Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014"

Transkript

1 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket

2

3 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren Dnr 2015/0256

4

5 Förord I Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T med Saco-S) framgår av de gemensamma löneprinciperna att: En arbetstagares lön ska bestämmas utifrån sakliga grunder såsom ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna, samt arbetstagarens skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen. [ ] En väl utvecklad lönesättning som utgår från sakliga grunder är betydelsefull för en ändamålsenlig differentiering på organisations- och individnivå. 1 Av ramavtalen framgår också att de lokala parterna vid tillämpningen av löneprinciperna har att särskilt uppmärksamma sitt gemensamma ansvar för att det inte i något avseende uppstår osaklighet i lönesättningen, bl.a. mot bakgrund av de förbud mot lönediskriminering som gäller enligt lag. Det innebär bl.a. att parterna på alla nivåer har ett gemensamt ansvar för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Parterna ska också främja alla medarbetares lika möjligheter att på sakliga grunder påverka sin löneutveckling. Parterna har vidare att ta ställning till principerna för lönesättningen av de medarbetare som under viss tid inte befinner sig i arbete, som t.ex. föräldralediga. Här redovisas en uppföljning av de undersökningar som tidigare publicerats. Syftet är att kartlägga dels löneskillnaderna år 2014, dels hur de förändrats åren Ansvarig för denna rapport är utredare Matti Särngren, Arbetsgivarverket. Stockholm, maj I RALS mellan Arbetsgivarverket och OFR/S, P, O respektive Seko lyder sista meningen i citatet: En väl utvecklad lönesättning som utgår från sakliga grunder är betydelsefull för en ändamålsenlig differentiering av lönerna.

6

7 Innehåll Sammanfattning 3 Urval och data 4 Vilka ingår i undersökningen? 4 BESTA-systemet 5 Vad mäter man? 5 Beräkningssätt 6 Steg ett total genomsnittlig skillnad i utbetalad lön 6 Steg två arbetstidens omfattning beaktas 6 Steg tre att vara chef eller medarbetare beaktas 6 Steg fyra skillnader i grupperingsnivå beaktas 6 Steg fem skillnader i arbetsinnehåll beaktas 6 Steg sex arbete på olika myndigheter beaktas 6 Steg sju individuella bakgrundsvariabler beaktas 7 Konsekvenser av en stegvis analys 7 Resultat 9 Den genomsnittliga löneskillnaden forsätter stadigt att minska 9 Långsiktigt minskar betydelsen av skillnad i arbetstid 9 Fler chefer bland både män och kvinnor 9 Minskad betydelse av grupperingsnivå 10 Arbetets innehåll mindre betydande 11 Myndigheten förklarar en mindre del än tidigare år 12 De individuella faktorernas betydelse stabil 12 Kvarvarande löneskillnad kan inte förklaras med statistik på central nivå 12 Bilaga: Statistikens begränsningar 13 Statistikens möjligheter är begränsade 13 Alternativa metoder 13 Figurförteckning Figur 1. Löneskillnad mellan kvinnor och män i statlig anställning åren uppdelat på förklaringsfaktorer Tabellförteckning Tabell 1. Antal anställda i analysen per steg... 8

8 Sammanfattning I Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS respektive RALS 2010-T) framgår att löner ska bestämmas utifrån sakliga grunder. Arbetsgivarverket har analyserat löneskillnader mellan kvinnor och män, med hjälp av den partsgemensamma lönestatistiken. Här redovisas en uppföljning av de undersökningar som tidigare publicerats. Syftet är att kartlägga dels löneskillnaderna år 2014, dels hur de förändrats åren I september 2014 var statsanställda kvinnors genomsnittslön 8,6 procent lägre än statsanställda mäns genomsnittslön. År 2013 var motsvarande löneskillnad 9,1 procent. Skillnaden har minskat successivt, men relativt mycket de senaste åren främst beroende på strukturella förändringar. Löneskillnaderna år 2000 var 18 procent, vilket innebär att löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten mer än halverats under perioden Den statistiska analysen visar att den genomsnittliga löneskillnaden år 2014 nästan helt kan hänföras till mätbara faktorer. Två faktorer står tillsammans för hälften av den totala löneskillnaden mellan kvinnor och män: att kvinnor jämfört med män oftare har arbetsuppgifter på en lägre grupperingsnivå 2 och att kvinnor i större utsträckning än män arbetar deltid. Övriga faktorer som påverkar är skillnader i arbetsinnehåll mellan kvinnor och män och att fler män än kvinnor är chefer samt att löner ser olika ut hos olika myndigheter. Det finns också skillnader i utbildning, erfarenhet och i vilken region kvinnor respektive män arbetar. Den löneskillnad som slutligen blir kvar, den s.k. oförklarade löneskillnaden som inte kan förklaras av den mätbara information som finns tillgänglig i den partsgemensamma statistiken, var 1,1 procent i september år Grupperingsnivåerna i BESTA, Befattningsgruppering för statistik, anger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som deras utförande förutsätter. 3

9 Urval och data Vilka ingår i undersökningen? Uppgifterna i den här undersökningen kommer från den partsgemensamma lönestatistiken som inhämtas i september varje år. I undersökningen ingår den del av Arbetsgivarverkets medlemmar som är myndigheter under regeringen. Detta för att resultatet av undersökningen även ska kunna fungera i regeringens uppföljning av statsförvaltningens utveckling. Den 1 januari 2005 förstatligades de 21 allmänna försäkringskassorna och bildade en ny myndighet, Försäkringskassan. För att kunna göra en jämförelse med de tidigare åren inkluderas försäkringskassorna även åren Under åren 2009 och 2010 bolagiserades delar av affärsverken. Eftersom bolagen inte är myndigheter under regeringen ingår de anställda som berörts av bolagiseringarna inte i undersökningen från och med dessa år. I undersökningen ingår samtliga anställda som har månadslön och som arbetat minst 40 procent av heltid. Anledningen till att övriga anställda uteslutits, dvs. de som haft en låg arbetstidsomfattning eller arbetat i anställning av tillfällig karaktär, är att uppgifterna om lön och arbetstidsomfattning är mindre tillförlitliga för dessa individer. Även myndighetschefer, vars löner beslutas av regeringen, har uteslutits. Genom att undersökningen på så sätt är en totalundersökning och inte bygger på ett urval finns mycket goda möjligheter att få ett tillförlitligt resultat. Undersökningens mål är att jämföra kvinnor och män med samma individkaraktäristika. När information om individkaraktäristika tillförs i olika steg av analysen faller individer som det saknas relevanta uppgifter om bort från urvalet. (Se sidorna för en beskrivning av effekterna). En viktig orsak till att anställda exkluderas från analysen fr.o.m. det steg som beskriver chefskapets betydelse för löneskillnaden, är att uppgifter saknas om klassificering enligt BESTA (Befattningsgruppering för statistik). Som minst ingår nära tre fjärdedelar av den totala populationen på drygt individer år Redovisning av hur många anställda som ingår i varje steg av analysen finns i tabell 1. 4

10 BESTA-systemet En förutsättning för en meningsfull analys av löneskillnaderna mellan kvinnor och män är att det finns tillgång till en indelning i grupper med liknande arbetsuppgifter. Genom BESTA-systemet (Befattningsgruppering för statistik) som år 2004 ersatte det tidigare använda TNS-systemet (Nyckel för statistikanalys) har Arbetsgivarverket sådan information. I de nu gällande ramavtalen mellan Arbetsgivarverket och OFR/S, P, O respektive Seko, samt i tillsvidareavtalet med Saco-S, har centrala parter kommit överens om fortsatt stöd till lokala parter vad gäller hantering och utveckling av den lokala lönebildningen. Detta arbete som i huvudsak kommer att ske i Partsrådets 3 regi, innefattar implementering och framtida förvaltning av det metodstöd som utvecklats i syfte att stödja lokala parters arbete med att säkerställa att det inte föreligger osakliga löneskillnader - BESTA-vägen. BESTA-systemet innebär en indelning av arbetsuppgifter i arbetsområden och grupperingsnivåer. Arbetsområde anger inriktning på arbetsuppgifternas innehåll. BESTA består av cirka 60 arbetsområden t.ex. polisarbete, utbildning och forskning och IT-arbete. Grupperingsnivåerna är sex till antalet och anger arbetsuppgifternas svårighetsnivå med hänsyn till arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som deras utförande förutsätter. BESTA-systemet innehåller även en uppdelning av de anställda i chefer och medarbetare. För att kategoriseras som chef krävs att den anställde har ett formellt personalansvar och har till uppgift att planera och leda myndighetens verksamhet på olika nivåer. För chefer finns fyra grupperingsnivåer, vilket innebär att det totala antalet grupperingsnivåer som används i beräkningarna här är tio. Täckningsgraden i klassningen enligt BESTA respektive TNS före 2004 har stor betydelse för analysens kvalitet. Andelen anställda som var klassade enligt TNS ökade under den observerade perioden, från cirka 57 procent år 2000 till knappt 60 procent år Andelen klassade ökade i och med övergången till BESTA och var 71 procent år Därefter har allt fler BESTA-klassats. I september 2014 var andelen 93 procent. Vad mäter man? Det lönebegrepp som används i analysen är fast lön. Med fast lön avses månadslön plus fasta tillägg. Fasta tillägg betalas varje månad med ett fastställt belopp. Anledningen till att rörliga tillägg inte ingår är att dessa kan variera mycket från en månad till en annan. 3 Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet. 5

11 Beräkningssätt Steg ett total genomsnittlig skillnad i utbetalad lön I varje steg av analysen nedan introduceras ytterligare ny information. I det första steget jämförs kvinnors och mäns genomsnittliga utbetalade fasta lön per månad, vilket innebär att löneskillnaden påverkas av alla tänkbara faktorer inklusive arbetstidsomfattning, dvs. heltidslöner jämförs med deltidslöner. Steg två arbetstidens omfattning beaktas I steg två inkluderas arbetsomfattning som en förklaring. Nu jämförs löner där varje deltidsarbetande individs lön räknats om till vad den skulle ha varit om personen arbetat heltid. I varje efterföljande steg av analysen ingår tidigare delar och kompletteras med mer information allt eftersom. Steg tre att vara chef eller medarbetare beaktas I steg tre, som infördes i och med övergången till BESTA år 2004, används information om huruvida individen är chef eller medarbetare. I detta och varje kommande steg vägs sedan resultaten för varje jämförd grupp samman efter kvinnornas fördelning på grupperna. För analysen av löneskillnaderna 2014 har vi använt ledningskompetens istället för chef inom BESTA, på grund av att BESTA-klassning inom Försvarsmakten endast omfattar arbetsområdet Militärt arbete. Detta för att så många individer som möjligt skall ingå i respektive steg i analysen. Variabeln ledningskompetens har samma definition som chef inom BESTA, men omfattar år 2014 alltså samtliga anställda. Steg fyra skillnader i grupperingsnivå beaktas I steg fyra introduceras den information som BESTA ger om vilken typ av arbetsuppgifter den anställde har. I detta steg läggs information till om grupperingsnivå som beskriver den ungefärliga svårighetsnivån, med hänsyn till arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som deras utförande förutsätter. Steg fem skillnader i arbetsinnehåll beaktas I steg fem introduceras arbetsområde med information om arbetsinnehåll, enligt BESTA. Det betyder att löner för kvinnor och män vilkas arbete har samma huvudinriktning och grupperingsnivå jämförs. Inom varje arbetsområde kan alltså spännvidden fortfarande vara stor. Genomsnittslöner för alltför små grupper av män eller kvinnor, med vartdera könet färre än tre till antalet används inte i sammanvägningen av resterande löneskillnad, då slumpmässigheten har bedömts som alltför stor. Steg sex arbete på olika myndigheter beaktas I steg sex jämförs lönerna då hänsyn tagits till arbetstidsomfattning, chefskap, grupperingsnivå, arbetsinnehåll samt vilken myndighet den anställde arbetat vid. Faktorer som 6

12 sannolikt bidrar till att minska löneskillnaden här är att olika yrkesgrupper som ändå inte går att skilja på i BESTA-klassningen oftast finns på ett antal myndigheter med olika kärnverksamhet, samt att löneläget kan ligga olika beroende på var i landet myndighetens verksamhet bedrivs. Även här finns ett krav på att varje jämförelse ska baseras på minst tre kvinnor respektive tre män i varje grupp. Steg sju individuella bakgrundsvariabler beaktas I steg sju analyseras löneskillnader med hjälp av regressionsanalys. Här introduceras ytterligare individuella karakteristika som traditionellt finns med i empiriska studier av lön. I regressionen ingår bland annat utbildningsnivå, ålder, anställningstid vid myndigheten och var i landet man arbetar. Den statliga lönesättningen utgår från att lön bland annat sätts utifrån skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen. Eftersom några mått på skicklighet och resultat inte finns i statistiken används istället ålder och utbildningsnivå som approximation för detta, då ålder och utbildning indirekt kan antas påverka en arbetstagares skicklighet och resultat. I regressionen inkluderas också en marknadsrelaterad faktor som region. Regressionerna görs på varje enskild myndighet och BESTA-klass och kräver minst fem individer av vartdera könet samt minst 30 totalt. De skattade löneskillnaderna vägs sedan samman på samma sätt som i steg tre till sex, till en total förklarad löneskillnad. Återstoden är den oförklarade löneskillnaden. Konsekvenser av en stegvis analys En effekt av att ny information stegvis ackumuleras är att antalet anställda som jämförs minskar. Som nämndes ovan är inte alla anställda BESTA-klassade. När information om BESTA-klassning tillförs analysen faller de icke klassade individerna bort från urvalet. Ju mer detaljerad specificering av lönejämförelsens grund, desto större är risken att båda könen inte blir representerade. Om bara det ena könet är representerat i gruppen finns det inga löner att jämföra och underlaget minskar därmed. Det går inte att behålla tillräcklig kvalitet i analysen genom att använda ännu grövre indelningar avseende arbeten, trots att detta skulle ge ett större underlag. Med en alltför grov klassificering riskerar analysen att jämföra ett arbete som har en majoritet av män med ett annat arbete som har en majoritet av kvinnor. En jämförelse av två grupper är alltid en balansgång mellan en adekvat jämförelsegrund och storleken på urvalet. Antalet anställda som den aktuella analysen bygger på redovisas i tabell 1 steg för steg. Den stegvisa ordning i vilken de olika faktorerna införs i analysen, har betydelse för hur stor andel av löneskillnaden respektive faktor förklarar. Även om ordningen har en viss betydelse för storleken på de enskilda faktorerna så förblir arbetets grupperingsnivå den viktigaste förklaringen oavsett vilken stegvis ordning som används. Vidare har ordningen ingen betydelse för storleken på den oförklarade löneskillnaden. 7

13 Tabell 1. Antal anställda i analysen per steg Steg: x x x x Anmärkning: Steg 1 är den totala löneskillnaden. Steg 2 beaktar arbetstidens omfattning. Steg 3 beaktar chefskap (observera att detta steg introducerades för första gången år 2004). Steg 4 beaktar arbetets grupperingsnivå. Steg 5 beaktar arbetets innehåll. Steg 6 beaktar vilken myndighet individen arbetar vid. Steg 7 beaktar individuella faktorer såsom utbildning, arbetslivserfarenhet och region. Färgerna i tabellen ovan motsvarar den del i diagram 1 som förklaras genom beräkningen i det steget. Den kraftiga ökningen av antalet individer i steg 7 de senaste åren beror på en ökad täckningsgrad och kvalitet i BESTA-klassningen. 8

14 Resultat Den genomsnittliga löneskillnaden forsätter stadigt att minska I ett första steg jämförs kvinnors genomsnittliga månadslön med mäns genomsnittliga månadslön. En jämförelse, utan hänsyn till sakliga faktorer vid individuell lönesättning, visar att kvinnornas löner i genomsnitt var cirka 8,6 procent lägre än männens år Statsanställda kvinnor i urvalet tjänade i genomsnitt kronor medan statsanställda män i genomsnitt tjänade kronor. År 2013 var motsvarande löneskillnad mellan kvinnor och män 9,1 procent. Mellan september 2013 och september 2014 minskade den totala löneskillnaden alltså med cirka 0,5 procentenheter. Den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män har successivt minskat. Löneskillnaderna år 2000 var 18 procent, vilket innebär att löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten har mer än halverats under perioden I figur 1 visas en sammanställning av total löneskillnad och nedanstående faktorers förklaringsvärden. Långsiktigt minskar betydelsen av skillnad i arbetstid Kvinnor arbetar deltid oftare än män. År 2014 var det 15,3 procent av kvinnorna som arbetade deltid medan motsvarande andel för männen var 7,6 procent. Det bör noteras att en överväldigande majoritet, 95,8 procent, av de statsanställda har en heltidsanställning i botten. De som arbetar deltid gör det huvudsakligen av eget val. Arbetstidens längd är således en av förklaringarna till att kvinnor har lägre inkomster än män. Skillnader i arbetstid mellan könen har varit stabil en längre period, men för år 2014 förklarar den relativt sett en något större del av den totala löneskillnaden än tidigare, cirka 1,4 procentenheter. Andelen kvinnor som arbetar deltid har minskat under senare år, medan andelen män har ökat sedan år (Se figur 1 för en sammanställning av resultaten). År 2000, när drygt 19 procent av kvinnorna mot knappt 6 procent av männen arbetade deltid, förklarade skillnader i arbetstid 3,0 procentenheter av löneskillnaden. Fler chefer bland både män och kvinnor Det är vanligare att män än kvinnor är chefer. År 2014 var 61 procent av alla cheferna män och 39 procent kvinnor. Andelen chefer som är kvinnor har successivt ökat sedan år 2000, då den bara var 22 procent. Detta hänger delvis samman med en ökad andel kvinnor totalt i staten. 9

15 Andelen av alla anställda män som är chefer har ökat och uppgår år 2014 till 9 procent. Andelen av alla anställda kvinnor som är chefer är 5 procent år Det är en ökning med 3 procentenheter sedan år 2000 vilket visar att kvinnor i större utsträckning gör en chefskarriär nu för tiden. Att män oftare än kvinnor är chefer förklarar 1,4 procentenheter av den observerade löneskillnaden. Den stora ökningen av förklaringsgraden för chef de senaste fyra åren jämfört med år 2010, hänger samman med att en stor mängd främst manliga medarbetare blivit chefer 4. Genomsnittslönen för kvinnor som är chefer är även under år 2014, liksom föregående år, högre än för män som är chefer, kronor respektive kronor. Det i sin tur hänger samman med att merparten av de nya cheferna bland män återfinns på låg grupperingsnivå. Figur 1. Löneskillnad mellan kvinnor och män i statlig anställning åren uppdelat på förklaringsfaktorer * Grupperingsnivå i BESTA, anger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som deras utförande förutsätter. Anmärkning: BESTA-klassningen, och med den, chefskap infördes som förklaring i analysen år Minskad betydelse av grupperingsnivå Den främsta orsaken till löneskillnaderna är att kvinnor och män i hög grad har arbetsuppgifter med olika omfång och komplexitet, samt krav på ansvar, självständighet, kun- 4 Med anledning av den ändrade personalstrukturen och en omklassning inom Försvarsmakten av arbetsledare som numera är chefer. Chefssteget beräknas för år 2014 med hjälp av den likvärdiga variabeln ledningskompetens. Se sidan 6. 10

16 skaper och erfarenheter. År 2014 var 11 procent av de statsanställda kvinnorna klassade i någon av de båda högsta grupperingsnivåerna mot drygt 17 procent av männen. Samtidigt var knappt 27 procent av kvinnorna och 26 procent av männen klassade i någon av de båda lägsta grupperingsnivåerna. Tendensen med en ökande andel män med arbetsuppgifter på de lägsta grupperingsnivåerna de senaste åren påverkar även den totala löneskillnaden för år Struktureffekter 5 som ändrat sammansättningen av yrkesgrupper har också gjort att löneskillnaderna inom de lägsta grupperingsnivåerna minskat. Det är inte längre så stor kvinnodominans på lägre grupperingsnivåer. Andelen män på de lägsta grupperingsnivåerna har ökat med 3 procentenheter sedan år Förklaringsgraden har därför de senaste två åren minskat till 3,1 respektive 2,9 procent. Tidigare år har löneskillnader på mellan ungefär fyra och sex procentenheter under hela 2000-talet, förklarats av att fler kvinnor än män arbetar med arbetsuppgifter på lägre grupperingsnivåer. År 2014 är grupperingsnivå fortfarande den viktigaste förklaringsfaktorn, även om den minskat i betydelse sedan föregående år. En anledning till denna minskning är den ökade andelen chefer på låga grupperingsnivåer främst bland män, under de tre senaste åren. Chefsfaktorn har därmed tagit över en del av förklaringsvärdet. Kvinnor och män är nu mer lika fördelade på grupperingsnivå än tidigare. Indelningen i grupperingsnivåer är ganska grov och det talar för att skillnader i ansvar, självständighet m.m. förklarar ännu mer av löneskillnaden än vad som redovisas i denna undersökning. Enligt figur 1 ovan har grupperingsnivå som förklaring varierat i betydelse sedan år Statistik baserat på det tidigare TNS-systemet visar att cirka 9 procent av de statsanställda kvinnorna och 21 procent av de statsanställda männen klassades i någon av de högsta svårighetsgraderna år Cirka 55 procent av kvinnorna och 45 procent av männen klassades i någon av de lägsta svårighetsgraderna år Fram till och med 2010 har andelen anställda i de lägre befattningsnivåerna minskat medan andelen anställda som klassats i de svårare nivåerna ökat. Under hela den perioden har detta gällt kvinnor i högre utsträckning än män. Under år 2011 bröts den trenden i och med den kraftiga ökning av män på låga grupperingsnivåer som skett under detta år. För år 2012 minskade åter andelen anställda i de lägsta grupperingsnivåerna, för både män och kvinnor. År 2013 uppvisade en ökning av andelen män och en fortsatt minskning av andelen kvinnor på de lägsta grupperingsnivåerna. År 2014 minskade andelen både bland kvinnor och bland män på dessa grupperingsnivåer. Arbetets innehåll mindre betydande Skillnaderna i arbetsinnehåll ger år 2014 upphov till löneskillnader på cirka 0,5 procentenheter (se figur 1), vilket är en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med föregående år. Enligt nationalekonomisk teori styrs lönen på en marknad för ett visst yrke i huvudsak av utbud och efterfrågan på arbetskraft. Anledningen till att löneskillnaderna minskar när arbetets innehåll beaktas är att marknaden i och med detta tenderar att betala yrken med efterfrågeöverskott mer än andra. I och med att löneskillnaderna minskat inom grupperingsnivåerna minskar också betydelsen av arbetsinnehåll som förklarings- 5 Försvarsmaktens nya personalförsörjning påverkar i och med att många främst män anställts till arbeten med lägre löner. 11

17 faktor. Återstående löneskillnad innan efterföljande steg i analysen är endast 0,1 procentenhet mindre än året innan. Indelningen i arbetsområden är skapad enbart för statistiskt bruk och inte för att peka ut om arbeten är lika i diskrimineringslagens mening. Kvarvarande löneskillnader kan vara orsakade av att det finns ett brett fält av arbetsuppgifter inom samma arbetsområde. Myndigheten förklarar en mindre del än tidigare år Att olika myndigheter betalar olika löner för arbeten med liknande svårighetsgrad och typ av arbetsuppgifter är också en del av förklaringen till löneskillnaden. Denna faktor ger under den undersökta perioden upphov till en löneskillnad på mellan en och tre procentenheter. De senaste åtta föregående åren har denna faktor gett upphov till löneskillnader på cirka 1,0 procentenheter. Andelen uppgick år 2014 till drygt 0,8 procentenheter. Att löneskillnaden minskar när hänsyn tas till vilken myndighet de anställda jobbat vid beror antagligen på att den grova uppdelningen på grupperingsnivå och arbetsområde inom BESTA blir något mindre grov då de som jämförs finns inom samma myndighet. På grund av myndigheternas olika verksamheter kan två myndigheter ha två olika yrkesgrupper även om dessa ryms inom samma arbetsområde enligt BESTA. Ett annat skäl kan vara att den marknadsmässiga lönen kan ligga olika högt på olika orter. Vidare kan myndigheterna värdera arbetsinnehållet olika beroende på skillnader i kärnverksamhet eller i de verksamhetsmål som ska uppnås. De individuella faktorernas betydelse stabil Sakliga skäl som kan motivera en löneskillnad, utöver de som redan nämnts, kan vara skillnader i skicklighet och resultat samt marknadsfaktorer med betydelse för lönen. Som en approximation för skicklighet används olika mått på erfarenhet (ålder och anställningstid) samt utbildningsnivå. Region inkluderas eftersom löneläget skiljer sig åt mellan olika delar av landet. För arbeten som enligt den grova statistiska uppdelningen är lika, förklarar dessa individuella faktorer 0,4 procentenheter av löneskillnaden år Sedan BESTA-systemet infördes 2004 har förklaringsgraden hos de individuella faktorerna tidigare legat mellan 0,5 och 1,0 procentenheter. Kvarvarande löneskillnad kan inte förklaras med statistik på central nivå Av den totala löneskillnaden för år 2014 på 8,6 procent, förklaras 7,5 procentenheter av de sakliga faktorer som presenterats ovan. Återstår gör en oförklarad löneskillnad på 1,1 procent. Analysen har gjorts med hjälp av viss statistisk indelning och på central nivå där detaljkunskapen om respektive arbete inte är fullständig. Att det finns en återstående oförklarad löneskillnad mellan kvinnor och män, innebär att den statistiska metoden inte kan ge mer information om vad löneskillnaden beror på. Det finns fler faktorer som skulle kunna påverka lönen, vissa är mätbara andra inte. 12

18 Bilaga: Statistikens begränsningar Statistikens möjligheter är begränsade Med central individstatistik, som den här analysen bygger på, är det omöjligt att närmare analysera den oförklarade löneskillnaden. Det finns flera orsaker till detta. Det kan t.ex. finnas gradskillnader i arbetsuppgifter och ansvar som inte går att avläsa i statistiken, individernas arbetsresultat är helt okända för analytikern, individernas skicklighet finns enbart uttryckt i grova utbildningstermer och det är även okänt vilka löneskillnader som uppkommer på grund av hur marknaden kan påverka efterfrågan på olika kompetenser. Det finns en rad löneskiljande faktorer som endast är kända på den lokala arbetsplatsen. Ändrade antalsrelationer mellan arbeten på de högsta grupperingsnivåerna och de övriga nivåerna kan också påverka den uppmätta löneskillnaden mellan kvinnor och män. Detta eftersom löneskillnaden är minst mellan kvinnor och män på de högsta grupperingsnivåerna. Även andra strukturella faktorer kan påverka på liknande sätt. Alternativa metoder Att redovisa statistik nedbruten på myndighetsnivå är en viktig del i förbättringsarbetet menar många. Att göra detta för mindre myndigheter är däremot vanskligt. Det kräver att antalet personer som jämförs är så stort att slumpen inte styr resultatet av utvärderingen. Anta att det på en myndighet bara finns en kvinna och en man vars arbeten är direkt jämförbara i fråga om svårighetsgrad och innehåll. Anta vidare att det råkar vara så att den ena är en högpresterande och den andre är en lågpresterande. Vid individuell lönesättning kommer de att premieras olika. Frågan är dock om dessa två individer är representativa för hur löner sätts mellan kvinnor och män på denna myndighet? Hur många bör då ingå i en utvärdering? Det beror bl.a. på hur stor spridningen i gruppen är och vilka krav på precision och statistisk säkerhet som finns osv. Ett sätt att öka antalet individer i utvärderingen är att minska kravet på jämförelsegrunden. Som tidigare påpekats skulle en grövre jämförelsegrund naturligtvis öka antalet individer på respektive myndighet, men också leda till en överskattning av löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Eftersom uppdraget i detta fall är att redovisa hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män utvecklas, hade ett alternativ varit att enbart studera de myndigheter och grupper som går att följa samtliga år. Anledningen till att det alternativet valdes bort är att antalet individer som i sådant fall ingår i analysens sista steg skulle falla kraftigt. Att ta med ett så stort urval som möjligt i analysen bör säga mer om hur det ser ut i hela staten än ett snävare urval skulle ha gjort. 13

19 För att säkerställa kvaliteten i uppgifterna har dock vissa begränsningar gjorts. För att begränsa problemen med att jämföra mycket små grupper där individuella skillnader som inte går att fånga i statistiken kan tänkas ge kraftigt utslag finns också krav på att minst tre individer av vartdera könet ska finnas i varje cell som ska jämföras. I det sista steget där regressioner används, krävs minst fem individer av vartdera könet och minst 30 totalt. Ett alternativ hade varit att vikta samman resultaten för de enskilda undergrupperna med samtliga anställdas fördelning i stället för med kvinnornas fördelning. Anledningen till att kvinnornas fördelning använts är just att den avviker från männens. Om fördelningen av samtliga anställda används så försvinner den skillnad mellan åren som uppkommer p.g.a. att andelarna kvinnor och män i olika befattningar ändras. Under den period som studeras här har andelen kvinnor på högre befattningar kontinuerligt ökat. 14

20 2015 Rapportserie 2015:3 Box 3267, Stockholm Telefon , Fax e-post: Arbetsgivarverket

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0373 Förord I Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012 Rapportserie 2013:7 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2007 Rapportserie 2008:2 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal

Läs mer

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt

Läs mer

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Det här handlar om en metod som kan användas i lönebildningsarbetet på myndigheten. Fokus för metoden BESTA-vägen

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem PRESSMEDDELANDE För ytterligare upplysningar, kontakta: Gunilla Hansén-Larson tfn 08-700 14 61, 070-514 61 00, Elisabet Sundén Ingeström, tfn 08-700 14 05 22 maj 2002 Osakliga löneskillnader ett överdrivet

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Stockholm den 3 september 2009

Stockholm den 3 september 2009 Stockholm den 3 september 2009 Författare till rapporten är Medlingsinstitutets John Ekberg och Linda Holmlund. Lena Nekby, Stockholms Universitet har medverkat med text till avsnittet om den könssegregerade

Läs mer

Lönediskriminering praxis bland män?

Lönediskriminering praxis bland män? Lönediskriminering praxis bland män? Ni har säkert alla hört påståendet om ett märkbart lönegap mellan könen, eller hur? Ibland hävdas det att kvinnor sägs tjäna svindlande låga 80% av vad män tjänar,

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

Kompetens eller kön. hur sätts. din lön? 10,7% En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt

Kompetens eller kön. hur sätts. din lön? 10,7% En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt Kompetens eller kön hur sätts En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt 10,7% mindre än en manlig ekonom som arbetar i samma sektor, är i samma ålder och har samma befattning. din lön? Om rapporten Ett urval

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet SEKO universitetsklubben 1 Avtalstidens längd Parterna

Läs mer

Lönekartläggning Tyresö kommun

Lönekartläggning Tyresö kommun Lönekartläggning Tyresö kommun 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt diskrimineringslagen... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009

29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009 Jämställdhetsredovisning för 2009 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling i fråga om arbete, anställningsoch

Läs mer

Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017

Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 285 1(18) Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 2(18) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syftet med kartläggningen...

Läs mer

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. Sida: 1 av 12 Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2010-T) Avtalstidens längd 1 Parterna träffar ett tillsvidareavtal

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) Avtal 2012-10-25 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket Saco-S Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) 1 Parterna sluter ramavtal om

Läs mer

Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för

Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Arbetslivsenheten Datum:

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald

UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN BILAGA 6 VB 2010 SID 1 (6) 2011-01-26 UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Jämställdhetsplan 2007/2008

Jämställdhetsplan 2007/2008 Jämställdhetsplan 2007/2008 Beslutad i KF 080128 Uppdaterad pga faktafel i bilaga 2 080214 Jämställdhetsplan 2007/2008 2 (26) Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE JÄMSTÄLLDHETSPLAN...4

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer

Lönestrategi 2016-2018

Lönestrategi 2016-2018 LULEÅ KOMMUN 1 (6) 2015-11-13 Lönestrategi 2016-2018 Lönebildning i Luleå kommun Lönebildningen i kommunen ska bidra till att nå målen i verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens

Läs mer

Avtal om löner i 2007/2008 års nivå m m enligt RALS 2007-2010

Avtal om löner i 2007/2008 års nivå m m enligt RALS 2007-2010 TULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2008-319 2008-06-04 Dossie 430 Parter: Tullverket OFR/P genom TULL-KUST Avtal om löner i 2007/2008 års nivå m m enligt RALS 2007-2010 Inledning Detta avtal omfattar medlemmar tillhörande

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Antagande av övergripande Jämställdhetsplan 2012-2014

Antagande av övergripande Jämställdhetsplan 2012-2014 Tjänsteutlåtande 2012-05-08 Sidan 1 av 1 Dnr 2012/0257 KS-1 Kommunstyrelsen Antagande av övergripande Jämställdhetsplan 2012-2014 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsens

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN 2009 Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-811 30 Fax 0454-810 41 E-post: personal@karlshamn.se Internet:

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2014 års löneenkät 2 Löneenkät 2014 Innehåll Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor 13 Chefer

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Lönekartläggning 2014. Alingsås kommun

Lönekartläggning 2014. Alingsås kommun Lönekartläggning 2014 Alingsås kommun Inledning Enligt diskrimineringslagen ska samtliga arbetsgivare genomföra en lönekartläggning minst vart tredje år. Syftet med lönekartläggningen är att upptäcka,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING

RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING 2011-01-26 Sid 1 (9) RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING i Gävle kommunkoncern P E R S O N A L A V D E L N I N G E N Gävle Kommun, Drottninggatan 22, 801 84 Gävle Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 22 Tfn

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010 2012)

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010 2012) Avtal Bilaga 1 2010-10-08 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan

Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan 2013 SKURUP KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETS- OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Riktlinjer 3 1.2 Jämställdhet och likabehandling

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö

Läs mer

Mångfaldsplan 2015-2018. - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare

Mångfaldsplan 2015-2018. - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare Mångfaldsplan - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare 2015-2018 Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Mångfaldsplan 2015-2018, Åstorps

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-1017

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-1017 Handläggare: Lillemor Humlekil 1 (1) PAN 2016-02-02 P 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-04 PaN A1511-00358-43 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-1017 Ärendet I ärendet föreligger förvaltningens jämställdhets-

Läs mer

rw"'x}-c". ':- TRANÅS KOMMUN

rw'x}-c. ':- TRANÅS KOMMUN rw"'x}-c". i ':- TRANÅS KOMMUN " KOMMUNSTRYRELSENS AU SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdalum 2015-11-02 Sida 15 (36) 245 Dnr 657/15 Redovisning av lönekartläggning 2015 Personalutvecklare Christina Gustafsson

Läs mer

Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget

Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget 2012-06-08 005506-2012 1 (51) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 6 Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget - Återrapportering enligt regleringsbrevsuppdrag för 2012 Postadress

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2012-2013)

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2012-2013) Avtal 2012-10-04 Bilaga 1 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom

Läs mer

Instruktioner, inklusive postbeskrivning, för Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor (KLS)

Instruktioner, inklusive postbeskrivning, för Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor (KLS) Januari 2016 1 Instruktioner, inklusive postbeskrivning, för Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor (KLS) Konjunkturlönestatistik över statlig sektor Lönestatistiken produceras av Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Bilaga 11 Regionplane- och trafikkontoret 2007-11-07 RTN 2007-0373 Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Utgångspunkter Jämställdhetslagen Jämställdhetslagen reglerar kvinnors och

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

Lönekartläggning 2009

Lönekartläggning 2009 Lönekartläggning 2009 Kartläggningen genomförd 2008-11-25/26 Beslutad i kommunstyrelsen 2009-02-03 2 (46) Sammanfattning Diskrimineringslagen ålägger arbetsgivare med fler än 25 anställda att göra en lönekartläggning.

Läs mer

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och

Läs mer

Lägesrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning

Lägesrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Lägesrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Återrapportering till Regeringen Socialdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Lönekartläggning Helsingborgs Stad

Lönekartläggning Helsingborgs Stad STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN HR-AVDELNINGEN 2015-07-13 SID 1(36) Lönekartläggning Helsingborgs Stad 2015 HR-avdelningen Stadsledningsförvaltningen 251 89 Helsingborg 042-10 40 00 hravdelningen@helsingborg.se

Läs mer

MMS Basundersökning 2013:1. Danielle Aldén

MMS Basundersökning 2013:1. Danielle Aldén MMS Basundersökning 2013:1 Danielle Aldén Metod och bortfall MMS, Mediamätning i Skandinavien AB, mäter minut för minut vad svenska folket ser på TV. Detta sker med hjälp av en statistiskt utvald panel

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Lönekartläggning. Lönepåverkande faktorer. Vad säger den officiella lönestatistiken? Malmö Jonas Mörnås Bergmark

Lönekartläggning. Lönepåverkande faktorer. Vad säger den officiella lönestatistiken? Malmö Jonas Mörnås Bergmark Lönekartläggning Malmö Jonas Mörnås Bergmark 1 Vad säger den officiella lönestatistiken? Inkomst, lön och skillnad begrep som förvirrar Den viktigaste orsaken till löneskillnaden mellan kvinnor och män

Läs mer

Allt fler kvinnor bland de nyanställda

Allt fler kvinnor bland de nyanställda STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning Datum/ löpunmmer 2013-09-10 / 7 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen

Läs mer

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund SIFO Research International TYA Arbetskraftsbehov 2006 Rapport Dok.nr 1514788 Stockholm 2006-06-17 SIFO Research International Ingemar Boklund 0. UNDERSÖKNINGEN I KORTHET Sifo har genomfört en enkätundersökning

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Barnomsor Bar nomsor 130

Barnomsor Bar nomsor 130 130 Fniss.jag vill bli brandman för att om man skall släcka eld åker brandmän bil! Och så vill jag bli prinsessa Yolanda, 5 år, dagis Åka moppas (morfars) rallybil! Noah, 2,5 år, dagis Sjuksköterska som

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Löneläget 2015. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2015.

Löneläget 2015. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2015. Löneläget 2015 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2015. Tack för att du svarat på löneenkäten! Ännu en gång, stort tack till Er som svarat på 2015 års löneenkät! 62 % av förbundets

Läs mer

BESTA-systemet. Syfte

BESTA-systemet. Syfte BESTA-systemet Arbetsgivarverket, OFR, SACO-S och SEKO har gemensamt utvecklat ett system för att gruppera statliga befattningar efter arbetsuppgifternas innehåll och svårighetsgrad. Systemet heter BESTA

Läs mer

Löneutveckling på det statliga området

Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling på det statliga området Den första lönerevisionen i RALS 2007 2010 Dnr 0906-0314-21 Rapportserie 2009:2 Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket 2009 Löneutveckling på det statliga området Den

Läs mer

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Statistik Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Ta tillvara studenternas kompetens Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Jusek har länge arbetat för en starkare koppling

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Allt farligare att jobba på vägen

Allt farligare att jobba på vägen Allt farligare att jobba på vägen Rapport från Seko juni 2016 FOTO: HÅKAN LINDGREN Fler olyckor på vägarbetsplatserna Antalet olyckor vid landets vägarbetsplatser ökar kraftigt. Det visar en undersökning

Läs mer

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll? Inledning Som titeln antyder är syftet med den här undersökningen att ta reda på om svensk hälso- och sjukvård är jämställd. Det är en fråga som kan analyseras utifrån olika perspektiv, vilka i huvudsak

Läs mer

LÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag

LÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag LÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag AVTAL TECKNAT 2016 Giltighetstid: 2016-05-01 2017-04-30 Akademikerförbunden Innehållsförteckning Löner Unionen... 3 Förhandlingsordning vid lönerevision Unionen...

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009-2011. för Värnamo kommun

Jämställdhetsplan 2009-2011. för Värnamo kommun Jämställdhetsplan 2009-2011 för Värnamo kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 1.3 Bakgrund... 3 2. Arbetsförhållanden ska lämpa sig för såväl kvinnor som män...

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012 Statistik om Stockholm Bostäder Hyror 2012 Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2012. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2012. Uppgifterna

Läs mer

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna 2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Bostadsköpet & tryggheten

Bostadsköpet & tryggheten Bostadsköpet & tryggheten - Budgivningen är det klart stressigaste momentet i ett bostadsköp - Bostadsköpare söker främst råd hos anhöriga och sin bankkontakt, mäklarens råd anses inte trovärdiga - Ränteförhandlingen

Läs mer

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor

Läs mer

Effekter av Pappabrevet

Effekter av Pappabrevet REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Dir. 2007:100 Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall föreslå hur den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Söderhamns kommun 2006/2008 Jämställdhetsplan för Söderhamns Kommun. Denna jämställdhetsplan är framtagen och utformad utifrån bestämmelser och anvisningar i jämställdhetslagen, JämL,

Läs mer

Löneutveckling på det statliga området

Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling på det statliga området Statistikperioden september 2010 - september 2011 Rapportserie 2012:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga området Statistikperioden september 2010-september

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

Personalöversikt 2008

Personalöversikt 2008 Personalöversikt 2008 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn 1 Förord och sammanfattning Resultaten från Jobbhälsobarometern går

Läs mer