Eckerö kommun PM juni 2016

Transkript

1 Eckerö kommun PM juni 216

2 Sammanfattning Eckerö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Stabila kostnader för grundskola per elev de senaste åren. 214 var kommunens kostnad per elev lägre än genomsnittet på Åland. Även kommunens kostnad för förskola per barn -6 år är lägre än genomsnittet på Åland. Kommunens kostnad för hemtjänst per hushåll är drygt 35 procent högre än genomsnittet bland Ålands kommuner. Låga lokalkostnader per invånare samt något färre anställda i kommunen per 1 invånare. Eckerö kommun har jämfört med genomsnittet för de åländska kommunerna förhållandevis hög soliditet och låg skuldsättningsgrad år 214. Skuldsättningen per invånare har minskar under mätperioden. Investeringarna per invånare har under de senaste åren däremot minskat och är 214 klart lägre än genomsnittet för Ålandskommunerna. 2

3 Innehåll Sida Verksamhet 5 Ekonomi 12 Befolkning 19 Näringsgeografi 23 3

4 Om nyckeltalen Metod och information PM:et innehåller jämförelser med Åland (genomsnitt av kommunerna), finska och svenska. Dessa grupper har valts för att på bästa sätt kunna jämföra en enskild kommuns kostnader/uppgifter. För Ålands genomsnitt används ett ovägt medelvärde av de 16 kommunerna. Finska : Kommun där mer än 95 procent av invånarna bor i glesbygd (egen definition). : Kommun med en tätortsgrad understigande 7 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer (2 kommuner), enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det finns skillnader i uppgiftsfördelning mellan åländska och finska kommuner gällande sjukvård och gymnasieutbildning. Källor: Ålands statistik och utredningsbyrå, Statistiska Centralbyrån (Sverige), Statistikcentralen (Finland) samt Finlands Kommunförbund. Växelkurs: 9,3 SEK = 1 euro Statistiken baseras på officiella uppgifter. Eventuella skillnader mellan år/kommuner kan därför behöva analyseras vidare i vissa fall. Exempelvis har antalet anställda påverkats av förändrad redovisning hos flera kommuner

5 Verksamhet 5

6 Grundskola, per elev Grundskolekostnaden per elev ökade mellan 21 och 212 för att sedan stabiliseras mellan år 212 och 214. År 214 uppgick grundskolekostnaden per elev till Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner är kostnaden per elev lägre i Eckerö kommun. Jämfört med finska och svenska är kostnaden per elev i grundskolan högre

7 Förskola, per barn -6 år Förskolekostnaden per barn -6 år ökade mellan 21 och 212 för att därefter stabiliseras mellan år 212 och 214. År 214 uppgick förskolekostnaden per barn till Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner är kostnaden per förskolebarn lägre i Eckerö kommun år 214. Även i jämförelse med svenska är kostnaden per barn i förskolan lägre (i svenska avses barn i åldern 1-5). Jämfört med finska är däremot kostnaden per förskolebarn -6 år högre år 214. Andelen förskolebarn av barn -6 år på Eckerö har legat något under genomsnittet för Åland, se diagram nedan. 8,% 7,% ,% 5,% 4,% 3,% 4 2,% 2 1,%,% Eckerö Genomsnitt 7

8 Hemtjänst, per hushåll Kostnaden för hemtjänst mätt i euro per hushåll sjönk mellan år 21 och 212 för att sedan vända och öka mellan 212 och 214. År 214 uppgick kostnaden för hemtjänst per hushåll till I jämförelse med genomsnittet för samtliga kommuner på Åland är kostnaden för hemtjänst per hushåll i Eckerö kommun ca 37 procent högre Jämfört med svenska är kostnaden för hemtjänst ca 22 procent lägre (i svenska mäts hemtjänstkostnaden per brukare) Andel hushåll med hemtjänst har legat något över genomsnittet för Ålands kommuner, men sjönk år 214, se bild nedan. 12,% ,% 2 8,% ,% 1 4,% 2,% 5,% Eckerö Genomsnitt 8

9 Åldringshem, per dygn Kostnaden för åldringshem mätt i euro per dygn ökade mellan 212 och 213. År 214 sjönk kostnaden till 235 per dygn. I jämförelse med genomsnittet för Ålands kommuner är kostnaden för åldringshem per dygn ca sju procent lägre på Eckerö. Jämfört med svenska är kostnaderna för åldringshem per dygn ca två procent lägre Andelen invånare 65 år och uppåt boende på åldringshem har legat under genomsnittet för Åland under hela mätperioden, se diagram nedan. 3 3,5% ,% 2 2,5% 2,% 15 1,5% 1 1,% 5,5%,% Eckerö Genomsnitt 9

10 Lokalkostnader, per invånare Lokalkostnaderna per invånare i Eckerö kommun mer än halverades 214 och uppgick då till 225 per invånare. Under perioden ökade lokalkostnaderna något. I jämförelse med genomsnittskostnaden bland Ålands kommuner och svenska är kostnaden lägre i Eckerö kommun. Genomsnittskostnaden i jämförelsegrupperna tar inte hänsyn till kommunens storlek

11 Antal anställda ,8 Antal 62,8 Antal per 1 inv ,3 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Antalet anställda i Eckerö kommun har varierat mellan 52 och 65 personer mellan 21 och 214. År 214 uppgick antalet anställda i kommunen till 52 personer, vilket är en minskning med 13 anställda sedan de högsta anställningstalen 213. Antalet anställda per 1 invånare följer ett liknande mönster, och minskade 214 från en klart högre nivå 213. Antal anställda per 1 invånare uppgick år 214 till 56 st. I jämförelse med genomsnittet för Ålands kommuner och med svenska är antalet anställda per 1 invånare lägre. Antalet anställda i kommunen påverkas av hur stor del av verksamheten som utförs i extern regi, exempelvis genom kommunalförbund. 11

12 Ekonomi 12

13 Soliditet 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 8% 76,1% 72,1% 73,1% 68,3% 7,% % Soliditeten i Eckerö kommun har ökat mellan år 21 och 214. År 214 uppgick soliditeten till 76,1 procent. I jämförelse med genomsnittet för Ålands 16 kommuner är soliditeten högre i Eckerö kommun år 214. Även jämfört med finska och svenska är soliditeten högre på Eckerö. 7% 6% 63% 57% 5% 45% 4% 3% 2% 1% % 13

14 Skuldsättning, per invånare Kommunens skuldsättning mätt i euro per invånare sjönk i Eckerö kommun mellan år 21 och 214. År 214 uppgick skuldsättningen per invånare på Eckerö till 136. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner, liksom för finska och svenska är skuldsättningen mätt per invånare lägre i Eckerö kommun år

15 Räkenskapsperiodens resultat som andel av intäkterna, procent 14,% 12,% 1,% 8,% 6,% 4,% 2,%,% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 12,7% 7,6% 5,% 5,5% 1,% ,4% 5,5% 2,5% Eckerö kommuns resultat som andel av intäkterna har varierat något mellan åren 21 och 214. År 214 uppgick resultatets andel till 5,5 procent av intäkterna. Det är en ökning jämfört med år 212 och 213. I jämförelse med genomsnittet för Ålands kommuner är resultatet som andel av intäkterna år 214 något lägre i Eckerö kommun. Jämfört med genomsnittet för finska och svenska är resultatandelen i förhållande till intäkterna högre i Eckerö kommun år % %,2% 15

16 Investeringar, per invånare Eckerö kommuns investeringar mätt i euro per invånare ökade mellan år 21 och 212 för att sedan sjunka mellan 212 och 214. År 214 uppgick kommunens investeringar till 134 per invånare. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner är investeringarna per invånare betydligt lägre på Eckerö år 214. Även i jämförelse med finska och svenska visar Eckerö en lägre investeringsgrad per invånare

17 Skattesats 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 18,25 18, 18, 18, 18,5 18,5 18, Skattesatsen sänktes med,25 procentenheter 211, till 18,. År 214 höjdes sedan skattesatsen till dagens nivå på 18,5 procent. Fastighetsskatten för annan bostad har legat konstant på,9 procent sedan 21 (se bild nedan). Även den allmänna fastighetsskatten har legat stabilt på,7 procent sedan år 21. Det finns ingen fastighetsskatt för stadigvarande bostad i Eckerö kommun. Fastighetsskatt, annan bostad Fastighetsskatt, allmän procent Fastighetsskatt, stadigvarande bostad 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1,,9,9,9,9,9,9,9,7,7,7,7,7,7,7,,,,,,,

18 Skatteintäkter och landsskapsandelar per inv. Skatteintäkter Landsskapsandelar Eckerö kommuns skatteintäkter mätt i euro per invånare har ökat sedan 21. År 214 uppgick skatteintäkterna per invånare till och landskapsandelarna till Jämfört med genomsnittet för Åland har Eckerö kommun något lägre skatteintäkter per invånare, men å andra sidan något högre landskapsandelar än genomsnittet för Åland. Eckerö kommun har lägre skatteintäkter per invånare än svenska. I jämförelse med finska har Eckerö dock något högre skatteintäkter per invånare Eckerö kommun tar emot klart mindre landskapsandelar per invånare än finska. I jämförelse med svenska tar Eckerö kommun emot något mer landskapsandelar per invånare : Generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Beräkningen baseras på växelkursen 1 EUR = 9 SEK. Skatteintäkter Landsskapsandelar 18

19 Befolkning 19

20 Befolkningsutveckling Folkmängden i Eckerö kommun ökade något under 211 för att sedan minska och plana ut mellan 211 och 215. Prognosen visar en ökning på 11 personer Utfall Prognos - ÅSUB bas Eckerö Åland 2,5% 2,% Eckerös befolkningsstruktur visar att andelen invånare -45 år är något lägre än för hela Åland. Andelen invånare 45 år och uppåt är något högre på Eckerö jämfört med hela Åland. 1,5% 1,%,5%,% 2

21 Försörjningskvot,9,8,7,6,5,4,3,2,1, ,6 112,6 111,2 11,3 114,9 118,3 111,2 115,2 116,2 19,9 Utfall Prognos - ÅSUB bas Försörjningskvot Unga Gamla Försörjningskvoten (ålder, bild till vänster) för Eckerö kommun har ökat sedan 21, se bilden till vänster. Ökningen förklaras främst av att andelen äldre i befolkningen har ökat. Prognosen visar att försörjningskvoten fortsätter öka. Den prognosticerade ökningen förklaras av en ökande andel äldre invånare. Den ekonomiska försörjningskvoten (bild till höger) definieras som icke-arbetande per 1 sysselsatta. Den ekonomiska försörjningskvoten har fluktuerat något sedan 25 och uppgick år 214 till 19,9, vilket är det lägsta värdet under mätperioden. Under hela mätperioden har den ekonomiska försörjningskvoten överstigit 1 vilket innebär att andelen av befolkningen som är sysselsatta i arbete på Eckerö har varit lägre än andelen som inte är sysselsatta i arbete. 21

22 Försörjningskvot 9,% 8,% 7,% 6,% 6,9% 65,3% 78,7% 73,7% Försörjningskvoten (ålder) 214 i Eckerö kommun uppgår till 6,9 procent år 215. Det är lägre än genomsnittet för Åland. Finska och svenska har en högre genomsnittlig försörjningskvot i jämförelse med både Eckerö och Åland. 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% 22

23 Näringsgeografi 23

24 Pendlingsmönster Finström; 3,3% Saltvik;,7% Sund;,7% Lemland;,5% Vårdö;,2% Hammarland; 4,9% 42,7 procent av invånarna i Eckerö kommun har sin arbetsplats inom kommunens geografiska gränser. Det vanligaste arbetspendlingsmålet bland Eckerös kommuns invånare är Mariehamn, dit 37,5 procent av invånarna pendlar till sitt arbete. 9,6 procent pendlar till Jomala och 4,9 procent till Hammarland. Jomala; 9,6% Eckerö; 42,7% Resterande 5,3 procent av de arbetande Eckeröborna pendlar till kommunerna Finström, Saltvik, Sund, Lemland och Vårdö. Mariehamn; 37,5% 24

25 Arbetslöshet 6,% 5,% 4,% 4,8% 4,7% 4,4% 4,2% 3,8% 4,3% Arbetslösheten i Eckerö kommun minskade från 4,8 procent 21 till 3,8 procent ökade dock arbetslösheten igen och uppgick till 4,3 procent. I jämförelse med Åland i genomsnitt har Eckerö kommun något högre arbetslöshet. 3,% Jämfört med de finska na är däremot arbetslösheten i Eckerö kommun klart lägre. 2,% Arbetslösheten är i nivå med den i de svenska na. 1,%,% 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % ,3% 3,4% 16,4% 4,3% 25