Köp av verksamhet. kommuner och landsting

Transkript

1 Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 21

2 Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 21

3 Generella frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, tel Frågor om kommunsektorn besvaras av: Mona Fridell, tel Frågor om landstingssektorn besvaras av: Siv-Marie Lindquist, siv-marie.lindquist@skl.se, tel Sveriges Kommuner och Landsting, 211 ISBN Foto: Pia Nordlander Produktion: ETC Kommunikation

4 Förord Sveriges kommuner och landsting upphandlar allt mer verksamhet för att kunna genomföra sina uppdrag. Sveriges Kommuner och Landsting fortsätter att följa utvecklingen inom den del av ekonomin som handlar om kostnader för verksamheter som andra än den egna kommunen/landstinget driver för de egna innevånarnas del. Uppgifter om kommuner har hämtats ur den officiella nationella statistik en. Kostnadsuppgifterna är hämtade från SCB:s Räkenskaps sammandrag för åren Materialet utgår också från den verksamhetsindelning som följer utifrån SCB:s Räkenskapssammandrag. Kostnadsuppgifterna för landstingen är hämtade från landstingens Räkenskapssammandrag för åren Verksamhetsuppgifterna är hämtade från den enkätundersökning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör årligen (VI 2). Uppgifterna om privatläkare med ersättning enligt nationell taxa kommer från den enkätundersökning som årligen görs av SKL. I kommunerna har andelen köp av verksamhet ökat från 13 procent under 26 till 17 procent under 21. De pedagogiska verksamheterna står för den största andelen av köp av verksamhet, 49 procent under 21, medan vård och omsorgs andel uppgår till 41 procent. Under 21 levererade privata företag 85 procent av den köpta verksamheten och det är också de privata företag en som står för ökningen mellan 26 och 21. I landstingen är ökningen markant framförallt inom primärvården och tandvården. Ökningen är tydligast vad gäller köp från privata företag. Orsak en är framförallt införandet av vårdval i primärvården där de privata företagens andel ökar från 21 till 3 procent och den bolagisering, främst inom tandvården, som under de senaste åren genomförts i sektorn. Skriften har framarbetats av Olle Olsson och Lena Svensson Sektionen för demokrati och styrning, Mona Fridell Sektionen för ekonomisk analys, Siv- Marie Lindquist Statistiksektionen. Stockholm i november 211 Mats Kinnwall Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för ekonomi och styrning

5 Innehåll 6 Kapitel 1. Inledning 7 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet Definitioner 9 Kommunal verksamhet totalt 15 Pedagogiska verksamheter 21 Vård och omsorg 29 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet Definitioner 31 Hälso- och sjukvård samt regional utveckling 36 Hälso- och sjukvård 38 Primärvård 41 Specialiserad somatisk vård 47 Diagramförteckning

6 1 KAPITEL Inledning Sveriges kommuner och landsting 1 upphandlar allt mer verksamhet för att kunna genomföra sina uppdrag. Sveriges Kommuner och Landsting fortsätter att följa utvecklingen inom den del av ekonomin som handlar om omfattningen av kommunernas och landstingens kostnader för verksamheter som andra än den egna kommunen/landstinget driver för de egna inne vånarnas del. I kommunerna har andelen köp av verksamhet ökat från 13 procent under 26 till 17 procent under 21. De pedagogiska verksamheterna står för den största andelen av köp av verksamhet, 49 procent under 21, medan vård och omsorgs andel uppgår till 41 procent. Under 21 levererade privata företag 85 procent av den köpta verksamheten och det är också de privata företag en som står för ökningen mellan 26 och 21. I landstingen är ökningen markant framförallt inom primärvården och tandvården. Ökningen är tydligast vad gäller köp från privata företag. Orsak en är framförallt införandet av vårdval i primärvården där de privata företag ens andel ökar från 21 till 3 procent och den bolagisering, främst inom tandvård en, som under de senaste åren genomförts i sektorn. Not. 1. Med landsting avses landsting och regioner. Köp av verksamhet 6

7 2 KAPITEL Kommunernas köp av verksamhet Definitioner Som underlag har uppgifter som finns i den officiella nationella statistiken och som beskriver kommunernas marknadsanvändning används. Kostnadsuppgifterna är hämtade från SCB:s Räkenskapssammandrag för åren Materialet utgår också från den verksamhetsindelning som följer utifrån SCB:s Räkenskapssammandrag. > > Politisk verksamhet: stöd till politiska partier, revision och övrig verksamhet. > > Infrastruktur, skydd m.m.: fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring, näringslivsfrämjande åtgärder, turistverksamhet, gator och vägar, parkering, parker, räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd samt totalförsvar och samhällskydd. > > Fritid och kultur: stöd till föreningar, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsgårdar, bibliotek, stöd till kulturella föreningar och studieorganisationer, museum samt musik- och kulturskola. > > Pedagogisk verksamhet: förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, skolväsendet för barn och ungdom (inklusive förskoleklass) samt vuxenutbildning. > > Vård och omsorg: primärvård, hälso- och sjukvård, vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. I detta innefattas boende i särskilda boendeformer, sjukhem, hemtjänst, färdtjänst. Omsorg om psykiskt utvecklingsstörda ingår. Individ- och familjeomsorg omfattar kostnader för socialbidrag, institutions- och familjehemsvård, familjerätt, öppenvård och behandling. > > Särskilt riktade insatser: flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder. > > Affärsverksamhet: näringsliv och bostäder, kommunikationer samt energi, vatten och avfall. Köp av verksamhet 7

8 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet Kostnad Bruttokostnaden minskad med dels interna intäkter (intäkter från andra förvaltningar i kommunen) dels med intäkter från andra kommuner och landsting. Summa egentlig verksamhet En summering har gjorts av kostnaderna för den verksamhet som räknas till kommunernas egentliga verksamhet, det vill säga kommunernas totala verksamhet exklusive affärsverksamheten. När kostnader ställs i förhållande till totala kostnader är det summa egentlig verksamhet som avses. Köp av verksamhet Kommunens kostnader för entreprenad och köp av huvud- och stödverksamhet avser kostnader för köp där det finns avtal med en extern producent. Med en entreprenad menas en verksamhet eller delverksamhet av större omfattning. Köp av verksamhet är ett vidare begrepp än entreprenad. Hit räknas även verksamhet med extern producent grundat på peng- eller checksystem liksom köp från annan kommun, landsting eller staten. Försäljning till andra kommuner och landsting är exkluderade på riksnivån för att undvika dubbelredovisning av kostnaden. Begreppet entreprenad och köp av huvud- och av stödverksamhet definieras i den kommunala kontoplanen Kommun-Bas (konto 463 och 464). Följande grundläggande förutsättningar ska vara uppfyllda: 1. Avtal eller liknande överenskommelse om att bedriva viss verksamhet finns med en extern producent. 2. Verksamheten skulle annars ha utförts i egen regi. 3. Kommunen har huvudansvar för att tjänsterna erbjuds kommun invånarna (gäller för huvudverksamheterna). Privata leverantörer I begreppet privata leverantörer ingår föreningar och stiftelser (ideella och ekonomiska föreningar samt stiftelser och Svenska Kyrkan), privata företag (aktiebolag, handelsbolag eller enskilda företag) och enskilda personer (personliga assistenter, kontaktpersoner och familjehemsplaceringar). Offentliga leverantörer I begreppet offentliga leverantörer ingår kommunala företag, andra kommun er, landsting och stat. Köp av verksamhet 8

9 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet Kommunal verksamhet totalt diagram 1. Kommunernas köp av verksamhet miljoner kronor samt andel av totala kostnader. Köp av verksamhet Andel av total kostnad Miljoner kr 9 Procent Källa: SCB Kommunernas totala kostnader uppgick till 473,7 miljarder kronor under 21. Kostnaderna för köp av verksamhet uppgick till 79,9 miljarder kronor vilket motsvarar 17 procent av de totala kostnaderna. Andelen köp av verksamhet har ökat med 4 procentenheter mellan 26 och 21. Köp av verksamhet 9

10 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet diagram 2. Kommunernas köp av verksamhet fördelat per leverantör Privata leverantörer Offentliga leverantörer 7 Miljoner kr Källa: SCB De totala kostnaderna för köp av verksamhet har ökat från 52,4 miljarder kronor under 26 till 79,9 miljarder kronor under 21. Det är köp från priva ta leverantörer som ligger bakom nästan hela ökningen. Kostnaderna för köp från privata leverantörer har ökat från 44,6 miljarder 26 till 67,7 miljarder 21. I begreppet privata leverantörer ingår föreningar, privata företag som t.ex. aktiebolag och enskilda personer. I begreppet offentliga leverantörer ingår kommunala företag, andra kommuner, landsting och stat. Köp av verksamhet 1

11 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet diagram 3. Kommunernas köp av verksamhet fördelat per leverantör, procentuell andel av totala kostnader. Köp av verksamhet totalt Därav privata leverantörer 2 Procent Källa: SCB Under 26 utgjorde andelen köpt verksamhet 13 procent av kommunernas kostnader. Andelen har sakta men säkert ökat och under 21 uppgick den till 17 procent. Köpt verksamhet från privata leverantörer har ökat från 11 till 14 procent av de totala kostnaderna. Köp av verksamhet 11

12 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet diagram 4. Kommunernas köp av verksamhet 26 och 21 fördelat per verksamhet, miljoner kronor Miljoner kr Politisk Infrastruktur Kultur/fritid Pedagogisk Vård/omsorg Riktade insatser Källa: SCB De pedagogiska verksamheterna står för cirka 44 procent av kommunernas totala kostnader och har även störst summa för köp av verksamhet. Inom de pedagogiska verksamheterna köper kommunerna platser dels från varandra, dels från fristående huvudmän. Kommunerna köper också mycket verksamhet inom vård och omsorg. Köp av verksamhet 12

13 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet diagram 5. Kommunernas köp av verksamhet 26 och 21 fördelat per verksamhet, procentuell andel av verksamheternas kostnader Procent Politisk Infrastruktur Kultur/fritid Pedagogisk Vård/omsorg Riktade insatser Källa: SCB De pedagogiska verksamheterna har inte bara högst kostnad för köp av verksamhet utan det är även inom dessa verksamheter som andelen köp av verksamhet i förhållande till verksamheternas totala kostnader är högst och uppgick under 21 till nästan 19 procent. Det är inom infrastruktur och framförallt köp av räddningstjänst, som andelen köpt verksamhet ökat mest mellan 26 och 21, från 8,8 procent till 17,6 procent, vilket innebär en ökning med 8,8 procentenheter. Köp av verksamhet 13

14 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet diagram 6. Kommunernas köp från privata leverantörer 26-21, procentuell andel per organisationsform. Privata företag Föreningar och stiftelser Enskilda 8 Procent Källa: SCB Under 21 levererade privata leverantörer 85 procent av den köpta verksamheten. Av den verksamhet som levererades av privata leverantörer stod privata företag (aktiebolag, handelsbolag eller enskilda företag) för större delen, 78 procent, medan föreningar och stiftelser stod för 2 procent. Enskilda (t.ex. personliga assistenter, kontaktpersoner och familjehems placeringar) stod för resterande 2 procent. Företagens andel har ökat med 5 procent enheter sedan 26 medan föreningarnas andel har minskat med 4 procent en heter. Det är framför allt inom förskoleverksamhet, förskoleklass, flykting mottagande och arbetsmarknadsåtgärder som andelen köpt verksamhet har minsk at från föreningar för att istället öka hos privata företag. Köp av verksamhet 14

15 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet Pedagogiska verksamheter diagram 7. Pedagogiska verksamheter köp av verksamhet 26 och 21, miljoner kronor Miljoner kr Privata leverantörer Offentliga leverantörer Källa: SCB Kostnaderna för köpt verksamhet inom de pedagogiska verksamheterna har ökat med 12,5 miljarder kronor (47 procent) mellan 26 och 21. Det är framför allt kostnaderna för köp från privata leverantörer som ökar och det beror på att andelen barn och elever som går i fristående verksamheter ökar för varje år. Köp av verksamhet 15

16 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet diagram 8. Pedagogiska verksamheter köp från fristående anordnare 26 21, procentuell andel per organisationsform. Procent 8 Privata företag Föreningar och stiftelser Enskilda Källa: SCB Privata företag (aktiebolag, handelsbolag, enskilda företag) har under de senaste fem åren ökat sin andel av den av den köpta verksamheten från fristående anordnare inom de pedagogiska verksamheterna. Under 21 uppgick deras andel nästan till 7 procent. Andelen har i gengäld minskat för föreningar och stiftelser och uppgick under 21 till knappt 3 procent. Inom förskoleverksamheten är det dock ganska vanligt att kommunerna köper verksamhet från föreningar och stiftelser, t.ex. från föräldrakooperativ. Köp av verksamhet 16

17 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet diagram 9. Pedagogiska verksamheter köp av verksamhet 26 och 21 fördelat per delverksamhet, procentuell andel av delverksamheternas kostnader Procent Förskola Grundskola Gymnasieskola Källa: SCB Det var inom förskolan som etableringen av fristående alternativ började först och därmed är ökningstakten inte så snabb längre utan har ökat från 15 procent av verksamhetens kostnader 26 till 19 procent 21. Inom grundskolan går de flesta av eleverna fortfarande i den egna kommunens skolor och ökningen av andelen köp från andra huvudmän är relativ blygsam, från 11 procent av verksamhetens kostnader 26 till 14 procent 21. Det är inom gymnasieskolan som andelen köpt verksamhet är störst inom de pedagogiska verksamheterna och även ökningstakten är högst, från 24 procent 26 till 31 procent 21. Köp av verksamhet 17

18 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet diagram 1. Pedagogiska verksamheter andel barn och elever i verksamhet hos annan huvudman Förskola Grundskola Gymnasieskola 5 Procent Källa: SCB Liksom på kostnadssidan sker det inte så stora förändringar mellan åren i andelen barn i förskolan som väljer annan huvudman. I grundskolan är andel en elever hos annan huvudman ganska låg men andelen ökar med cirka 1 procentenhet per år. Det är framför allt inom gymnasieskolan som eleverna väljer skola hos annan huvudman (annan kommunal huvudman, fristående skola eller skola som drivs av landsting). En anledning till att andelen elever hos annan huvudman är högst i gymnasieskolan är att alla kommuner inte har en egen gymnasieskola. Det blir allt vanligare att två eller flera kommuner har samverkansavtal för att bland annat kunna erbjuda eleverna ett bredare utbud av utbildningar. Ökningen från 37 procent 26 till 45 procent 21 beror dock på att andelen elever i fristående skolor ökat. Andelen elever i annan kommun är tämligen konstant. Köp av verksamhet 18

19 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet diagram 11. Pedagogiska verksamheter andel barn och elever i verksamhet hos annan huvudman, per huvudmannatyp 21. Procent 1 Egen regi Annan kommun Fristående Landsting Förskola Grundskola Gymnasieskola Källa: SCB De flesta förskolebarn går antingen i en kommunal förskola i den egna kommunen eller i en fristående förskola. I grundskolan går fortfarande de flesta eleverna (87 procent av eleverna 21) i en grundskola i den egna kommun en. Cirka 1 procent av eleverna går i en annan kommuns skola och 12 procent går i en fristående skola. I gymnasieskolan är det endast 55 procent av eleverna som går i den egna kommunens gymnasieskola. Andelen elever i annan kommuns gymnasieskola uppgår till 2 procent och har varit ganska konstant under de senaste åren, liksom andelen elever i landstingsdrivna skolor (1 procent). Andelen elever i fristående gymnasieskola uppgår till 24 procent och andelen har ökat under de senaste åren. Köp av verksamhet 19

20 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet diagram 12. Pedagogiska verksamheter kommuner fördelade efter andel barn och elever hos annan huvudman (fristående och andra kommuner) 21. Förskola Grundskola Gymnasieskola 25 Antal kommuner (%) 6 1 (%) (%) 16 2 (%) (%) Källa: SCB Variationerna är stora mellan kommunerna när det gäller andelen barn och elever som väljer annan huvudman. I drygt 5 stycken (2 procent) av Sverige s 29 kommuner går inga barn i fristående förskola. Å andra sidan finns det en kommun där nästan alla barn går i fristående förskola. Det är förortskommunerna till Stockholm som har störst andel barn i fristående förskolor. Inom grundskolan är det främst elever i storstadsområdena och i större städer som väljer fristående skola eller annan kommuns skola. I nästan hälft en av kommunerna, i huvudsak glesbygdskommuner och mindre kommuner är andelen elever hos annan huvudman 5 procent eller lägre. I den kommun som har högst andel är det knappt hälften av eleverna som går i annan huvudmans skola. I gymnasieskolan är det, som tidigare nämnts, vanligt att eleverna väljer skola hos en annan huvudman. I 229 (knappt 8 procent) av kommunerna går mer än 3 procent av eleverna hos andra huvudmän. I 17 kommuner finns ingen egen gymnasieskola varför alla elever går hos annan huvudman. Det finns idag 55 kommunala gymnasieskolor, 489 fristående skolor och 21 skolor som drivs av landstingen. Antalet gymnasieskolor blir allt fler trots att antalet ungdomar i åldern år minskar kraftigt de kommande åren. Av totalt 1 15 gymnasieskolor är 67 nystartade under 21/211. Samtidigt har 28 gymnasieskolor lagts ner. Köp av verksamhet 2

21 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet Vård och omsorg diagram 13. Vård och omsorg köp av verksamhet 26 och 21, miljoner kronor Miljoner kr Privata leverantörer Offentliga leverantörer Källa: SCB Kostnaderna för köp av verksamhet inom vård och omsorg har ökat med 9,9 miljarder kronor (44 procent) mellan 26 och 21. Det är framför allt andel en köp från privata leverantörer som ligger bakom ökningen. Det kan delvis förklaras av införandet av lagen om valfrihetssystem, LOV (28:962). Från och med den 1 januari 29 finns möjligheten att med stöd av LOV skapa bra förutsättningar för att införa valfrihetssystem. Den omfattar all socialtjänst, inklusive insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS samt hälso- och sjukvård. LOV ger verktyg för att informera tänkbara leverantörer om möjligheten att leverera välfärdstjänster inom dessa områden och för hur man ska göra när man prövar om en leverantör ska godkännas. I oktober 21 såg beslutsläget för införande av LOV ut enligt följande: > > 68 kommuner har infört LOV > > 86 kommuner har beslutat om att LOV ska införas > > 33 kommuner utreder införande av LOV > > 25 kommuner har beslutat att inte införa LOV > > 78 kommuner utreder inte LOV Köp av verksamhet 21

22 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet Den vanligaste tjänsten inom valfrihetssystemet är hemtjänst och eftersom kostnaderna för hemtjänst endast står för en mindre del av de totala kostnaderna inom vård och omsorg har införandet av LOV inte påverkat statistiken så mycket ännu. I takt med att allt fler kommuner inför LOV kommer nog andelen köp av verksamhet att öka de närmaste åren. diagram 14. Vård och omsorg köp från privata leverantörer procentuell andel per organisationsform. Privata företag Föreningar och stiftelser Enskilda 1 Procent Källa: SCB Privata företag har under de senaste fem åren ökat sin andel av den köpta verksamheten från privata leverantörer inom vård och omsorg. Under 21 uppgick deras andel till 86 procent. Andelen för föreningar och stiftelser har minskat och uppgick under 21 till 11 procent, medan köp från enskilda också minskat något och uppgick till 3 procent under 21. Köp av verksamhet 22

23 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet diagram 15. Vård och omsorg köp av verksamhet 26 och 21 fördelat per delverksamhet, procentuell andel av delverksamheternas kostnader Procent Omsorg om äldre o funktionshindrade Missbrukarvård för vuxna Barn och ungdomsvård Övrig IFO inkl. familjerätt Källa: SCB Stor del av verksamheten för äldre och funktionshindrade utförs i egen regi. Andelen köpt verksamhet har dock ökat mellan 26 och 21, från 12 till 15 procent av de totala kostnaderna. Verksamheter som köps är bland annat korttidsvistelse för personer med funktionshinder, särskilt boende/annat boende för personer med funktionshinder och boende enligt LSS för barn/unga. Andelen köp av verksamhet för missbrukarvård för vuxna och barn- och ungdomsvård uppgick under 21 till drygt en tredjedel av de totala kostnaderna. Kommunerna köper institutionsvård och familjehemsvård för vuxna missbrukare och institutionsvård för barn och ungdomar. Inom missbrukarvården har dock andelen köpt verksamhet minskat mellan 26 och 21. Det kan förklaras av att kommunerna strävar efter att bygga upp öppna verksamheter istället för att köpa institutionsplatser. Köp av verksamhet 23

24 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet Äldreomsorg diagram 16. Äldreomsorg beviljade/beräknade hemtjänsttimmar, personer i särskilt boende och dygn i korttidsboende, andel per huvudmannatyp den 1 oktober 21. Enskild regi Kommunal regi 1 Procent Hemtjänst Särskilt boende Korttidsboende Källa: Socialstyrelsen Den vanligaste tjänsten inom valfrihetssystemet är hemtjänst. Trots det utförs större delen av verksamheten i kommunal regi. Vid mättillfället den 1 oktober 21 utfördes 81 procent av totalt beviljade/beräknade hemtjänstimmar inom äldreomsorgen av kommunal regi. Vid samma tillfälle var det nästan 94 personer i åldern 65 år och äldre som bodde permanent i särskilt boende. Andelen äldre personer i särskilt boende i kommunal regi uppgick till 81 procent. Drygt 8 1 personer i åldern 65 år och äldre erhöll korttidsvård och kommunernas andel av antalet dygn i korttidsboende i äldreomsorgen uppgick till 87 procent. Köp av verksamhet 24

25 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet Omsorg om funktionshindrade diagram 17. Omsorg om funktionshindrade ( 64 år) beviljade/beräknade hemtjänsttimmar, personer i särskilt boende och dygn i korttidsboende, andel per huvudmannatyp den 1 oktober 21. Enskild regi Kommunal regi 1 Procent Hemtjänst Särskilt boende Korttidsboende Källa: Socialstyrelsen Även när det gäller omsorg om funktionshindrade i åldern 64 år utfördes stor del (77 procent) av de cirka 516 beviljade/beräknade hemtjänsttimmarna per den 1 oktober 21 av kommunal regi. Av de 4 96 personer i åldern 64 år som bodde permanent i särskilt boende uppgick andelen boende i kommun al regi till 72 procent. Drygt 9 personer i åldern 64 erhöll korttidsvård. Kommunernas och enskild regis andelar av antalet dygn i korttids boende var nästan lika stora. Köp av verksamhet 25

26 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet Missbrukarvård diagram 18. Missbrukarvård Frivillig institutionsvård, andel beviljade vårddygn efter typ av vårdgivare Procent Offentlig vårdgivare Privat/enskild vårdgivare Privat/enskild delad med offentlig Källa: Socialstyrelsen Inom missbrukarvården för vuxna köper kommunerna bland annat platser för frivillig institutionsvård. Under 21 beviljades 7 44 personer cirka 797 vårddygn. Privata vårdgivare stod för 75 procent av de beviljade vårddygnen. Köp av verksamhet 26

27 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet Vård av barn och unga diagram 19. Barn- och unga med HVB-placering enligt SoL 26-21, andel per huvudman. HVB Enskild HVB Kommun eller landsting Procent Källa: Socialstyrelsen Huvuddelen av vård av barn- och unga på HVB-hem enligt SoL (Socialtjänstlagen) utförs av enskilda HVB-hem (hem för vård eller boende). Det totala antalet platser har ökat under de senaste åren i såväl enskild som kommun al regi. Under 26 beviljades drygt 1 92 barn och unga vård enligt SoL. Motsvarande siffra för 21 uppgick till 3 3. Större delen av ökningen har skett inom de kommun ala HVB-hemmen och därför har de enskildas andel av vården minskat från 78 procent under 26 till 53 procent under 21. Köp av verksamhet 27

28 Kapitel 2. Kommunernas köp av verksamhet diagram 2. Barn- och unga med HVB-placering enligt LVU 26-21, andel per huvudman. HVB Enskild HVB Kommun eller landsting Procent Källa: Socialstyrelsen Även när det gäller HVB-placeringar enligt LVU (lagen om vård av unga) utförs större delen av enskilda HVB-hem. Totalt antal platser har minskat något mellan 26 och 21. Under 26 beviljades drygt 82 barn och unga vård enligt LVU. Motsvarande siffra under 21 uppgick till 77. De enskildas andel har under de senaste åren varit tämligen oförändrad på strax över 8 procent. Köp av verksamhet 28

29 3 KAPITEL Landstingens köp av verksamhet Definitioner Kostnadsuppgifterna är hämtade från landstingens Räkenskapssammandrag för åren Verksamhetsuppgifterna är hämtade från den enkätundersökning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör årligen (VI 2). Uppgifterna om privatläkare med ersättning enligt nationell taxa kommer från den enkätundersökning som årligen görs av SKL. Vid andel av kostnader används nettokostnaden 2 som är det kostnadsbegrepp som används i landstingens Räkenskapssammandrag. Kostnaden för läkemedel inom läkemedelsförmånen är exkluderad. Materialet utgår från den verksamhetsindelning som följer utifrån VI 2. > > Primärvård: hälso- och sjukvårdsverksamhet som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser > > Specialiserad somatisk vård: hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård > > Specialiserad psykiatrisk vård: hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård > > Tandvård: allmäntandvård, kollektiv tandvård, specialisttandvård, sjukhustandvård inkl tandvård som ges vid övriga vårdinstitutioner samt tandtekniska laboratorier Not. 2. Samtliga kostnader med avdrag för samtliga intäkter vilket är den kostnad som landstingen ska finansiera med skatter, generella statsbidrag och finansnetto. Det innebär att kostnader för verksamhet som producerats till andra än den egna befolkningen och patientavgifter har räknats av. Köp av verksamhet 29

30 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet > > Övrig hälso- och sjukvård: verksamhet som inte relateras till vårdtillfälle eller besök ex. forskning, FoU, folkhälsoarbete, LSS och social verksamhet > > Regional utveckling: utbildning, kultur, trafik och infrastruktur och allmän regional utveckling > > Politisk verksamhet: landstingsfullmäktiges, landstingsstyrelsens och nämndernas möten och konferenser, landstingens revisorer samt bidrag till politiska partier och SKL 3 Med köpt verksamhet avses kostnader för köpt verksamhet till landstingens huvudsakliga verksamhet. I begreppet privata leverantörer ingår: > > Privata företag = alla företag förutom de som tillhör den egna landstingskoncernen, aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar, personalkooperativ samt personliga företag (t.ex. läkare med personligt företag) > > Ideella föreningar och stiftelser > > Hushåll och individer I begreppet offentliga leverantörer ingår: > > Andra landsting/regioner och landstingsägda bolag/företag > > Kommuner (inkl. Gotland) och kommunägda bolag/företag > > Statliga myndigheter och institutioner Not. 3. År 27 gjordes ett förtydligande i anvisningarna, kostnaderna ska avse administrationen för den politiska ledningsfunktionen (främst för politiska sekreterare) men inte sammanträdesadministration, nämndsekreterare och dylikt. Köp av verksamhet 3

31 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet Hälso- och sjukvård samt regional utveckling diagram 21. Landstingens köp av verksamhet 26 21, miljoner kronor samt andel av totala nettokostnaden. Köp av verksamhet Andel av total kostnad Miljoner kr Procent Källa: SCB VI 2 Ekonomistatistik Under 21 köpte landstingen verksamhet för drygt 41 miljarder vilket är drygt 21 procent av den totala nettokostnaden. Det var en ökning i löpande priser med 38 procent respektive 2,9 procentenheter mellan 26 och 21. Drygt 91 procent, 37 miljarder, av den köpta verksamheten avsåg hälso- och sjukvård. Köp av verksamhet 31

32 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet diagram 22. Landstingens köp av verksamhet fördelat på typ av leverantör. Privata leverantörer Offentliga leverantörer 3 Miljoner kr Källa: SCB VI 2 Ekonomistatistik Privata leverantörer stod 21 för mer än hälften (61 procent) av kostnaden för den köpta verksamheten i landstingen, motsvarande uppgift för 26 var 6 procent. Privata företag svarade för 59 procentenheter 21 (58 procentenheter 26) och ideella föreningar och stiftelser för resterande två båda åren. Köp av verksamhet från hushåll och individer var i stort sett obefintlig. När det gäller offentliga leverantörer köper landstingen främst från landsting och bolag inom den egna koncernen men väldigt lite från kommuner och kommunala bolag och nästan ingenting från staten. Kostnaden, i löpande priser, för köpt verksamhet från privata leverantör er har ökat med 4 procent och från offentliga leverantörer med 33 procent mellan 26 och 21. Köp av verksamhet 32

33 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet diagram 23. Landstingens köp av verksamhet 26 21, procentuell andel av totala nettokostnad. Totalt Därav privata leverantörer 25 Procent Källa: SCB VI 2 Ekonomistatistik Andelen köpt verksamhet har ökat från 18 procent 26 till 21 procent 21. Under samma period har den köpta verksamheten från privata leverantörer ökat från 11 till 13 procent. Köp av verksamhet 33

34 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet diagram 24. Landstingens köp av verksamhet 26 och 21 fördelat på verksamhet, miljoner kronor Miljoner kr Primärvård Somatisk vård Psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälsooch sjukvård Regional utveckling Politisk verksamhet Källa: SCB VI 2 Ekonomistatistik År 21 avsåg drygt 91 procent av den köpta verksamheten området hälsooch sjukvård, vilket i princip är oförändrat jämfört med 26 då motsvarande andel var drygt 9 procent. Kostnaderna för köpt verksamhet inom regional utveckling avser till 9 procent trafik i Stockholm och Region Skåne. Kostnader från centrala så kallade servicekostnader ingår i verksamheterna. Köp av verksamhet 34

35 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet diagram 25. Landstingens köp av verksamhet 26 och 21 fördelat på verksamhet, procentuell andel av totala nettokostnaden Procent Tandvård Primärvård Somatisk vård Psykiatrisk vård Politisk verksamhet Övrig hälso- och sjukvård Regional utveckling Totalt Källa: SCB VI 2 Ekonomistatistik Som framgår av diagram 25 är det främst inom primärvård och tandvård man ser en ökning när man tittar på andelen köpt verksamhet i förhållande till nettokostnaden. Orsaken till ökningen i primärvården är införandet av vårdval från och med 27 och i tandvården den bolagisering som genomförts de senaste åren. Köp av verksamhet 35

36 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet Hälso- och sjukvård I hälso- och sjukvård ingår verksamheterna primärvård, specialiserad somatisk vård, specialiserad psykiatrisk vård, tandvård och övrig hälso- och sjukvård (verksamhet som inte relateras till vårdtillfälle eller besök). Kostnader från centrala så kallade servicekostnader ingår i verksamheterna. I samtliga uppgifter ingår inte politisk verksamhet då definitionen ändrades 27 och verksamheten därmed inte är jämförbar mellan åren. diagram 26. Landstingens köp av verksamhet inom hälso- och sjukvård (exkl. politisk verksamhet) 26 21, procentuell andel av totala nettokostnaden. Totalt Därav privata leverantörer 25 Procent Källa: SCB VI 2 Ekonomistatistik Nettokostnaden för hälso- och sjukvården uppgick 21 till 178 miljarder kronor. Landstingen producerade själv 79 procent av verksamheten och köpte verksamhet för 21 procent eller 37 miljarder. Andelen köpt verksamhet inom hälso- och sjukvård har ökat från drygt 18 procent 26 till 21 procent 21 eller med 3 procentenheter. Köp från privata leverantörer ökade under samma period med 2 procentenheter och offentliga leverantörer står för resterande ökning. Köp av verksamhet 36

37 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet Inom offentliga leverantörer dominerar landsting och bolag inom den egna koncernen, de svarar för 97 procent av kostnaden för köpt vård från offentliga leverantörer. Bland annat är en stor del av den specialistiska vården i Stockholm lagd i bolag liksom tandvården i många landsting. På motsvarande vis står privata företag för merparten av den köpta verksamheten från privata leverantörer, cirka 96 procent, se diagram 27. diagram 27. Landstingens köp av verksamhet inom hälso- och sjukvård (exkl. politisk verksamhet) från privata leverantörer fördelat per organisationsform, andel i procent. Privata företag Ideella föreningar och stiftelser Hushåll och individer 1 Procent Källa: SCB VI 2 Ekonomistatistik Köpt verksamhet från privata leverantörer sker främst från privata företag och i någon mån från ideella föreningar och stiftelser men nästan ingenting från hushåll och individer. Köp av verksamhet 37

38 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet Primärvård Primärvård definieras som hälso- och sjukvårdsverksamhet som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Kostnader från centrala så kallade servicekostnader ingår. diagram 28. Landstingens köp av verksamhet inom primärvård fördelat på typ av leverantör. Privata leverantörer Offentliga leverantörer 12 Miljoner kr Källa: SCB VI 2 Ekonomistatistik Vårdvalsystemet startade i Halland 27 och infördes i Stockholm och Västmanland 28. Under 29 fick invånarna i bland annat Region Skåne och Västra Götalandsregionen rätt att välja vård. Sedan 1 januari 21 är vårdval i primärvården obligatorisk enligt hälso- och sjukvårdslagen. Vårdvalssystemet i primärvården innebar att ett stort antal privata ny etableringar genomfördes och man ser i diagram 29 att köpt verksamhet ökat stadigt mellan 26 och 21, främst från privata leverantörer. Landstingens köp av verksamhet från privata leverantörer har ökat från 6 miljarder 26 till 1,4 miljarder 21 vilket innebär en ökning med 72 procent. Under samma period har landstingens köp av verksamhet från offentliga leverantörer ökat med 12 procent. Köp av verksamhet 38

39 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet diagram 29. Landstingens köp av verksamhet inom primärvård fördelat på typ av leverantör, procentuell andel av totala nettokostnaden. Privata leverantörer Offentliga leverantörer 35 Procent Källa: SCB VI 2 Ekonomistatistik Andelen köpt verksamhet från privata leverantörer har ökat från 21 procent 26 till 3 procent 21, medan andelen från offentliga leverantörer har uppgått till 2 procent varje år. Drygt 93 procent av den köpta vården i primärvården 21 köptes från priva ta företag. Köp från landsting eller landstingsägda bolag svarade för 4 procent, från kommuner och kommunala bolag för drygt 2,5 procent och från ideella föreningar och stiftelser för mindre än 1 procent. Att den köpta vården från privata leverantörer ökar medför att även antalet vårdcentraler som drivs av annan vårdgivare än landstingen ökar. Köp av verksamhet 39

40 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet diagram 3. Antal vårdcentraler Annan vårdgivare Landstingsdriven 8 Antal vårdcentraler Källa: SKL VI 2 Verksamhetsstatistik Med vårdcentral avses anläggning för öppen hälso- och sjukvård som om fattar fler vårdaktiviteter än läkarvård till exempel sjuksköterskemottagning. År 21 fanns det vårdcentraler varav 4 procent eller 475 drevs av annan vårdgivare än landstingen. Mellan åren 26 och 21 har antalet vårdcentraler totalt ökat med 157 och antalet vårdcentraler som drivs av annan vårdgivare har ökat med 26 stycken. Det innebär att landstingsdrivna vårdcentraler verkar ha övergått till priva ta enheter eller lagts ned och att nya privata enheter har tillkommit under perioden. Antalet landstingsdrivna vårdcentraler har minskat med 6,5 procent mellan 26 och 21 medan antalet vårdcentraler som drivs av annan huvudman än landsting har ökat med drygt 77 procent under samma period. Köp av verksamhet 4

41 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet Specialiserad somatisk vård Specialiserad somatisk vård definieras som hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård. Kostnader från centrala så kallade servicekostnader ingår. diagram 31. Landstingens köp av verksamhet inom specialiserad somatisk vård fördelat per leverantör. Privata leverantörer Offentliga leverantörer Miljoner kr Källa: SCB VI 2 Ekonomistatistik Köp av verksamhet 41

42 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet diagram 32. Landstingens köp av verksamhet inom specialiserad somatisk vård fördelat per organisationsform. Privata företag Ideella föreningar och stiftelser Kommuner inkl. bolag Landsting inkl. bolag 7 Procent Källa: SCB VI 2 Ekonomistatistik Till skillnad från primärvården kommer den köpta verksamheten inom den specialiserade somatiska vården främst från offentliga leverantörer och då framför allt från landsting eller bolag inom den egna koncernen (62 procent) medan privata företag svarade för drygt 36 procent av den köpta verksamheten. Kostnaden för köp av verksamhet har ökat med 3 procent mellan åren 26 och 21. Störst ökning ser man för offentliga leverantörer med 38 procent medan ökningen för privata leverantörer var 18 procent under samma period. Under denna period har inga kända bolagiseringar skett inom den specialiserade somatiska vården som kan förklara ökningen för offentliga leverantörer. En förklaring kan vara att patienter får vård i annat landsting med anledning av att man inte klarar vårdgarantin i hemlandstinget. Det är framförallt köp av öppen somatisk vård som ökat, mellan 26 och 21 har den ökat med 43 procent mot 22 procent av köpt sluten vård. Sannolikt beror detta på att slutenvården huvudsakligen omhändertar patient er med svåra och allt mer komplexa vårdbehov samtidigt som den mindre resurskrävande vården överförs till öppen vård och att man stävar efter att utföra så mycket som möjligt i öppen vård. Man ser samma tendens inom den egenproducerade somatiska vården där öppen vård ökat med 2 procent och slutenvård med 12 procent under samma period. Köp av verksamhet 42

43 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet diagram 33. Landstingens köp av verksamhet inom specialiserad somatisk vård fördelat på typ av leverantör, procentuell andel av totala nettokostnaden. Privata leverantörer Offentliga leverantörer 14 Procent Källa: SCB VI 2 Ekonomistatistik Andelen köpt verksamhet från offentliga leverantörer har ökat från 11 procent 26 till 12 procent 21 medan andelen köpt verksamhet från privata leverantörer är oförändrad 8 procent. Man ser alltså inte samma ökning av köp av verksamhet inom den specialiserade somatiska vården som inom primärvården. Köp av verksamhet 43

44 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet diagram 34. Antal vårdplatser inom specialiserad somatisk vård Landstingsdriven Annan vårdgivare 25 Antal Källa: SCB VI 2 Verksamhetsstatistik Antalet vårdplatser, som rapporterats in till SKL via enkät, inom den specialiserade somatiska vården har mellan 26 och 21 minskat med 3 procent eller 657 vårdplatser. Minskningen har främst skett inom den egna produktionen, drygt 4 procent, däremot har vårdplatser hos annan vårdgivare ökat från till 1 1 år 21 eller med 26 procent. Ökningen kan till viss del bero på att fler enheter rapporterats in till SKL. Köp av verksamhet 44

45 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet diagram 35. Antal läkarbesök (1 -tal) i specialiserad somatisk vård 26 och Antal läkarbesök Landstingsdriven Annan vårdgivare Källa: SCB VI 2 Verksamhetsstatistik Antalet läkarbesök i den öppna specialiserade vården uppgick 21 till drygt 12 miljoner, av dessa producerades cirka 24 procent av en annan vårdgivare än landstingen. Antalet läkarbesök har ökat med 1,5 procent mellan 26 och 21. Antalet läkarbesök hos annan vårdgivare 21 var 2,9 miljoner, av dessa producerades 1,1 miljoner läkarbesök av privatläkare med ersättning enligt nationell taxa. Motsvarande uppgift för 26 var 3 miljoner respektive 1,1 miljoner läkarbesök. Köp av verksamhet 45

46 Kapitel 3. Landstingens köp av verksamhet diagram 36. Antal privata läkare i specialiserad somatisk öppen vård med ersättning enligt nationell taxa Antal läkare Källa: SKL Antalet privatläkare med ersättning enligt nationell taxa uppgick 21 till 1 53 vilket är en ökning med 1,7 procent sedan 26. Antalet privatläkare ökade stad igt mellan för att sedan minska med 3,6 procent mellan 29 och 21. Läkare med vårdavtal ingår inte i dessa uppgifter. Köp av verksamhet 46

47 Diagramförteckning 9 Diagram 1. Kommunernas köp av verksamhet Diagram 2. Kommunernas köp av verksamhet fördelat per leverantör Diagram 3. Kommunernas köp av verksamhet fördelat per leverantör, procentuell andel av totala kostnader 12 Diagram 4. Kommunernas köp av verksamhet 26 och 21 fördelat per verksamhet 13 Diagram 5. Kommunernas köp av verksamhet 26 och 21 fördelat per verksamhet, procentuell andel av verksamheternas kostnader 14 Diagram 6. Kommunernas köp från privata leverantörer Diagram 7. Pedagogiska verksamheter köp av verksamhet 26 och Diagram 8. Pedagogiska verksamheter köp från fristående anordnare Diagram 9. Pedagogiska verksamheter köp av verksamhet 26 och 21 fördelat per delverksamhet 18 Diagram 1. Pedagogiska verksamheter andel barn och elever hos annan huvudman Diagram 11. Pedagogiska verksamheter andel barn och elever hos annan huvudman 21 2 Diagram 12. Pedagogiska verksamheter kommuner fördelade efter andel barn och elever hos annan huvudman (fristående och andra kommuner) Diagram 13. Vård och omsorg köp av verksamhet 26 och Diagram 14. Vård och omsorg köp från privata leverantörer Diagram 15. Vård och omsorg köp av verksamhet 26 och 21 fördelat per delverksamhet 24 Diagram 16. Äldreomsorg beviljade/beräknade hemtjänsttimmar, personer i särskilt boende och dygn i korttidsboende den 1 oktober Diagram 17. Omsorg om funktionshindrade ( 64 år) den 1 oktober Diagram 18. Missbrukarvård Frivillig institutionsvård, andel beviljade vårddygn efter typ av vårdgivare Diagram 19. Barn- och unga med HVB-placering enligt SoL 26 21, andel per huvudman 28 Diagram 2. Barn- och unga med HVB-placering enligt LVU 26 21, andel per huvudman 31 Diagram 21. Landstingens köp av verksamhet Diagram 22. Landstingens köp av verksamhet fördelat på typ av leverantör 33 Diagram 23. Landstingens köp av verksamhet 26 21, andel av totala nettokostnad 34 Diagram 24. Landstingens köp av verksamhet 26 och 21 fördelat på verksamhet 35 Diagram 25. Landstingens köp av verksamhet 26 och 21 fördelat på verksamhet, procentuell andel av totala nettokostnaden 36 Diagram 26. Landstingens köp av verksamhet inom hälso- och sjukvård Köp av verksamhet 47

48 Diagramförteckning 37 Diagram 27. Landstingens köp av verksamhet inom hälso- och sjukvård från privata leverantörer fördelat per organisationsform 38 Diagram 28. Landstingens köp av verksamhet inom primärvård Diagram 29. Landstingens köp av verksamhet inom primärvård fördelat på typ av leverantör, andel av totala nettokostnaden 4 Diagram 3. Antal vårdcentraler Diagram 31 Landstingens köp av verksamhet inom specialiserad somatisk vård Diagram 32. Landstingens köp av verksamhet inom specialiserad somatisk vård fördelat per organisationsform 43 Diagram 33. Landstingens köp av verksamhet inom specialiserad somatisk vård fördelat på typ av leverantör 44 Diagram 34. Antal vårdplatser inom specialiserad somatisk vård Diagram 35. Antal läkarbesök i specialiserad somatisk vård 26 och Diagram 36. Antal privata läkare i specialiserad somatisk öppen vård med ersättning enligt nationell taxa Köp av verksamhet 48

49 Köp av verksamhet Sveriges kommuner och landsting upphandlar allt mer verksamhet för att kunna genomföra sina uppdrag. Sveriges Kommuner och Landsting fortsätter att följa utvecklingen inom den del av ekonomin som handlar om kostnader för verksamheter som andra än den egna kommunen/landstinget driver för de egna innevånarnas del. I kommunerna har andelen köp av verksamhet ökat från 13 procent under 26 till 17 procent under 21. De pedagogiska verksamheterna står för den största andelen av köp av verksamhet, 49 procent under 21, medan vård och omsorgs andel uppgår till 41 procent. Under 21 levererade privata företag 85 procent av den köpta verksamheten och det är också de privata företagen som står för ökningen mellan 26 och 21. I landstingen är ökningen markant framförallt inom primärvården och tandvården. Ökningen är tydligast vad gäller köp från privata företag. Orsaken är framförallt införandet av vårdval i primärvården där de privata företagens andel ökar från 21 till 3 procent och den bolagisering, främst inom tandvården, som under de senaste åren genomförts i sektorn. Beställ eller ladda ner på isbn Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 2 Telefon: