Kommunutredningen 2016
|
|
- Viktoria Gustafsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arbetsmaterial Kommunutredningen Fördjupad analys- Långsiktig finansiell analys
2 Uppdrag hela projektet Uppdrag: Förslag på tre alternativa kommunstrukturer Förslag 1 Åland en kommun ( givet) Förslag 2 4 kommuner ( genom analys) Förslag 3 7 kommuner (workshops) Ska beskrivas ur sju olika perspektiv Perspektiv 1. Hållbar samhällsutveckling och fysisk planering 2. Närhet och tillgänglighet 3. Demokrati, transparens och delaktighet 4. Kvalitet, kompetens och verksamhetsutveckling 5. Integritet, rättssäkerhet och jämlikhet 6. Ekonomisk bärkraft och effektivitet inklusive försörjningskvoten 7. Skärgårdens särskilda behov Kommunutredningen nov 2
3 Fördjupad analys - långsiktig finansiell analys Kommunala kostnader och intäkter analyseras för de tre alternativen samt utgångsläget med 16 kommuner på 5, 15 och 20 års sikt. I föreliggande version finns inte investeringar och kassaflöden med. Föreliggande är en delrapport i arbetet och är att anse som arbetsmaterial. Det innebär att i slutversionen kan ytterligare analyser, beräkningar och jämförelser att tillkomma. I denna version görs beräkningar av finansiella gap enbart i procent. I slutversionen kommer de finansiella gapen även att presenteras i euro. En kalkyl om effektiviseringar av förvaltnings- och grundskolekostnader beräknas för de nya alternativen och tas med i framtida kostnadsberäkningar. Försörjningskvoten presenteras för de tre alternativen. Vi utgår i våra kalkyler från att det nya förslaget till landskapsandelar införs 2015 samt att effektiviseringsmöjligheter inom grundskolan och förvaltning genomförs under 5 år från Med förvaltningskostnader avses kostnaderna för ledning (politisk och tjänstmanna) och styrning samt kringkostnader av kommunen och de stora nämnderna. Se bilaga för detaljerad definition. Kommunutredningen nov 3
4 Tillvägagångsätt, förutsättningar och avgränsningar Kommunutredningen nov 4
5 Bostadsbyggande Flyttning efterfrågar BEFOLKNING genererar * Födda Döda OMVÄRLDEN KOMMUNAL SERVICE Förskola, äldreomsorg, skola, teknisk försörjning, parker, fritid och kultur, miljö- och samhällsskydd etc. REGERING påverkar genererar DRIFTKOSTNADER INVESTERINGAR genererar SKATTER, BIDRAG AVGIFTER påverkar påverkar påverkar FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Kommunutredningen nov 5
6 Tillvägagångssätt, förutsättningar och avgränsningar använder en metod för framskrivning som genomförts i 30 svenska kommuner. Se bild 5. Framskrivningen tar sin utgångspunkt i ÅSUB:s befolkningsprognos (basscenario) framtagen 2015 och som sträcker sig till. I denna ligger bland annat antagande om dödstal och födelsetal från Statistikcentralen samt historiska data för in- och utflyttning. Den framtida underliggande efterfrågan av kommunal verksamhet uppskattas genom en demografisk framskrivning givet befolkningsutvecklingen och givet ett konstant utnyttjandemönster av kommunernas tjänster. Utifrån kommunernas redovisade kostnader 2014 beräknas de olika åldersgruppernas genomsnittliga nyttjande och kostnad för de olika verksamheterna fram. De framräknade prislapparna skrivs sedan fram med utvecklingen av de olika åldersgrupperna enligt kommunens befolkningsprognos. Kommunens framtida kostnader räknas om i löpande priser med hjälp av ett genomsnitt av ÅSUB:s prisindex för den kommunala basservicen som beräknats till 3,5 procent per år. Mot dessa kostnader ställs en beräkning av kommunens framtida intäkter från skatter och landskapsandelar. En BNP- utveckling på 2 procent antas och skatteunderlaget förväntas årligen öka mellan 3 och 4 procent. Samfund- och fastighetsskatten antas öka i takt med BNP. Alla skattesatser antas vara oförändrade under perioden. I beräkningarna ingår det nya förslaget till landskapsandelar som finns beskrivet i bild 7 och 8. I beräkningarna börjar förslaget att slå igenom från Landskapsandelarna tillåts öka i takt med lön, pris och demografi. Detta innebär att de förmodligen kommer ta en ökad andel av Landskapsregeringens framtida resurser. har således inte ändrat ersättningsgraden i systemet. I beräkningarna ingår inte investeringar. Intäkter och kostnader läggs ihop och finansiella gap redovisas för kommunerna i de tre alternativen samt utgångsläget med dagens befintliga kommuner. Till analysen kalkyleras en möjlig effektivisering för minskade förvaltningskostnader och grundskolekostnader för de första åren med start Se närmare beskrivning i bild 9,10 och 11. De finansiella gapen för alternativen analyseras och jämförs. Kommunutredningen nov 6
7 Det nya landskapsandelssystemet Ej beslutat men beräknas träda i kraft. Systemet innehåller sex delar: 1. Skattekomplettering 2. Kalkylerad landskapsandel grundskola socialvård 3. Kostnadsutjämning och LS-andel för särskilda verksamhetsområden 4. Skärgårdstillägg 5. Främjande av fritid och bibliotek, såsom idrott, kultur samt Medis-verksamhet 6. Samarbetsstöd/samgångsstöd Kommunutredningen 1. Skattekompletteringen utjämnar skillnader på inkomstsidan mellan kommuner. Dessa skillnader uppstår i beskattningsbar inkomst och samfundsskatter. Skillnaderna är rätt stora mellan de åländska kommunerna. Därför föreslås skattekompletteringen utgöra ca procent av totala utdelningen i LSsystemet. Genom att ge skattekompletteringen en stor vikt så skapas möjligheter att förändra kostnadsstrukturer, då inte dessa låses fast i en alltför hög kostnadsutjämning. Det kan även ses som att detta skapar en gemensam målbild för hela Åland att öka skattebasen. Skattekompletteringen är utformad så att en kommun inte kan påverka sin andel av skattekompletteringen positivt genom att förändra sin skattesats. 2. Kalkylerad landskapsandel, ersättning för grundskola sker enligt invånarantal i åldersgruppen Därtill får kommuner med lägre invånarantal i åldersgruppen högre ersättning per invånare, samtidigt som systemet ger mer pengar för varje person till i denna åldersgrupp som kommunen får. Kalkylerad landskapsandel, ersättning för socialvård sker i förslaget enligt olika kalkylerade grunder. Områdena inom socialvård som ges ersättning för är äldreomsorg och barnomsorg. De kalkylerade grunderna är högre för äldre befolkning i flera åldersgrupper från 65+ samt befolkning i åldern 0-6. Samma ersättningsgrad gäller för alla kommuner utom för skärgårdskommuner. nov 7
8 Om kommunal utjämning och vad händer på Åland Det nya åländska landskapsandelssystemet (LSsystemet) ska liksom det nuvarande fördela ekonomisk ersättning för den verksamhet som lagstiftaren ålägger kommuner. Andelar ges på kalkylerade grunder och systemet utjämnar förutsättningar mellan kommuner för att alla kommuner ska ha möjlighet att producera en likvärdig service. Landskapsandelar kan även ges på basen av politiska mål, för att främja en viss typ av region eller annan målsättning. Följden blir att systemet anpassas för nuvarande struktur. Bygger man inte in några incitament kan systemet därmed bli konserverande. Vissa delar i systemet kompenserar för litenhet och/eller geografisk utsatthet. Vid beräkningar på nya kommuner kan man behandla dessa komponenter på två sätt. 1. Den nya kommunerna får tillgodoräkna sig samtliga befintliga intäkter dvs. man behandlar den nya kommunen som summan av tidigare kommuner i denna del. 2. De nya kommunerna får intäkter utifrån den nya kommunernas struktur. De totala intäkterna från landsskapsandelarna kan bli mindre totalt sätt. I de kommande kalkylerna har vi valt metod 1. Detta innebär i utgångsläget inga minskade utbetalningar för landsskapsregeringen. En beräkning enligt metod 2 hade gett minskade utbetalningar men samtidigt mindre pengar till kommunerna. Kommunutredningen nov 8
9 Effektiviseringskalkyler av förvaltnings- och grundskolekostnader Skillnaderna i verksamhetskostnader är stora bland kommunerna på Åland. Med färre kommuner finns möjligheter till effektiviseringar genom att till exempel bedriva grundskola med färre och större enheter. Vår bedömning är att möjligheterna till att kalkylera möjliga effektiviseringar är mest gynnsamma inom förvaltning och grundskolan framför exempelvis äldreboenden där det finns få enheter. Historiska kostnadsdata, som inrapporterats till ÅSUB av respektive kommun, visar att skillnaderna mellan kostnaderna för förvaltning per invånare och grundskola per elev är stora mellan kommunerna. En kommun med högt antal invånare har låga förvaltningskostnader jämfört kommuner med få invånare. Se bild 10.På samma sätt är grundskolekostnaderna per elev klart lägre där elevantalet är stort. Se bild 11. I kalkylen av vilka möjligheter som finns till effektiviseringar inom grundskolan och förvaltningskostnader har två funktioner skattats med hjälp av regressionsanalys med det historiska kostnadsdatat. De två funktionerna används för att kunna göra bedömningar av vilken potential till effektiviseringar som finns vid nya kommunstrukturer och skall ses som räkneexempel. För att genomföra faktiska effektiviseringar krävs naturligtvis politiska beslut om att exempelvis att driva färre och större grundskolor. Effektiviseringarna fördelas i kalkylerna på de fem första åren med start Kalkylen slår igenom i form av lägre framtida förvaltnings- och grundskolekostnader som därmed påverkar det finansiella gapen i de nya kommunalternativen. I sjukommunsalternativet beräknas ingen effektivisering förvaltnings- och grundskoleeffektivisering för Jomala och Mariehamn eftersom kommunerna behålls enligt dagens kommunstruktur. Kommunutredningen nov 9
10 Effektiviseringsfunktion av förvaltningskostnader Samband mellan förvaltningskostnader och folkmängd y = -224,5ln(x) , Sambandet för förvaltningskostnader euro per invånare (y) och folkmängd (x) ser ut som följer: y = -224,5ln(x) ,4 Kalkylen har gjorts med kommunernas redovisade kostnadsdata för Tolkningen av ekvationen är att kostnaden för förvaltningskostnader per inv uppgår till = -224,5 * ln(folkmängden) , Kalkylen visar att ju fler invånare en kommun har desto lägre förväntade förvaltningskostnader per invånare. Genom att sätta in de nya alternativens invånarantal kalkyleras en förväntad förvaltningskostnad per invånare som blir lägre än de faktiskt redovisade kostnaderna per invånare och där skillnaden motsvarar besparingspotentialen. De lägre förvaltningkostnaderna förväntas slå igenom de första fem åren med början 2015 för de nya kommunalalternativen. Se vidare bild 15, 27 och 45. Kommunutredningen nov 10
11 Kostnad per elev Effektiviseringsfunktion av grundskolekostnader Samband mellan grundskolekostnader och antal elever y = -3026ln(x) Antal elever Sambandet för grundskolans kostnader euro per elev (y) och elevantal (x) ser ut som följer: y = -3026ln(x) Kalkylen har gjorts med kommunernas redovisade kostnadsdata för Tolkningen av ekvationen är att kostnaden för grundskolekostnader per elev uppgår till = * ln(elever) Kalkylen visar att ju fler elever en kommun har desto lägre förväntade grundskolekostnader per elev. Genom att sätta in de nya alternativens elevantal kalkyleras en förväntad grundskolekostnad per elev som blir lägre än de faktiskt redovisade kostnaderna per invånare och där skillnaden motsvarar besparingspotentialen. De lägre grundskolekostnaderna förväntas slå igenom de första fem åren med början 2015 för de nya kommunalalternativen. Se vidare bild 16,28 och 46. Kommunutredningen nov 11
12 Åland en kommun Kommunutredningen nov 12
13 Demografiska trycket Socialväsende Övriga tjänster 170% Undervisn.- o kultur TOTALT Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 250% 130% 110% 90% 70% 200% 50% 50% 0% 25
14 2014 Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 1% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,7% Kostnader och intäkter 350% 300% 250% 304% 323% 247% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 25
15 Effektivisering av förvaltningskostnader i enkommunsalternativet Med hjälp av regressionsekvationen i bild 10 beräknas en förväntad förvaltningskostnad. I beräkningen i en kommunsalternativet läggs en restriktionen in i ekvationen som begränsar effektiviseringen eftersom funktionen är avtagande. Istället för den faktiska befolkningen görs beräkningen med invånare. Kalkylen visar att effektiviseringspotentialen blir 43 %. Effektiviseringen fördelas över 5 år i kalkylen av framtida kostnader. Åland Folkmängd Kostnad Kostnad, Förväntad enligt per inv. euro regression Åland ,6% Uppskattat tak 5000 Kommunutredningen nov 15
16 Effektivisering av grundskolekostnader i enkommunsalternativet Med hjälp av regressionsekvationen i bild 11 beräknas en förväntad grundskolekostnad. I beräkningen i en kommunsalternativet läggs en restriktionen in i ekvationen som begränsar effektiviseringen eftersom funktionen är avtagande. Istället för görs beräkningen med 600 elever eftersom funktionen är avtagande. Kalkylen visar att effektiviseringspotentialen blir 21 %. Effektiviseringen fördelas över 5 år i kalkylen av framtida kostnader med start Åland Antal elever Kostnad per inv. Kostnad, euro Förväntad enligt regression Åland ,9% Uppskattat tak 600 Kommunutredningen nov 16
17 Fyra kommuner Kommunutredningen nov 17
18 Norra Demografiska trycket Socialväsende Undervisn.- o kultur Övriga tjänster TOTALT 170% 160% 140% 130% 120% 110% 90% 80% Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 250% 230% 210% 190% 170% 130% 110% 90% 70% 50% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 19
19 2014 Norra Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 1,1% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,6% Kostnader och intäkter 350% 300% 250% 297% 327% 245% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 20
20 Västra Demografiska trycket Socialväsende Undervisn.- o kultur Övriga tjänster TOTALT 170% 160% 140% 130% 120% 110% 90% 80% Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 250% 230% 210% 190% 170% 130% 110% 90% 70% 50% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 20
21 2014 Västra Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 1% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,7% Kostnader och intäkter 400% 350% 300% 250% 200% 50% 337% 361% 276% 0% Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 22
22 Södra Demografiska trycket Socialväsende Övriga tjänster 140% 130% 120% 110% 90% Undervisn.- o kultur TOTALT Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 230% 210% 190% 170% 130% 110% 90% 70% 80% 50% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 21
23 2014 Södra Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 1,0% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,8% Kostnader och intäkter 350% 300% 292% 307% 250% 236% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 24
24 Skärgården Demografiska trycket Socialväsende Övriga tjänster 160% 140% 120% 80% 60% 40% 20% Undervisn.- o kultur TOTALT Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 250% 200% 50% 0% 0% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 22
25 2014 Skärgården Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 0,5% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,1% Kostnader och intäkter 300% 250% 251% 275% 239% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 26
26 Effektivisering av förvaltningskostnader, fyra-kommunsalternativet Med hjälp av regressionsekvationen i bild 10 beräknas en förväntad förvaltningskostnad. Den förväntade kostnaden jämförs med den faktiska och skillnaden och differensen anger effektiviseringspotentialen. Kalkylen visar att effektiviseringspotentialen varierar från 24 % i Södra till 51 % i Norra. Effektiviseringen på respektive ny kommun fördelas över 5 år i kalkylen av framtida kostnader med start Norra Folkmängd Kostnad Kostnad, per inv. euro Finström Geta Saltvik Sund Förväntad enligt regression Vårdö Per inv. Euro Effektivisering S:A ,0% Skärgård Folkmängd Kostnad per inv. Kostnad, euro Brändö Kumlinge Kökar Förväntad enligt regression Sottunga Per inv. Euro Effektivisering S:A ,6% Södra Folkmängd Kostnad per inv. Kostnad, euro Föglö Lemland Lumparland Förväntad enligt regression Mariehamn Per inv. Euro Effektivisering S:A S:A exkl Mariehamn ,3% Västra Folkmängd Kostnad per inv. Kostnad, euro Eckerö Hammarland Förväntad enligt regression Jomala Per inv. Euro Effektivisering ,7% Kommunutredningen nov 27
27 Effektivisering av grundskolekostnader, fyra-kommunsalternativet Med hjälp av regressionsekvationen i bild 11 beräknas en förväntad grundskolekostnad. Den förväntade kostnaden jämförs med den faktiska och skillnaden och differensen anger effektiviseringspotentialen. Kalkylen visar att effektiviseringspotentialen är ca 25 % i Södra, Västra och Skärgården 29 % i Norra. Effektiviseringen på respektive ny kommun fördelas över 5 år i kalkylen av framtida kostnader med start Norra Antal elever Kostnad Kostnad, per elev. euro Förväntad enligt regression Finström Geta Saltvik Sund Vårdö Per elev Euro Effektivisering S:A ,4% Skärgård Antal elever Kostnad Kostnad, Förväntad enligt per elev. euro regression Brändö Kumlinge Kökar Sottunga Per inv. Euro Effektivisering S:A ,7% Södra Antal elever Kostnad Kostnad, Förväntad enligt per elev. euro regression Föglö Lemland Lumparland Mariehamn Per inv. Euro Effektivisering S:A S:A exkl Mariehamn ,5% Västra Antal elever Kostnad Kostnad, Förväntad enligt per elev. euro regression Eckerö Hammarland Jomala Per inv. Euro Effektivisering ,3% Kommunutredningen nov 28
28 Sju kommuner Kommunutredningen nov 29
29 Jomala Demografiska trycket Socialväsende Undervisn.- o kultur Övriga tjänster TOTALT 180% 170% 160% 140% 130% 120% 110% 90% 80% Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 300% 250% 200% 50% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 26
30 2014 Jomala Effektiviseringsbehov: 1,1% Kostnader och intäkter 400% 379% 350% 300% 287% 250% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 2
31 Mariehamn Demografiska trycket Socialväsende Övriga tjänster 140% 130% 120% 110% 90% Undervisn.- o kultur TOTALT Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 230% 210% 190% 170% 130% 110% 90% 70% 80% 50% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 27
32 2014 Mariehamn Effektiviseringsbehov: 0,6% Kostnader och intäkter 300% 275% 250% 235% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 16
33 Hammarland - Eckerö Demografiska trycket Socialväsende Övriga tjänster 160% 140% 130% 120% 110% 90% Undervisn.- o kultur TOTALT Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 230% 210% 190% 170% 130% 110% 90% 70% 80% 50% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 28
34 Hammarland-Eckerö Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 1% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,9% Kostnader och intäkter 350% 300% 250% 325% 330% 257% 200% 50% 0% 2014 Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 34
35 Lemland - Lumparland Demografiska trycket Socialväsende Övriga tjänster 160% 140% 130% 120% 110% 90% Undervisn.- o kultur TOTALT Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 300% 250% 200% 80% 50% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 29
36 2014 Lemland-Lumparland Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 0,9% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,7% Kostnader och intäkter 350% 300% 250% 307% 325% 254% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 36
37 2014 Norra fastlandet Demografiska trycket Socialväsende Undervisn.- o kultur Övriga tjänster TOTALT 160% 140% 130% 120% 110% 90% 80% 2014 Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 250% 230% 210% 190% 170% 130% 110% 90% 70% 50% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 30
38 2014 Norra Fastlandet Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 1% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,7% Kostnader och intäkter 350% 300% 298% 319% 250% 245% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 38
39 Norra skärgården Demografiska trycket Socialväsende Undervisn.- o kultur Övriga tjänster TOTALT 140% 130% 120% 110% 90% 80% 70% 60% Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 220% 200% 180% 160% 140% 120% 80% 60% 40% 20% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 31
40 2014 Norra Skärgården Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 0,9% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,7% Kostnader och intäkter 300% 250% 257% 268% 214% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 40
41 Sottunga-Kökar-Föglö Demografiska trycket Socialväsende Undervisn.- o kultur Övriga tjänster TOTALT 160% 140% 130% 120% 110% 90% 80% 70% 60% Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 220% 200% 180% 160% 140% 120% 80% 60% 40% 20% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 32
42 2014 Sottunga-Kökar-Föglö Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 1,1% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,8% Kostnader och intäkter 350% 300% 270% 287% 250% 214% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 42
43 Effektivisering av förvaltningskostnader, sju-kommunsalternativet Med hjälp av regressionsekvationen i bild 10 beräknas en förväntad förvaltningskostnad. Eftersom Jomala och Mariehamn inte slås samman med andra kommuner beräknas förvaltningskostnaderna vara oförändrade. Beräkningen visar att effektiviseringspotentialen varierar från 0,6 % i Norra skärgården till 51 % för Norra fastlandet. Effektiviseringen på respektive ny kommun fördelas över 5 år i kalkylen av framtida kostnader med start Folkmängd Kostnad per inv. Kostnad, euro Förväntad enligt regression Hammarland-Eckerö Hammarland Eckerö Per inv. Euro Effektivisering S:A ,4% Jomala Lemland-Lumparland Lemland Lumparland Per inv. Euro Effektivisering S:A ,1% Mariehamn Norra fastlandet Finström Geta Saltvik Sund Vårdö Per inv. Euro Effektivisering S:A ,0% Norra skärgården Brändö Kumlinge Per inv. Euro Effektivisering S:A ,6% Sottunga-Kökar-Föglö Sottunga Kökar Föglö Per inv. Euro Effektivisering S:A ,3% Kommunutredningen nov 45
44 Effektivisering av grundskolekostnader, sju-kommunsalternativet Med hjälp av regressionsekvationen i bild 11 beräknas en förväntad grundskolekostnad. Eftersom Jomala och Mariehamn inte slås samman med andra kommuner beräknas grundskolekostnaderna vara oförändrade. Den förväntade kostnaden jämförs med den faktiska och skillnaden och differensen anger effektiviseringspotentialen. Kalkylen visar att effektiviseringspotentialen varierar från 7 % i Eckerö-Hammarland till 20 % i Lemland-Lumparland. Effektiviseringen på respektive ny kommun fördelas över 5 år i kalkylen av framtida kostnader med start Kommunutredningen Hammarland-Eckerö Antal elever Kostnad Kostnad, per elev. euro Förväntad enligt regression Hammarland Eckerö Per inv. Euro Effektivise ring S:A ,6% Jomala Antal Kostnad Kostnad, Förväntad enligt Lemland-Lumparland elever per elev. euro regression Lemland Lumparland Per inv. Euro Effektivise ring S:A ,6% Mariehamn Norra fastlandet Antal Kostnad Kostnad, Förväntad enligt elever per elev. euro regression Finström Geta Saltvik Sund Vårdö Per inv. Euro Effektivise ring S:A ,4% Antal Kostnad Kostnad, Norra skärgården elever per elev. euro Brändö Förväntad enligt regression Kumlinge Per inv. Euro Effektivise ring S:A ,5% Sottunga-Kökar-Föglö Folkmäng Kostnad Kostnad, d per elev. euro Sottunga Kökar Förväntad enligt regression Föglö Per inv. Euro Effektivise ring S:A ,9% nov 46
45 Dagens kommunstruktur Kommunutredningen nov 47
46 2014 Jomala Effektiviseringsbehov: 1,1% Kostnader och intäkter 400% 379% 350% 300% 287% 250% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 2
47 2014 Brändö Effektiviseringsbehov: 1,1% Kostnader och intäkter 300% 273% 250% 200% 204% 50% 0% Intäkter Kostnader 3
48 2014 Sottunga Effektiviseringsbehov: 0,3% Kostnader och intäkter 200% 180% 160% 185% 162% 140% 120% 80% 60% 40% 20% 0% Intäkter Kostnader 4
49 2014 Eckerö Effektiviseringsbehov: 1,3% Kostnader och intäkter 400% 350% 300% 250% 357% 256% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 5
50 2014 Finström Effektiviseringsbehov: 0,9% Kostnader och intäkter 350% 318% 300% 250% 249% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 6
51 2014 Föglö Effektiviseringsbehov: 1,5% Kostnader och intäkter 350% 300% 289% 250% 223% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 7
52 2014 Geta Effektiviseringsbehov: 0,9% Kostnader och intäkter 350% 313% 300% 250% 249% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 8
53 2014 Hammarland Effektiviseringsbehov: 0,8% Kostnader och intäkter 350% 300% 250% 320% 257% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 9
54 2014 Kumlinge Effektiviseringsbehov: 1,0% Kostnader och intäkter 350% 300% 298% 250% 227% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 10
55 2014 Kökar Effektiviseringsbehov: 1,3% Kostnader och intäkter 350% 307% 300% 250% 200% 215% 50% 0% Intäkter Kostnader 11
56 2014 Lemland Effektiviseringsbehov: 0,9% Kostnader och intäkter 350% 326% 300% 250% 259% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 12
57 2014 Lumparland Effektiviseringsbehov: 1,0% Kostnader och intäkter 350% 314% 300% 250% 242% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 13
58 2014 Saltvik Effektiviseringsbehov: 1,2% Kostnader och intäkter 350% 330% 300% 250% 244% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 14
59 2014 Sund Effektiviseringsbehov: 1,6% Kostnader och intäkter 400% 350% 350% 300% 250% 231% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 15
60 2014 Mariehamn Effektiviseringsbehov: 0,6% Kostnader och intäkter 300% 275% 250% 235% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 16
61 Vårdö Effektiviseringsbehov: 0,8% Kostnader och intäkter 350% 300% 250% 300% 243% 200% 50% 0% 2014 Intäkter Kostnader 17
62 Analys av åldersstruktur Mariehamn Sottunga 250 Ålderstruktur 6 Åldersstruktur Mariehamns äldre befolkning kommer att öka kraftigt till. För Sottunga är utvecklingen svårare att utläsa då varje åldersgrupp är så få. Att man är så få invånare i Sottunga har skapat problem både vid planering och budgetering. Om exempelvis en familj med barn i skolåldern flyttar från Sottunga påverkas skolbudgeten markant. På samma sätt är det i Sottunga svårt att budgetera i äldreomsorgen då en brukare till får stora ekonomiska konsekvenser. Kommunutredningen nov 64
63 Jämförelse av alternativen Kommunutredningen nov 65
64 Genomsnittlig årlig effektivisering i procent (utan effektivisering av förvaltnings- och grundskolekostnader) för att sluta finansiellt gap, och. 1,5 Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap ,5 0-0,5-1 Kommunutredningen nov 66
65 Genomsnittlig årlig effektivisering i procent (utan effektivisering av förvaltnings- och grundskolekostnader) för att sluta finansiellt gap, och (Alt. 0) 4 Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap Kommunutredningen nov 67
66 Genomsnittlig årlig effektivisering i procent (med effektivisering av förvaltnings- och grundskolekostnader) för att sluta finansiellt gap, och. 1,5 Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap ,5 0-0,5-1 -1,5-2 -2,5 Kommunutredningen nov 68
67 Försörjningskvoter Åland en kommun ,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Kommunutredningen nov 69
68 Försörjningskvoter Fyra kommuner ,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 Norra Skärgård Södra Västra 0,4 0,2 0 Kommunutredningen nov 70
69 Försörjningskvoter, Sju kommuner ,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 Hammarland-Eckerö Jomala Lemland-Lumparland Mariehamn Norra fastlandet Norra skärgården Sottunga-Kökar-Föglö 0,2 0 Kommunutredningen nov 71
70 Analys och slutsatser Kommunutredningen nov 72
71 De finansiella gapen med eller utan effektivisering ökar i de flesta kommuner efter trots att ökade resurser förväntas skjutas till. (Tillskott räknas upp med BNP ökning med 2 procent per år.) Det är framförallt inom socialväsendet som det demografiska trycket ökar och därmed förväntas kostnaderna för hemtjänst och vård på åldringshem öka i den senare delen av perioden. Försörjningskvoterna varierar mellan 0,74 för hela Åland och 1,49 för Skärgården i alternativ 2 år. Den kalkylerade effektiviseringen av förvaltningskostnader och grundskolekostnader dämpar kostnadsutvecklingen i början på perioden fram till för alla tre nya alternativ. Förvaltningskostnaderna kan minska med upp till 50 % i några nya kommuner Grundskolekostnaderna kan minska med upp till % i några nya kommuner Kommunutredningen nov 73
72 Bilaga Kommunutredningen nov 74
73 Genomsnittlig årlig effektivisering i % (utan effektivisering av förvaltnings- och grundskolekostnader) för att sluta finansiellt gap, och. Effektivisering för att sluta finansiellt gap Effektivisering för att sluta finansiellt gap Effektivisering för att sluta finansiellt gap Alternativ 1 Hela Åland en kommun 0,9 1 1 Alternativ2 fyra kommuner Skärgården Brändö-Kumlinge-Sottunga-Kökar -0,3 0,2 0,5 Norra Saltvik-Sund-Geta-Finström- Vårdö 0,8 1 1,1 Västra Jomala-Eckerö-Hammarland Södra Mariehamn-Lemland- Lumparland-Föglö Alternativ 3 7 kommuner 0,9 1 1 Eckerö-Hammarland 0,5 0,8 1 Mariehamn -0,8 0,2 0,6 Jomala 1,2 1,1 1,1 Lemland-Lumparland 0,8 1 0,9 Brändö-Kumlinge 0,8 0,7 0,9 Sottunga-Föglö-Kökar -0,6 1,1 1,1 Geta-Saltvik-Finström-Vårdö- Sund 0,8 1 1 Kommunutredningen nov 75
74 Genomsnittlig årlig effektivisering i % (utan effektivisering av förvaltnings- och grundskolekostnader) för att sluta finansiellt gap, och. Effektivisering för att sluta finansiellt gap Effektivisering för att sluta finansiellt gap Effektivisering för att sluta finansiellt gap Alternativ 0 Brändö 2,7 1,2 1,1 Eckerö 1,4 1,3 1,3 Finström 0,5 0,8 0,9 Föglö 0,8 1,1 1 Geta 0,1 0,8 0,9 Hammarland 0,1 0,6 0,8 Jomala 1,2 1,1 1,1 Kumlinge 0,7 0,7 1 Kökar 1,4 1,2 1,3 Lemland 0,4 0,9 0,9 Lumparland 1,6 1,1 1 Saltvik 0,6 0,9 1,2 Sottunga -5,2-0,8 0,3 Sund 1,2 1,3 1,6 Vårdö 0,9 0,7 0,8 Mariehamn -0,8 0,2 0,6 Kommunutredningen nov 76
75 Genomsnittlig årlig effektivisering i % (med effektivisering av förvaltnings- och grundskolekostnader) för att sluta finansiellt gap, och. Effektivisering för att sluta finansiellt gap Effektivisering för att sluta finansiellt gap Effektivisering för att sluta finansiellt gap Alternativ 1 Hela Åland en kommun -0,4 0,5 0,7 Alternativ2 fyra kommuner Skärgården Brändö-Kumlinge-Sottunga-Kökar -2,2-0,5 0,1 Norra Saltvik-Sund-Geta-Finström-Vårdö -1,3 0,2 0,6 Västra Jomala-Eckerö- Hammarland -0,6 0,4 0,7 Södra Mariehamn-Lemland-Lumparland- Föglö -0,1 0,6 0,8 Alternativ 3 7 kommuner Eckerö-Hammarland 0,2 0,7 0,9 Mariehamn -0,8 0,2 0,6 Jomala 1,2 1,1 1,1 Lemland-Lumparland -0,4 0,5 0,7 Brändö-Kumlinge 0,1 0,4 0,7 Sottunga-Föglö-Kökar -0,6 0,7 0,8 Geta-Saltvik-Finström-Vårdö-Sund -0,7 0,5 0,7 Kommunutredningen nov 77
76 Definition av förvaltningskostnader ALLMÄN FÖRVALTNING Till kostnaderna och intäkterna räknas följande: utgifter för förvaltningsmyndigheter som utövar den högsta beslutande och verkställande makten i kommunen uppgifter för rådgivande organ och planeringsorgan kringtjänster, lokaler m.m. för de ovan nämnda allmän personal- och ekonomiförvaltning finansierings- och medelsförvaltning skatteuppbörd och revision utgifter för val landskapsförbundens egen förvaltning, allmänna förvaltning och intressebevakning utgifter för och inkomster av samservicekontor (som inte kan fördelas på olika uppgifter). Byggnader och lokaler och Övrig intern service hör inte till den allmänna förvaltningen. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSFÖRVALTNING Till kostnaderna och intäkterna räknas följande: Kostnaderna för allmänna förvaltnings-, planeringsm.fl. uppgifter för den nämnd/de nämnder eller andra organ och verk som sköter social- och hälsovårdens uppgifter, till den del de inte kan hänföras till andra uppgiftsklasser inom social- och hälsovården. Till denna uppgiftsklass hör också samkommunsförvaltningen för socialoch hälsovård. Till kostnaderna och intäkterna räknas inte: Köp av kundtjänster kan inte hänföras till förvaltningen. Kostnaderna för socialarbetare hör inte till förvaltningen, utan de ska fördelas på respektive uppgifter. Kommunutredningen nov 78
77 Definition av förvaltningskostnader, forts. UNDERVISNINGS- OCH KULTURFÖRVALTNING Till kostnaderna och intäkterna räknas följande: Allmänna förvaltnings- och planeringsuppgifter för den nämnd (de nämnder) eller andra organ och det verk/kansli som har hand om undervisnings- och kulturverksamheten, i den mån de inte kan hänföras till de övriga uppgiftsklasserna inom undervisningsoch kulturverksamheten. Klassen inbegriper även samkommunsförvaltning för samkommuner för undervisning och kultur. Till kostnaderna och intäkterna räknas inte: Intern förvaltning för institutioner inom undervisnings- och kulturverksamheten. Den interna förvaltningen hänförs till samma uppgiftsklass som den övriga verksamheten vid institutionen. Kommunutredningen nov 79
Kommunutredningen 2016
www.pwc.se Kommunutredningen 2016 Fördjupad analys- Långsiktig finansiell analys Uppdrag hela projektet Uppdrag: Förslag på tre alternativa kommunstrukturer Förslag 1 Åland en kommun ( givet) Förslag 2
Läs merKommunutredningen 2016
www.pwc.se Kommunutredningen Fördjupad analys- Långsiktig finansiell analys Uppdrag hela projektet Uppdrag: Förslag på tre alternativa kommunstrukturer Förslag 1 Åland en kommun ( givet) Förslag 2 4 kommuner
Läs merSlutrapport - Förslag till förändrad kommunstruktur Åland, 28 februari 2017
www.pwc.se Slutrapport - Förslag till förändrad kommunstruktur Åland, 28 februari 2017 Metod och vägledande principer 2 Metod Nulägesanalys kommun PM Förslag 2 (Fyrkommunsförslaget) Analys och beskrivning
Läs merJomala kommun PM juni 2016
www.pwc.se Jomala kommun PM juni 216 Sammanfattning Jomala kommuns verksamheter kännetecknas av: Lägre kostnader för grundskola per elev liksom lägre kostnader för förskola per barn -6 år än genomsnittet
Läs merSaltviks kommun PM juni 2016
www.pwc.se Saltviks kommun PM juni 216 Sammanfattning Saltviks kommun verksamheter kännetecknas av: Nästan 3 procent lägre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands 16 kommuner. Kostnaden
Läs merMariehamns kommun PM juni 2016
www.pwc.se Mariehamns kommun PM juni 216 Sammanfattning Mariehamns kommuns verksamheter kännetecknas av: Nästan 4 procent lägre kostnad för grundskola per elev jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad.
Läs merFinströms kommun PM juni 2016
www.pwc.se Finströms kommun PM juni 216 Sammanfattning Finströms kommuns verksamheter kännetecknas av: Låg kostnad hemtjänst per hushåll, men hög kostnad åldringshem per dygn. Lägre kostnad för förskola
Läs merLemlands kommun PM juni 2016
www.pwc.se Lemlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lemlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev är 1 procent lägre än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. Kostnaden
Läs merSunds kommun PM juni 2016
www.pwc.se Sunds kommun PM juni 216 Sammanfattning Sunds kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 2 procent högre kostnad per elev i grundskolan än genomsnittet för Ålands kommuner. Kostnaden för förskola
Läs merFörslag till justering av landskapsandelssystemet till följd av en förändrad kommunstruktur
Förslag till justering av landskapsandelssystemet till följd av en förändrad kommunstruktur Ålands landskapsregering Utkast 14.5.2019 Förord Syftet med landskapsandelssystemet är att fördela ekonomisk
Läs merKumlinge kommun PM juni 2016
www.pwc.se Kumlinge kommun PM juni 216 Sammanfattning Kumlinge kommuns verksamheter kännetecknas av: 6 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommuner 214. Kostnaden för
Läs merLumparlands kommun PM juni 2016
www.pwc.se Lumparlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lumparlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Något lägre kostnader än genomsnittet för Ålands kommuner för grundskola per elev. Kostnaden för
Läs merFöglö kommun PM juni 2016
www.pwc.se Föglö kommun PM juni 216 Sammanfattning Föglö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Kostnaden för åldringshem per dygn har ökat och nästan fördubblats sedan år 21. År 214 uppgick dygnskostnaden
Läs merGeta kommun PM juni 2016
www.pwc.se Geta kommun PM juni 216 Sammanfattning Geta kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Jämfört med genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan för samtliga kommuner på Åland är kostnaden
Läs merEckerö kommun PM juni 2016
www.pwc.se Eckerö kommun PM juni 216 Sammanfattning Eckerö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Stabila kostnader för grundskola per elev de senaste åren. 214 var kommunens kostnad per elev lägre
Läs merSottunga kommun PM juni 2016
www.pwc.se Sottunga kommun PM juni 216 Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga
Läs merKökar kommun PM juni 2016
www.pwc.se Kökar kommun PM juni 216 Sammanfattning Kökar kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev i Kökar är knappt 3 procent högre och kostnaden för förskola per barn -6
Läs merVårdö kommun PM juni 2016
www.pwc.se Vårdö kommun PM juni 216 Sammanfattning Vårdö kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev samt för förskola per barn -6 år är något högre i Vårdö kommun än genomsnittet
Läs merBrändö kommun PM juni 2016
www.pwc.se Brändö kommun PM juni 216 Sammanfattning Brändö kommuns verksamhet kännetecknas av: Kostnaden för förskola per barn -6 år är drygt 4 procent högre i Brändö kommun än genomsnittet på Åland. Kostnaden
Läs merKenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1
Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019
Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018
Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006
Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut
Läs merAvvikande åsikt till slutrapport över nytt Landskapsandelssystem systemet för utjämning av kostnader
1 Avvikande åsikt till slutrapport över nytt Landskapsandelssystem systemet för utjämning av kostnader Ålands kommunförbund omfattar till största delen det föreslagna förslaget till landskapsandelsystem,
Läs merKommunernas bokslut 2017
Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:2 14.6.2018 Kommunernas bokslut 2017 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och något lägre intäkter Jämfört med 2016 ökade kommunernas
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar
Läs merKommunernas bokslut 2014
' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004
Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras
Läs merKommunernas bokslut 2013
' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner
Läs merEkonomisk effekt av nytt landskapsandelssystem Ålands landskapsregering
LR Ekonomisk effekt av nytt landskapsandelssystem 2018 Ålands landskapsregering 2017-03-29 Översikt Det föreslagna systemet för landskapsandelar till kommunerna (LS-systemet) ska liksom det nuvarande ge
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009
Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008
' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2017:1 12.6.2017 Familjer och hushåll 31.12.2016 Statistiken för 2016 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2018:1 12.6.2018 Familjer och hushåll 31.12.2017 Statistiken för 2017 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 personer, vilket är
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2015:2 7.12.2015 Familjer och hushåll 31.12.2014 Statistiken för 2014 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,12 personer, vilket är
Läs merKommunernas bokslut 2016
Elin Sagulin, statistiker E-post: elin.sagulin@asub.ax Offentlig ekonomi 2017:2 20.6.2017 Kommunernas bokslut 2016 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och intäkter Jämfört med 2015 ökade kommunernas
Läs merÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie. Richard Palmer, ÅSUB
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie Richard Palmer, ÅSUB Syftet med undersökningen Att ta reda på invånarnas allmänna inställning till sammanslagning
Läs merEkonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund
Ekonomiska nyckeltal Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund 12.11.2012 1. Årsbidrag och avskrivningar i euro per inv. 2. Årsbidraget i % av avskrivningarna Kommun Årsbidrag / inv Avskrivningar / inv
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2019:1 11.6.2019 Familjer och hushåll 31.12.2018 Statistiken för 2018 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 eller densamma som 2017.
Läs merKommunernas bokslut 2015
' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014
Läs merKommunala befolkningsscenarier
Statistik 2010:2 Kommunala befolkningsscenarier Med särskild tyngdpunkt på kommunernas elevunderlag Korrigerade uppgifter Befolkning I serien Befolkning publiceras statistik över befolkningsrörelsen kvartalsvis
Läs merGrundskolan hösten 2004
Kenth Häggblom, statistikchef Utbildning 2004:2 Tel. 25497 15.11.2004 Grundskolan hösten 2004 Minskat antal grundskolelever Antalet grundskolelever har minskat något från år 2003 och uppgår höstterminen
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2014:2 8.12.2014 Familjer och hushåll 31.12.2013 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,12 personer år 2013, vilket innebär att den sjönk något
Läs merÅland - Kommunutredning 2016
www.pwc.se Rådgivningsrapport Oskar Lannerhjelm Hans Nyström Henrik Berggren Fredrik Carlsson Henrik Fagerlind Carolina Sandell Jessica Carragher Wallner Åland - Kommunutredning 2016 Slutrapport 2017-02-28
Läs merLångsiktig finansiell analys
www.pwc.com/se Långsiktig finansiell analys Klarar din kommun att finansiera framtidens välfärd? KOMMEK 2014 Varför behöver kommuner spana längre än budgetåren? 2 Ursprunget i megatrender Shift in global
Läs merSkattekalkyler för kommunerna hösten 2013
ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin
Läs merSkattekalkyler för kommunerna hösten 2014
ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)
Läs merUtvärdering LBU Åland
Utvärdering LBU Åland Presentation för övervakningskommittén 2011-05-23 Maria Lindqvist, Nordregio Bjarne Lindström, ÅSUB Maria Rundberg, ÅSUB Tidplan Inspel till Årsrapport 2011 Utveckling inom programområdet
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2
PROTOKOLL Nummer 8 9.3.218 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2 Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve Socialvårdsbyråchef
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2013:2 9.12.2013 Familjer och hushåll 31.12.2012 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,14 personer år 2012, vilket innebär att den var oförändrad
Läs merYttrande med anledning av förslag om nytt landskapsandelssystem Behandlat av förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 31/25.4.
1 Yttrande med anledning av förslag om nytt landskapsandelssystem Behandlat av förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 31/25.4.2017 Innehåll Översikt över ändringar i förslaget i förhållande till tidigare
Läs merhyresbostad, procent 27,8 45,0 13,9 17,9 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2016 hus
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 217:1 5.12.217 Bostäder och boendeförhållanden 216 Av Ålands 16 1 bostäder är 13 7 stadigvarande bebodda, medan drygt 2 4 saknar fast bosatta invånare.
Läs merSammanställning. Utifrån kommunvisa PM juni 2016
Sammanställning Utifrån kommunvisa PM juni 216 Om nyckeltalen Metod och information Detta PM sammanfattar de kommunvisa PM som har tagits fram. Jämförelserna mellan kommunerna avser 214 om inte annat framgår.
Läs merhyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 216:2 14.12.216 Bostäder och boendeförhållanden 215 Av Ålands 15 9 bostäder är närmare 13 6 stadigvarande bebodda, medan drygt 2 3 saknar fast bosatta
Läs merGRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002
Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 19.11.2002 Tel. 25497 Utbildning 2002:3 Pb 1187, 22111 MARIEHAMN http://www.asub.aland.fi GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002 Detta meddelande innehåller statistik
Läs merGRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000
Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 4.6.2001 Tel. 25497 Utbildning 2001:2 Pb 187, 22101 MARIEHAMN http://www.asub.aland.fi GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000 Detta meddelande innehåller statistik
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2
PROTOKOLL Nummer 22 28.8.2018 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2 Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve Socialvårdsbyråchef
Läs merGrundavtal Kommunernas socialtjänst k.f. UTKAST VERSION 7. Grundavtal. Kommunernas socialtjänst k.f
Grundavtal Kommunernas socialtjänst k.f. 1.1.2020! 1 (! 9) KAPITEL 1 Kommunalförbundet 3 1 Namn och hemort 3 2 Medlemskommuner 3 3 Kommunalförbundets uppgifter och verksamhet 3 KAPITEL 2 Förbundsstämman
Läs merTre utredningar på Åland 2018
Tre utredningar på Åland 2018 Mål, Tidtabell, Process Ålands landskapsregering 12.4.2018 Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson Juridiska utgångspunkter Utredningarna gäller tre samarbetsområden
Läs merGRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001
Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 11.3.2002 Tel. 25497 Utbildning 2002:2 Pb 187, 22101 MARIEHAMN http://www.asub.aland.fi GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001 Detta meddelande innehåller statistik
Läs merArbetslöshetssituationen maj 2015
Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå (tel. 018-25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 018-25 115) Arbetsmarknad :5 3.6. Arbetslöshetssituationen maj
Läs merBostäder och boendeförhållanden 2010
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 211:1 29.12.211 Bostäder och boendeförhållanden 21 Det fanns nästan 15 bostäder på Åland den 31.12.21. Av dessa var nästan 12 9 stadigvarande bebodda,
Läs merInformationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26
Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Åda Ab är ett icke vinstdrivande bolag tillhandahåller service och tjänster enbart till bolagets ägare offentlig upphandling (proportionalitet och s.k.
Läs merUtlåtande om förslag till nytt landskapsandelssystem
Ålands Landskapsregering PB 1060 22 111 MARIEHAMN Hänvisning: ÅLR 2015/8943 Utlåtande om förslag till nytt landskapsandelssystem Inledning och allmänna kommentarer Analysdel 1. SKATTEKOMPLETTERING 2. KALKYLERADE
Läs merArbetslöshetssituationen september 2011
Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå (tel. 018-25581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 018-25316) Arbetsmarknad :9 3.10. Arbetslöshetssituationen september
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merArbetslöshetssituationen - oktober 2007
Jouko Kinnunen, Ålands statistik- och utredningsbyrå (tel. 018-25494) Arbetsmarknad :10 Lars-Erik Karlsson, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 018-25110) 6.11. Arbetslöshetssituationen
Läs merRapport 2005:3. Uppföljning av landskapsandelarna och kommunernas ekonomi
Rapport 2005:3 Uppföljning av landskapsandelarna och kommunernas ekonomi 1998-2003 De senaste rapporterna från ÅSUB 2004:1 Konjunkturläget våren 2004 2004:2 Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland
Läs merBostäder och boendeförhållanden 2017
Gerd Lindqvist, statistiker Tel. 18-25582 Boende 218:2 5.12.218 Bostäder och boendeförhållanden 217 Bostadshushållen ökade med 16 På Åland finns 16 3 bostäder, varav 13 9 är stadigvarande bebodda. Mariehamn
Läs merArbetslöshetssituationen februari 2015
Jonas Karlsson, Ålands statistik och utredningsbyrå (tel. 018 25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads och studieservicemyndighet (tel. 018 25 115) Arbetsmarknad :2 3.3. Arbetslöshetssituationen februari
Läs merArbetslöshetssituationen januari 2014
Jonas Karlsson, Ålands statistik och utredningsbyrå (tel. 018 25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads och studieservicemyndighet (tel. 018 25 316) Arbetsmarknad :1 4.2. Arbetslöshetssituationen januari
Läs merArbetslöshetssituationen juli 2011
Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå (tel. 018-25581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 018-25316) Arbetsmarknad :07 15.8. Arbetslöshetssituationen juli
Läs merArbetslöshetssituationen juli 2014
Jonas Karlsson, Ålands statistik och utredningsbyrå (tel. 018 25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads och studieservicemyndighet (tel. 018 25 316) Arbetsmarknad :7 5.8. Arbetslöshetssituationen juli
Läs merLångsiktig befolkningsprognos
TRAINEE SÖDRA NORRLAND Långsiktig befolkningsprognos och ekonomisk analys - Län Gävleborgs Län Landskap Hälsingland Centralort Söderhamn Areal 1 171,83 km 2 Folkmängd 25 785 (2015-12-31) Befolkningstäthet
Läs merArbetslöshetssituationen december 2014
Jonas Karlsson, Ålands statistik och utredningsbyrå (tel. 018 25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads och studieservicemyndighet (tel. 018 25 316) Arbetsmarknad :13 7.1.2015 Arbetslöshetssituationen
Läs merVerksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Läs merSkattefinansieringen år 2016, md
Skattefinansieringen år 216, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,8 STATEN KOMMUNERNA skatteinkomster 22,1 1,5 skatteinkomster 41,8 29,1 Moms och Övriga skatter 1,7 18,9 6,5 3,3 2,9
Läs merGrundskolan hösten 2006
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 97 Utbildning 006:.0.006 Grundskolan hösten 006 Drygt 000 grundskolelever Antalet grundskolelever höstterminen 006 uppgår till 00, varav 96 på lågstadiet och 07 på högstadiet.
Läs merArbetslöshetssituationen april 2016
Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå Arbetsmarknad :4 (tel. 018-25 581) 3.5. Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 0457-3425043) Det relativa arbetslöshetstalet
Läs merArbetslöshetssituationen februari 2016
Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå Arbetsmarknad :2 (tel. 018-25 581) 2.3. Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 0457-3425043) Det relativa arbetslöshetstalet
Läs merFörslag alternativ kommunstruktur Åland Förslag 2 juni 2016
www.pwc.se Förslag alternativ kommunstruktur Åland Förslag 2 Bakgrund Uppdraget Uppdrag Landskapsregeringen utlyste i februari 2016 en anbudsbegäran kring kommunutredningen 2016. Uppdraget var att genomföra
Läs merSkattefinansieringen år 2016, md
Skattefinansieringen år 216, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 22,1 STATEN skatteinkomster 41,8 29,1 1,5 Moms och övriga skatter 1,7 18,9 6,5 3,3 2,9
Läs merArbetslöshetssituationen januari 2017
Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå Arbetsmarknad :1 (tel. 018-25 581) 2.2. Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 0457-3425043) Det relativa arbetslöshetstalet
Läs merSkattefinansieringen år 2014, md
Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter
Läs merAnalys och slutsatser av remiss-svaren på förslaget till nytt landskapsandelssystem 2018
Analys och slutsatser av remiss-svaren på förslaget till nytt landskapsandelssystem 2018 26 september 2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 De viktigaste kommentarerna från remissen kortfattat återgivna,
Läs merArbetslöshetssituationen augusti 2018
Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå (tel. 018-25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 0457-3425043) Det relativa arbetslöshetstalet 3,3 procent i
Läs merLångsiktig befolkningsprognos
TRAINEE SÖDRA NORRLAND Långsiktig befolkningsprognos och ekonomisk analys - Län Gävleborgs län Landskap Hälsingland Centralort Bollnäs Areal 1 976,64 km 2 Folkmängd 26 594 (2015-12-31) Befolkningstäthet
Läs merVem och när Inställning till förslaget Har unga personer hörts? Övriga noteringar
Casper Wrede, valadministratör 22 juni 2016 Inkomna svar på remiss angående sänkning av rösträttsåldern till 16 år i kommunalval och i rådgivande kommunala folkomröstningar. Remissen utsänd v. 4, svarstid
Läs merFörslag alternativ kommunstruktur Åland Förslag 3 Oktober 2016
www.pwc.se Förslag alternativ kommunstruktur Åland Förslag 3 Bakgrund Uppdrag Uppdrag Landskapsregeringen utlyste i februari 2016 en anbudsbegäran kring kommunutredningen 2016. Uppdraget var att genomföra
Läs merArbetslöshetssituationen maj 2017
Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå Arbetsmarknad :5 (tel. 018-25 581) 2.6. Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 0457-3425043) Arbetslöshetssituationen
Läs merFinansieringen av Kommunernas socialtjänst
Rapport 2014:4 Finansieringen av Kommunernas socialtjänst Provberäkningar av Nyckelmodellen De senaste rapporterna från ÅSUB 2012:1 Konjunkturläget våren 2012 2012:2 Arbetsmarknadsbarometern 2012 2012:3
Läs merOffertförslag Vårdreformen i Finland (SOTE) konsekvenser för Ålands kommuner
www.pwc.se Offertförslag Vårdreformen i Finland (SOTE) konsekvenser för Ålands kommuner Er referens: Runa Tufvesson :s referens: Oskar Lannerhjelm November, 2016 Vi på är mycket glada att få presentera
Läs merHuvudsakligt innehåll
77 +098 LAGFÖRSLAG nr x/200x-200x Datum 2018-XX-XX Till Ålands lagting REMISSVERSION 280218 Reform av kommunstrukturen på Åland Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår en reform av kommunstrukturen
Läs merKenth Häggblom, statistikchef, tel Val 2018:
' Kenth Häggblom, statistikchef, tel. 25497 Val 2018:1 13.2.2018 Presidentvalet 2018 Valdeltagandet ökade något Valdeltagandet på Åland i årets presidentval var 59 procent, vilket var högre än vid förra
Läs mer