Kommunutredningen 2016

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunutredningen 2016"

Transkript

1 Arbetsmaterial Kommunutredningen Fördjupad analys- Långsiktig finansiell analys

2 Uppdrag hela projektet Uppdrag: Förslag på tre alternativa kommunstrukturer Förslag 1 Åland en kommun ( givet) Förslag 2 4 kommuner ( genom analys) Förslag 3 7 kommuner (workshops) Ska beskrivas ur sju olika perspektiv Perspektiv 1. Hållbar samhällsutveckling och fysisk planering 2. Närhet och tillgänglighet 3. Demokrati, transparens och delaktighet 4. Kvalitet, kompetens och verksamhetsutveckling 5. Integritet, rättssäkerhet och jämlikhet 6. Ekonomisk bärkraft och effektivitet inklusive försörjningskvoten 7. Skärgårdens särskilda behov Kommunutredningen nov 2

3 Fördjupad analys - långsiktig finansiell analys Kommunala kostnader och intäkter analyseras för de tre alternativen samt utgångsläget med 16 kommuner på 5, 15 och 20 års sikt. I föreliggande version finns inte investeringar och kassaflöden med. Föreliggande är en delrapport i arbetet och är att anse som arbetsmaterial. Det innebär att i slutversionen kan ytterligare analyser, beräkningar och jämförelser att tillkomma. I denna version görs beräkningar av finansiella gap enbart i procent. I slutversionen kommer de finansiella gapen även att presenteras i euro. En kalkyl om effektiviseringar av förvaltnings- och grundskolekostnader beräknas för de nya alternativen och tas med i framtida kostnadsberäkningar. Försörjningskvoten presenteras för de tre alternativen. Vi utgår i våra kalkyler från att det nya förslaget till landskapsandelar införs 2015 samt att effektiviseringsmöjligheter inom grundskolan och förvaltning genomförs under 5 år från Med förvaltningskostnader avses kostnaderna för ledning (politisk och tjänstmanna) och styrning samt kringkostnader av kommunen och de stora nämnderna. Se bilaga för detaljerad definition. Kommunutredningen nov 3

4 Tillvägagångsätt, förutsättningar och avgränsningar Kommunutredningen nov 4

5 Bostadsbyggande Flyttning efterfrågar BEFOLKNING genererar * Födda Döda OMVÄRLDEN KOMMUNAL SERVICE Förskola, äldreomsorg, skola, teknisk försörjning, parker, fritid och kultur, miljö- och samhällsskydd etc. REGERING påverkar genererar DRIFTKOSTNADER INVESTERINGAR genererar SKATTER, BIDRAG AVGIFTER påverkar påverkar påverkar FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Kommunutredningen nov 5

6 Tillvägagångssätt, förutsättningar och avgränsningar använder en metod för framskrivning som genomförts i 30 svenska kommuner. Se bild 5. Framskrivningen tar sin utgångspunkt i ÅSUB:s befolkningsprognos (basscenario) framtagen 2015 och som sträcker sig till. I denna ligger bland annat antagande om dödstal och födelsetal från Statistikcentralen samt historiska data för in- och utflyttning. Den framtida underliggande efterfrågan av kommunal verksamhet uppskattas genom en demografisk framskrivning givet befolkningsutvecklingen och givet ett konstant utnyttjandemönster av kommunernas tjänster. Utifrån kommunernas redovisade kostnader 2014 beräknas de olika åldersgruppernas genomsnittliga nyttjande och kostnad för de olika verksamheterna fram. De framräknade prislapparna skrivs sedan fram med utvecklingen av de olika åldersgrupperna enligt kommunens befolkningsprognos. Kommunens framtida kostnader räknas om i löpande priser med hjälp av ett genomsnitt av ÅSUB:s prisindex för den kommunala basservicen som beräknats till 3,5 procent per år. Mot dessa kostnader ställs en beräkning av kommunens framtida intäkter från skatter och landskapsandelar. En BNP- utveckling på 2 procent antas och skatteunderlaget förväntas årligen öka mellan 3 och 4 procent. Samfund- och fastighetsskatten antas öka i takt med BNP. Alla skattesatser antas vara oförändrade under perioden. I beräkningarna ingår det nya förslaget till landskapsandelar som finns beskrivet i bild 7 och 8. I beräkningarna börjar förslaget att slå igenom från Landskapsandelarna tillåts öka i takt med lön, pris och demografi. Detta innebär att de förmodligen kommer ta en ökad andel av Landskapsregeringens framtida resurser. har således inte ändrat ersättningsgraden i systemet. I beräkningarna ingår inte investeringar. Intäkter och kostnader läggs ihop och finansiella gap redovisas för kommunerna i de tre alternativen samt utgångsläget med dagens befintliga kommuner. Till analysen kalkyleras en möjlig effektivisering för minskade förvaltningskostnader och grundskolekostnader för de första åren med start Se närmare beskrivning i bild 9,10 och 11. De finansiella gapen för alternativen analyseras och jämförs. Kommunutredningen nov 6

7 Det nya landskapsandelssystemet Ej beslutat men beräknas träda i kraft. Systemet innehåller sex delar: 1. Skattekomplettering 2. Kalkylerad landskapsandel grundskola socialvård 3. Kostnadsutjämning och LS-andel för särskilda verksamhetsområden 4. Skärgårdstillägg 5. Främjande av fritid och bibliotek, såsom idrott, kultur samt Medis-verksamhet 6. Samarbetsstöd/samgångsstöd Kommunutredningen 1. Skattekompletteringen utjämnar skillnader på inkomstsidan mellan kommuner. Dessa skillnader uppstår i beskattningsbar inkomst och samfundsskatter. Skillnaderna är rätt stora mellan de åländska kommunerna. Därför föreslås skattekompletteringen utgöra ca procent av totala utdelningen i LSsystemet. Genom att ge skattekompletteringen en stor vikt så skapas möjligheter att förändra kostnadsstrukturer, då inte dessa låses fast i en alltför hög kostnadsutjämning. Det kan även ses som att detta skapar en gemensam målbild för hela Åland att öka skattebasen. Skattekompletteringen är utformad så att en kommun inte kan påverka sin andel av skattekompletteringen positivt genom att förändra sin skattesats. 2. Kalkylerad landskapsandel, ersättning för grundskola sker enligt invånarantal i åldersgruppen Därtill får kommuner med lägre invånarantal i åldersgruppen högre ersättning per invånare, samtidigt som systemet ger mer pengar för varje person till i denna åldersgrupp som kommunen får. Kalkylerad landskapsandel, ersättning för socialvård sker i förslaget enligt olika kalkylerade grunder. Områdena inom socialvård som ges ersättning för är äldreomsorg och barnomsorg. De kalkylerade grunderna är högre för äldre befolkning i flera åldersgrupper från 65+ samt befolkning i åldern 0-6. Samma ersättningsgrad gäller för alla kommuner utom för skärgårdskommuner. nov 7

8 Om kommunal utjämning och vad händer på Åland Det nya åländska landskapsandelssystemet (LSsystemet) ska liksom det nuvarande fördela ekonomisk ersättning för den verksamhet som lagstiftaren ålägger kommuner. Andelar ges på kalkylerade grunder och systemet utjämnar förutsättningar mellan kommuner för att alla kommuner ska ha möjlighet att producera en likvärdig service. Landskapsandelar kan även ges på basen av politiska mål, för att främja en viss typ av region eller annan målsättning. Följden blir att systemet anpassas för nuvarande struktur. Bygger man inte in några incitament kan systemet därmed bli konserverande. Vissa delar i systemet kompenserar för litenhet och/eller geografisk utsatthet. Vid beräkningar på nya kommuner kan man behandla dessa komponenter på två sätt. 1. Den nya kommunerna får tillgodoräkna sig samtliga befintliga intäkter dvs. man behandlar den nya kommunen som summan av tidigare kommuner i denna del. 2. De nya kommunerna får intäkter utifrån den nya kommunernas struktur. De totala intäkterna från landsskapsandelarna kan bli mindre totalt sätt. I de kommande kalkylerna har vi valt metod 1. Detta innebär i utgångsläget inga minskade utbetalningar för landsskapsregeringen. En beräkning enligt metod 2 hade gett minskade utbetalningar men samtidigt mindre pengar till kommunerna. Kommunutredningen nov 8

9 Effektiviseringskalkyler av förvaltnings- och grundskolekostnader Skillnaderna i verksamhetskostnader är stora bland kommunerna på Åland. Med färre kommuner finns möjligheter till effektiviseringar genom att till exempel bedriva grundskola med färre och större enheter. Vår bedömning är att möjligheterna till att kalkylera möjliga effektiviseringar är mest gynnsamma inom förvaltning och grundskolan framför exempelvis äldreboenden där det finns få enheter. Historiska kostnadsdata, som inrapporterats till ÅSUB av respektive kommun, visar att skillnaderna mellan kostnaderna för förvaltning per invånare och grundskola per elev är stora mellan kommunerna. En kommun med högt antal invånare har låga förvaltningskostnader jämfört kommuner med få invånare. Se bild 10.På samma sätt är grundskolekostnaderna per elev klart lägre där elevantalet är stort. Se bild 11. I kalkylen av vilka möjligheter som finns till effektiviseringar inom grundskolan och förvaltningskostnader har två funktioner skattats med hjälp av regressionsanalys med det historiska kostnadsdatat. De två funktionerna används för att kunna göra bedömningar av vilken potential till effektiviseringar som finns vid nya kommunstrukturer och skall ses som räkneexempel. För att genomföra faktiska effektiviseringar krävs naturligtvis politiska beslut om att exempelvis att driva färre och större grundskolor. Effektiviseringarna fördelas i kalkylerna på de fem första åren med start Kalkylen slår igenom i form av lägre framtida förvaltnings- och grundskolekostnader som därmed påverkar det finansiella gapen i de nya kommunalternativen. I sjukommunsalternativet beräknas ingen effektivisering förvaltnings- och grundskoleeffektivisering för Jomala och Mariehamn eftersom kommunerna behålls enligt dagens kommunstruktur. Kommunutredningen nov 9

10 Effektiviseringsfunktion av förvaltningskostnader Samband mellan förvaltningskostnader och folkmängd y = -224,5ln(x) , Sambandet för förvaltningskostnader euro per invånare (y) och folkmängd (x) ser ut som följer: y = -224,5ln(x) ,4 Kalkylen har gjorts med kommunernas redovisade kostnadsdata för Tolkningen av ekvationen är att kostnaden för förvaltningskostnader per inv uppgår till = -224,5 * ln(folkmängden) , Kalkylen visar att ju fler invånare en kommun har desto lägre förväntade förvaltningskostnader per invånare. Genom att sätta in de nya alternativens invånarantal kalkyleras en förväntad förvaltningskostnad per invånare som blir lägre än de faktiskt redovisade kostnaderna per invånare och där skillnaden motsvarar besparingspotentialen. De lägre förvaltningkostnaderna förväntas slå igenom de första fem åren med början 2015 för de nya kommunalalternativen. Se vidare bild 15, 27 och 45. Kommunutredningen nov 10

11 Kostnad per elev Effektiviseringsfunktion av grundskolekostnader Samband mellan grundskolekostnader och antal elever y = -3026ln(x) Antal elever Sambandet för grundskolans kostnader euro per elev (y) och elevantal (x) ser ut som följer: y = -3026ln(x) Kalkylen har gjorts med kommunernas redovisade kostnadsdata för Tolkningen av ekvationen är att kostnaden för grundskolekostnader per elev uppgår till = * ln(elever) Kalkylen visar att ju fler elever en kommun har desto lägre förväntade grundskolekostnader per elev. Genom att sätta in de nya alternativens elevantal kalkyleras en förväntad grundskolekostnad per elev som blir lägre än de faktiskt redovisade kostnaderna per invånare och där skillnaden motsvarar besparingspotentialen. De lägre grundskolekostnaderna förväntas slå igenom de första fem åren med början 2015 för de nya kommunalalternativen. Se vidare bild 16,28 och 46. Kommunutredningen nov 11

12 Åland en kommun Kommunutredningen nov 12

13 Demografiska trycket Socialväsende Övriga tjänster 170% Undervisn.- o kultur TOTALT Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 250% 130% 110% 90% 70% 200% 50% 50% 0% 25

14 2014 Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 1% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,7% Kostnader och intäkter 350% 300% 250% 304% 323% 247% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 25

15 Effektivisering av förvaltningskostnader i enkommunsalternativet Med hjälp av regressionsekvationen i bild 10 beräknas en förväntad förvaltningskostnad. I beräkningen i en kommunsalternativet läggs en restriktionen in i ekvationen som begränsar effektiviseringen eftersom funktionen är avtagande. Istället för den faktiska befolkningen görs beräkningen med invånare. Kalkylen visar att effektiviseringspotentialen blir 43 %. Effektiviseringen fördelas över 5 år i kalkylen av framtida kostnader. Åland Folkmängd Kostnad Kostnad, Förväntad enligt per inv. euro regression Åland ,6% Uppskattat tak 5000 Kommunutredningen nov 15

16 Effektivisering av grundskolekostnader i enkommunsalternativet Med hjälp av regressionsekvationen i bild 11 beräknas en förväntad grundskolekostnad. I beräkningen i en kommunsalternativet läggs en restriktionen in i ekvationen som begränsar effektiviseringen eftersom funktionen är avtagande. Istället för görs beräkningen med 600 elever eftersom funktionen är avtagande. Kalkylen visar att effektiviseringspotentialen blir 21 %. Effektiviseringen fördelas över 5 år i kalkylen av framtida kostnader med start Åland Antal elever Kostnad per inv. Kostnad, euro Förväntad enligt regression Åland ,9% Uppskattat tak 600 Kommunutredningen nov 16

17 Fyra kommuner Kommunutredningen nov 17

18 Norra Demografiska trycket Socialväsende Undervisn.- o kultur Övriga tjänster TOTALT 170% 160% 140% 130% 120% 110% 90% 80% Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 250% 230% 210% 190% 170% 130% 110% 90% 70% 50% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 19

19 2014 Norra Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 1,1% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,6% Kostnader och intäkter 350% 300% 250% 297% 327% 245% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 20

20 Västra Demografiska trycket Socialväsende Undervisn.- o kultur Övriga tjänster TOTALT 170% 160% 140% 130% 120% 110% 90% 80% Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 250% 230% 210% 190% 170% 130% 110% 90% 70% 50% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 20

21 2014 Västra Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 1% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,7% Kostnader och intäkter 400% 350% 300% 250% 200% 50% 337% 361% 276% 0% Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 22

22 Södra Demografiska trycket Socialväsende Övriga tjänster 140% 130% 120% 110% 90% Undervisn.- o kultur TOTALT Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 230% 210% 190% 170% 130% 110% 90% 70% 80% 50% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 21

23 2014 Södra Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 1,0% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,8% Kostnader och intäkter 350% 300% 292% 307% 250% 236% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 24

24 Skärgården Demografiska trycket Socialväsende Övriga tjänster 160% 140% 120% 80% 60% 40% 20% Undervisn.- o kultur TOTALT Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 250% 200% 50% 0% 0% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 22

25 2014 Skärgården Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 0,5% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,1% Kostnader och intäkter 300% 250% 251% 275% 239% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 26

26 Effektivisering av förvaltningskostnader, fyra-kommunsalternativet Med hjälp av regressionsekvationen i bild 10 beräknas en förväntad förvaltningskostnad. Den förväntade kostnaden jämförs med den faktiska och skillnaden och differensen anger effektiviseringspotentialen. Kalkylen visar att effektiviseringspotentialen varierar från 24 % i Södra till 51 % i Norra. Effektiviseringen på respektive ny kommun fördelas över 5 år i kalkylen av framtida kostnader med start Norra Folkmängd Kostnad Kostnad, per inv. euro Finström Geta Saltvik Sund Förväntad enligt regression Vårdö Per inv. Euro Effektivisering S:A ,0% Skärgård Folkmängd Kostnad per inv. Kostnad, euro Brändö Kumlinge Kökar Förväntad enligt regression Sottunga Per inv. Euro Effektivisering S:A ,6% Södra Folkmängd Kostnad per inv. Kostnad, euro Föglö Lemland Lumparland Förväntad enligt regression Mariehamn Per inv. Euro Effektivisering S:A S:A exkl Mariehamn ,3% Västra Folkmängd Kostnad per inv. Kostnad, euro Eckerö Hammarland Förväntad enligt regression Jomala Per inv. Euro Effektivisering ,7% Kommunutredningen nov 27

27 Effektivisering av grundskolekostnader, fyra-kommunsalternativet Med hjälp av regressionsekvationen i bild 11 beräknas en förväntad grundskolekostnad. Den förväntade kostnaden jämförs med den faktiska och skillnaden och differensen anger effektiviseringspotentialen. Kalkylen visar att effektiviseringspotentialen är ca 25 % i Södra, Västra och Skärgården 29 % i Norra. Effektiviseringen på respektive ny kommun fördelas över 5 år i kalkylen av framtida kostnader med start Norra Antal elever Kostnad Kostnad, per elev. euro Förväntad enligt regression Finström Geta Saltvik Sund Vårdö Per elev Euro Effektivisering S:A ,4% Skärgård Antal elever Kostnad Kostnad, Förväntad enligt per elev. euro regression Brändö Kumlinge Kökar Sottunga Per inv. Euro Effektivisering S:A ,7% Södra Antal elever Kostnad Kostnad, Förväntad enligt per elev. euro regression Föglö Lemland Lumparland Mariehamn Per inv. Euro Effektivisering S:A S:A exkl Mariehamn ,5% Västra Antal elever Kostnad Kostnad, Förväntad enligt per elev. euro regression Eckerö Hammarland Jomala Per inv. Euro Effektivisering ,3% Kommunutredningen nov 28

28 Sju kommuner Kommunutredningen nov 29

29 Jomala Demografiska trycket Socialväsende Undervisn.- o kultur Övriga tjänster TOTALT 180% 170% 160% 140% 130% 120% 110% 90% 80% Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 300% 250% 200% 50% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 26

30 2014 Jomala Effektiviseringsbehov: 1,1% Kostnader och intäkter 400% 379% 350% 300% 287% 250% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 2

31 Mariehamn Demografiska trycket Socialväsende Övriga tjänster 140% 130% 120% 110% 90% Undervisn.- o kultur TOTALT Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 230% 210% 190% 170% 130% 110% 90% 70% 80% 50% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 27

32 2014 Mariehamn Effektiviseringsbehov: 0,6% Kostnader och intäkter 300% 275% 250% 235% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 16

33 Hammarland - Eckerö Demografiska trycket Socialväsende Övriga tjänster 160% 140% 130% 120% 110% 90% Undervisn.- o kultur TOTALT Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 230% 210% 190% 170% 130% 110% 90% 70% 80% 50% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 28

34 Hammarland-Eckerö Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 1% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,9% Kostnader och intäkter 350% 300% 250% 325% 330% 257% 200% 50% 0% 2014 Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 34

35 Lemland - Lumparland Demografiska trycket Socialväsende Övriga tjänster 160% 140% 130% 120% 110% 90% Undervisn.- o kultur TOTALT Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 300% 250% 200% 80% 50% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 29

36 2014 Lemland-Lumparland Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 0,9% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,7% Kostnader och intäkter 350% 300% 250% 307% 325% 254% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 36

37 2014 Norra fastlandet Demografiska trycket Socialväsende Undervisn.- o kultur Övriga tjänster TOTALT 160% 140% 130% 120% 110% 90% 80% 2014 Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 250% 230% 210% 190% 170% 130% 110% 90% 70% 50% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 30

38 2014 Norra Fastlandet Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 1% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,7% Kostnader och intäkter 350% 300% 298% 319% 250% 245% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 38

39 Norra skärgården Demografiska trycket Socialväsende Undervisn.- o kultur Övriga tjänster TOTALT 140% 130% 120% 110% 90% 80% 70% 60% Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 220% 200% 180% 160% 140% 120% 80% 60% 40% 20% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 31

40 2014 Norra Skärgården Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 0,9% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,7% Kostnader och intäkter 300% 250% 257% 268% 214% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 40

41 Sottunga-Kökar-Föglö Demografiska trycket Socialväsende Undervisn.- o kultur Övriga tjänster TOTALT 160% 140% 130% 120% 110% 90% 80% 70% 60% Några utvalda verksamheter Barnomsorg i daghem Vård på åldringshem Hemtjänst Grundskola 220% 200% 180% 160% 140% 120% 80% 60% 40% 20% Strängt personlig och konfidentiell Utkast 30 november 32

42 2014 Sottunga-Kökar-Föglö Effektiviseringsbehov: Oförändrad verksamhet: 1,1% Anpassade förvaltning och grundskola: 0,8% Kostnader och intäkter 350% 300% 270% 287% 250% 214% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader Kostnad inkl effektivisering 42

43 Effektivisering av förvaltningskostnader, sju-kommunsalternativet Med hjälp av regressionsekvationen i bild 10 beräknas en förväntad förvaltningskostnad. Eftersom Jomala och Mariehamn inte slås samman med andra kommuner beräknas förvaltningskostnaderna vara oförändrade. Beräkningen visar att effektiviseringspotentialen varierar från 0,6 % i Norra skärgården till 51 % för Norra fastlandet. Effektiviseringen på respektive ny kommun fördelas över 5 år i kalkylen av framtida kostnader med start Folkmängd Kostnad per inv. Kostnad, euro Förväntad enligt regression Hammarland-Eckerö Hammarland Eckerö Per inv. Euro Effektivisering S:A ,4% Jomala Lemland-Lumparland Lemland Lumparland Per inv. Euro Effektivisering S:A ,1% Mariehamn Norra fastlandet Finström Geta Saltvik Sund Vårdö Per inv. Euro Effektivisering S:A ,0% Norra skärgården Brändö Kumlinge Per inv. Euro Effektivisering S:A ,6% Sottunga-Kökar-Föglö Sottunga Kökar Föglö Per inv. Euro Effektivisering S:A ,3% Kommunutredningen nov 45

44 Effektivisering av grundskolekostnader, sju-kommunsalternativet Med hjälp av regressionsekvationen i bild 11 beräknas en förväntad grundskolekostnad. Eftersom Jomala och Mariehamn inte slås samman med andra kommuner beräknas grundskolekostnaderna vara oförändrade. Den förväntade kostnaden jämförs med den faktiska och skillnaden och differensen anger effektiviseringspotentialen. Kalkylen visar att effektiviseringspotentialen varierar från 7 % i Eckerö-Hammarland till 20 % i Lemland-Lumparland. Effektiviseringen på respektive ny kommun fördelas över 5 år i kalkylen av framtida kostnader med start Kommunutredningen Hammarland-Eckerö Antal elever Kostnad Kostnad, per elev. euro Förväntad enligt regression Hammarland Eckerö Per inv. Euro Effektivise ring S:A ,6% Jomala Antal Kostnad Kostnad, Förväntad enligt Lemland-Lumparland elever per elev. euro regression Lemland Lumparland Per inv. Euro Effektivise ring S:A ,6% Mariehamn Norra fastlandet Antal Kostnad Kostnad, Förväntad enligt elever per elev. euro regression Finström Geta Saltvik Sund Vårdö Per inv. Euro Effektivise ring S:A ,4% Antal Kostnad Kostnad, Norra skärgården elever per elev. euro Brändö Förväntad enligt regression Kumlinge Per inv. Euro Effektivise ring S:A ,5% Sottunga-Kökar-Föglö Folkmäng Kostnad Kostnad, d per elev. euro Sottunga Kökar Förväntad enligt regression Föglö Per inv. Euro Effektivise ring S:A ,9% nov 46

45 Dagens kommunstruktur Kommunutredningen nov 47

46 2014 Jomala Effektiviseringsbehov: 1,1% Kostnader och intäkter 400% 379% 350% 300% 287% 250% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 2

47 2014 Brändö Effektiviseringsbehov: 1,1% Kostnader och intäkter 300% 273% 250% 200% 204% 50% 0% Intäkter Kostnader 3

48 2014 Sottunga Effektiviseringsbehov: 0,3% Kostnader och intäkter 200% 180% 160% 185% 162% 140% 120% 80% 60% 40% 20% 0% Intäkter Kostnader 4

49 2014 Eckerö Effektiviseringsbehov: 1,3% Kostnader och intäkter 400% 350% 300% 250% 357% 256% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 5

50 2014 Finström Effektiviseringsbehov: 0,9% Kostnader och intäkter 350% 318% 300% 250% 249% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 6

51 2014 Föglö Effektiviseringsbehov: 1,5% Kostnader och intäkter 350% 300% 289% 250% 223% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 7

52 2014 Geta Effektiviseringsbehov: 0,9% Kostnader och intäkter 350% 313% 300% 250% 249% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 8

53 2014 Hammarland Effektiviseringsbehov: 0,8% Kostnader och intäkter 350% 300% 250% 320% 257% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 9

54 2014 Kumlinge Effektiviseringsbehov: 1,0% Kostnader och intäkter 350% 300% 298% 250% 227% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 10

55 2014 Kökar Effektiviseringsbehov: 1,3% Kostnader och intäkter 350% 307% 300% 250% 200% 215% 50% 0% Intäkter Kostnader 11

56 2014 Lemland Effektiviseringsbehov: 0,9% Kostnader och intäkter 350% 326% 300% 250% 259% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 12

57 2014 Lumparland Effektiviseringsbehov: 1,0% Kostnader och intäkter 350% 314% 300% 250% 242% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 13

58 2014 Saltvik Effektiviseringsbehov: 1,2% Kostnader och intäkter 350% 330% 300% 250% 244% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 14

59 2014 Sund Effektiviseringsbehov: 1,6% Kostnader och intäkter 400% 350% 350% 300% 250% 231% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 15

60 2014 Mariehamn Effektiviseringsbehov: 0,6% Kostnader och intäkter 300% 275% 250% 235% 200% 50% 0% Intäkter Kostnader 16

61 Vårdö Effektiviseringsbehov: 0,8% Kostnader och intäkter 350% 300% 250% 300% 243% 200% 50% 0% 2014 Intäkter Kostnader 17

62 Analys av åldersstruktur Mariehamn Sottunga 250 Ålderstruktur 6 Åldersstruktur Mariehamns äldre befolkning kommer att öka kraftigt till. För Sottunga är utvecklingen svårare att utläsa då varje åldersgrupp är så få. Att man är så få invånare i Sottunga har skapat problem både vid planering och budgetering. Om exempelvis en familj med barn i skolåldern flyttar från Sottunga påverkas skolbudgeten markant. På samma sätt är det i Sottunga svårt att budgetera i äldreomsorgen då en brukare till får stora ekonomiska konsekvenser. Kommunutredningen nov 64

63 Jämförelse av alternativen Kommunutredningen nov 65

64 Genomsnittlig årlig effektivisering i procent (utan effektivisering av förvaltnings- och grundskolekostnader) för att sluta finansiellt gap, och. 1,5 Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap ,5 0-0,5-1 Kommunutredningen nov 66

65 Genomsnittlig årlig effektivisering i procent (utan effektivisering av förvaltnings- och grundskolekostnader) för att sluta finansiellt gap, och (Alt. 0) 4 Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap Kommunutredningen nov 67

66 Genomsnittlig årlig effektivisering i procent (med effektivisering av förvaltnings- och grundskolekostnader) för att sluta finansiellt gap, och. 1,5 Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap ,5 0-0,5-1 -1,5-2 -2,5 Kommunutredningen nov 68

67 Försörjningskvoter Åland en kommun ,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Kommunutredningen nov 69

68 Försörjningskvoter Fyra kommuner ,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 Norra Skärgård Södra Västra 0,4 0,2 0 Kommunutredningen nov 70

69 Försörjningskvoter, Sju kommuner ,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 Hammarland-Eckerö Jomala Lemland-Lumparland Mariehamn Norra fastlandet Norra skärgården Sottunga-Kökar-Föglö 0,2 0 Kommunutredningen nov 71

70 Analys och slutsatser Kommunutredningen nov 72

71 De finansiella gapen med eller utan effektivisering ökar i de flesta kommuner efter trots att ökade resurser förväntas skjutas till. (Tillskott räknas upp med BNP ökning med 2 procent per år.) Det är framförallt inom socialväsendet som det demografiska trycket ökar och därmed förväntas kostnaderna för hemtjänst och vård på åldringshem öka i den senare delen av perioden. Försörjningskvoterna varierar mellan 0,74 för hela Åland och 1,49 för Skärgården i alternativ 2 år. Den kalkylerade effektiviseringen av förvaltningskostnader och grundskolekostnader dämpar kostnadsutvecklingen i början på perioden fram till för alla tre nya alternativ. Förvaltningskostnaderna kan minska med upp till 50 % i några nya kommuner Grundskolekostnaderna kan minska med upp till % i några nya kommuner Kommunutredningen nov 73

72 Bilaga Kommunutredningen nov 74

73 Genomsnittlig årlig effektivisering i % (utan effektivisering av förvaltnings- och grundskolekostnader) för att sluta finansiellt gap, och. Effektivisering för att sluta finansiellt gap Effektivisering för att sluta finansiellt gap Effektivisering för att sluta finansiellt gap Alternativ 1 Hela Åland en kommun 0,9 1 1 Alternativ2 fyra kommuner Skärgården Brändö-Kumlinge-Sottunga-Kökar -0,3 0,2 0,5 Norra Saltvik-Sund-Geta-Finström- Vårdö 0,8 1 1,1 Västra Jomala-Eckerö-Hammarland Södra Mariehamn-Lemland- Lumparland-Föglö Alternativ 3 7 kommuner 0,9 1 1 Eckerö-Hammarland 0,5 0,8 1 Mariehamn -0,8 0,2 0,6 Jomala 1,2 1,1 1,1 Lemland-Lumparland 0,8 1 0,9 Brändö-Kumlinge 0,8 0,7 0,9 Sottunga-Föglö-Kökar -0,6 1,1 1,1 Geta-Saltvik-Finström-Vårdö- Sund 0,8 1 1 Kommunutredningen nov 75

74 Genomsnittlig årlig effektivisering i % (utan effektivisering av förvaltnings- och grundskolekostnader) för att sluta finansiellt gap, och. Effektivisering för att sluta finansiellt gap Effektivisering för att sluta finansiellt gap Effektivisering för att sluta finansiellt gap Alternativ 0 Brändö 2,7 1,2 1,1 Eckerö 1,4 1,3 1,3 Finström 0,5 0,8 0,9 Föglö 0,8 1,1 1 Geta 0,1 0,8 0,9 Hammarland 0,1 0,6 0,8 Jomala 1,2 1,1 1,1 Kumlinge 0,7 0,7 1 Kökar 1,4 1,2 1,3 Lemland 0,4 0,9 0,9 Lumparland 1,6 1,1 1 Saltvik 0,6 0,9 1,2 Sottunga -5,2-0,8 0,3 Sund 1,2 1,3 1,6 Vårdö 0,9 0,7 0,8 Mariehamn -0,8 0,2 0,6 Kommunutredningen nov 76

75 Genomsnittlig årlig effektivisering i % (med effektivisering av förvaltnings- och grundskolekostnader) för att sluta finansiellt gap, och. Effektivisering för att sluta finansiellt gap Effektivisering för att sluta finansiellt gap Effektivisering för att sluta finansiellt gap Alternativ 1 Hela Åland en kommun -0,4 0,5 0,7 Alternativ2 fyra kommuner Skärgården Brändö-Kumlinge-Sottunga-Kökar -2,2-0,5 0,1 Norra Saltvik-Sund-Geta-Finström-Vårdö -1,3 0,2 0,6 Västra Jomala-Eckerö- Hammarland -0,6 0,4 0,7 Södra Mariehamn-Lemland-Lumparland- Föglö -0,1 0,6 0,8 Alternativ 3 7 kommuner Eckerö-Hammarland 0,2 0,7 0,9 Mariehamn -0,8 0,2 0,6 Jomala 1,2 1,1 1,1 Lemland-Lumparland -0,4 0,5 0,7 Brändö-Kumlinge 0,1 0,4 0,7 Sottunga-Föglö-Kökar -0,6 0,7 0,8 Geta-Saltvik-Finström-Vårdö-Sund -0,7 0,5 0,7 Kommunutredningen nov 77

76 Definition av förvaltningskostnader ALLMÄN FÖRVALTNING Till kostnaderna och intäkterna räknas följande: utgifter för förvaltningsmyndigheter som utövar den högsta beslutande och verkställande makten i kommunen uppgifter för rådgivande organ och planeringsorgan kringtjänster, lokaler m.m. för de ovan nämnda allmän personal- och ekonomiförvaltning finansierings- och medelsförvaltning skatteuppbörd och revision utgifter för val landskapsförbundens egen förvaltning, allmänna förvaltning och intressebevakning utgifter för och inkomster av samservicekontor (som inte kan fördelas på olika uppgifter). Byggnader och lokaler och Övrig intern service hör inte till den allmänna förvaltningen. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSFÖRVALTNING Till kostnaderna och intäkterna räknas följande: Kostnaderna för allmänna förvaltnings-, planeringsm.fl. uppgifter för den nämnd/de nämnder eller andra organ och verk som sköter social- och hälsovårdens uppgifter, till den del de inte kan hänföras till andra uppgiftsklasser inom social- och hälsovården. Till denna uppgiftsklass hör också samkommunsförvaltningen för socialoch hälsovård. Till kostnaderna och intäkterna räknas inte: Köp av kundtjänster kan inte hänföras till förvaltningen. Kostnaderna för socialarbetare hör inte till förvaltningen, utan de ska fördelas på respektive uppgifter. Kommunutredningen nov 78

77 Definition av förvaltningskostnader, forts. UNDERVISNINGS- OCH KULTURFÖRVALTNING Till kostnaderna och intäkterna räknas följande: Allmänna förvaltnings- och planeringsuppgifter för den nämnd (de nämnder) eller andra organ och det verk/kansli som har hand om undervisnings- och kulturverksamheten, i den mån de inte kan hänföras till de övriga uppgiftsklasserna inom undervisningsoch kulturverksamheten. Klassen inbegriper även samkommunsförvaltning för samkommuner för undervisning och kultur. Till kostnaderna och intäkterna räknas inte: Intern förvaltning för institutioner inom undervisnings- och kulturverksamheten. Den interna förvaltningen hänförs till samma uppgiftsklass som den övriga verksamheten vid institutionen. Kommunutredningen nov 79

Kommunutredningen 2016

Kommunutredningen 2016 www.pwc.se Kommunutredningen 2016 Fördjupad analys- Långsiktig finansiell analys Uppdrag hela projektet Uppdrag: Förslag på tre alternativa kommunstrukturer Förslag 1 Åland en kommun ( givet) Förslag 2

Läs mer

Jomala kommun PM juni 2016

Jomala kommun PM juni 2016 www.pwc.se Jomala kommun PM juni 216 Sammanfattning Jomala kommuns verksamheter kännetecknas av: Lägre kostnader för grundskola per elev liksom lägre kostnader för förskola per barn -6 år än genomsnittet

Läs mer

Saltviks kommun PM juni 2016

Saltviks kommun PM juni 2016 www.pwc.se Saltviks kommun PM juni 216 Sammanfattning Saltviks kommun verksamheter kännetecknas av: Nästan 3 procent lägre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands 16 kommuner. Kostnaden

Läs mer

Mariehamns kommun PM juni 2016

Mariehamns kommun PM juni 2016 www.pwc.se Mariehamns kommun PM juni 216 Sammanfattning Mariehamns kommuns verksamheter kännetecknas av: Nästan 4 procent lägre kostnad för grundskola per elev jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad.

Läs mer

Finströms kommun PM juni 2016

Finströms kommun PM juni 2016 www.pwc.se Finströms kommun PM juni 216 Sammanfattning Finströms kommuns verksamheter kännetecknas av: Låg kostnad hemtjänst per hushåll, men hög kostnad åldringshem per dygn. Lägre kostnad för förskola

Läs mer

Lemlands kommun PM juni 2016

Lemlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lemlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lemlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev är 1 procent lägre än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. Kostnaden

Läs mer

Sunds kommun PM juni 2016

Sunds kommun PM juni 2016 www.pwc.se Sunds kommun PM juni 216 Sammanfattning Sunds kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 2 procent högre kostnad per elev i grundskolan än genomsnittet för Ålands kommuner. Kostnaden för förskola

Läs mer

Kumlinge kommun PM juni 2016

Kumlinge kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kumlinge kommun PM juni 216 Sammanfattning Kumlinge kommuns verksamheter kännetecknas av: 6 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommuner 214. Kostnaden för

Läs mer

Lumparlands kommun PM juni 2016

Lumparlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lumparlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lumparlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Något lägre kostnader än genomsnittet för Ålands kommuner för grundskola per elev. Kostnaden för

Läs mer

Geta kommun PM juni 2016

Geta kommun PM juni 2016 www.pwc.se Geta kommun PM juni 216 Sammanfattning Geta kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Jämfört med genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan för samtliga kommuner på Åland är kostnaden

Läs mer

Eckerö kommun PM juni 2016

Eckerö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Eckerö kommun PM juni 216 Sammanfattning Eckerö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Stabila kostnader för grundskola per elev de senaste åren. 214 var kommunens kostnad per elev lägre

Läs mer

Sottunga kommun PM juni 2016

Sottunga kommun PM juni 2016 www.pwc.se Sottunga kommun PM juni 216 Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga

Läs mer

Kökar kommun PM juni 2016

Kökar kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kökar kommun PM juni 216 Sammanfattning Kökar kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev i Kökar är knappt 3 procent högre och kostnaden för förskola per barn -6

Läs mer

Vårdö kommun PM juni 2016

Vårdö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Vårdö kommun PM juni 216 Sammanfattning Vårdö kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev samt för förskola per barn -6 år är något högre i Vårdö kommun än genomsnittet

Läs mer

Brändö kommun PM juni 2016

Brändö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Brändö kommun PM juni 216 Sammanfattning Brändö kommuns verksamhet kännetecknas av: Kostnaden för förskola per barn -6 år är drygt 4 procent högre i Brändö kommun än genomsnittet på Åland. Kostnaden

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Ekonomisk effekt av nytt landskapsandelssystem Ålands landskapsregering

Ekonomisk effekt av nytt landskapsandelssystem Ålands landskapsregering LR Ekonomisk effekt av nytt landskapsandelssystem 2018 Ålands landskapsregering 2017-03-29 Översikt Det föreslagna systemet för landskapsandelar till kommunerna (LS-systemet) ska liksom det nuvarande ge

Läs mer

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie. Richard Palmer, ÅSUB

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie. Richard Palmer, ÅSUB ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie Richard Palmer, ÅSUB Syftet med undersökningen Att ta reda på invånarnas allmänna inställning till sammanslagning

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är

Läs mer

Åland - Kommunutredning 2016

Åland - Kommunutredning 2016 www.pwc.se Rådgivningsrapport Oskar Lannerhjelm Hans Nyström Henrik Berggren Fredrik Carlsson Henrik Fagerlind Carolina Sandell Jessica Carragher Wallner Åland - Kommunutredning 2016 Slutrapport 2017-02-28

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Kommunala befolkningsscenarier

Kommunala befolkningsscenarier Statistik 2010:2 Kommunala befolkningsscenarier Med särskild tyngdpunkt på kommunernas elevunderlag Korrigerade uppgifter Befolkning I serien Befolkning publiceras statistik över befolkningsrörelsen kvartalsvis

Läs mer

Långsiktig finansiell analys

Långsiktig finansiell analys www.pwc.com/se Långsiktig finansiell analys Klarar din kommun att finansiera framtidens välfärd? KOMMEK 2014 Varför behöver kommuner spana längre än budgetåren? 2 Ursprunget i megatrender Shift in global

Läs mer

Yttrande med anledning av förslag om nytt landskapsandelssystem Behandlat av förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 31/25.4.

Yttrande med anledning av förslag om nytt landskapsandelssystem Behandlat av förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 31/25.4. 1 Yttrande med anledning av förslag om nytt landskapsandelssystem Behandlat av förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 31/25.4.2017 Innehåll Översikt över ändringar i förslaget i förhållande till tidigare

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Utvärdering LBU Åland

Utvärdering LBU Åland Utvärdering LBU Åland Presentation för övervakningskommittén 2011-05-23 Maria Lindqvist, Nordregio Bjarne Lindström, ÅSUB Maria Rundberg, ÅSUB Tidplan Inspel till Årsrapport 2011 Utveckling inom programområdet

Läs mer

hyresbostad, procent 27,8 45,0 13,9 17,9 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2016 hus

hyresbostad, procent 27,8 45,0 13,9 17,9 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2016 hus Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 217:1 5.12.217 Bostäder och boendeförhållanden 216 Av Ålands 16 1 bostäder är 13 7 stadigvarande bebodda, medan drygt 2 4 saknar fast bosatta invånare.

Läs mer

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 216:2 14.12.216 Bostäder och boendeförhållanden 215 Av Ålands 15 9 bostäder är närmare 13 6 stadigvarande bebodda, medan drygt 2 3 saknar fast bosatta

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

Sammanställning. Utifrån kommunvisa PM juni 2016

Sammanställning. Utifrån kommunvisa PM juni 2016 Sammanställning Utifrån kommunvisa PM juni 216 Om nyckeltalen Metod och information Detta PM sammanfattar de kommunvisa PM som har tagits fram. Jämförelserna mellan kommunerna avser 214 om inte annat framgår.

Läs mer

Arbetslöshetssituationen maj 2015

Arbetslöshetssituationen maj 2015 Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå (tel. 018-25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 018-25 115) Arbetsmarknad :5 3.6. Arbetslöshetssituationen maj

Läs mer

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Åda Ab är ett icke vinstdrivande bolag tillhandahåller service och tjänster enbart till bolagets ägare offentlig upphandling (proportionalitet och s.k.

Läs mer

Utlåtande om förslag till nytt landskapsandelssystem

Utlåtande om förslag till nytt landskapsandelssystem Ålands Landskapsregering PB 1060 22 111 MARIEHAMN Hänvisning: ÅLR 2015/8943 Utlåtande om förslag till nytt landskapsandelssystem Inledning och allmänna kommentarer Analysdel 1. SKATTEKOMPLETTERING 2. KALKYLERADE

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden 2010

Bostäder och boendeförhållanden 2010 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 211:1 29.12.211 Bostäder och boendeförhållanden 21 Det fanns nästan 15 bostäder på Åland den 31.12.21. Av dessa var nästan 12 9 stadigvarande bebodda,

Läs mer

Rapport 2005:3. Uppföljning av landskapsandelarna och kommunernas ekonomi

Rapport 2005:3. Uppföljning av landskapsandelarna och kommunernas ekonomi Rapport 2005:3 Uppföljning av landskapsandelarna och kommunernas ekonomi 1998-2003 De senaste rapporterna från ÅSUB 2004:1 Konjunkturläget våren 2004 2004:2 Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland

Läs mer

Arbetslöshetssituationen september 2011

Arbetslöshetssituationen september 2011 Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå (tel. 018-25581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 018-25316) Arbetsmarknad :9 3.10. Arbetslöshetssituationen september

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Arbetslöshetssituationen februari 2015

Arbetslöshetssituationen februari 2015 Jonas Karlsson, Ålands statistik och utredningsbyrå (tel. 018 25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads och studieservicemyndighet (tel. 018 25 115) Arbetsmarknad :2 3.3. Arbetslöshetssituationen februari

Läs mer

Arbetslöshetssituationen juli 2011

Arbetslöshetssituationen juli 2011 Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå (tel. 018-25581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 018-25316) Arbetsmarknad :07 15.8. Arbetslöshetssituationen juli

Läs mer

Analys och slutsatser av remiss-svaren på förslaget till nytt landskapsandelssystem 2018

Analys och slutsatser av remiss-svaren på förslaget till nytt landskapsandelssystem 2018 Analys och slutsatser av remiss-svaren på förslaget till nytt landskapsandelssystem 2018 26 september 2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 De viktigaste kommentarerna från remissen kortfattat återgivna,

Läs mer

Arbetslöshetssituationen januari 2017

Arbetslöshetssituationen januari 2017 Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå Arbetsmarknad :1 (tel. 018-25 581) 2.2. Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 0457-3425043) Det relativa arbetslöshetstalet

Läs mer

Grundskolan hösten 2006

Grundskolan hösten 2006 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 97 Utbildning 006:.0.006 Grundskolan hösten 006 Drygt 000 grundskolelever Antalet grundskolelever höstterminen 006 uppgår till 00, varav 96 på lågstadiet och 07 på högstadiet.

Läs mer

Förslag alternativ kommunstruktur Åland Förslag 2 juni 2016

Förslag alternativ kommunstruktur Åland Förslag 2 juni 2016 www.pwc.se Förslag alternativ kommunstruktur Åland Förslag 2 Bakgrund Uppdraget Uppdrag Landskapsregeringen utlyste i februari 2016 en anbudsbegäran kring kommunutredningen 2016. Uppdraget var att genomföra

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Långsiktig befolkningsprognos

Långsiktig befolkningsprognos TRAINEE SÖDRA NORRLAND Långsiktig befolkningsprognos och ekonomisk analys - Län Gävleborgs Län Landskap Hälsingland Centralort Söderhamn Areal 1 171,83 km 2 Folkmängd 25 785 (2015-12-31) Befolkningstäthet

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Förslag alternativ kommunstruktur Åland Förslag 3 Oktober 2016

Förslag alternativ kommunstruktur Åland Förslag 3 Oktober 2016 www.pwc.se Förslag alternativ kommunstruktur Åland Förslag 3 Bakgrund Uppdrag Uppdrag Landskapsregeringen utlyste i februari 2016 en anbudsbegäran kring kommunutredningen 2016. Uppdraget var att genomföra

Läs mer

Finansieringen av Kommunernas socialtjänst

Finansieringen av Kommunernas socialtjänst Rapport 2014:4 Finansieringen av Kommunernas socialtjänst Provberäkningar av Nyckelmodellen De senaste rapporterna från ÅSUB 2012:1 Konjunkturläget våren 2012 2012:2 Arbetsmarknadsbarometern 2012 2012:3

Läs mer

Arbetslöshetssituationen maj 2017

Arbetslöshetssituationen maj 2017 Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå Arbetsmarknad :5 (tel. 018-25 581) 2.6. Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 0457-3425043) Arbetslöshetssituationen

Läs mer

Offertförslag Vårdreformen i Finland (SOTE) konsekvenser för Ålands kommuner

Offertförslag Vårdreformen i Finland (SOTE) konsekvenser för Ålands kommuner www.pwc.se Offertförslag Vårdreformen i Finland (SOTE) konsekvenser för Ålands kommuner Er referens: Runa Tufvesson :s referens: Oskar Lannerhjelm November, 2016 Vi på är mycket glada att få presentera

Läs mer

Långsiktig befolkningsprognos

Långsiktig befolkningsprognos TRAINEE SÖDRA NORRLAND Långsiktig befolkningsprognos och ekonomisk analys - Län Gävleborgs län Landskap Hälsingland Centralort Bollnäs Areal 1 976,64 km 2 Folkmängd 26 594 (2015-12-31) Befolkningstäthet

Läs mer

Vem och när Inställning till förslaget Har unga personer hörts? Övriga noteringar

Vem och när Inställning till förslaget Har unga personer hörts? Övriga noteringar Casper Wrede, valadministratör 22 juni 2016 Inkomna svar på remiss angående sänkning av rösträttsåldern till 16 år i kommunalval och i rådgivande kommunala folkomröstningar. Remissen utsänd v. 4, svarstid

Läs mer

Byggandet 2013. - Ålands officiella statistik - Byggande 2015:1 25.8.2015. Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497

Byggandet 2013. - Ålands officiella statistik - Byggande 2015:1 25.8.2015. Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Byggande 215:1 25.8.215 Byggandet 213 Det färdigställdes 141 bostäder på Åland 213, varav 32 i Mariehamn, 11 på landsbygden och 8 i skärgården. Av de nya bostäderna

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden 2007

Bostäder och boendeförhållanden 2007 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 28:1 23.12.28 Bostäder och boendeförhållanden 27 Det fanns 14 231 bostäder på Åland den 31.12.27. Av dessa var 12 416 stadigvarande bebodda, medan 1 815

Läs mer

Tabell 1. Valdeltagande på Åland vid riksdagsvalen 2011 och 2015, procent. Löfström vald som den yngsta åländska riksdagsledamoten

Tabell 1. Valdeltagande på Åland vid riksdagsvalen 2011 och 2015, procent. Löfström vald som den yngsta åländska riksdagsledamoten ' Kenth Häggblom, statistikchef, tel. 25497 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. 25495 Val 2015:1 29.4.2015 Riksdagsvalet 2015 Högre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 58 procent,

Läs mer

RIKSDAGSVALET

RIKSDAGSVALET Kenth Häggblom, led. statistiker Tel. 25497 Pb 1187, 22111 MARIEHAMN STATISTIKMEDDELANDE 25.3.2003 http://www.asub.aland.fi Val 2003:1 RIKSDAGSVALET 16.3.2003 Denna sammanställning innehåller slutliga

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden 2008

Bostäder och boendeförhållanden 2008 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 29:2 9.12.29 Bostäder och boendeförhållanden 28 Det fanns drygt 14 5 bostäder på Åland den 31.12.28. Av dessa var 12 55 stadigvarande bebodda, medan 1

Läs mer

Grundskolan hösten 2015

Grundskolan hösten 2015 Gerd Lindqvist Tel. 018-25582 Utbildning 2015:2 21.10.2015 Grundskolan hösten 2015 Nästan 2 000 lågstadieelever och närmare 1 000 i högstadiet Av de åländska grundskolornas 2 848 elever hösten 2015 går

Läs mer

Sammanställning av tillsyn av kommunernas bruk av handikappserviceplaner.

Sammanställning av tillsyn av kommunernas bruk av handikappserviceplaner. Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 12 S10 1 (3) Datum Dnr 23.1.2013 ÅLR 2012/6874 Kommunerna på Åland Kontaktperson Liselotte Lund/Alexandra Oksman Ärende KOMMUNERNAS BRUK AV HANDIKAPPSERVICEPLANER Sammanställning

Läs mer

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011 ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 211:1 3.5.211 Riksdagsvalet 211 Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 51 procent, vilket var 6 procentenheter lägre än 27. Kvinnornas

Läs mer

Meddelande angående reform av kommunstrukturen

Meddelande angående reform av kommunstrukturen MEDDELANDE nr 4/2016-2017 Datum 2017-04-11 Till Ålands lagting Meddelande angående reform av kommunstrukturen Med utgångspunkt i regeringsprogrammet arbetar landskapsregeringen för en förändrad kommunstruktur.

Läs mer

Hammarlands kommun PM juni 2016

Hammarlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Hammarlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Hammarland kommuns verksamheter kännetecknas av: Minskad kostnad per grundskoleelev år 214 samt lägre kostnad än genomsnittet för Åland. Ökande

Läs mer

Befolkningen Statistik 2017:4

Befolkningen Statistik 2017:4 Befolkningen 216 Statistik 217:4 Befolkning I serien Befolkning publiceras statistik över befolkningsrörelsen kvartalsvis och på årsbasis samt uppgifter gällande varje årsskifte om befolkningens storlek

Läs mer

Personlig assistansservice 2014

Personlig assistansservice 2014 PROJEKTRAPPORT 27.2.15 Dnr: 2014-0569-49 Personlig assistansservice 2014 ÅMHM har under hösten 2014 begärt redogörelse från de åländska kommunerna gällande ordnandet av personlig assistansservice enligt

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Kvalitetsrekommendation angående tjänster för äldre - Sammanställning av enkätsvar.

Kvalitetsrekommendation angående tjänster för äldre - Sammanställning av enkätsvar. Kvalitetsrekommendation angående tjänster för äldre - Sammanställning av enkätsvar. Genom enkäten önskade landskapsregeringen få svar på huruvida kommunerna uppmärksammar Kvalitetsrekommendationen angående

Läs mer

Befolkningen Statistik 2016:4

Befolkningen Statistik 2016:4 Befolkningen 2015 Statistik 2016:4 Befolkning I serien Befolkning publiceras statistik över befolkningsrörelsen kvartalsvis och på årsbasis samt uppgifter gällande varje årsskifte om befolkningens storlek

Läs mer

Byggandet Ålands officiella statistik - Byggande 2015: Kenth Häggblom, statistikchef Tel

Byggandet Ålands officiella statistik - Byggande 2015: Kenth Häggblom, statistikchef Tel Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Byggande 215:2 14.12.215 Byggandet 214 Det färdigställdes 193 bostäder på Åland 214, varav 99 i Mariehamn, 89 på landsbygden och 5 i skärgården. Av de nya bostäderna

Läs mer

Grundskolan hösten 2016

Grundskolan hösten 2016 Gerd Lindqvist Tel. 018-25582 Utbildning 2016:2 18.10.2016 Grundskolan hösten 2016 Oförändrat elevantal i grundskolan I de åländska grundskolorna går 2 849 elever hösten 2016. Elevantalet är oförändrat

Läs mer

Innehållsförteckning DP01 STATISTIK OCH PROGNOS

Innehållsförteckning DP01 STATISTIK OCH PROGNOS Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Uppdraget... 2 1.2 Omfattning... 2 2 Arbetsmetodik och genomförande... 4 3 Statistik och trender... 5 3.1 Befolkningsutveckling... 5 3.2 Resandestatistik... 6

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 Näringar -allmänt och turism I 1996-2000

Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 Näringar -allmänt och turism I 1996-2000 Kyrkligt 1996-2004 Miljö- och jaktvård, militär 1997-2001 -allmänt och turism I 1996-2000 123 T5 NYKARLEBY -allmänt och turism II 2001-2005 -pälsdjur 1997-2002 -allmänt och bibliotek 1996-2005 -Svenska

Läs mer

Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi

Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi 1 (7) PM Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi Stockholm 2013-05-31, reviderad 2013-09-03 WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Jannica Ljunggren (red.) Bildningsförvaltningen i Svenskfinland

Jannica Ljunggren (red.) Bildningsförvaltningen i Svenskfinland Jannica Ljunggren (red.) Bildningsförvaltningen i Svenskfinland FÖRFATTARE Jannica Ljunggren PÄRMBILD Heli Sorjonen 1 upplagan ISBN 978-952-213-970-2 (pdf) Finlands Kommunförbund Helsingfors 2012 Finlands

Läs mer

Nybyggda bostäder efter region och hustyp Mariehamn Landsbygden Skärgården

Nybyggda bostäder efter region och hustyp Mariehamn Landsbygden Skärgården Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Byggande 213:1 4.12.213 Byggandet 212 Det färdigställdes 177 bostäder på Åland 212, varav 7 i Mariehamn, 96 på landsbygden och 11 i skärgården. Av de nya bostäderna

Läs mer

1. Grundskolelever efter undervisningstyp, kön och stadium 2008

1. Grundskolelever efter undervisningstyp, kön och stadium 2008 Gerd Lindqvist/Kenth Häggblom Tel 018-25497 Utbildning 2008:3 09102008 Grundskolan hösten 2008 Antalet grundskolelever är drygt 2900 Antalet elever i de åländska grundskolorna höstterminen 2008 uppgår

Läs mer

SKA FINSTRÖM, GETA OCH SUND BLI EN KOMMUN 2019?

SKA FINSTRÖM, GETA OCH SUND BLI EN KOMMUN 2019? SKA FINSTRÖM, GETA OCH SUND BLI EN KOMMUN 2019? Sammanfattning av innehållet i den frivilliga kommunindelningsutredningen maj-oktober 2017 VARFÖR OCH HUR GJORDES UTREDNINGEN? Utredningen kom till på kommunernas

Läs mer

Effektivitetspotential i Uppsala kommun

Effektivitetspotential i Uppsala kommun Effektivitetspotential i Uppsala kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader och

Läs mer

ÅSUB Rapport 1999:10. Uppföljning av landskapsandelssystemet och finansieringen av ÅHS

ÅSUB Rapport 1999:10. Uppföljning av landskapsandelssystemet och finansieringen av ÅHS ÅSUB Rapport 1999:10 Uppföljning av landskapsandelssystemet och finansieringen av ÅHS 1990-1997 Innehåll Förord...2 1. Bakgrund...3 2. Källor, metoder och avgränsningar...4 3. Landskapsandelsreformen i

Läs mer

Effektivitetspotential i Linköpings kommun

Effektivitetspotential i Linköpings kommun Effektivitetspotential i Linköpings kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader

Läs mer

Effektivitetspotential i Göteborgs kommun

Effektivitetspotential i Göteborgs kommun Effektivitetspotential i Göteborgs kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013 Offentlig ekonomi 04 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 0 Ökningen av kommunernas driftskostnader avtog år 0 Kommunernas driftskostnader, exkl. affärsverk, ökade med,7 procent år 0,

Läs mer

Grundavtal för KOMMUNALFÖRBUNDET OASEN BOENDE- OCH VÅRDCENTER

Grundavtal för KOMMUNALFÖRBUNDET OASEN BOENDE- OCH VÅRDCENTER Grundavtal för KOMMUNALFÖRBUNDET OASEN BOENDE- OCH VÅRDCENTER 1 kap. KOMMUNALFÖRBUNDET 1 Kommunalförbundets namn och hemort Kommunalförbundets namn är Oasen boende- och vårdcenter k.f. med arbetsnamnet

Läs mer

Kommunala utjämningssystem i Norden En jämförelse mellan landskapsandelssystemet och kommunala utjämningssystem i Finland, Sverige och Norge

Kommunala utjämningssystem i Norden En jämförelse mellan landskapsandelssystemet och kommunala utjämningssystem i Finland, Sverige och Norge ÅLANDS LANDSKAPSREGERING Kommunala utjämningssystem i Norden En jämförelse mellan landskapsandelssystemet och kommunala utjämningssystem i Finland, Sverige och Norge Fabian Söderdahl Augusti 2015 Förord

Läs mer

Budgetprognos 2004:1. Tema. Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär. Budgetprognos 2004:1

Budgetprognos 2004:1. Tema. Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär. Budgetprognos 2004:1 Budgetprognos 2004:1 Tema Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär 1 Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär Utgifterna för kommunsektorn uppgår

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Åland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4

Åland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 213:2 17.12.213 Bostäder och boendeförhållanden 212 Det fanns 15 4 bostäder på Åland vid utgången av 212. Av dessa var drygt 13 1 stadigvarande bebodda,

Läs mer

Mer välfärd för varje skattekrona Göteborgs kommun

Mer välfärd för varje skattekrona Göteborgs kommun Mer välfärd för varje skattekrona Göteborgs kommun Göteborgarna betalar för mycket skatt utan att få mer välfärd för pengarna Innehållsförteckning Förord... 3 Göteborgs kommuns kärnverksamheter... 4 Förskola...

Läs mer

Förslag till nytt landskapsandelssystem Remissversion

Förslag till nytt landskapsandelssystem Remissversion Förslag till nytt landskapsandelssystem 2018 Remissversion Ålands landskapsregering 19.5.2016 Förord Ålands landskapsregering (LR) beslöt år 2015 att revidera det kommunala ekonomiska utjämningssystemet,

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer