Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Dalarna

Transkript

1 PM 1 (6) Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Dalarna En dokumentation av skatteväxlingsberäkningen Måns Norberg

2 (6) Utjämningssystemet I Sverige har det sedan länge funnits en bred politisk uppslutning kring tanken att medborgarna bör ha tillgång till likvärdiga välfärdstjänster oavsett var i landet de bor. Men förutsättningarna att leva upp till denna målsättning är olika och i vissa fall mycket olika mellan kommunerna. För det första finns skillnader i beskattningsbara inkomster, vilket påverkar skatteintäkterna. För det andra finns skillnader i åldersstruktur, social och geografisk struktur, vilket påverkar behoven och kostnaderna. Det nuvarande systemet för kommunalekonomisk utjämning kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift, varav strukturbidraget numera ligger utanför det egentliga utjämningssystemet. Statligt bidrag utjämnar för skillnader i skatteinkomster För att utjämna för skillnader i skatteinkomster får de allra flesta kommuner och landsting ett statligt inkomstutjämningsbidrag. Bidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten per invånare och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av medelskattekraften i riket. Om den beskattningsbara inkomsten överstiger 115 procent av medelskattekraften uppstår istället en inkomstutjämningsavgift. För bidragsberättigade kommuner beräknas bidragen genom att multiplicera skillnaden mellan den egna och den garanterade skattekraften med 95 procent av medelskattesatsen i riket år För avgiftsskyldiga kommuner beräknas avgiften på motsvarande sätt utifrån 85 procent av medelskattsatsen. Vid beräkningen av bidraget eller avgiften tas också hänsyn till att uppgiftsfördelningen mellan kommuner och landsting i respektive län eftersom den varierar mellan länen. Huvudmannaskapsförändringarna under 1990-talet har främst handlat om att kommunerna har övertagit ansvaret från landstingen för flera verksamheter, t.ex. äldrevården. Förändringar i motsatt riktning, t.ex. beträffande kollektivtrafiken, har också förekommit. Detta har reglerats ekonomiskt med skatteväxlingar som inneburit att kommunerna har sänkt och landstinget höjt skatten på ett sätt som gjort huvudmannaskapsförändringen neutral för skattebetalarna i länet. Kostnadsutjämningen är mellankommunal Kostnadsutjämningen utjämnar för skillnader i åldersstruktur, etnicitet samt socioekonomiska och geografiska förhållanden. Den byggs enligt dagens system upp av tio delmodeller för kommunerna och fyra för landstingen varav de flesta avser verksamheter som till exempel barnomsorg, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Kollektivtrafiken hanteras i en gemensam utjämningsmodell för kommuner och landsting.

3 (6) För varje verksamhet som omfattas av utjämningen beräknas en standardkostnad för varje kommun/landsting. Summan av kommunens/landstingets standardkostnader blir kommunens/landstingets strukturkostnad. Om strukturkostnaden är högre än genomsnittet för riket får kommunen/landstinget ett bidrag motsvarande skillnaden mot riksgenomsnittet. Om strukturkostnaden är lägre än genomsnittet för riket anses kommunen/landstinget ha en gynnsam struktur och betalar därmed en avgift på motsvarande sätt. Kostnadsutjämningen är således till sin konstruktion helt mellankommunal. Utjämningsmodellen för kollektivtrafik Standardkostnaden för kollektivtrafiken beräknas länsvis med hjälp av variablerna gleshet, arbetspendling och tätortsstruktur. Därefter fördelas 50 procent till kommunerna och 50 procent till landstingen. För Stockholms län gäller dock att 60 procent av den beräknade kollektivtrafikkostnaden tillfaller landstinget. Inom respektive län ska fördelningen mellan kommunerna ske efter kommunernas andel av de totala kollektivtrafikkostnaderna i länet Kommunerna i länet kan i konsensus ansöka om en förändrad fördelning. Tanken är att fördelningen mellan kommunerna ska spegla fördelningen kommunernas faktiska nettokostnader. Över tid är har det dock varit mer regel än undantag att fördelningen i kollektivtrafikmodellen relativt kraftigt avviker från de faktiska kostnaderna. Kollektivtrafikkostnader Dalarna I tabell 1 redovisas kommunernas beräknade nettokostnader för länets kollektivtrafik 2017, som används i beräkningarna. SKL har inte haft något ansvar för att kvalitetssäkra kostnadsuppgifterna.

4 (6) Tabell 1 Kollektivtrafikkostnader (tkr) samt procentuell fördelning av kostnaderna år 2010 Alternativ 1 Alternativ 2 Tkr Kr/inv Tkr Kr/inv Vansbro Malung-Sälen Gagnef Leksand Rättvik Orsa Älvdalen Smedjebacken Mora Falun Borlänge Säter Hedemora Avesta Ludvika Summa kostnader Som nämnts ovan är det tänkt att standardkostnadsfördelningen mellan kommunerna ska ske efter kommunernas andel av kommunkollektivets kostnader i länet. I tabell 2 redovisas standardkostnadsfördelningens avvikelse från den faktiska kostnadsfördelningen. Tabell 2 Standardkostnadernas respektive kostnadernas procentuella fördelning Standardkostnad Nettokost alt 1 Nettokost alt 2 Avesta 6,0% 6,6% 7,1% Borlänge 13,5% 15,2% 15,6% Falun 29,5% 28,3% 31,9% Gagnef 2,6% 2,5% 1,3% Hedemora 5,0% 5,1% 4,8% Leksand 4,1% 4,2% 3,4% Ludvika 9,1% 9,1% 8,7% Malung-Sälen 3,1% 3,1% 2,7% Mora 7,2% 7,3% 7,6% Orsa 1,9% 1,8% 1,3% Rättvik 6,3% 5,6% 5,7% Smedjebacken 2,5% 2,7% 2,1% Säter 3,1% 3,2% 2,7% Vansbro 3,9% 3,4% 3,3% Älvdalen 2,2% 2,1% 1,8% Orsaken till de kommunvisa differenserna i resultaten nedan står att finna i avvikelserna mellan standardkostnadsfördelningen och nettokostnadsfördelningen i tabell 2 ovan.

5 (6) Skatteväxling Den skatteväxling som behövs för att kompensera landstinget ekonomiskt för övertagen verksamhet ska baseras på överförd kostnad, den uppräknade medelskattekraften i länet samt de ekonomiska effekter som förändringar i den länsvisa skattesatsen för med sig eftersom inkomstutjämningsbidragen reduceras för kommunerna när den länsvisa skattesatsen minskar. Beräkningen görs således utifrån att landstinget ska få täckning för de kostnader som ska tas över. Beräkningen görs på 2017 års skatter och utjämning, samt kostnader. Om övertagandet planeras ske 2018 kan en diskrepans uppstå, om kostnadernas utveckling skiljer sig markant från skatteunderlagsutvecklingen mellan 2017 och Alternativet hade varit att göra beräkningen utifrån en prognos på 2018, men givetvis byggs det då in andra osäkerheter i beräkningen. I tabell 3 nedan redovisas det ekonomiska utfallet för landstinget, kommunkollektivet samt de enskilda kommunerna om huvudmannaskapet för att kollektivtrafik i länet överförs till landstinget, givet beräkningsalternativ 1. Tabell 3 Ekonomisk utfall om landstinget blir ensam huvudman för kollektivtrafiken, alternativ 1, tusentals kronor Skatte- Inkomst- Justerad Netto- Utdebitering intäkt utjämning kost.utj kostnad Totalt Dalarna ,00 Summa kommun ,00 Vansbro ,04 Malung-Sälen ,01 Gagnef ,06 Leksand ,01 Rättvik ,02 Orsa ,04 Älvdalen ,02 Smedjebacken ,01 Mora ,01 Falun ,02 Borlänge ,02 Säter ,01 Hedemora ,00 Avesta ,01 Ludvika ,01 Skatteväxlingen i alternativt 1 innebär att kostnader motsvarande 309,8 miljoner kronor förs över till landstinget. Detta innebär en justering av skattesatsen, och den länsvisa skattesatsen, på 43 öre. Skattesatsen måste avrundas till hela ören, varför beräkningen inte går jämnt upp. Skillnader mellan kommunkollektiv och landstingets utfall beror på avrundningar i beräkningar av inkomstutjämningsbidraget. Som framgår av tabellen kommer Gagnefs kommun förlora mest på ett ändrat huvudmannaskap jämfört med utfallet i dagens system, motsvarande 6 öre på skatten.

6 (6) Det är dock inte helt rättvisande att tala om vinnare och förlorare i detta sammanhang. Orsaken till de kommunvisa skillnaderna står att finna i hur väl kostnadsutjämningen fångar upp nettokostnaderna. Att förlora i skatteväxlingen skulle i detta sammanhang innebära att kommunen är överkompenserad i dagens kostnadsutjämning. Tabell 4 Ekonomisk utfall om landstinget blir ensam huvudman för kollektivtrafiken, alternativ 2, tusentals kronor Skatte- Inkomst- Justerad Netto- Utdebitering intäkt utjämning kost.utj kostnad Totalt Dalarna ,00 Summa kommun ,00 Vansbro ,12 Malung-Sälen ,04 Gagnef ,15 Leksand ,04 Rättvik ,06 Orsa ,10 Älvdalen ,06 Smedjebacken ,03 Mora ,03 Falun ,05 Borlänge ,05 Säter ,04 Hedemora ,01 Avesta ,06 Ludvika ,02 Skatteväxlingen i alternativt 2 innebär att kostnader motsvarande 240 miljoner kronor förs över till landstinget. Detta innebär en justering av skattesatsen, och den länsvisa skattesatsen, på 33 öre. Skattesatsen måste avrundas till hela ören, varför beräkningen inte går jämnt upp.