specifikt prioriterat inom VINNOVAs internationella strategi, utan är en prioriterad fråga för hela verksamheten. Inte minst är kopplingarna mellan akademiska och privata forsknings- och innovations miljöer central. Där VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS Post: VINNOVA, SE Stockholm Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56 Fakturaadress: VINNOVA, FE 34, Strömsund Leveranser/Deliveries: Klara Norra Kyrkogata 14 Tel: +46 (0) Fax: +46 (0) VINNOVA@VINNOVA.se Orgnr: VAT-nr: SE

2 2 (6) hela kedjan från utbildning på magister nivå över forskarutbildning till etablerade excellenta forskare och experter är viktig. 2. Hur är målen formulerade? Se svar fråga Beskriv kortfattat stödformer/program för forskarrörligheten och villkoren för dessa. VINNOVA har idag fyra olika programsatsningar riktade mot en bredare definition av forskarrörlighet. VINNMER; Mobilitet inom ramen för strategiska internationella samarbeten mellan excellenta forskningsmiljöer såsom företag, forskningsinstitut, universitet/högskola etc. Individuell anpassning av projektens upplägg görs för att möjliggöra projektledarens individuella behov. Varje enskilt projekten omfattar både ut- och inkommande mobilitet som kan ske i längre och kortare perioder dock 1-2 års totalt miljöbyte. Aktivt engagemang från miljöerna till individen säkerställs genom krav på medfinansiering då VINNMER täcker 50% av lönen. Vidare ställs krav på gemensamt framtagande av karriärplan för projektledaren med årlig uppföljning som sträcker sig längre än projekttiden för VINNMER finansieringen. Ett typiskt VINNMER projekt är 3 år och finansieras med max 3 Mkr. Dessa medel täcker 50% av lönen och resterande medel är avsett för täckande av samtliga personliga merkostnader för individen som är relaterade till mobiliteten. Själva forskningsprojektets kostnader förväntas finansieras av de deltagande miljöerna. SAMBIO och SAMPOST; stöder mobilitet och samverkan mellan industri-akademi inom hälsosektorn och är riktat till nationella postdoc tjänster. VINNPRO; programmets långsiktiga mål är att det skall finnas flera forskarskolor i starka forsknings- och innovationsmiljöer med uthållig anknytning till näringslivet/offentlig verksamhet och med ett kursutbud, som innefattar innovations-, kommersialiserings- samt samverkansfrågor. Strategin för att nå detta mål är att främja samverkan mellan centrumbildningar eller liknande strukturer, och existerande eller nya forskarskolor. Sammanlagt 10 forskarskolor finansieras under perioden VINNOVAs stöd får användas till utveckling av kurser (speciellt sådana med ett innehåll av entreprenörs- och innovationskunskap), stärkt samverkan med industri/offentlig sektor, mobilitet av doktorander och handledare samt utformning och implementering av s k nya strukturer (t ex elitforskarskolor, masterutbildningar). 4. Vilka hinder och problem finns för forskarrörlighet? Där VINNOVA finansierar aktiviteter har det uppmärksammats att det inte sällan förekommer behov att anställa utländska forskare eller experter under en kortare tid. Ett medel för företaget eller högskolan att locka till sig kompetent expertis är att kunna erbjuda en konkurrenskraftig lön och förmåner. Att i forskningsprojekt kunna både attrahera högkvalificerad personal och effektivt utnyttja de ekonomiska medel som står till förfogande kan vara nog komplicerat. De möjligheter som idag står till buds är att till Forskarskattenämnden (FSN) inge ansökan om skattelättnader för utländsk kvalificerad personal.

3 3 (6) VINNOVAs erfarenhet är att antalet ansökningar är förhållandevis lågt och att reglerna och förfarandet upplevs som invecklat. VINNOVA anser att reglerna missar sitt syfte att i önskvärd omfattning attrahera utländsk expertkompetens. VINNOVA har funnit bland annat följande faktorer, utan inbördes ordning, som inverkar huruvida expertskatt söks: - lång handläggningstid, - byråkratiska regler, - svårt att på förhand bedöma om ansökan kommer att beviljas, - bristande kompetens hos ansökaren. Att medges expertskatt är för kapitalstarka företag inte en avgörande faktor då de anställer personen oavsett utgången. Däremot, för mindre företag, universitet och högskolor, med en mindre ekonomisk bas, kan ett beslut om expertskatt vara avgörande huruvida specialisten låter sig rekryteras. Andra problem är bl.a. att rörlighet mellan industri/offentlig sektor och akademin inte upplevs som meriterade i den akademiska karriärvägen. Där i en oro för att sampublicering med industriforskare leder till en utspädning av citeringsvärdet på artiklar och därmed en nackdel i meriteringen. Individer med företag som normal hemvist upplever att deras arbetsgivare ej vågar släppa iväg dem pga risk att dessa då byter arbetsgivare. Hinder och problem är utformningen av svensk skattelagstiftning där svenska miljöers kompetens inom området varierar kraftigt sinsemellan. Dessutom är maxbeloppen för skattefri ersättning i vissa fall ej realistiska map utgifter för hela familjer som åker utomlands. Tjänstetillsättningsprocedurer på svenska lärosäten är tidsödande vilket medför att duktiga individer hittar andra motsvarande tjänster utomlands och väljer dessa innan beslut om anställning i Sverige kan tas. För de forskare som åker ut inom EU? - Utförsäkrad efter en viss period. - Pensionsavsättningar uteblir. För de forskare som åker utanför Europa? - Utförsäkrad. - Pensionsavsättningar uteblir. För forskare som kommer till Sverige från EU-land? - Forskare som kommer på stipendium och faller utanför socialförsäkringslagen. - En upplevd hög skattenivå i förhållande till lön och vad man får ut i form av bidrag.

4 4 (6) - Språkproblem. Det finns ett behov av riktad svenskundervisning för forskare som kommer till Sverige under en kortare tid och redan har jobb ordnat (till skillnad mot invandrare som kommer hit för bosättning och som under tiden de letar arbete hinner läsa på Sfi eller liknande). För forskare som kommer till Sverige från länder utanför Europa? - Samma problem som för forskare som kommer från annat EU-land. För rörlighet inom Sverige? - Svårt att rekrytera svenska studenter till masterutbildningarna (troligen pga bristande anpassning till Bolognamodellen, och därmed svårt att byta lärosäte mellan bachelor- och master-nivån) Skillnader i problem och hinder för kvinnor respektive män? - Vid granskning av kvinnors CV bedöms dessa som överkvalificerade i jämförelse med dess anställningsform. - Kvinnor drabbas hårdare av utebliven föräldraförsäkringen vid inresa med stipendieersättning. - Många medföljande har svårt att hitta jobb och av dessa är nog en majoritet kvinnor. 5. På vilket sätt tror du att de olika problemen kan lösas? Mobilitet som medför temporär flytt av familj kräver mycket finansiella resurser och praktiskt planerande angående privata behov. Medel för att täcka dessa kostnader bedöms som väsentliga. Praktiskt planerande underlättas betydlig med planeringsbidrag som används för resa till den utländska miljön för att på plats planera för den kommande vistelsen. Aktivt engagemang från främst arbetsgivare men även samarbetspartner är kritiskt och måste säkerställas. Detta kan ske genom tex krav på medfinansiering, karriärplan, löpande aktiv uppföljning från finansiärer, erfarenhetsutbyte etc. God tidsplanering och utrymme för anpassningar och flexibilitet underlättar verksamheten ytterligare. För akademiker som väljer meritering inom näringslivet måste denna erfarenhet bedömas som meriterande inom akademin och vice versa. Begränsa möjligheten att nyttja stipendieformen till inresande forskare, och samtidigt förenkla möjligheterna att använda expertskatten. Erbjuda skräddarsydd svenskundervisning. Ge service till medföljare för att hjälpa dem att hitta jobb. Industrins engagemang i doktorandprojekt begränsas oftast till själva forskningsprojektet. Engagemanget i utbildningen i form av studieplaner och handledning behöver stärkas för att få en bredare relevans i utbildningen.

5 5 (6) För att stimulera en global arbetsmarknad behöver Sverige effektiva och praktiskt tillämpbara skatteregler som underlättar och attraherar efterfrågad spetskompetens för Sveriges fortsatta tillväxt. För att öka möjligheterna för svenska arbetsgivare, både inom den offentliga såväl som den privata sektorn, att rekrytera utländska forskare, experter och ledare med eftertraktad kompetens, måste det finnas möjligheter likvärdiga de inom vår direkta omvärld. Sverige måste kunna erbjuda likvärdiga lösningar de som står till buds i våra grannländer. Utan en förenkling kommer dagens expertskatt att successivt förlora sin mening och kommer då inte förmå uppnå de effekter man föresatts sig uppfylla med lagstiftningen. En första åtgärd för att öka effektiviteten i det existerande systemet är att det görs transparent och att man minimera den byråkratiska bördan genom att införa en enklare premisser och överskådliga metoder för ansökan och beviljande av expertskatt. Expertskattereglerna bör förenklas på sådant sätt att bedömningen huruvida en person skall åtnjuta expertbeskattning bör ske genom ett förenklat förfarande hos Forskarskattenämnden. De idag gällande reglerna om ansökan hos Forskarskattenämnden, storleken på undantaget lönebelopp och förmåner, bosättningskrav, obegränsad skattskyldighet och vistelselängd skall kvarstå oförändrat Genom att kombinera de olika regler och förfaranden som tillämpas av bland annat Finland och Danmark kan man uppnå ett system som både lockar utländska forskare, experter och samtidigt kan attrahera kompetenta, men generellt sett inte fullt så högavlönade forskare och specialister. Vidare har arbetsgivarna det lätt att på förhand bedöma om den utländske arbetstagaren kommer att omfattas av skattelättnaderna. Genom att schablonmässigt fastställa inkomstskiktgränser, utbildnings- och tjänstenivåer bör reglerna kunna förenklas med bibehållen neutralitet med ökad transparens och leda till ökad kvalificerad arbetskraftsimmigration 6. Statistik för fem år tillbaka vad avser antal utresande/inkommande per stödform/program VINNMER: varje projekt består av utresande och inkommande, 78 st finansieras just nu (av planerade 150 st) varav 48 internationella och 30 med mobilitet inom Sverige. SAMBIO och SAMPOST har totalt finansierat 25 forskare. kön 100% kvinnor i VINNMER SAMBIO och SAMPOST har en fördelning på ungefär 50/50.

6 6 (6) länder som forskarna åker till respektive kommer från Inom VINNMER är det USA, Tyskland, England, Finland, Kina, Japan, Belgien, Australien, Norge, Nederländerna, Skottland, Spanien, Danmark och Canada. längd på vistelsen Totalt 1-2 år inom varje enskilt VINNMER-projekt uppdelat vid ett eller flera tillfällen Statistiken som presenteras för EUs mobilitetsprogram gäller för 3 Marie Curieåtgärder (actions) i FP7: 1. Marie Curie Intra-European Fellowship for Career Development (IEF) 2. Marie Curie International Outgoing Fellowship (IOF) 3. Marie Curie International Incoming Fellowship (IIF) Statistiken som presenteras i den bifogade Excel-filen gäller från FP7:s start (2007) till den 15 oktober 2009 och avser beviljade projekt som finns registrerade i Corda FP7 projektdatabas. Redovisningen av Marie Curie-åtgärderna är i vissa avseenden bristfällig ex. saknas data för mottagarland för vissa projekt. Det finns även stora eftersläpningar i redovisningen som bör tas i beaktande. Följande punkter redovisas: Antal utresande/inkomande forskare för IEF, IOF och IIF Länder som forskare åker till respektive kommer från Kön Längd på vistelsen Svaret är sammanställt av Mårten Jansson och Sandra Olivera med underlag från Alexander Hantosi, Erik Litborn, Eva Carnestedt, Maria Landgren, Martin Svensson och Henrik Fridén. Charlotte Brogren Generaldirektör