Timrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012

Transkript

1 Revisionsrapport KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012

2 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Genomförande 2 5. Inledning 3 6. Jämförelsetal Kommunprofil över ekonomi och verksamhet Personal och personalkostnader Nettokostnader för olika verksamhetsområden Skola och barnomsorg Äldre och funktionshindrade Individ- och familjeomsorg Kostnader jämfört med standardkostnader Finansiella nyckeltal 20

3 1. Sammanfattning KPMG har på uppdrag av s revisorer sammanställt jämförelsetal för Avsikten har bl.a. varit att få indikatorer på om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Det är viktigt att beakta att det kan finnas faktorer som kan vara relevanta vid en bedömning av helheten, men som inte var kända för oss vid analysen. Nedan framgår några av de iakttagelser som redovisas i rapporten. - Kommunens resultat har under 2012 förbättrats sedan 2011 och resultatet är 1197 kr (439kr) per invånare. Nettokostnaderna har ökat med 0,6 % (4,8 %) sedan föregående år samtidigt som skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning totalt sett ökat med 1,7 % (2,5 %). - s personalkostnader har ökat med 3,3 % (3,0 %) under 2012 men kostnaderna är lägre än referensgruppen. har färre antal årsarbetare än referensna och länet. - Vid jämförelse av kostnad per elev ser vi att kostnaden för en elev i förskola, grundskola och gymnasieskola liksom tidigare år är lägre i än i övriga grupper i jämförelsen. Vid jämförelse av kostnad per elev i förskoleklass i har kostnaden minskat med 31,4 % samtidigt som kostnaderna för främst gymnasieskolan men även grundskolan har ökat. Meritvärdet för åk 9 är oförändrat för 2012 jämfört med 2011 och mot övriga jämförelsegrupper ligger värdet likt föregående år lägre. - Kostnaden för äldreomsorg per invånare 65-w har ökat Jämfört med jämförelsegrupperna är dock kostnaderna lägre i Timrå än hos de övriga. - Andelen av befolkningen år som är arbetslösa och i konjunkturberoende program har ökat med 1,9 procentenheter i Timrå kommun jämfört med Detta trots att kommunen har väsentligt högre kostnader för arbetsmarknadsåtgärder än såväl riket, länet som referensgruppen. - Under 2012 har haft ett bättre resultat än Soliditeten (inkl. pensionsåtagande) har också förbättrats jämfört med föregående år. Den finansiella styrkan i Timrå är dock fortsatt lägre än såväl länet, riket som referensgruppen. 1

4 2. Bakgrund 3. Syfte s revisorer har beslutat att sammanställa nyckeltal och verksamhetsmått över kommunens verksamhet. Avsikten är att få indikatorer på om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Kommunens revisorer anser att olika former av nyckeltalsjämförelser är väsentliga. KPMG har av kommunens revisorer erhållit uppdraget att sammanställa denna rapport. Rapportens syfte är att: Sammanställa och analysera nyckeltal för. Jämföra kommunen med länet, riket samt andra liknande. 4. Genomförande Rapporten bygger framförallt på data från böckerna Vad kostar verksamheten i Din kommun avseende bokslut 2011 respektive 2012 som utges av Sveriges och landsting (SKL) tillsammans med Statistiska Central Byrån (SCB). Kompletterande uppgifter har hämtats från SCB, Kommunal personal 2012, statistik från Arbetsförmedlingen, Skolverket, Socialstyrelsen och Kolada (kommunanalysen). jämförs med motsvarande uppgifter beräknade för samma referensgrupp som tidigare år. Den består av Svedala, Ale, Lilla Edet, Vänersborg, Öckerö, Kungsör, Kramfors, Strömsund, Söderhamn och Lycksele. jämförs även med motsvarande uppgifter för Västernorrlands län (inklusive ) samt med riket som helhet. Vid beräkning av jämförelsetal för andra grupper har s.k. ovägt medelvärde använts, vilket innebär att hänsyn inte tas till nas storlek. Jämförelserna mot strukturkostnad avser jämförelse mot den kostnad som i skatteutjämningssystemet justeras med hänsyn till kommunens strukturella förutsättningar (t ex åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen mm), se avsnitt

5 Rapporten är upprättad av Fredrik Ström, civilekonom, under ledning av Tommy Eriksson, auktoriserad och certifierad kommunal revisor. 5. Inledning I rapporten redovisas nyckeltal inom flera områden. Vid alla former av nyckeltalsjämförelser är det viktigt att peka på skillnader som kan påverka nyckeltalen. Nyckeltalen speglar således ej hela sanningen. Därför är det viktigt att tolka nyckeltalen med beaktande av andra faktorer som kan vara relevanta vid en bedömning av helheten, men som inte är kända av oss vid analysen. Vi anser att det ändå är viktigt med olika former av jämförelser för att kunna få indikatorer på om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Vår uppgift har primärt varit att sammanställa nyckeltalen till kommunens revisorer. Revisorerna bedömer sedan om djupgranskning av något nyckeltal skall genomföras. 6. Jämförelsetal Siffror inom parentes avser 2011 om inget annat anges. Nyckeltalen avser kostnad per invånare om inget annat anges. Med kostnad avses, om inget annat anges, bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning av verksamhet till andra eller landsting. 3

6 6.1 Kommunprofil över ekonomi och verksamhet Tabell 1 (ovägda medelvärden) Referensgruppen Länets Rikets Antal invånare (Timrå antal och referensgruppen medelvärde) Andel invånare i olika åldrar (1/11), % 0-5 år 6,6 6,3 6,3 6,2 6,2 6,2 7,0 7, år 11,9 12,1 11,0 11,0 10,4 10,5 10,6 10, ,2 5,2 5,5 5,1 5,0 4,8 5,1 4, år 55,2 55,0 55,4 54,5 55,8 55,6 58,2 58,1 65- w år 21,1 21,5 21,9 22,4 22,6 22,9 19,1 19,3 Utdebitering, kr per skattekrona 33,33 33,33 32,75 32,75 33,37 33,37 31,55 31,60 därav till kommunen 22,34 22,34 22,15 21,97 22,38 22,38 20,73 20,59 Skatteunderlag, kr per invånare Skatteintäkter, kr per invånare Generella statsbidrag och utjämning, kr per invånare Verksamhetens kostnader, kr per invånare Verksamhetens nettokostnader, kr per invånare Resultat före extraordinära poster, kr per invånare Årets resultat, kr per invånare s skatteunderlag per invånare för år 2012, är liksom föregående år, lägre än referensgruppens. Kommunens skatteunderlag är även lägre än länet i genomsnitt och riket som helhet. Utdebiteringen per skattekrona är högre än både referensgruppen och riket. 4

7 Om vi ser till s skatteintäkt per invånare är den högre än referensgruppen och riket. Vad gäller de generella statsbidragen per invånare så är dessa lägre i Timrå i jämförelse med övriga grupper, se illustration i diagram A. Diagram A Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt verksamhetens nettokostnader (kronor per invånare) Generella statsbidrag och utjämning, kr per invånare Skatteintäkter, kr per invånare Verksamhetens nettokostnader, kr per invånare Referensgruppen Länets Rikets Verksamhetens nettokostnader per invånare för har ökat med 0,6 % jämfört med Referensgruppens ökning av nettokostnaderna för samma period uppgår till 1,5 %. s skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, har totalt sett ökat med 1,7 % (2,5 %) sedan Kommunens resultat per invånare uppgår till kr (439 kr) vilket beror på att kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökat mer än kommunens nettokostnader. 5

8 Det kommunalekonomiska utjämningssystemet består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Syftet är att skillnader i kommunalskatt i stort skall spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Verksamhetens nettokostnader i uppgår till 46491kr ( kr) vilket är lägre i jämförelse med referensgruppens kr ( kr). Av diagram B framgår hur skatteintäkterna och verksamhetens nettokostnader har utvecklats under senaste åren. Diagram B Utveckling av skatteintäkter resp verksamhetens nettokostnader (kr per invånare) Timrå, skatteintäkter Referensgruppen, skatteintäkter Timrå, verksamhetens nettokostnader Referensgruppen, verksamhetens nettokostnader Av diagrammet framgår att skillnaden mellan skatteintäkterna och verksamhetens nettokostnader per invånare har varit relativt lika mellan åren 2010 till Under 2012 har skatteintäkterna ökat med 2,1 % (2,8 %) medan nettokostnaderna har ökat med 0,6 % (4,8 %). 6

9 6.2 Personal och personalkostnader Personalkostnaderna är s enskilt största kostnadspost. I kommunen uppgår personalkostnaderna till 60 % (57 %) av verksamhetens kostnader 1. För referensgruppen uppgår motsvarande till 60 % (60 %). I diagrammet nedan illustreras hur personalkostnaderna förändrats i relation till verksamhetens nettokostnader mellan åren för Timrå kommun och referensgruppen. Utvecklingen av personalkostnaderna för följer väl referensgruppens personalkostnader för åren samtidigt som vi kan se att Timrå under 2006 och 2007 ökat personalkostnaden mer än referensgruppen och har ett nästan lika värde. Från 2008 och framåt understiger Timrås kommuns personalkostnader referensgruppens. Diagram C Utveckling av personalkostnader resp verksamhetens nettokostnader (kr per invånare) Timrå, personalkostnader Referensgruppen, personalkostnader Timrå, verksamhetens nettokostnader Referensgruppen, verksamhetens nettokostnader Under 2012 har s personalkostnader ökat med 3,3% (3,0 %) jämfört med Referensgruppens personalkostnader har ökat med 2,7 % (4,2 %) under samma period. Motsvarande siffra för länet är en ökning med 3,0 % (3,5 %) och för riket 3,2 % (2,8 %). 1 Nyckeltalet är hämtat från Vad kostar verksamheten i Din kommun? där nyckeltalet beräknas exklusive kostnader för affärsverksamheten. 7

10 Antalet årsarbetare 2012 uppgår till 74,1 (72,1) per invånare vilket är en ökning med 2,0 jämfört med För referensgruppen har en ökning skett med 0,4 och antalet årsarbetare uppgår till 78,1 (77,7) per invånare. Antalet årsarbetare per invånare för länet uppgår till 80,6 (80,9) och överstiger därmed s. Antalet årsarbetare i riket är 72,7 (72,2) vilket är lägre än s. Fördelningen av anställda kvinnor och män redovisas i nedanstående tabell: Tabell 2 (ovägda medelvärden) Referensgruppen Länets Rikets Antal årsarbetare i kommunen, per 1000 inv Män 58,8 60,9 62,7 63,3 65,4 65,4 57,6 58,0 Kvinnor 13,4 13,2 15,0 14,8 15,5 15,2 14,6 14,7 Samtliga 72,2 74,1 77,7 78,1 80,9 80,6 72,2 72,7 Personalkostnader, kr per invånare Diagram D Antal anställda per personalkategori och invånare (2012) Administration Vård och omsorg Rehab Socialt och kurativt Skola och barnomsorg Teknik Referensgruppen Länets Rikets 8

11 Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd mm Fritid och kultur Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Utbildning Äldre och funktionshindrade Individ och familjeomsorg Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet ABCD Av diagram D framgår att har fler anställda inom kategorin vård och omsorg än rikets och referensgruppen men färre anställda än länets. I kategorin skola och barnomsorg har kommunen flest anställda per invånare i hela jämförelsen. Det kan bl.a. bero på att s andel av invånare mellan 0 19 år uppgår till 23,6 %, vilket är högre än de andra grupperna i jämförelsen, se avsnitt Nettokostnader för olika verksamhetsområden Statistiken över nettokostnad per invånare avseende olika verksamhetsområden redovisas enligt följande fördelning: Diagram E Nettokostnader för olika verksamheter år 2012 Referensgruppen Länets Rikets 2 Uppgiften om äldre och funktionshindrade redovisas inklusive hälso- och sjukvård 9

12 Såsom framgår av avsnitt 6.1 har verksamhetens nettokostnader per invånare i ökat med 0,6 % (4,8 %). De största procentuella ökningarna avser utbildning 13,3% (1 784 kr), individ- och familjeomsorg 11,4% (328 kr) och fritid och kultur 7,7% (174 kr) Kommunen har 2012 inga verksamhetsområden där nettokostnaderna har minskat jämfört med Skola och barnomsorg I diagram E ovan framgår nettokostnaden per invånare för förskola respektive utbildning. Tabell 3 (ovägda medelvärden) Länets Rikets Referensgruppen Personaltäthet (elever/lärare) Grundskola 12,4 11,5 11,6 11,8 Gymnasieskola 11,1 9,6 11,1 12,1 Kostnad för skolform kr/elev Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Gymnasiefrekvens % 1) 80% 78% 80% 79% 79% 79% 77% 78% 1) Vid beräkning av gymnasiefrekvens har använts elever skrivna i kommunen. Uppgifterna om personaltäthet är hämtad från Skolverket och avser läsår och ej kalenderår. För 2012 har nyckeltalet personaltäthet omarbetats varför jämförelse med 2011 inte är möjlig. Antal elever per lärare är inom grundskolan för högre än för både referensgruppen, länet och riket som helhet. Detta ligger i linje med föregående år då personaltätheten mättes i enheten lärare/100 elever. Inom gymnasieskolan är personaltätheten lägre i än referensgruppen. Den ligger på samma nivå som länets men högre än rikets. 10

13 Diagram F Kostnad för olika skolformer kr per elev Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Referensgruppen Länets Rikets Vid jämförelse av kostnad 3 per elev i förskoleklass i har kostnaden minskat med 2,9 % eller 760 kr jämfört med Kostnaden är 41,6 % (41,6 %) lägre jämfört med referensgruppen, 54,3 % (48,6 %) lägre än länet och 52,4 % (50,9%) lägre än riket. Kostnaden per grundskoleelev är även lägre jämfört med samtliga jämförbara grupper, bl.a. 11,6 % (7,5 %) lägre jämfört med referensgruppen. Kostnaden per elev i gymnasieskola är 11,1 % (13,9 %) lägre i Timrå jämfört med referensgruppen. Kostnaden per gymnasieelev har dock ökat i Timrå under 2012 med kr motsvarande 17,3 % jämfört med Gymnasiefrekvensen i har under 2012 minskat med två procentenheter och uppgår därmed till 78 %, vilket är lägre än referensgruppen och länet men lika med riket som helhet. 3 Vid beräkning av kostnad per elev har samtliga intäkter för skolmåltider och lokaler tagits bort från bruttokostnaden. 11

14 Diagram G Kostnad per inskrivet barn 2012 Förskola Fritidshem Referensgruppen Länets Rikets Kostnaden per barn i fritidshem i understiger liksom tidigare år övriga grupper i jämförelsen medan kostnaden per barn i förskola är relativt lika mellan de i jämförelsen ingående grupperna. Tabell 4 (ovägda medelvärden) Timrå kommun Referensgruppen Länets Rikets Andel inskrivna barn Förskola, % av barn i åldern 1-5 år 86% 89% 81% 81% 85% 85% 80% 82% Fritidshem, % av barn i åldern 6-12 år 45% 45% 49% 49% 47% 48% 49% 51% Personatäthet (Antal barn/personal) 5,7 5,7 5,6 5,6 5,3 5,4 5,3 5,3 Kostnad per heltidsbarn i kommunal regi Förskola Fritidshem Av tabell 4 framgår att personaltätheten för förskolan i ligger på samma nivå som 2011 och att den är lägst bland jämförelsegrupperna. 12

15 Kostnaden per inskrivet barn i förskola är för kr, vilket är den lägsta siffran bland samtliga jämförelsegrupper. Kostnaden har minskat med kr eller -2,9 % vilket går emot övriga i jämförelsen som samtliga har ökade kostnader. Diagram H Kostnader för grundskola per elev och meritvärde årskurs Grundskola Meritvärde Timrå kommun Referens gruppen Länets Rikets Av diagram H kan vi utläsa kostnaderna per elev och meritvärdet för jämförelsegrupperna under Meritvärdet beräknas på de 16 bästa ämnesbetygen. Maximala värdet uppgår till 320 och betyget godkänd motsvaras av värdet 160. För hade eleverna i åk 9 ett meritvärde på 193 (193). Jämfört med 2011 är meritvärdet oförändrat och mot övriga jämförelsegrupper ligger värdet fortsatt klart lägre. 13

16 6.5 Äldre och funktionshindrade Andelen av s befolkning över 65 år var ,5 % (21,1 %). För riket var motsvarande andel ,3 % (19,1 %), länet 22,9 % (22,6 %) och referensgruppen 22,4 (21,9 %), se vidare tabell 1. Tabell 5 visar andelen invånare med hjälp i hemmet och andelen invånare som nyttjar särskilda boendeformer. Tabell 5 Referens gruppen Länets Rikets Andel inv med hjälp i hemmet, % 65-w år 8,1 10,9 11,5 10,1 10,7 11,3 11,5 11,2 Andel inv i särskilda boendeformer, % 65-w år 6,5 5,7 5,2 5,1 5,8 5,6 5,1 4,9 Kostnader för äldre och handikappomsorg Per invånare totalt Kostnad per invånare 65-w år,endast äldreomsorg Vi kan utläsa ur tabellen att har en lägre andel invånare med hjälp i hemmet än länet och riket men högre än referensgruppen. Kommunen har flest andel invånare i särskilda boendeformer jämfört med referensgruppen, länet och riket. Kostnaden för äldre och funktionshindrade per invånare i är lägst i jämförelsen. Kommunen har ökat kostnaden för äldre och funktionshindrade med 5,0 % (1,6 %) vilket är högre än referensgruppens kostnadsökning 4,0 % (3,8 %), länet 3,2 % (6,5%) och riket 3,3 % (3,1 %). 14

17 Av diagram I framgår att kostnaderna för äldre och funktionshindrade i sedan 2009 är lägre än samtliga grupper i jämförelsen. Diagram I Kostnad för äldre och funktionshindrade per invånare Referensgruppen Länets Rikets Diagram J Beviljade/beräknade hemtjänsttimmar per månad och person Referens gruppen Länets Rikets Diagram J illustrerar beviljade/beräknade hemtjänsttimmar per månad och person över 65 år med hemtjänst i ordinärt boende. Av diagrammet går att utläsa att ligger högre än referensgruppen och riket som helhet men lägre än länet. 15

18 Kostnaden för äldreomsorg per invånare 65-w är för jämförelsegrupperna högst i länets. har högre kostnader än både referensgruppen och riket som helhet. Andelen invånare i som är 65 år och äldre är lägre än i både referensgruppen och länet. Diagram K Kostnader för äldreomsorg och nöjdkundindex per invånare 65-w år Kostnad per invånare 65-w år,endast äldreomsorg Nöjdkundindex - äldreboende Nöjdkundindex - hemtjänst Timrå kommun Referens gruppen Länets Rikets Diagram K illustrerar hur kostnaden för äldreomsorg per invånare äldre än 65 år utvecklats mellan åren Kommunens kostnad har ökat med 2,8 % (-5 %) från föregående år. Riket har ökat sina kostnader med 5,1 % (-3,6 %). Referensgruppens ökning uppgår till 1,5 % (0,4 %) och länet 1,3 % (6,0 %). Diagrammet illustrerar även nöjdkundindex för äldreboende respektive hemtjänst för För 2012 finns inga uppgifter om nöjdkundindex då Socialstyrelsen valt att sluta med undersökningen. 16

19 6.6 Individ- och familjeomsorg Andelen av befolkningen år som är arbetslösa och i konjunkturberoende program har ökat med 1,9 procentenheter i Timrå kommun jämfört med Detta trots att kommunen har väsentligt högre kostnader för arbetsmarknadsåtgärder än såväl riket, länet som referensgruppen. s kostnader för individ- och familjeomsorg per invånare har ökat med 9,9 % (-2,5 %) och uppgår till kr (3 032 kr), vilket är lägre än referensgruppen men högre än övriga jämförelsegrupper. Timrå kommuns kostnad för ekonomiskt bistånd har fortsatt att öka med 16,8 % (13,8 %) och är högre än både referensgruppen, länet och riket. Kommunens kostnader för barn- och ungdomsvård har ökat 38 kr per invånare till 1397 kr, vilket är lägst bland jämförelsegrupperna. Tabell 6 (ovägda medelvärden) Referensgruppen Länets Rikets Barn- och ungdomsvård kr/inv Missbrukarvård för vuxna kr/inv Övrig vuxenvård kr/inv Familjerätt kr/inv Ekonomiskt bistånd kr/inv Summa individ och familjeomsorg % av befolkningen år arbetslösa och i konj. beroende program 8,8 10,7 6,6 8,5 8,9 10,7 6,3 8,3 Arbetsmarkn. åtgärder, kr/inv Kostnader Nettokostnader Kostnad minus intäkt för arbetsmarknadsåtgärder 17

20 Barn- och ungdomsvård kr/inv Missbrukarvård för vuxna kr/inv Övrig vuxenvård kr/inv Familjerätt kr/inv Ekonomiskt bistånd kr/inv ABCD Diagram L Individ och familjeomsorg kr/inv Referensgruppen Länets Rikets 18

21 6.7 Kostnader jämfört med standardkostnader Nedanstående tabell och diagram visar nas kostnader i relation till egna standardkostnader enligt det statliga utjämningssystemet. Standardkostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunen själv inte kan påverka, t ex åldersstrukturen och invånarnas sociala bakgrund. Av tabellen framgår att kommunens kostnader för barnomsorg, grundskola, gymnasieskola är förhållandevis låga jämfört med standardkostnaderna, samma förhållande rådde 2011och Tabell 7 (ovägda medelvärden) Referensgruppen Länets Barnomsorg 2,9 2,9 8,7 8,3 7,9 8,6 Grundskola -12,9-6,6 3,4 2,5 4,8 6,8 Gymnasieskola -1,7 0,1 7,8 10,1 6,6 7,6 Äldreomsorg 8,2 11,4 3,7 3,3 9,2 9,3 Individ och familjeomsorg 1,4 3,3 33,3 39,0 8,6 7,1 Diagram M 30,0 25,0 Kostnader jämfört med strukturkostnader ,0 15,0 10,0 5,0 Referens gruppen Länets 0,0-5,0 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ och familjeomsorg -10,0-15,0 19

22 6.8 Finansiella nyckeltal Verksamhetens självfinansieringsgrad beskriver, i procent, hur stor del av kommunens kostnader som finansieras genom avgifter, hyror och specialdestinerade statsbidrag etc. har en högre skuldsättningsgrad jämfört med referensgruppen, länet samt riket som helhet. Kommunen har under 2012 minskat verksamhetens självfinansieringsgrad och ligger därmed lägst i jämförelsen. Soliditeten i Timrå har ökat med en procentenhet till 32 %, men är liksom 2011 lägst bland referensgruppen, länets och riket som helhet. Tabell 8 (ovägda medelvärden) Referens gruppen Länets Rikets Verksamhetens självfinansieringsgrad Likvida medel/externa kostnader Balanslikviditet 1) % Soliditet i % Enligt balansräkningen Inkl. pensionsåtagande före Skuldsättningsgrad % Enligt balansräkningen Inkl. pensionsåtagande före

23 Diagram N Verksamhetens självfinansieringsgrad Referens gruppen Länets Rikets Diagram O Soliditet inkl pensionsåtagande före 1998, % Referensgruppe n Länets Rikets Så som framgår av diagram O så har s soliditet inklusive pensionsåtagande förbättrats från -41% till -35 % mellan 2011 och

24 Kommunens soliditet inklusive pensionsåtagande är betydligt lägre jämfört med såväl referensgruppen, länet som riket i helhet. KPMG, dag som ovan Tommy Eriksson Auktoriserad revisor och certifierad kommunal revisor Fredrik Ström Civilekonom 22