En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.
|
|
- Pernilla Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. Terje Höiseth, överbibliotekarie, LTU. Bibliometri har de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet inom den nordisk universitets- och högskolevärlden. Detta nyvakna intresse för en disciplin som tidigare enbart intresserade biblioteksvärlden och enstaka forskara inom informationsvetenskaperna (i Sverige exempelvis Olle Persson ( i Umeå) skyldes i stor grad att statsmakterna den senare tiden har letat kvantitativa mått för att automatfördela vissa delar av forskningsanslagen. I Norge och Danmark har man valt samma modell där man premierar publicering direkt med olik vikt på vissa tidskrifter, konferenser och böcker, medan man i Sverige även tar in citeringar i en ganska komplicerat algoritmisk analys. Effekten av fördelningsbeslutet kommer självklart att bli ett ökat intresse för publicering och även ett behov för att veta hur det egna universitetet står sig i förhållande till jämförbara institutioner. Som ett litet bidrag till detta har jag gjort en mycket begränsat studie där jag jämför tillgängliga siffror för 6 olika universitet i Sverige och Europa. Källan för undersökningen är Scopus ( ) som förutom själva publiceringsinformationen även innehåller möjligheter för citeringsanalyser. Det finns i princip två kommersiella källor för citeringsanalyser på marknaden idag, förutom Scopus finns även Web of Science ( med anor tillbaka till Ett gratis alternativ är Google Scholar, men det finns fortfarande en del brister och frågetecken om sökmöjligheter och urval som gör att det för tillfället känns tryggare att använda någon av de kommersiella databaserna. Ingen av de två källorna ger någon som helst fullständighet i publiceringen på universitetet eller högskolan. De tester vi har gjort visar att Scopus är bättre för LTU än Web of Science, det är en större andel av LTUs totala publicering som återfinns i Scopus än i WoS. Den totala bilden finns enbart i universitetets lokala repository (för LTU PURE), och det är här grunden för fördelning av forskningsmedel skiljer sig markant mellan Norge-Danmark och Sverige. I våra grannländer bygger fördelningen på analyser av inrapporteringar från de lokala repositories, medan man i Sverige litar på en kommersiell aktör (WoS). Här gynnas främst medicin och till viss del naturvetenskap, medan nästan alla andra områden missgynnas. För LTUs del innebär fokuseringen på WoS självklart en nackdel. Tittar man på LTU-publikationer i Scopus, WoS och jämför med vad som är lagt in i PURE begränsat till Peer-rewied artikel och peer-rewied konferensbidrag får vi följande intressanta tabell:
2 Scopus WoS PURE Tabell 1. Jämförelse Scopus WoS. En förklaring till den stora skillnaden mellan källorna de senaste åren kan vara att WoS inte tar med konferensbidrag, något som för vissa områden är ytterst central vetenskaplig kommunikation. Vad vi kan observera och som är värre, är att drygt hälften av de kvalitetsgranskade publikationerna från LTU varje år inte kommer med i de två ända citeringsdatabaser som finns kommersiellt tillgängliga och som till dels kommer att läggas till grund för fördelning av forskningsmedel. I nuläget har jag inte tillgång till siffror för KTH och Chalmers när det gäller motsvarande förhållanden, men en naturlig fortsättning av denna undersökning är självklart att titta närmare på detta. Antal publikationer. Antal publikationer som publiceras på ett lärosäte är självklart i stor grad beroende av antal forskare som är aktive på platsen, men även mixen av ämnen har stor betydelse. Det finns olika publiceringstraditioner mellan vetenskapsområden, och även inom ämnen kan det existera stora skillnader grundat på ämnets karaktär. Jag har valt att förutom LTU, Chalmers och KTH ta med Hamburg-Harburg, Delft och L Aquila i denna studie. När det gäller antal publikationer per år från varje lärosäte ser utfallet ut på detta sätt: LTU CTH KTH Delft Hamburg L'Aquila Tabell 2. Antal publikationer.
3 De mest anmärkningsvärde med denna tabell är egentligen att Chalmers inte har ökat sitt publicerande alls under tidsperioden, medan för LTU noterar vi en ökning på väl 50% och Hamburg på 100, men båda från ganska låga nivåer. Delft har en mycket stor ökning (75%) och verkar vara ett universitet i växt. Det vore självklart intressant att titta på antal publikationer producerat på lärosätet i förhållande till antal anställda forskare/lärare, men det finns en del svårigheter med detta om man vill göra rättvisa jämförelser. För det första måste man rensa båda bland anställda och bland publikationerna för att få något så när samma sammansättning av ämnen på alla ställen. Exempelvis har LTU en del humaniora och samhällsvetenskap som inte finns på Chalmers och KTH, dessutom är det ett ganska stort arbete att ta fram uppgifter om detta, speciellt för de utländska universiteten. För att ge en liten fingervisning hur det kan se ut har jag tagit fram siffror på anställda i SCBs statistik för 2007 når det gäller forskande och undervisande personal vid LTU, CTH och KTH. Här kan man se att LTU har en betydande större andel adjunkter än övriga, något som ger utslag på produktionen av vetenskapliga artiklar. Jämförelsen ser i alla fall för 2007 ut så här: 2007 Antal anställda Publ/anställd LTU 603 0,63 CTH 749 1,59 KTH ,64 Tabell 3 Publikationer per anställd. Om vi räknar bort adjunkterna i dessa siffror kommer LTU ut med 1,07 publikationer per anställd, CTH med 1,77, medan KTH har 2,05. Något bättre men inte alls bra jämfört med våra konkurrenter. Citeringar. Citeringsanalyser är sedan 1960-talet en metod som används för att försöka kvantifiera kvalitet på forskningsartiklar. Dess fler citeringar en artikel får, dess högre kvalitet var teorin. Mannen bak tillkomsten av citeringsindexen var Eugene Garfield ( som grundade ISI, Institute for Scientific Information som började ge ut Web of Science, och som är en av de stora namnen inom denna bransch.
4 Indexen har använts olika genom åren, bland annat vid anställningsförfaranden vid speciellt amerikanska universitet. Nu är det alltså aktuellt igen, denna gången för att fördela forskningsanslag till svenska universitet och högskolor. Mängden citeringar har självklart ett samband med antal publikationer, och för våra universitet ser det ut så här: LTU CTH KTH Delft Hamburg L'Aquila Tabell 4. Totalt antal citeringar per Tabellen ger alltså antal citeringar totalt fram till nu av artiklar som är publicerade rubricerade år. Det mest anmärkningsvärda med denna tabell är inte att de stora universiteten med många publicerade artiklar har många citeringar, men att det tar 7-8 år för en artikel når sin citeringspeak. Lägg därtill att många artiklar kan vara nästan 3 år gamla för de publiceras, så förstår man att för många vetenskapsområden fungerar inte den traditionella publiceringsformen särskilt väl som kommunikationsverktyg. Tabell 4 ger absoluta siffror på antal citeringar, men om vi nu tittar på antal citeringar per artikel, hur ser det då ut? Alltså finns det någon signifikant skillnad mellan att citera ett paper från Delft kontra ett motsvarande från LTU? Detta ser ut så här: LTU CTH KTH Delft Hamburg L'Aquila ,99 13,79 12,56 14,91 9,51 14, ,94 11,48 13,47 13,91 7,42 11, ,70 10,91 11,31 9,93 9,03 9, ,83 9,99 9,96 11,42 7,35 11, ,55 6,41 6,94 7,01 7,42 7, ,01 4,55 4,26 4,93 4,78 5, ,07 3,30 3,03 3,20 2,71 4, ,30 1,56 1,65 1,62 1,00 2, ,22 0,40 0,31 0,34 0,22 0,42 Tabell5. Citeringar per artikel.
5 Citeringar per artikel 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 LTU CTH KTH Delft Hamburg L'Aquila 2,00 0, Det man kan observera här, bort sätt från den vanliga tidsmässiga eftersläpningen, är att det inte finns något klart mönster i att störst är bäst. Det finns till och med år där LTU ligger på första platsen i denna högst speciella rankning. Konklusionen är att när det först kommer en publikation från ett mindre universitet är chansen för att bli citerat nästan lika stor för denna som för en artikel från ett stort universitet. Jag gör uppmärksam på att antal citeringar i undersökningen inte är korrigerat för självciteringar. Detta är möjligt att göra, men i och med att Scopus har begränsningar på hur många requests av denna typ man får göra per dag skulle det ta flera veckor att genomföra detta. I en ny version av undersökningen kan man eventuellt korrigera för detta. H-index. H-index har blivit ett allmänt accepterat mått på hur bra en forskare är på sin publicering. Definitionen av H-index är ganska enkel: En forskare har en H-index h om h av hans N publikationer är citerat minst h gånger och resterande N-h publikationer är citerat mindre än h gånger var. En forskare med index h har alltså publicerat h antal papers som var och en har citerats minst h gånger. Det man kan säga om H-indexen som mått är att den båda avspeglar kvantitet (fler publiceringar ökar chansen för högre H-index) och om antal citeringar avspeglar kvalitet också kan sägas bli ett mått på detta. En översikt över H-index för våra jämförbara universitet ger följande tabell:
6 LTU CTH KTH Delft Hamburg L'Aquila Tabell 6. H-index. Tabellen innehåller inga stora överraskningar. I och med att det ligger i H-indexens definition att big is beautiful har självklart de största institutionerna högst H-index, och vi ser också här tydlig tidsfaktorns betydelse. Publikationer efter 2004 har en snabbt sjunkande H-index. H-index är alltså inget bra mått att använda när man ska undersöka universitet och högskolors totala produktion över tid, då ett lite universitet aldrig kan uppnå en så hög H-index som ett stort. För de enskilda forskarna går det självklart att jämföra H-index, speciellt om de är verksamma inom samma forskningsområde och har ungefär samma längd på sin forskarkarriär. Men som med alla försök på att hitta objektiva mått på att mäta kvalitet i forskning måste detta användas på ett ganska kritiskt sätt. Som konklusion kan man utifrån de siffror som är tillgängliga se att LTU har en lägre publiceringsgrad än i alla fall KTH och CTH. För övriga europeiska universitet är det svårt att dra den konklusionen, då jag i denna omgång inte har relaterat deras siffror till antal forskare/lärare. Benegenheten att citera artiklar från LTU är inte signifikant lägre än övriga, vissa år är den faktisk högre. Ett sätt att öka antal citeringar är att göra sin publikation tillgänglig i full text på nätet. Flera undersökningar som exempelvis Norris (2008)( avhandling från Loughborough University visar en tydlig tendens att artiklar fritt tillgängliga i full text tenderar att citeras oftare än artiklar som enbart är tillgängliga via bibliotekens licensavtal. De flesta förlag tillåter nu parallell publicering av tidskriftsartiklar på universitetets domän, och regler för detta finns tillgängliga här ( ). Bibliometri är ingen exakt vetenskap. Ibland är det som att jämföra äpplen och päron, speciellt när man lyfter upp jämförelser på universitetsnivå. Resultaten får därför hanteras med försiktighet. Det finns nu uppenbara risker för att vi kommer att få se en större grad av taktisk publicerande, det gäller att öka antal publiceringar (skriva fler artiklar utifrån samma projekt) och vara mer uppmärksam på att publicera sig i tidskrifter som förtecknas i de store index-publikationerna. Som jag tidigare har påpekat ökar citeringsgraden om vi ser till att fulltexten är fritt tillgänglig på webben!
Fortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet
Fortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet Terje Höiseth, överbibliotekarie Bakgrund Min förra undersökning (http://www.ltu.se/lrc-intern/nyheter/1.46435)
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merBibliometri i MER14. - hur, vad, varför? Per Nyström, bibliotekarie. per.nystrom@mdh.se. Viktor Öman, bibliotekarie. viktor.oman@mdh.
Bibliometri i MER14 - hur, vad, varför? 1 Per Nyström, bibliotekarie per.nystrom@mdh.se Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Innehåll Bakgrund... 3 Vad kan mätas med bibliometri?... 3 MER14...
Läs merYttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS
Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som
Läs merPublikationsstatistik för BTH
Publikationsstatistik för BTH Rapport för årsredovisningen Förutsättningar Som ett underlag för publiceringsredovisningen i årsberättelsen vid BTH har jag tagit fram ny publiceringsstatistik ur BTHs forskningsdatabas
Läs merFörslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos
Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har
Läs merOpen Access-policy för vetenskaplig publicering vid Umeå universitet
Open Access-policy för vetenskaplig publicering vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2011-12-20 Dnr: UmU 500-2855-11 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy 2012-01-01
Läs merAndelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka
UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå
Läs merSwePub som källa för bibliometriska analyser
SwePub som källa för bibliometriska analyser Ulf Kronman Avdelningen för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet Mötesplats Open Access 2009 Uppsala universitet 2009-11-26 Vetenskapsrådet Myndighet med
Läs merEffekten av ho gskolesektorns forskningsfinansiering sedan 2009
Effekten av ho gskolesektorns forskningsfinansiering sedan 2009 Forskningspolitiken är inte arena för stora partipolitiska motsättningar men forskningspropositionen 2008 medförde ändå relativt stora förändringar
Läs merInformationssökning inför uppsatsen
Informationssökning inför uppsatsen Vetenskapliga förhållningssätt, 2010-05-19 Anna Prymka, Högskolebiblioteket 1 Vi har två timmar för: Informationskompetens ett komplext begrepp Vetenskaplig information
Läs merKort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen. Per Ahlgren
Kort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se Introduktion Bibliometri det kvantitativa studiet av publikationssamlingar Bibliometri är främst
Läs merSynliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek
Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek Varför denna guide? Att maximera forskningens synlighet och genomslag blir allt viktigare inom akademin där allt tuffare konkurrens råder och där forskare
Läs merRegistrera/publicera i DiVA
Registrera/publicera i DiVA Du kan importera referenser från många olika databaser (t ex Web of Science, PubMed, Libris, EndNote) till DiVA istället för att registrera uppgifterna manuellt. För instruktioner
Läs merUniversitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna. Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se
Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se Inledning Universitetsrankningar (UR) har blivit vanliga under senare år. Startpunkt:
Läs merVetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar
Sid 1 (11) Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Inledning Vetenskapsrådet fick i uppdrag av regeringen januari 2009, att ta fram underlag för beräkning av indikatorn
Läs merPRESTATIONSBASERAD RESURSTILLDELNING FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Promemoria
Dokument Sida YTTRANDE 1 (9) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/german Bender 2912-03-12 Direkttel: 08-782 91 85 E-post: german.bender@tco.se Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM PRESTATIONSBASERAD
Läs merArtiklar via UB:s sö ktja nst
1 Artiklar via UB:s sö ktja nst UBs startsida har fått ett nytt utseende. I centrum finns nu UBs söktjänst. Istället för tre sökrutor möts du nu som användare av en sökruta där det är meningen att du kan
Läs merOm open access och nya publiceringsvägar
Om open access och nya publiceringsvägar Open Access Week vid KTH, 27 oktober 2011 Aina Svensson, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Sidnummer Varför open access? Fler kan få tillgång
Läs merPublikationsstatistik för BTH
Publikationsstatistik för BTH 9 Rapport för årsredovisningen Förutsättningar Som ett underlag för publiceringsredovisningen i årsberättelsen vid BTH har jag tagit fram ny publiceringsstatistik ur BTHs
Läs merRiktlinjer för användning av bibliometri vid Vetenskapsrådet
Diarienummer 113-2014-7357 Datum 2014-12-15 Handläggare Elisabeth Sjöstedt Henrik Aldberg Carl Jacobsson Riktlinjer för användning av bibliometri vid Vetenskapsrådet Sammanfattning Vid Vetenskapsrådet
Läs merKönsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet
Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig
Läs merLUP = Mer pengar till forskning?
LUP = Mer pengar till forskning? LUP är som livet... Tomt och innehållslöst,... om man inte fyller det med något! Vad finns i LUP? Hänvisningar och fulltexter till: Tidskriftsartiklar Konferensbidrag»
Läs merVetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser
Läs merAllt fler kvinnor bland de nyanställda
STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning Datum/ löpunmmer 2013-09-10 / 7 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen
Läs merOpen access ett nationellt perspektiv
Open access ett nationellt perspektiv SFIS Höstkonferens, Borås 8 november 2012 Aina Svensson, OpenAccess.se, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Vad är open access? Fri tillgång till
Läs merHandledning för publicering av avhandlingar och andra vetenskapliga publikationer i DiVA
Handledning för publicering av avhandlingar och andra vetenskapliga publikationer i DiVA Innehållsförteckning Instruktion för att lägga in din avhandling i DiVA... 2 Publicera avhandlingen... 2 Publicering
Läs merHögskolebiblioteket vid Mälardalens högskola
Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2009 1 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Metod... 3 Redovisningen... 3 Antal svar... 4 Förhållandet mellan orterna... 4 Användarkategorier...
Läs merStudentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt.
Vem får registrera poster i DiVA Alla forskare och anställda vid Karlstads universitet bör registrera sina vetenskapliga publikationer i DIVA. Även tidigare anställda, t.ex. professor emeritus, som arvoderas
Läs merE-handeln 2014 SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE
E-handeln 2014 Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Denna undersökning är gjord av Silentium 11/12 17/12 2014. 1038 personer i varierande
Läs merSamarbetet inom forskningen ökar
VETENSKAP & KLINIK Studie av odontologisk vetenskaplig produktion Samarbetet inom forskningen ökar Gunilla Klingberg doc, Avd för pedodonti, Inst för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,
Läs merSammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.
Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan
Läs merForskning/Utbildning 2015
Familjen Kamprads stiftelse Familjen Kamprads stiftelse har till ändamål att stödja, stimulera och belöna utbildning och vetenskaplig forskning på ett sådant sätt att entreprenörskap, miljö, kompetens,
Läs merMetod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen
Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,
Läs merTEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING
TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The
Läs merYttrande om Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor"
Kungl. Vetenskapsakademien har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. The Royal Swedish Academy of Sciences has as its aim to promote the sciences and strengthen
Läs merVetenskaplig publicering funktioner, former och mätningar
Vetenskaplig publicering funktioner, former och mätningar Olle Persson Umeå universitet Presentation vid: Göteborgs UB 21 nov 2007 Publiceringens funktioner Science is Public Knowledge Ingen publicering,
Läs merVad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens
TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med
Läs merBibliometri & publiceringsstrategiska knep SOLD. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se
Bibliometri & publiceringsstrategiska knep SOLD Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Vad är bibliometri? Bibliometri är en uppsättning kvantitativa metoder som används för att mäta publikationer.
Läs merVisionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?
Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.
Läs merSKALPROBLEMET: Svenska publikationer och citeringar
Ulf Sandström 27 okt 07 Erik Sandström SKALPROBLEMET: Svenska publikationer och citeringar 1998 2005 I föreliggande rapport ställs frågan om det är möjligt att använda citeringsgraden som indikator på
Läs merInformationssökning i högskolebibliotekets databaser och på Internet
Informationssökning i högskolebibliotekets databaser och på Internet Tord Heljeberg tord.heljeberg@mdh.se 021-101641.www.mdh.se/bib Bibliotekets urval av litteratur Tryckt litteratur: sökbar via bibliotekets
Läs merUlf Sandström 2012-08-31 (version 2013-01-23) Beredningsorganisationens effekter på citeringsgrad och tvärvetenskap
Ulf Sandström 2012-08-31 (version 2013-01-23) Beredningsorganisationens effekter på citeringsgrad och tvärvetenskap Inledning 2009 införde forskningsrådet Formas en ny beredningsorganisation som innebar
Läs merEffektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter
Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter av Per Arvelius En hunduppfödare strävar efter att välja de avelsdjur som nedärver önsvärda egenskaper till valparna. Eftersom många egenskaper påverkas
Läs merMålområde: Forskning och högskoleutbildning Delårsrapport 2 per 31 augusti 2014 Aktuella händelser För en stark forskning I utredningen för en samlad forsknings- och utbildningsorganisation inom landstinget
Läs merSNABBGUIDE TILL NEWSDESK
SNABBGUIDE TILL NEWSDESK Kom igång snabbt och enkelt 1 Om Newsdesk... 1.1 Så här går det till... 1.2 Informationen kan du få på olika sätt... 2 Vad kostar det?... 2.1 Registrera dig... 3 Inloggning...
Läs merInternationell Ranking vid Göteborgs Universitet
Internationell Ranking vid Göteborgs Universitet Presentation vid Universitetsseminariet den 2 mars 2011 Sverker Lindblad & Mats Cavallin Kort presentation av rankinglistor Namn Rankingkonstruktör Datakällor
Läs merMått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken
Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken
Läs merVad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)
Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå
Läs merMotion, utbildningsutskottet
Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort
Läs merRolf-Allan Norrmosse. SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Paper presenterat vid konferensen
SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Rolf-Allan Norrmosse Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås SCB:s erfarenheter av digitalisering
Läs mer16/12/14. Samproduktion för tillväxt Resultat och effekter av forskningsfinansiering. Resultatrapport till KK-stiftelsen av DAMVAD
16/12/14 Samproduktion för tillväxt Resultat och effekter av forskningsfinansiering Resultatrapport till KK-stiftelsen av DAMVAD 2 SAMPRODUKTION FÖR TILLVÄXT RESULTAT OCH EFFEKTER AV FORSKNINGSFINANSIERING
Läs merUNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN QS 2015
UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN QS 2015 Resultat för Göteborgs universitet Magnus MacHale-Gunnarsson Analys och utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret PM 2015:03 Diarienummer V 2015/739 PM Introduktion
Läs merRekommendationer för användning av bibliometriska indikatorer i bedömning av enskilda forskares publikationer Dnr /
Forskningsstrategiska kommittén FOUU-SAMVERKAN Rekommendationer för användning av bibliometriska indikatorer i bedömning av enskilda forskares publikationer Dnr 2-1242/2013 Vid tolkning av en bibliometrisk
Läs merAtt bli DOCENT vid LiTH. Anvisningar, kommentarer och råd Lars Eldén (Tidigare versioner: Dan Loyd, Ulf Nilsson)
Att bli DOCENT vid LiTH Anvisningar, kommentarer och råd Lars Eldén (Tidigare versioner: Dan Loyd, Ulf Nilsson) LiTHs syn på docentkompetens Det ökar LiTH:s vetenskapliga kompetens inom grundutbildning,
Läs merFÖA110 Informationssökningsövningar frågor
FÖA110 Informationssökningsövningar frågor De här övningsfrågorna syftar till att du skall bli bekant med sökfunktionerna på bibliotekets webbsidor. Söka böcker och artiklar är förstås bra att kunna. Men
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs mertemaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden
temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA
Läs merYttrande avseende slutbetänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)
1 (5) YTTRANDE 2015-10-08 Dnr SU FV-1.1.3-2258-15 Handläggare: Anna-Karin Orsmark Hermansson Utredare Planeringsavdelningen Miljö- och energidepartementet Yttrande avseende slutbetänkandet Vägar till ett
Läs merKoF 07. Quality and Renewal An Overall Evaluation of Research at Uppsala University
KoF 07 Quality and Renewal 2007 An Overall Evaluation of Research at Uppsala University Syfte Identifiera starka forskningsmiljöer, både specialiserade och tvärvetenskapliga Allforskning i samtliga ämnen
Läs merSAMMANFATTNING... 2 UPPDRAGET... 3 DE 18 INDIKATORERNA... 6
Kvalitetsindex Universitetsbiblioteket 2015 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 UPPDRAGET... 3 DE 18 INDIKATORERNA... 6 1. Hur stor del av de tidskrifter och konferensbidrag som citerar MIUN:s forskning har UB?
Läs merSVERIGES UNIVERSITETS
SVERIGES UNIVERSITETS RAPPORT & HÖGSKOLEFÖRBUND 2000-04-06 Rekrytering till matematisk/naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Uppdraget Bristen på personer med naturvetenskaplig och teknisk bakgrund
Läs merMedelmånadshyra efter region och finansieringsform april 2010, euro/m 2. 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Åland Mariehamn Landskomm.
Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel. 018-25496 Boende 2010:2 16.12.2010 Hyresstatistik 2010 Medelmånadshyran i april var 8,35 euro per kvadratmeter Medelmånadshyran för de åländska hyresbostäderna var i april
Läs merRiktlinjer för fördelning av publiceringsincitament och forskningsanslag baserat på vetenskaplig publicering
Rektor BESLUT 2015-12-15 Dnr HS 2014/389 Riktlinjer för fördelning av publiceringsincitament och forskningsanslag baserat på vetenskaplig publicering Härmed fastställs Riktlinjer för fördelning av publiceringsincitament
Läs merSAMMANFATTNING... 2 UPPDRAGET... 3 DE 18 INDIKATORERNA... 6
Kvalitetsindex Universitetsbiblioteket 2016 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 UPPDRAGET... 3 DE 18 INDIKATORERNA... 6 1. Hur stor del av de tidskrifter och konferensbidrag som citerar MIUN:s forskning har UB?
Läs merLiten introduktion till akademiskt arbete
Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt
Läs merNÄR DU SÖKER FAKTA OM
Hersby gymnasium Biblioteket NÄR DU SÖKER FAKTA OM EN HJÄLP VID INFORMATIONSSÖKNING 1 Det första Du söker information i är förmodligen ett allmänt uppslagsverk, bara för att få en uppfattning om ämnet
Läs merRiktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.
Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning
Läs merSkriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10
Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till
Läs merNy dom kan ändra synen på människohandel
Ny dom kan ändra synen på människohandel Publicerad 2016-03-01 Par dömt till fängelse. En man och en kvinna har dömts för människohandel med en prostituerad trots att offret vare sig varit inlåst eller
Läs merTingsholmsgymnasiet är en modig och nytänkandeskola som kännetecknas av gemenskapoch trygghetoch utmärker sig genom kunskap och kompetens
Tingsholmsgymnasiet är en modig och nytänkandeskola som kännetecknas av gemenskapoch trygghetoch utmärker sig genom kunskap och kompetens Formalia Enkäter Öppna föreläsningar Stöd via sociala medier facebook.com/peter.t.ryden
Läs merVetenskaplig publicering
Seminarium anordnat av fakultetsrådet och fakultetsklubben vid Chalmers 2009-04-29. Vetenskaplig publicering Nya möjligheter för nätpublicering och granskning De vetenskapliga tidskrifterna har hundraåriga
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merHitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se
Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Stora Tänkare i tillämpad form Alla ämnen har sina Stora Tänkare, men inom vissa är
Läs merRektors strategiska makt i forskningen. NUS-seminar Trondheim 19.-21.8.2007 Jorma Sipilä Tammerfors universitet
Rektors strategiska makt i forskningen NUS-seminar Trondheim 19.-21.8.2007 Jorma Sipilä Tammerfors universitet Försiktigt framåt Utan pengar och allmän vetenskaplig auktoritet: kan rektorn ha makt i forskningen?
Läs merVETENSKAPLIG LITTERATUR
VETENSKAPLIG LITTERATUR Inge-Bert Täljedal Läkarprogrammet T2, 9 oktober 2013 Descrip)on: This book addresses the dangers of mixing business with academics. It shows that the very characteris:cs that made
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merÖvergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning
Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2010-01-26 2010/1 Övergång till utifrån föräldrarnas Ju högre föräldrarna har, desto mer troligt
Läs merPubliceringsanalyser vid Vetenskapsrådets analysenhet
Publiceringsanalyser vid Vetenskapsrådets analysenhet Calle Jacobsson, Staffan Karlsson, Daniel Wadskog Analysenheten, Avdelningen för forskningspolitiska frågor Vetenskapsrådets publikationsdatabas Grundmaterialet
Läs merÄr sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?
Inledning Som titeln antyder är syftet med den här undersökningen att ta reda på om svensk hälso- och sjukvård är jämställd. Det är en fråga som kan analyseras utifrån olika perspektiv, vilka i huvudsak
Läs merPolicy Brief Nummer 2011:1
Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett
Läs merUNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2015
UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2015 En analys av resultatet för Göteborgs universitet. Magnus MacHale-Gunnarsson, Analys och utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret PM 2015:04
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik/tillämpad matematik
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik/tillämpad matematik Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik vid MDH, 2007-06-14, och av utbildningsvetenskapliga
Läs merDiskussionsunderlag för introduktion av nyantagen doktorand
Diskussionsunderlag för introduktion av nyantagen doktorand Namn:... Syftet med detta underlag är att identifiera områden där s och s förväntningar inför doktorandstudierna skiljer sig åt. Det består av
Läs merNordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan
Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,
Läs merFrån kaos till ordning
Från kaos till ordning - uppbyggnaden av en ny bibliotekswebb för all vårdpersonal i Stockholms läns landsting Charlotte Åberg, Medicinska biblioteket, Danderyd sjukhus Tomas Kindenberg, Biblioteket, Karolinska
Läs merKunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier
Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet
Läs merVad är det frågan om En kort beskrivning av tjänsten. Den elektroniska jobbsökningen sker i följande steg:
Vad är det frågan om En kort beskrivning av tjänsten Vasa stads sommarjobb för ungdomar söks via jobbsökningsportalen Kuntarekry.fi. Kuntarekry.fi är en riksomfattande jobbsökningstjänst inom kommunbranschen
Läs merReferat från workshop om bibliometri inom humaniora, samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap
Referat från workshop om bibliometri inom humaniora, samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap av Jessica Rydén Den 19 december 2007 anordnade Vetenskapsrådet en workshop om bibliometri. Syftet var att
Läs merFörändring. Bibl andel av högskolans kostnader
Tabell 1. Kostnadsutveckling vid bibliotek resp högskola Bibliotekets totalkostnader (tkr) Högskolornas totalkostnader (tkr) 1997 2001 1997 2001 1997 2001 Chalmers tekniska högskola 45 779 51 899 13% 1
Läs merVad är Svensk nationell datatjänst och hur kan det bistå dig kring forskningsdata och datahantering?
Vad är Svensk nationell datatjänst och hur kan det bistå dig kring forskningsdata och datahantering? Mälardalens högskola Biblioteketskurs för doktorander Mattias Persson, Svensk nationell datatjänst,
Läs merRemissvar avseende betänkandet Ett steg vidare nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar (dnr S2014/1992/SFÖ)
Socialdepartementet 103 33 Stockholm 130226 Stockholm den 15 augusti 2014 Remissvar avseende betänkandet Ett steg vidare nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar (dnr S2014/1992/SFÖ)
Läs merLust till förbättring Team Hjortsjöskolan.
Lust till förbättring Team Hjortsjöskolan. Teamet: Mål: Teamet består av 6 personer verksamma på Hjortsjöskolan i Vaggeryd. De som ingår i teamet är Leif Jansson (Ma/No lärare år6) Karin Jakobsson (So-lärare
Läs merJämförelse mellan åldersstrukturen bland högskolans personal och bland sökande till Vetenskapsrådet
Datum 13 maj 214 Handläggare Stina Gerdes Barriere Jämförelse mellan åldersstrukturen bland högskolans personal och bland sökande till Vetenskapsrådet Inledning Vetenskapsrådet ska enligt sin instruktion
Läs merEnergikartläggning i stora företag
1 (13) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Innehåll Energikartläggning i stora företag... 1 - Frågor och svar... 1 Om detta dokument... 4 Definition
Läs merForskare & Handledare. 1. Inloggning
Forskare & Handledare 1. Inloggning Du använder samma inloggning till Forskningsdatabasen som till universitetets övriga system. OBS! Är du en extern handledare utan anställning på MIUN så använder du
Läs merVetenskapsrådet. Missiv 2009-07-14 111-2008-7887 (U2009/4353/F) Carl Jacobsson. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
2009-07-14 Handläggare Carl Jacobsson Diarienummer 111-2008-7887 (U2009/4353/F) Vetenskapsrådet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Missiv Enligt regeringsbeslut U2009/322/F (2009-01-29) fick Vetenskapsrådet
Läs merUniversitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013
UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013
Läs merSwePub Analys. Noden för publikationsdata i det svenska ekosystemet för forskningsinformation
SwePub Analys Noden för publikationsdata i det svenska ekosystemet för forskningsinformation Marja Haapalainen, projektledare för Vidareutveckling av SwePub Projektgruppen: Ulf Kronman, Jessica Lindholm,
Läs mer