En sammanställning av forskningsfinansiärer och deras stöd till företagsekonomer åren 2010 och 2011.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En sammanställning av forskningsfinansiärer och deras stöd till företagsekonomer åren 2010 och 2011."

Transkript

1 En sammanställning av forskningsfinansiärer och deras stöd till företagsekonomer åren 2010 och av Katarina Zambrell Ekonomihögskolan Linnéuniversitetet September 2012 På uppdrag av Föreningen Företagsekonomi i Sverige

2 Innehållsförteckning Introduktion och syfte 3 Allmänt om forskningsfinansiering och finansiärer 3 Forskningsfinansiärer för företagsekonomer 5 Tillvägagångssätt 5 Aktuella forskningsfinansiärer för företagsekonomer 7 Summering 1: Hur ser forskningsfinansieringen ut avseende beviljade anslag? 9 Summering 2: Hos vilka finansiärer har företagsekonomer störst framgång? 10 Beviljandegrad 11 Summering 3: Är företagsekonomer framgångsrika när det gäller forskningsfinansiering? 13 Sammanfattning 14 Källor Tabeller Tabell 1: Forskningsfinansiärer 4 Tabell 2: Tretton forskningsfinansiärer med stöd för företagsekonomi 5 Tabell 3: Forskningsfinansiärer möjliga för företagsekonomi (FEK) inklusive kommentar om inriktning 7 Tabell 4: Beviljade forskningsprojekt: Totalt, för företagsekonomer och i relation till övriga projekt för åren 2010 och 2011 (st, kr och procent) 8 Tabell 5a: Beviljandegrad för sökta projekt inom företagsekonomi Tabell 5b: Beviljandegrad för totalt antal projekt, oavsett ämne Bilaga Grunddata: Sammanställning över forskningsfinansiärer 2010 Grunddata: Sammanställning över forskningsfinansiärer

3 Introduktion och syfte Företagsekonomi är Sveriges klart största utbildningsämne på högskolenivå. Statistik från Högskoleverket 1 visar att läsåret 2010/2011 rapporterades hst 2 i ämnet företagsekonomi, fördelat på 29 lärosäten. De tre största utbildarna i ämnet 2010/2011 är Stockholms universitet (2309 hst), Linnéuniversitetet (2082) samt Lunds universitet (1947). De näst största ämnena är matematik (med 9527 hst) respektive psykolog (med 9143 hst). Ett annat mått är antalet registrerade studenter inom ämnet dvs. hur många individer som har läst minst en kurs inom ämnet under en termin. Företagsekonomi hade ht 2011 ca registreringar. Jfr matematik ca registrerade och psykologi ca Relationen hst och antal registrerade tyder på att matematik har många studenter som läser kortare kurser i jämförelse med företagsekonomi. Totalt antal helårsstudenter ht 2011 var ca som fördelas på ca 200 ämnen inom det svenska högskoleväsendet. Ställer man antalet helårsstudenter i företagsekonomi i relation till hela det svenska högskoleväsendet har företagsekonomi en andel på 7,2 %. Oavsett hur man mäter företagsekonomiämnet är det störst akademiska ämnet i landet. Ämnets storlek medför att det krävs många lärare/forskare. En uppskattning 2011 visar att det finns ca lärare/forskare inom ämnet. Eftersom högskolelagen (HL 1:a kap. 2) stipulerar att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund och att verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning (se 3), är läraren/forskarens möjlighet till finansierad forskning ytterst viktig. Utbildningens forskningsanknytning liksom företagsekonomisk forsknings möjlighet att bidra till kunskapsutvecklingen i samhället, är helt beroende av ekonomiskt stöd. Denna rapport är resultatet av ett uppdrag från styrelsen för Föreningen Företagsekonomi i Sverige. Syftet är att beskriva hur det ekonomiska stödet från landets etablerade forskningsfinansiärer ser ut för företagsekonomer samt att analysera ämnets framgångar inklusive beviljandegrad under åren 2010 och Allmänt om forskningsfinansiering och finansiärer De svenska satsningarna på FoU uppgick år 2009 till cirka 112 miljarder kronor skriver VINNOVA på sin hemsida 3. Av dessa pengar gick ca 25% (ca 28 miljarder) till universitet och högskolor. Resterande FoU genomfördes inom statliga myndigheter, kommuner och landsting samt privata icke vinstdrivande organisationer. Inför 2010 beräknas 29,5 miljarder i statlig finansiering fördelas på olika finansiärer, bl.a. VINNOVA. Det finns således mycket pengar att fördela till forskning och antalet forskningsfinansiärer är stort. Några av de största finansiärerna 2010 är, enligt Svensk Forskning (2009): Hst = helårsstudenter 3 -FoU-i-siffror/ Svensk Forskning Större forskningsfinansiärer (utgiven 2009, nov.) av Forskning.se den nationella forskningsportalen. 3

4 De största svenska finansiärerna 2010 Vetenskapsrådet VINNOVA- Verket för innovationssystem Formas- Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande FAS- Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling KK-stiftelsen miljoner miljoner 840 miljoner 405 miljoner 350 miljoner 300 miljoner En genomgång av olika forskningsfinansiärer 5 visar följande 29 finansiärer. Internationella finansiärer t.ex. EU:s sjunde ramprogram ingår ej. Tabellen anger huruvida företagsekonomisk forskning möjliggörs inom finansiärernas verksamhetsområden. Tabell 1: Forskningsfinansiärer Anm: Markering innebär forskningsfinansiärer aktuella för denna rapports genomgång. Finansiär 1 Barncancerfonden och Cancerfonden Nej 2 Birgit och Gad Rausings Stiftelse för Humanistisk forskning Nej 3 Craafordska stiftelsen Nej 4 Familjen Erling-Perssons stiftelse Nej 5 FAS- Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Ja 6 Formas- Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Ja 7 Göran Gustafssons stiftelse Nej 8 HUR- Handelns Utbildningsråd Ja 9 Hjärt-Lungfonden Nej 10 Johan och Jakob Söderbergs Stiftelse Ja 11 Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs stiftelse Ja Företagsekonomi 12 Kempestiftelserna Ja (Norrland) student 13 KK-stiftelsen Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling Ja (främst högskolor) 14 Konkurrensverket Ja 15 Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademin Nej 16 Kungliga Vetenskapsakademin Ja? (Nobel) 17 MISTRA- Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Ja (tvärvetenskap) 18 Sparbanksstiftelserna / Sparbanksstiftelsen Öresund Ja (lokala utdelningar) 19 Stiftelsen för strategisk forskning SSF Nej 20 Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Ja 21 STINT- Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning Ja 22 Torsten Söderbergs stiftelse Ja 23 Ragnar Söderbergs stiftelse Ja 24 VINNOVA-Verket för innovationssystem Ja 25 Vetenskapsrådet Ja 26 Vårdalsstiftelsen Nej 27 Åke Wibergs stiftelse Ja 28 Wallenbergsstiftelserna Ja, främst stipendier 29 Östersjöstiftelsen Ja, dock enbart Södertörn 5 inspirerad av lista på Ragnar Söderbergsstiftelsens hemsida

5 Forskningsfinansiärer för företagsekonomer En närmare genomlysning av dessa finansiärer visar att vissa måste exkluderas i rapporten. Någon saknar information om beviljade projekt (Å. Wibergs stiftelse), andra vänder sig i första hand till studenter och doktorander (Sparbanksstiftelserna, STINT, Wallenbergsstiftelserna) samt slutligen Östersjöstiftelsen som enbart finansierar projekt vid Södertörns högskola. 6. Därutöver konstateras att Nobelpriset i ekonomi sällan tilldelas företagsekonomer. Kvarstår gör följande tretton finansiärer, vars uppgifter ligger till grund för den fortsatta sammanställningen och analysen. Tabell 2: Tretton forskningsfinansiärer med stöd för företagsekonomi (urval från tabell 1) 5. FAS - Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 6. Formas - Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 8. HUR - Handelns Utbildningsråd 10. Johan och Jakob Söderbergs stiftelse 11. Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse/tore Browaldhs stiftelse 13. KK-stiftelsen Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling 14. Konkurrensverket 17. Mistra Stiftelsen för miljöstrategisk forskning 20. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 22. Torsten Söderbergs stiftelse 23. Ragnar Söderbergs stiftelse 24. VINNOVA - Verket för innovationssystem 25. Vetenskapsrådet Tillvägagångssätt Denna rapport bygger på material avseende forskningsbidrag och dess fördelning. De källor jag använt är finansiärernas hemsidor, årsredovisningar, webbaserade projektkataloger och/eller sammanställningar över sökta/beviljade projekt samt uppgifter som företrädare för finansiärerna bidragit med. I flera fall har tjänstemän hos de olika finansiärerna bidrag med material. Inledningsvis kontaktade jag de stora forskningsfinansiärerna via mail och frågade efter sammanställningar med utgångspunkt i ämnesområde och beviljade och avslagna projekt. I flertalet fall blev jag hänvisad till respektive hemsida och de översikter eller projektkataloger som presenteras där. I något fall fick jag kompletterande material avseende de enskilda projekten, i några fall hänvisades jag till årsredovisningarna där översikter presenteras. Tyvärr har jag inte fått tillgång till likvärdiga uppgifter från samtliga finansiärer. Mätproblemen har därför varit stora: Ett problem är att underlagen för att kunna ämnesbestämma projekten varierar. I flera fall finns inga detaljerade uppgifter om ämnesområde utan en granskning av projekttitel, projektansvarig 6 Utöver denna lista finns andra forskningsfinansiärer som i huvudsak vänder sig till andra områden t.ex. Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Rymdstyrelsen, SIDA och Strålskyddsmyndigheten. 5

6 och/eller institution/lärosäte har legat till grund för min bedömning av om projektet avser företagsekonomi eller inte. Ett annat problem är vilken tidpunkt som avses: Året då projektet beviljas eller året då projektet genomförs. Här har jag valt att redovisa projekt beslutade 2010, avseende start 2011(eller senare) respektive projekt beslutade I något fall är de enda uppgifter som finns tillgängliga finansierade projekt under ett år, vilket innebär att även pågående projekt kan ingå. Ett tredje problem avser vilken summa som redovisas. Jag har valt att redovisa den totalt beviljade projektsumman även om projektet löper över flera år 7. Ett annat problem är vilken typ av stöd som avses. Jag har valt att redovisa forskningsprojekt/projektstöd när en sådan uppdelning är möjlig (terminologin varierar något mellan olika finansiärer). Riktade forskningsprogram eller andra speciella satsningar, stöd till doktorander, konferensdeltagande, renodlade postdoc-stipendier etc. ingår normalt ej. Ett ytterligare problem är att information om totalt antalet forskningsansökningar, i synnerhet ämnesbestämda ansökningar, i de flesta fall saknas. Ambitionen att kunna uttala sig om beviljandegraden för företagsekonomiska ansökningar har enbart varit möjlig avseende två finansiärer. För att om möjligt korrigera felaktiga uppgifter skickade jag i januari 2012 en första version av rapporten avseende 2010 års forskningsfinansiering till de berörda finansiärerna. Jag berättade om rapportens syfte samt gav dem möjlighet att kontrollera och vid behov korrigera och komplettera mina uppgifter. Jag bad även om motsvarande data även för Flertalet har välvilligt bidragit och hjälpt mig ta fram önskvärda uppgifter, även om det tagit lite tid och krävt påminnelser. Trots denna återkoppling från merparten av finansiärerna måste jag reservera mig för att statistiken och underlagen kan innehålla felaktigheter. Dels summeringsfel, dels att uppgifter från olika finansiärer inte alltid är fullt jämförbara. I materialet nedan kommenterar jag de fall som är kända. 7 Något undantag finns bl.a. Mistra, där utbetalade projektpengar 2011,2012 redovisas vilket bedömts vara den mest rättvisande uppgiften pga. att utlysningar inte förekommer varje år. 6

7 Aktuella forskningsfinansiärer för företagsekonomer Nedan följer en mer utförlig tabell över forskningsfinansiärer möjliga för företagsekonomer: Tabell 3: Forskningsfinansiärer möjliga för företagsekonomi (FEK) inklusive kommentar om inriktning: Finansiär Kommentar FAS - Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Formas - Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande HUR - Handelns Utbildningsråd Johan och Jakob Söderbergs Stiftelse Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs stiftelse Konkurrensverket Olika projektområden finns varav "Arbetsorganisation" troligen är mest lämplig för företagsekonomer. Stöder ej ämnet företagsekonomi specifikt men projekt inom ämnet förekommer. Forskning inom handelsområdet. Stöder fyra områden: Naturvetenskap, juridik, ekonomi, kultur. Forskningsprogram inom Företagsekonomi, Nationalekonomi eller Ekonomisk historia avses. Forskning inom konkurrens- och upphandlingsområdet. KK-stiftelsen Stiftelsen för kunskapsoch kompetensutveckling Inriktad på stöd för nya universitet och högskolor i samproduktion med näringslivet. Mistra - Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Torsten Söderbergs stiftelse Ragnar Söderbergs stiftelse VINNOVA - Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet Miljöstrategisk forskning för god livsmiljö och hållbar utveckling. Stöder humaniora och samhällsvetenskaplig forskning Stöder medicin, ekonomi (inkl företagsekonomi) och rättsvetenskap. Samredovisade med Ragnar Söderbergs stiftelse t.o.m Stöder medicin, ekonomi (inkl företagsekonomi) och rättsvetenskap. Samredovisade med Torsten Söderbergs stiftelse t.o.m Stöder ny teknik och ny kunskap för att skapa hållbar tillväxt genom nya produkter, tjänster och processer. Har fem olika stödområden: Humaniora samhällsvetenskap, Natur och teknikvetenskap, Medicin och hälsa, Utbildningsvetenskap samt Konstnärlig forskning och utveckling. I tabellen nedan presenteras en sammanställning över de tretton utvalda finansiärerna och de uppgifter som funnits tillgängliga avseende antal beviljade projekt i antal och kr samt hur stor del av dessa som tillfaller företagsekonomi. För merparten anges sammanlagd data från 2010 och I bilaga finns underlagen redovisade årsvis för denna sammanställning inklusive kommentarer om datainsamlingen. 7

8 Tabell 4: Beviljade forskningsprojekt: Totalt, för företagsekonomer och i relation till övriga projekt för åren 2010 och 2011 (st, kr och procent).*=ingår delvis i summering) A B C* C D E Kolumn Finansiär (Andel av totalt beviljade medel) Totalt antal beviljade projekt (st) Totalt antal beviljade projekt (kr) Därav beviljade projekt inom FEK (st) Beviljade projekt inom FEK i rel. till totalt antal (A) (%) projekt inom FEK (kr) projekt i kr inom FEK i procent av totalt (B) (%) FAS (5%) ,6 mkr. 7 7 projekt av 177 = 4,0% FEK 23,4 mkr. 23,4 mkr. av 441,6 mkr.= 5,3% FEK Formas (11%) mkr. 3 3 av 279 = 0,8% FEK 7,1 mkr. 7,1 mkr. av 891 mkr.= 10,7% FEK Handelns Utbildningsråd (0,5%) 50* 39,5 mkr.* i.u. i.u. i.u. i.u. J & J Söderbergs stiftelse (0,1%) 52 6,2 mkr. 2 2 av 52 = 3,8% FEK 0,5 mkr. 0,5 mkr. av 6,2 = 8,1% FEK Wallanders/ Hedelius/ Browaldhs stiftelse (2%) ,7 mkr av 80 = 50,0% FEK 65,4 mkr. 65,4 mkr. av 129,7 = 50,4% FEK Konkurrensverket (0,2%) 16 20,3 mkr. 2 2 av 16 = 12,5 % FEK 3,4 mkr. 3,4 mkr. av 20,3 = 16,7% FEK KK-stiftelsen (6%) ,6 mkr av 99 = 11,1% FEK 68 mkr. 68 mkr. av 489,6 = 13,9% FEK Mistra (4%) i.u. 302 mkr.* 8 i.u. i.u. (22 mkr.*) 22 mkr. av 302= 7,3% FEK Riksbankens Jubileumsfond (3%) mkr. 7 7 av 95 = 7,4% FEK 19,3 mkr. 19,3 mkr. av 229 = 8,4% FEK Torsten Söderbergs stiftelse (0,5%) 34 44,6 mkr av 34 = 61,8% FEK 34,2 mkr. 34,2 mkr. av 44,6 = 76,7% FEK Ragnar Söderbergs stiftelse (3%) mkr av 140 = 11,4% FEK 41,4 mkr. 41,4 mkr. av 249 = 16,6 % FEK Vetenskapsrådet (50%) mkr 5 5 av 1450 = 0,3% FEK 18,2 mkr. 18,2 mkr. av 4181= 0,4% FEK VINNOVA (15%) ,3 mkr av 459= 2,8% FEK 16 mkr. 16 mkr. av = 1,3% FEK 8 Avser utbetalade anslag, ej beviljade projekt. 8

9 Totalt A Totalt antal beviljade projekt B Totalt antal beviljade projekt i kr C* Därav beviljade projekt inom FEK C Beviljade projekt inom FEK i rel. till totalt antal D projekt inom FEK i kr E projekt i kr inom FEK i procent av totalt Summa 11 finansiärer st 7950,3 mkr av 2881 = 4,4% FEK 296,9 mkr. 296,9 mkr. av 7950,3 = 3,7% FEK Alternativ summa 2931 st inkl HUR 8252,3 inkl Mistra (8291,8 mkr. inkl Mistra och HUR) 318,9 mkr. inkl Mistra 318,9 mkr. av 8252,3 = 3,9% Summering 1: Hur ser forskningsfinansieringen ut avseende beviljade anslag? Tabellen ovan visar att totalt har 11 finansiärer beviljat medel till 2881 projekt under (exkl. HUR och Mistra). Dessa projekt motsvarar mkr. i beviljade pengar (8 292 mkr. inkl HUR och Mistra). Notera att dessa pengar vanligen fördelas under flera år. Läget för företagsekonomer är att totalt antal beviljade projekt är 127 projekt dvs. 4,4 % av samtliga 2881 beviljade projekt. Beviljade fek-projekt i pengar är 297 mkr. (ca 319 mkr. inkl. Mistra) I jämförelse med totalt ca mkr. motsvarar dessa beviljade medel 3,7% av totalt utdelade medel. Summering 1: Under 2 år ( ) fördelade 11 finansiärer drygt 7 miljarder 950 miljoner på ca 2900 projekt. Företagsekonomer tilldelades ca 297 miljoner fördelat på ca 127 projekt vilket motsvarar drygt 4 % av antalet beviljade projekt och knappt 4 % av utdelade medel. Notera att Vetenskapsrådet står för en mycket stor andel av tilldelade projekt både i antal och pengar i denna sammanställning: Ca 50 % av samtliga beviljade projekt och ca 50% av tilldelade pengar. De tre stora (VR, Vinnova och Formas) står för ca 75% av samtliga projekt och utdelade medel dessa år. Eftersom företagsekonomi har väldigt liten framgång hos dessa (då dessa finansiärer har sitt forskningsfokus på andra ämnesområden) påverkar det jämförelsen om relativ framgång mycket. Skulle de två största (VR och Vinnova) undantas motsvarar de beviljade företagsekonomiprojekten ca 11% (av totalt antal beviljade projekt) istället för drygt 4% och andelen beviljade medel inom FEK blir istället drygt 10% istället för knappt 4%. 9 Mistra och HUR ingår ej pga att vissa uppgifter saknas. 9

10 Det bör påpekas att storleken på de olika projekten varierar kraftigt. Från ca kr per projekt från någon av de mindre stiftelserna till dryga 40 miljoner för ett enskilt projekt från KKstiftelsen. Summering 2: Hos vilka finansiärer har företagsekonomer störst framgång? Ser man till forskningsframgång i pengar är det ett antal finansiärer som under särskilt har beviljat företagsekonomiska projekt. De i särklass största under dessa år är: KK-stiftelsen (ca 68 mkr. 10 ) Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs stiftelse (ca 65 mkr.) Ragnar Söderbergs stiftelse (ca 41 mkr.) Torsten Söderbergs stiftelse (ca 34 mkr.) Det bör påtalas att KK-stiftelsens position i denna jämförelse, påverkas starkt av två stora projekt till Karlstad Som tidigare nämndes, de riktigt stora forskningsfinansiärerna VR, Vinnova, FAS och Formas (inklusive utbildningsdepartementet) lägger merparten av sina medel på helt andra områden, i enlighet med sina statuter/prioriteringar. Dock blir tvärvetenskapliga projekt hos dessa finansiärer allt vanligare vilket medför att även företagsekonomers finansiering har förutsättningar att öka i framtiden. När det gäller framgångarna avseende antal beviljade projekt för företagsekonomer hos olika finansiärer är framgången under markant störst hos följande: Torsten Söderbergs stiftelse beviljade 21 projekt vilket innebär ca 62 % av dessa gick till företagsekonomer. Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs stiftelse, där 40 projekt beviljats (vilket innebär att 50% av de beviljade projekten går till företagsekonomer ) Att framgångarna är mer ringa för Formas och VR-sökta projekt framgår tydligt ovan, då mindre än 1 % av projekten 2010 och 2011 tilldelades företagsekonomer. Det förklaras med att dessa finansiärer har sitt forskningsfokus inom helt andra ämnesområden. Summering 2: Både avseende beviljade projekt i antal och pengar hade företagsekonomer under åren störst framgång hos stiftelser (Wallanders, Hedelius, Browaldhs stiftelse, Torsten Söderbergs stiftelse samt Ragnar Söderbergs stiftelse). Dessa har ett uttalat fokus på företagsekonomisk/ekonomisk forskning(de båda senare parallellt med bl.a. medicin och rättsvetenskap). Även KK stiftelsen bidrog med mycket pengar. 10 Varav 46 mkr i två stora anslag till Karlstad Universitet. 10

11 Beviljandegrad En annan intressant aspekt på finansiering är beviljandegrad dvs. hur många projekt beviljas av antalet som söker. Tyvärr har det varit svårt att få fram data på antalet ansökningar fördelade på ämnen. De enda som kunnat redovisa detta är Riksbankens Jubileumsfond samt Ragnar Söderbergs stiftelse. Tabell 5a: Beviljandegrad för sökta projekt inom företagsekonomi Finansiär Riksbankens Jubileumsfond 2010 Riksbankens Jubileumsfond 2011 Ragnar Söderbergs stiftelse 2011 Sammanställning Sökta projekt inom FEK/totalt 67 av 752 totalt= 8,9% 48 av 810 totalt= 5,9% 66 av 593 totalt= 11,1% 181 av 2155 totalt= 8,4% Beviljandegrad av sökta 2 beviljade av 67 i FEK = 3% 2 beviljade av 752 = 0,3% 5 beviljade av 48 i FEK = 10,4% 5 beviljade av 810 = 0,6% 7 beviljade av 46 i FEK = 15,2% 7 beviljade av 593 = 1,2% 14 beviljade av 161 i FEK = 8,7% 14 beviljade av 2155 = 0,6% Utifrån de få exemplen ovan kan konstateras att oddsen för framgång i förhållande till totalt antal ökande är mycket liten i dessa fall. Givetvis är underlaget inte tillräckligt för att dra några generella slutsatser. I exemplen ovan motsvarar ansökningar från företagsekonomer drygt 8% av alla sökta projekt hos de två aktuella finansiärerna. Om den andelen är signifikant även hos andra finansiärer finns tyvärr ingen möjlighet att svara på. Ett rimligt antagande är att ju större andel av de som söker som är företagsekonomer, ju större är chansen att fler fekprojekt beviljas. Tyvärr tyder statistiken ovan inte på att det samband är starkt då andelen beviljade projekt av samtliga projekt i exemplet ovan är 0,6% medan andelen sökta av totalt antal var drygt 8%. Som jämförelse redovisas nedan beviljandegraden generellt oavsett ämne/område. 11

12 Tabell 5b: Beviljandegrad för totalt antal projekt, oavsett ämne 2010 och Finansiär Sökta projekt (alla ämnen) totalt ( ) Beviljandegrad av sökta (alla ämnen) ( ) FAS = = av 1712=10,3% Formas = = av 2598=10,7% HUR 62+96= =50 50 av 158=31,6% Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs stiftelse = =80 80 av 223=35,9% Konkurrensverket 32+22=54 7+9=16 16 av 54=29,6% KK-stiftelsen av 344=39,8% Riksbankens Jubileumsfond = =95 95 av 1562=6,1% Ragnar Söderbergs stiftelse (enbart 2011) av 593=11,1% Vetenskapsrådet (avser enbart område Hum/Sam) = = av 1725=13,5% Sammanställning av 8969=12,6% Den generella beviljandegraden, oavsett ämne, för dessa 9 finansiärer ligger således på knappt 13 % enligt ovan. Att jämföras med företagsekonomiprojekten hos 2 finansiärer som låg på 0,6%. 11 Avser uppgifter från årsredovisningen avseende enbart vissa former av stöd. 12 Enligt tjänsteman på KK. Uppgifter enligt projektkatalog. 12

13 Summering 3: Är företagsekonomer framgångsrika när det gäller forskningsfinansiering? När det gäller beviljandegraden avseende antal projekt för samtliga ansökningar ovan, är variationen stor mellan de olika finansiärerna. Beviljandegraden sammantaget ligger på knappt 13%. De finansiärer som utmärker sig positivt är KK-stiftelsen, Handelns Utbildningsråd, Wallanders, Hedelius, Browaldhs stiftelse samt Konkurrensverket som beviljar ca 30% eller mer av sökta projekt. En korrekt jämförelse avseende beviljandegraden för företagsekonomer är svår att göra baserat på underlaget i denna rapport. De två finansiärer som haft tillgängliga uppgifter visar att endast 0,6% av sökta fek-projekt beviljas vilket är betydligt lägre än den generella beviljandegraden (13%). Tendensen att företagsekonomer inte är så lyckosamma är tydlig i dessa fall. Det påståendet tydliggörs av den jämförbara statistiken för Riksbankens Jubileumsfond, som visar en beviljandegrad för samtliga projekt med ca 6% och för företagsekonomer ca 0,5%. Ragnar Söderbergs stiftelse har ca 11% generell beviljandegrad och för företagsekonomer drygt 1 %. En kommentar är att det mest intressanta hade varit att jämföra beviljandegraden i pengar, inte enbart i antal projekt. Det har tyvärr varit omöjligt att få fram dessa uppgifter då projekt som avslagits sällan dokumenteras offentligt. Summering 3: Den generella beviljandegraden (dvs. antalet beviljade projekt i relation till antalet sökta) visar att knappt 13% av sökta projekt beviljades (baserat på 9 finansiärer). Högst beviljandegrad hade KK-stiftelsen med ca 40%. Baseras på två finansiärers statistik beviljades 0,6% av ansökningarna från företagsekonomer trots att ansökningarna motsvarade ca 8% av totala antalet ansökningar. 13

14 Sammanfattning: Syftet med denna rapport är att beskriva hur det finansiella stödet från etablerade forskningsfinansiärer för ämnet företagsekonomi ser ut samt analysera ämnets framgångar avseende finansiering inklusive beviljandegrad under åren 2010 och Utifrån den tillgängliga statistiken från elva (i vissa fall tretton) av landets större forskningsfinansiärer 13 beviljades ämnet företagsekonomi ca 4% av samtliga beviljade projekt och samtliga utdelade medel. Det innebär 127 projekt (av totalt 2881) omfattande 297 mkr (av dryga mkr.) Största bidragen i pengar stod KK-stiftelsen och Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs stiftelse för (68 mkr. respektive 65 mkr.) under dessa två år. Den generella beviljandegraden över samtliga sökta projekt hos de större finansiärerna 14 ligger på knappt 13%. Störst framgång ges hos KK-stiftelsen, Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs stiftelse där 36-40% av projekten beviljades. Beviljandegrad för företagsekonomiansökningar (baserat på endast två finansiärer 15 ) är 0,6%. Med andra ord: Av 100 ansökningar beviljas generellt 13 medan det för företagsekonomer 16 är endast 0,6 beviljade per 100 (eller 6 av 1000 ansökningar). Ett annat konstaterande är att de tre största svenska finansiärerna: Vetenskapsrådet, VINNOVA och Formas, utifrån denna statistik, beviljar anmärkningsvärt få projekt från företagsekonomer (vilket kan förklaras av att dessa finansiärers fokus är på andra ämnesområden). Varför så blygsam utdelning? Det finns självfallet inga entydiga svar på varför förhållandena i denna studie ser ut som de gör. För att bättre kunna förklara och förstå vad som avgör forskningsfinansiärernas beslut i allmänhet, och besluten avseende företagsekonomers ansökningar i synnerhet, fordras en fördjupad studie. Aspekter och tänkbara fördjupade frågeställningar är: - Sammanställningen här är baserad på åren 2010 och 2011 i flertalet fall. För att bättre kunna uttala sig om tendenser hos finansiärer att bevilja projekt för företagsekonomer, skulle flera års statistik studeras. För att underlätta jämförelser (och göra finansiärerna full rättvisa) skulle en mer komplett och jämförbar statistik vara önskvärd. Det innebär detaljerad statistik t.ex. avseende antal sökta projekt, sökta medel, antal beviljade projekt och beviljade medel samt redovisning av ämne/ämnesområde/projekt (gärna även inriktning när det är relevant). - Det skulle också vara intressant att studera hur fördelning och beviljandegrad etc. ser ut för andra jämförbara ämnen/områden t.ex. nationalekonomi, statskunskap, teknik, medicin, naturvetenskap. 13 FAS, Formas, HUR, Johan & Jakob Söderbergs stiftelse, Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs Stiftelse, Konkurrensverket, KK-stiftelsen, Mistra, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Torsten Söderbergs stiftelse, Ragnar Söderbergs stiftelse, Vetenskapsrådet samt VINNOVA. 14 FAS, Formas, HUR, Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs Stiftelse, Konkurrensverket, KK-stiftelsen, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Ragnar Söderbergs stiftelse och Vetenskapsrådet 15 Riksbankens Jubileumsfond samt Ragnar Söderbergs stiftelse. 16 Baserat på två finansiärer: Riksbankens Jubileumsfond samt Ragnar Söderbergs stiftelse. 14

15 De frågor som vore intressanta att närmare studera för att uppnå en mer heltäckande bild är t.ex.: - Är företagsekonomer mindre lyckosamma än andra ämnen sett över en längre period 17? - Söker företagsekonomer stöd för forskning i mindre utsträckning än andra? - Kan de låga oddsen för att ett projekt beviljas för en företagsekonom påverka benägenheten att lägga tid på ansökan eller är det andra uppgifter (t.ex. det stora antalet studenter) som medför att tiden ej räcker för att söka finansiering? - Skulle företagsekonomer kunna bli mer framgångsrika som part i mångvetenskapliga ansökningar? - Vilken påverkan på beviljandegraden har beredningsgruppernas ämnessammansättning? - Är inte företagsekonomiforskningen intressant nog eller skriver inte företagsekonomer tillräckligt bra ansökningar? Denna rapport ger dessvärre inga svar på dessa frågor utan ger endast en översiktlig bild över två års finansiering för 13 finansiärer. Förhoppningsvis kan den inspirera till en fortsatt diskussion både bland företagsekonomiforskare och bland finansiärer. Till sist En annan intressant fråga är hur finansieringen fördelar sig över landets lärosäten. Det har inte legat i mitt uppdrag att studera detta men den bild jag kunnat se i materialet, där uppgifter om lärosäte varit tydligt presenterat, tyder på att de gamla universiteten är mycket väl försedda relativt övriga. Även denna aspekt, gärna ställd i relation till de fasta forskningsresurser som respektive lärosäte tilldelas, är ytterligare en intressant fråga att se närmare på avseende forskningsfinansiering. Kalmar, oktober 2012 Katarina Zambrell Styrelseledamot i Föreningen Företagsekonomi i Sverige Stf prefekt Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Källor: Svensk Forskning - Större forskningsfinansiärer ( 2009, nov.) Forskning.se den nationella forskningsportalen. Finansiärernas hemsidor, årsredovisningar, projektkataloger Tjänstemän hos FAS, Formas, Handelns Utbildningsråd, Konkurrensverket, KK-stiftelsen, Mistra, Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs stiftelse, J & J Söderbergs stiftelse, Riksbankens Jubileumsfond, Ragnar Söderbergs stiftelse, Vetenskapsrådet och Vinnova. Bilaga: Tabell med grundmaterial 17 Om det är rimligt att ämnets storlek (mätt i antalet helårsstudenter) skulle motsvara den andel av totalt antal projekt/pengar som utdelas (Jfr HSV-statistiken för ht2011 där ämnets andel av samtliga hst var 7%) torde företagsekonomi således få 7% av forskningsanslagen, inte ca 4% som denna studie tyder på. 15

16 Grunddata: Sammanställning över forskningsfinansiärer 2010 A B C D E F Katarina Zambrell, Sept 2012 Totalt antal Beviljandegrad Totalt antal beviljade projekt inom Sökta totalt + sökta Finansiärer beviljade projekt projekt inom FEK i av sökta totalt Kommentar projekt 2010 (st) FEK i rel. till fek (i vissa fall) 2010 i kr kr (B) + av sökta fek totalt antal (A) FAS - Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap mkr. 5 av 91=5,5% 16,4 mkr. av 214 mkr.=7,7% 814 (totalt) 91 av 814= 11,3% Uppgifter delvis kontrollerad av FAS. Anm. Projektens ämneshemvist dokumenteras ej systematiskt. Titel/institution(forskare) utgör grund för klassning här. Formas - Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande mkr. 1 av 133=0,8 % 1,5 mkr. av 392 mkr.= 0,4% 1249 (totalt) 133 av 1249=10,6% Uppgifter hämtade ur årsredovisningen och projektkatalog, bekräftade av Formas. Riktade utlysningar ingår ej. HUR- Handelns Utvecklingsråd mkr. 62 (totalt) 17 av 62= 30,0% Uppgifter från HUR. Ämneshemvist dokumenteras ej. Johan och Jakob Söderbergs stiftelse 30 3,7 mkr. 1 av 30 =3,3% 0,2 mkr. av 3,7 = 5,4% Avser alla typer av bidrag, många mindre. Uppgifter via hemsida. Ej bekräftade av finansiären. Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse/tore Browaldhs stiftelse 41 62,5 mkr. 16 av 41 =39% 27,3 mkr. av 62,5 =43,7% 108 (totalt) 41 av 108=38% Forskningsprogram avses (därutöver tillkommer postdoc-stipendier och stöd för utbyte.). Uppgifterna bekräftade. Konkurrensverket 7 6,8 mkr 1 av 7 = 14% 0,4 mkr. av 6,8 mkr = 6% 32(totalt) 7 av 32 = 21,9% Uppgifter från Konkurrensverket. KK-stiftelsen Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckli ng ,2 mkr. 5 av 49 = 10,2% 9,2 mkr. av 174,2 = 5,3 % 344 (totalt ) 137* av 344 =39,8% ( ) Enligt projektkatalog avseende startår. Fekklassning via titel. Ej kontrollerad av KK. *Beviljandegrad direkt från KK projektkatalogen visar totalt 99 beviljade, ej

17 Finansiärer Totalt antal beviljade projekt 2011 Totalt antal beviljade projekt 2011 i kr projekt inom FEK i rel. till totalt antal (A) Mistra 133 mkr. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond ,4 mkr. 2 av 47 = 4,2% projekt inom FEK i kr (B) 10 mkr. av 133=7,5% 4,6 mkr. av 109,4 =4,2 % Sökta totalt + sökta fek (i vissa fall) Sökta fek-projekt 67 av 752 totalt = 8,9% Beviljandegrad av sökta totalt + av sökta fek Beviljade fek 2 av 67 sökta fek= 3%. 2 av 752=0,3% 47 totalt av 752=6,2% Kommentar Uppgifter från Mistra. Utlysningarna varierar stort mellan åren. Obs Avser utbetalda medel. Uppgifterna bekräftade av RJ. Enl. RJ stor variation mellan åren. Andel beviljade medel bättre för fek Torsten Söderbergs stiftelse 17 25,7 mkr. 11 av 17=64,7% 20,8 mkr. av 25,7=80,9% Samredovisade tidigare med Ragnar Söderbergs stiftelse. Ej bekräftade uppgifter. Vill ej medverka i denna sammanställning. Ragnar Söderbergs stiftelse mkr. 9 av 74= 12,1 % 16,7 mkr. av 120=13,9% Skilda kanslier från 2011 med separat hantering från T. Söderbergs stiftelse. Uppgifterna bekräftade Vetenskapsrådet mkr. 4 av 641 = 0,6% 14,3 mkr. av 2023=0,7% 900 (totalt)* 107* av 400=26,8% Avser projektstöd. Uppgifterna bekräftade. *Totalen avser enbart uppgifter avseende område Hum/Sam. VINNOVA - Verket för innovationssystem ,4 mkr. 5 av 198= 2,5% 7,6 mkr. av 574,4=1,3% Avser projekt. Uppgifterna bekräftade. Fekklassning via titel/forskare. Summa (antal finansiärer som ingår, inom parentes. Färgade rutor ingår i summering) 1345 (12) 3862,7 mkr. (13) 60 av 1328 (11) = 4,5% 129 mkr.(12) av 3838,7= 3,4% 4261 (8) FEK 67 av 752=8,9% 580* av 4261(8)= 13,6% *Antalet beviljade projekt för KK avser både 2010,

18 Grunddata: Sammanställning över forskningsfinansiärer 2011 A B C D E F Katarina Zambrell sept 2012 Totalt antal Beviljandegrad Totalt antal beviljade projekt inom Sökta totalt + sökta Finansiärer beviljade projekt projekt inom FEK i av sökta totalt + Kommentar projekt 2011 FEK i rel. till fek (i vissa fall) 2011 i kr kr (B) av sökta fek totalt antal (A) FAS ,6 mkr. 2 av 86=2,3% 7,0 mkr. av 227,6= 3,1 % 898 (totalt) 86 av 898=9,6% Uppgifter delvis kontrollerad av FAS. Anm. Projektens ämneshemvist dokumenteras ej systematiskt. Titel/institution(forskare) utgör grund för klassning här. Formas mkr. 2 av 146=1,4 % 5,6 mkr. av 499 mkr.=1,1% 1349 (totalt) 146 av 1349=10,8% Uppgifter hämtade ur årsredovisningen och projektkatalog, bekräftade av Formas. Riktade utlysningar ingår ej. HUR- Handelns Utvecklingsråd 33 15,5 mkr 96(totalt) 33 av 96= 34,4 % Uppgifter från HUR. Johan och Jakob Söderbergs stiftelse 22 2,5 mkr. 1 av 22 =4,5% 0,3 mkr. av 2,5 = 12% Avser alla typer av bidrag. Ej bekräftade av finansiären. Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse/tore Browaldhs stiftelse 39 67,2 mkr. 24 av 39=61,5% 38,1 mkr. av 67,2=56,7% 115 (totalt) 39 av 115 =33,9% Forskningsprogram avses (därutöver tillkommer postdoc-stipendier och stöd för utbyte.). Uppgifterna bekräftade. Konkurrensverket 9 13,5 mkr 1 av 9 = 11% 3,0 mkr av 13,5 mkr = 22% 22(totalt) 9 av 22 = 40,9% Uppgifter från Konkurrensverket KK-stiftelsen ,4 mkr. 6 av 50 = 12,0% 58,8 mkr. av 315,4 = 18,6 % 344 (totalt ) 137* av 344 =39,8% ( ) Enligt projektkatalog avseende startår. Fekklassning via titel. Ej kontrollerad av KK. *Beviljandegrad direkt från KK projektkatalogen visar totalt 99 beviljade , ej

19 Finansiärer Totalt antal beviljade projekt 2011 Totalt antal beviljade projekt 2011 i kr projekt inom FEK i rel. till totalt antal (A) projekt inom FEK i kr (B) Sökta totalt + sökta fek (i vissa fall) Beviljandegrad av sökta totalt + av sökta fek Kommentar Mistra 169 mkr. 12 mkr. av 169=7,1% Uppgifter från Mistra. Utlysningarna varierar stort mellan åren. Riksbankens Jubileumsfond Torsten Söderbergs stiftelse Ragnar Söderbergs stiftelse ,6 mkr. 5 av 48 = 10,4% 17 18,9 mkr 10 av 17=58,8% mkr. 7 av 66=10,6% Vetenskapsrådet mkr. 1 av 809=0,1% VINNOVA ,9 mkr. 8 av 261=3,1 % Summa (antal finansiärer som ingår, inom parentes. Färgade rutor ingår i summering) 1585(12) 4429,1 mkr. (13) 67 av 1553 (11) = 4,3% 14,7 mkr. av 119,6 =12,3 % 13,4 mkr. av 18,9=70,9% 24,7 mkr. av 129=19,1% 3,9 mkr..av 2158=0,2% 8,4 mkr. Av 693,9=1,2% 189,9 mkr. (12) av 4413,6= 4,3% Sökta fek-projekt 48 av 810 totalt = 5,9% Sökta fek-projekt 46 av 593 totalt=7,8% 825 (totalt)* Beviljade fek 5 av 48 sökta fek= 10,4%. 5 fek av 810=0,6%. 48 beviljade totalt av 810=5,9% Beviljade fek 7 av 46 sökta fek = 15,2% 7 av 593=1,2%. 66 beviljade totalt av 593=11,1% 126* av 825=15,3% Uppgifterna bekräftade av RJ. Enl. RJ stor variation mellan åren. Andel beviljade medel bättre för fek Samredovisade tidigare med Ragnar Söderbergs stiftelse. Ej bekräftade uppgifter. Vill ej delta i denna sammanställning Skilda kanslier från 2011 med separat hantering från T. Söderbergs stiftelse. Uppgifterna bekräftade Avser projektstöd. Uppgifterna bekräftade. *Totalen avser enbart uppgifter avseende område Hum/Sam. Avser projekt. Uppgifterna bekräftade (8) FEK 94 av 1403 (2)= 6,7% 553 av 4708 (8)= 11,7% *Antalet beviljade projekt för KK avser både 2010,2011 Källor: Finansiärernas hemsidor, årsredovisningar, sökbara projektkataloger/sammanställningar över beviljade/avslagna projekt samt uppgifter från tjänstemän hos vissa finansiärer. 19

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE

FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE GUVR Göteborgs universitets vetenskapliga råd September 22. Sid 1. Sammanfattning Forskningsbidragens storlek skiljer sig avsevärt mellan landets

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

VETENSKAPSRÅDET MEDICIN JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2005-2006

VETENSKAPSRÅDET MEDICIN JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2005-2006 VETENSKAPSRÅDET MEDICIN JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2005-2006 Jämställdhetsplan Vetenskapsrådet medicin 1(15) VETENSKAPSRÅDET MEDICIN JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2005-2006 Inledning Av Vetenskapsrådets instruktion (SFS 2000:1199)

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Regeringsbeslut 47 2006-12-21 S2006/10212/SK(delvis) Socialdepartementet Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Box 2220 103 15 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet

Läs mer

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Styrelsen Bilaga 2 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Strategin

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 30 Studenter Med studenter avses personer som är registrerade på minst en kurs i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Ur populationen studenter

Läs mer

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser STATISTISK ANALYS Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 8-563 87 7 torbjorn.lindqvist@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/11 Sökande till universitet och högskolor:

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 UF 21 SM 1001 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2009 I korta drag Antalet nybörjare oförändrat Bland doktoranderna

Läs mer

UFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser

UFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser UFV 212/318 Nyckeltal och jämförelser Underlag inför beslut om s verksamhetsplan 213 UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Innehåll Inledning...3 Ekonomi...3 Totala intäkter, flera lärosäten,

Läs mer

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser Presentation på VINNOVA 2015-04-08 Tomas Åström Faugert &

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende anslagen 1:25 och 1:26

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende anslagen 1:25 och 1:26 REGERINGEN FORMAS In/ut:2012-12-28 Dnr: 2012-2169 Regeringsbeslut 13 Handl: 2012-12-20 L2012/2240 L2012/2586 Landsbygdsdepartementet L2012/3395 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och s amhälls

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet

Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet Dokumentstatus: Under arbete Rapport Datum: 2015-02-23 Handläggare: Johan Friberg Diarienr: SSM2014-1013 Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet

Läs mer

Bidra till framtiden. genom gåva eller donation

Bidra till framtiden. genom gåva eller donation Bidra till framtiden genom gåva eller donation GÖTEBORGS VIKTIGASTE HUS FYLLER 100 ÅR MED DIN HJÄLP BLIR NÄSTA 100 ÅR ÄNNU VIKTIGARE Göteborgs universitet är idag ett av landets största lärosäten med över

Läs mer

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor PM Onni Tengner 2001-11-09 Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor Frågor rörande forskningsfinansiering har debatterats nyligen. Högskoleverket presenterar här

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2010-01-26 2010/1 Övergång till utifrån föräldrarnas Ju högre föräldrarna har, desto mer troligt

Läs mer

Synergi 15 UTLYSNING. Dnr 20150266 Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 15 UTLYSNING. Dnr 20150266 Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (11) UTLYSNING Synergi 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition

Läs mer

Kursklassificering av sjuksköterskeutbildningar

Kursklassificering av sjuksköterskeutbildningar EFFEKTIVITETSANALYS 1(26) Avdelning 2013-12-03 2013/3 Analysavdelningen Handläggare Max Kesselberg 08-56308802 max.kesselberg@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser är en av formerna

Läs mer

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför

Läs mer

Jämförelse mellan åldersstrukturen bland högskolans personal och bland sökande till Vetenskapsrådet

Jämförelse mellan åldersstrukturen bland högskolans personal och bland sökande till Vetenskapsrådet Datum 13 maj 214 Handläggare Stina Gerdes Barriere Jämförelse mellan åldersstrukturen bland högskolans personal och bland sökande till Vetenskapsrådet Inledning Vetenskapsrådet ska enligt sin instruktion

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen av undervisningen Daniel Berlin/Enheten för analys och utvärdering RAPPORT: 2014:03 Dnr: V 2014/306 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för

Läs mer

Stannar inresande studenter kvar i Sverige?

Stannar inresande studenter kvar i Sverige? Statistisk analys Anders Wiberg Analysavdelningen 08-5630 8836 anders.wiberg@hsv.se www.hsv.se 2010-05-18 Analys nr 2010/6 Stannar inresande studenter kvar i Sverige? Antalet inresande studenter har ökat

Läs mer

Om fortbildningen inom Lärarlyftet på Stockholms universitet

Om fortbildningen inom Lärarlyftet på Stockholms universitet 1 (10) 2009-05-11 Charlotte Rossland Utredare Regionalt utvecklingscentrum, RUC Om fortbildningen inom Lärarlyftet på Stockholms universitet Om projektets allmänna förutsättningar Regeringen gör en satsning

Läs mer

HÖG 16 - Forskningsprojekt

HÖG 16 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 16 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor

Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor SP 2010:1 Dnr 09/044 Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor Fastställda av SUHF:s styrelse den 14 december 2010 Inledning För att främja en gemensam

Läs mer

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i. Daniel Holmberg, 08-56648128 daniel.holmberg@kks.se Datum Diarienr 2006-05-04 2006/0099 Till rektor Inbjudan KK-stiftelsen inbjuder forskare vid Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med

Läs mer

HÖGSKOLAN I GÄVLE Bilaga 71:1 Högskolestyrelsen 2015-12-10 Avdelningen för personal, ekonomi och planering HIG-STYR 2015/31 Leif Sjöberg

HÖGSKOLAN I GÄVLE Bilaga 71:1 Högskolestyrelsen 2015-12-10 Avdelningen för personal, ekonomi och planering HIG-STYR 2015/31 Leif Sjöberg Fastställt av Budget för 2016 Sammanfattning Det här dokumentet redovisar Högskolan i Gävles budget för år 2016. Det finns också tabeller som visar anslagstilldelningen för de kommande tre åren. De tabellerna

Läs mer

Ansökningsblankett. och instruktioner

Ansökningsblankett. och instruktioner E K H AG AS T I F T E L S E N www.ekhagastiftelsen.se Box 34 012 100 26 Stockholm Ansökningsblankett och instruktioner Sista ansökningsdag är den 20 maj 2015. Detta är det datum då ansökan senast ska vara

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Rapport 2006:21 R. Arbetet med reell kompetens och alternativt urval vid lärosätena år 2005

Rapport 2006:21 R. Arbetet med reell kompetens och alternativt urval vid lärosätena år 2005 Rapport 2006:21 R Arbetet med reell kompetens och alternativt urval vid lärosätena år 2005 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1

Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1 1 Urank 22 mars 2011 Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1 Handelshögskolan i Stockholm och Karolinska institutet fortsätter att toppa Uranks lista över landets utbildningsinstitutioner.

Läs mer

Rapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport

Rapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport Rapport Nöjd Studentindex 2012 Upprättad av: Version: Carina Wikstrand 1,0 Dnr Datum MIUN 2007/525 2012-09-27 Rapport Nöjd Studentindex 2012 1 INLEDNING 2 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE 2 1.2 METOD 2 1.2.1 FRÅGOR

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Rapport. Stipendier för kortare utlandsvistelser och kortare gästforskarbesök. Sammanställning av enkät. Dnr 2009/138 2009-10-27

Rapport. Stipendier för kortare utlandsvistelser och kortare gästforskarbesök. Sammanställning av enkät. Dnr 2009/138 2009-10-27 Rapport Stipendier för kortare utlandsvistelser och kortare gästforskarbesök Sammanställning av enkät Dnr 2009/138 2009-10-27 1. Inledning STINTs stipendier för kortare utlandsvistelser (KU) och kortare

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) RIKTAD UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Programmet ger stöd till utveckling av nätbaserade kurser med internationell bärkraft som ska bidra till internationell

Läs mer

Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen

Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att ta fram underlag för nya program inom läkemedels-, bioteknik- och medicinteknikbranschen.

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:9 Utbildningsdepartementet 2015-06-25 U2014/07215/UH U2015/01681/UH U2015/03560/SAM (delvis) U2015/03647/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet

Läs mer

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under

Läs mer

Forskare & Handledare. 1. Inloggning

Forskare & Handledare. 1. Inloggning Forskare & Handledare 1. Inloggning Du använder samma inloggning till Forskningsdatabasen som till universitetets övriga system. OBS! Är du en extern handledare utan anställning på MIUN så använder du

Läs mer

Att bli DOCENT vid LiTH. Anvisningar, kommentarer och råd Lars Eldén (Tidigare versioner: Dan Loyd, Ulf Nilsson)

Att bli DOCENT vid LiTH. Anvisningar, kommentarer och råd Lars Eldén (Tidigare versioner: Dan Loyd, Ulf Nilsson) Att bli DOCENT vid LiTH Anvisningar, kommentarer och råd Lars Eldén (Tidigare versioner: Dan Loyd, Ulf Nilsson) LiTHs syn på docentkompetens Det ökar LiTH:s vetenskapliga kompetens inom grundutbildning,

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-07-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Antagning

Läs mer

Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard

Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard Innehåll Om Wiki- funktionen... 1 Skapa en Wiki... 1 Lägg till/ redigera innehåll i en Wiki... 3 Läsa/skriva

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng

Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: GGV01 Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) with focus on Evaluation and Organizational Management,

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Högskolan i Jönköping

Högskolan i Jönköping Högskolan i Jönköping Kort om högskolan Högskolan i Jönköping drivs i stiftelseform och har därmed större autonomi än de statliga lärosätena. Verksamheten bestäms genom avtal med staten. I avtalet står

Läs mer

Tidigt uppföljningssystem Skövde

Tidigt uppföljningssystem Skövde Tidigt uppföljningssystem Skövde TUSS Bakgrund rev 2, 2012-08-10 Inledning Det tidiga uppföljningssystemet TUSS är ett verktyg för de programansvariga (eller motsvarande befattning) att arbeta med studentuppföljning,

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Arbetsmaterial inför Organisation 2013 gällande Nämnden för lärarutbildning

Arbetsmaterial inför Organisation 2013 gällande Nämnden för lärarutbildning Arbetsmaterial inför gällande Nämnden för lärarutbildning senaste versionen finns på Medarbetare, Lärarutbildningens kansli Byggnad Kalmar Byggnad Växjö Lärarutbildningens kansli Storken M Helårsstudenter

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

Expertkompetens för innovation 15 steg 1

Expertkompetens för innovation 15 steg 1 Sida 1 (9) UTLYSNING Expertkompetens för innovation 15 steg 1 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av utveckling av näringslivsinriktade utbildningar

Läs mer

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig

Läs mer

Verksamhetsplan 2016-2018 Grants and Innovation Office

Verksamhetsplan 2016-2018 Grants and Innovation Office Chef Grants and Innovation Office Annika Bergman Verksamhetsplan -2018 Grants and Innovation Office Bakgrund Verksamhetsplan för Grants and innovation office -2018 baseras på verksamhetsplan för Högskolan

Läs mer

Antalet högskolenybörjare efter inresande och svenska studenter läsåren 2002/03 2011/12. Kvinnor 70 000 02/03 05/06 08/09 11/12

Antalet högskolenybörjare efter inresande och svenska studenter läsåren 2002/03 2011/12. Kvinnor 70 000 02/03 05/06 08/09 11/12 Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 2 SM 131 Högskolenybörjare Stor minskning av högskolenybörjare läsåret 211/12 Antalet högskolenybörjare, dvs. studenter som för första gången var registrerade i

Läs mer

KK höstlansering 2015. Grants and Innovation Office

KK höstlansering 2015. Grants and Innovation Office KK höstlansering 2015 Grants and Innovation Office Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft KK-stiftelsens medel syftar till att bygga ihop forskningsuppbyggnad och kompetensutvecklingsprogram för att sträva

Läs mer

Vad händer efter avslutad högre utbildning?

Vad händer efter avslutad högre utbildning? Vad händer efter avslutad högre utbildning? Hur stor andel får jobb och vilken typ av anställning får de? C uppsats HT 2010 Författare: Nina Hrelja Handledare: Inga Persson Nationalekonomiska institutionen

Läs mer

Tillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999

Tillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999 Fuu 1999:1 ISSN 1401-8144 Tillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999 Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Fuu som utges av AMS Försäkringsenhet AMS Fuu 1999:1 Försäkringsenheten

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet. STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö

Läs mer

Förslag till ny modell för utvärdering av utbildning på forskarnivå (dnr 412-221-14, UKÄ 2014:18)

Förslag till ny modell för utvärdering av utbildning på forskarnivå (dnr 412-221-14, UKÄ 2014:18) 1(6) German Bender Tel: 08-782 91 85 german.bender@tco.se UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET registrator@uka.se dnr. 412-221-14 Till TCOs kansliberedning 2015-02-20 Förslag till ny modell för utvärdering av utbildning

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2015-08-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 UF 46 SM 1101 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Skolans resultatutveckling 2011-2015

Skolans resultatutveckling 2011-2015 1 Skolans resultatutveckling 2011-2015 Vad säger statistiken? Vilka skolkommuner förbättrar resultaten? Hur tänker de? En rapport från InfoMentor För mer information kontakta Mats Rosenkvist, InfoMentor

Läs mer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2011-12-12 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind [Type text] [Type

Läs mer

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland universitets- och högskolelärare

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland universitets- och högskolelärare INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET Undersökning bland universitets- och högskolelärare Projektnummer 1517352 Stockholm 2008-06-16 Ingemar Boklund UNDERSÖKNING BLAND UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLELÄRARE 1. Uppdraget

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Stiftelsen Lantbruksforskning

Stiftelsen Lantbruksforskning Stiftelsen Lantbruksforskning Mera nytta- lantbruk ska vara lönsamt! -nytt forskningsprogram med 4 fokusområden -ny ansöknings- och beredningsmodell Lena Strålsjö 2014-05-19 lena.stralsjo@lantbruksforskning.se

Läs mer

Sommarkursernas utveckling, prestationsgrad och ekonomiska betydelse

Sommarkursernas utveckling, prestationsgrad och ekonomiska betydelse EFFEKTIVITETSANALYS 1(22) Avdelning 2013-11-13 2013/ 2 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 Hakan.andersson@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser är en

Läs mer

Granskning av inköpsrutinen och köptrohet

Granskning av inköpsrutinen och köptrohet www.pwc.se Revisionsrapport Malin Kronmar Carl-Magnus Stensson Granskning av inköpsrutinen och köptrohet Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Anmälan mot Karolinska institutet och urvalet till tandläkarprogrammet

Anmälan mot Karolinska institutet och urvalet till tandläkarprogrammet BESLUT 1(8) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mattias Wande 08-563 087 34 Mattias.Wande@uka.se Karolinska institutet Rektor Anmälan mot Karolinska institutet och urvalet till tandläkarprogrammet

Läs mer

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar

Läs mer

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens Rapport 2012-06-27 N2012/2984/MK Näringsdepartementet Marknad och konkurrens Stefan Sagebro Telefon 08-405 56 16 Mobil 072-714 17 78 E-post stefan.sagebro@enterprise.ministry.se Europeiska kommissionen

Läs mer

Att nyttiggöra forskning och vetenskap, 4.5 ECT Utvärderingsrapport kurs 2011/2012

Att nyttiggöra forskning och vetenskap, 4.5 ECT Utvärderingsrapport kurs 2011/2012 Att nyttiggöra forskning och vetenskap, 4.5 ECT Utvärderingsrapport kurs 2011/2012 Att nyttiggöra forskning och vetenskap, 4.5 ECT Utvärderingsrapport kurs 2011/2012 Inledning Doktorandkursen, Att nyttiggöra

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Ansökan Forskningsbidrag för tjänst

Ansökan Forskningsbidrag för tjänst Skicka underskriven och inskannad blankett samt övriga efterfrågade dokument till registrator@ssm.se Ansökan Forskningsbidrag för tjänst Projektet Projekttitel Sökande Namn och titel Tjänsteadress Telefon,

Läs mer

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700390 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2016-01-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

Anvisningar för sökande avseende universitetslektor vid HT-fakulteterna

Anvisningar för sökande avseende universitetslektor vid HT-fakulteterna PM 2012-04-11 m. ändr. 2015-02-12 Dnr HT 2012/200 A 10 1 Fakultetsstyrelsens arbetsutskott Anvisningar för sökande avseende universitetslektor vid HT-fakulteterna Observera att ansökningar endast tas emot

Läs mer

Hållbart samhällsbyggande

Hållbart samhällsbyggande Forskningsrådet Formas Hållbart samhällsbyggande Conny Rolén Forskningssekreterare, Formas Svensk Vatten Utveckling 25 år, 2 november 2015 Forskningsrådet Formas Miljö Areella näringar Samhällsbyggande

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 29 april 2005.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 29 april 2005. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET FÖR SIMULERING OCH DATASPELSUTVECKLING, 120/160 POÄNG Programme in Simulation and Computer Game Development, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. CNC-TEKNIKERPROGRAMMET, 80 POÄNG CNC Technician Programme, 80 points

UTBILDNINGSPLAN. CNC-TEKNIKERPROGRAMMET, 80 POÄNG CNC Technician Programme, 80 points UTBILDNINGSPLAN CNC-TEKNIKERPROGRAMMET, 80 POÄNG CNC Technician Programme, 80 points Utbildningsprogrammet inrättades den 9 oktober 2003 av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik. Utbildningsplanen

Läs mer