Jomala kommun PM juni 2016

Transkript

1 Jomala kommun PM juni 216

2 Sammanfattning Jomala kommuns verksamheter kännetecknas av: Lägre kostnader för grundskola per elev liksom lägre kostnader för förskola per barn -6 år än genomsnittet för Ålands kommuner. Lägre kostnader för hemtjänst per hushåll och en lägre andel hushåll med hemtjänst än genomsnittet för Ålands kommuner. Högre kostnader per dygn i åldringshem än genomsnittet för Ålands kommuner. Kommunens kostnad per dygn har ökat med drygt 35 procent sedan 212. Även andelen invånare 65+ i åldringshem är högre än genomsnittet. Jämförelsevis låg lokalkostnad per invånare, men ökande 214. Även ett jämförelsevis lågt antal anställda per 1 invånare, men antalet anställda ökade med 74 personer 214. Kommunen har aktivt minskat sin skuldsättning och har 214 inga skulder. Genomsnittet för Ålands kommuner är ca 2 25 per invånare. Kommunen har en högre soliditet än genomsnittet för Ålands kommuner. Kommunen investeringsnivå år 214 är lägre än genomsnittet för Ålands kommuner och övriga jämförelsegrupper. Inga förändringar av skatterna har gjorts sedan 21. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner har Jomala kommun något högre skatteintäkter per invånare år 214, men tar däremot emot färre landskapsandelar. Kommunens invånarantal beräknas växa med ytterligare 25 procent fram till 23. Jomala kommun är idag en jämförelsevis ung kommun. 2

3 Innehåll Sida Verksamhet 5 Ekonomi 12 Befolkning 19 Näringsgeografi 23 3

4 Om nyckeltalen Metod och information PM:et innehåller jämförelser med Åland (genomsnitt för kommunerna), finska och svenska. Dessa grupper har valts för att på bästa sätt kunna jämföra en enskild kommuns kostnader/uppgifter. För Ålands genomsnitt används ett ovägt medelvärde av de 16 kommunerna. Finska : Kommun där mer än 95 procent av invånarna bor i glesbygd (egen definition). : Kommun med en tätortsgrad understigande 7 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer (2 kommuner), enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det finns skillnader i uppgiftsfördelning mellan åländska och finska kommuner gällande sjukvård och gymnasieutbildning. Källor: Ålands statistik och utredningsbyrå, Statistiska centralbyrån (Sverige), Statistikcentralen (Finland) samt Finlands Kommunförbund. Växelkurs: 9,3 SEK = 1 euro Statistiken baseras på officiella uppgifter. Eventuella skillnader mellan år/kommuner kan därför behöva analyseras vidare i vissa fall. Exempelvis har antalet anställda påverkats av förändrad redovisning hos flera kommuner

5 Verksamhet 5

6 Grundskola, per elev Kostnaden för grundskola per elev i Jomala kommun ökade mellan åren 211 och 213, för att därefter minska 214. År 214 uppgick grundskolekostnaden per elev i Jomala kommun till Jämfört med genomsnittskostnaden för Ålands kommuner för en elev i grundskolan är kostnaden i Jomala lägre. Jomalas kostnad per elev är något lägre än kostnaden i såväl finska som svenska år

7 Förskola, per -6 år Förskolekostnaden per barn -6 år i Jomala kommun minskade 214, efter flera års stigande kostnader. 214 uppgick förskolekostnaden per barn -6 år i Jomala till Jämfört med genomsnittet för Ålands 16 kommuner är kostnaden per barn -6 år i Jomala kommun lägre. Även jämfört med svenska är Jomalas kostnad lägre. Jomala kommuns kostnad för förskola är däremot högre än den i finska. Andelen barn i förskola är 214 högre i Jomala än genomsnittet för Ålands kommuner. Andelen har varit förhållandevis konstant över tid (se bild nedan) ,% 8,% 7,% 6,% 8 5,% ,% 3,% 2,% 2 1,%,% Jomala Genomsnitt 7

8 Hemtjänst, per hushåll Kostnader för hemtjänst mätt i euro per hushåll ökade något 214, men kostnaden har varit relativt stabil under de senaste åren. År 214 uppgick kostnaden för hemtjänst per hushåll i Jomala kommun till ,% 9,% 8,% Jämfört med genomsnittet för Ålands 16 kommuner är kostnaden för hemtjänst per hushåll drygt 2 procent lägre i Jomala kommun. I jämförelse med svenska är hemtjänstkostnaden klart lägre (i svenska avser måttet kostnad per brukare). Jomala har en klart lägre andel hushåll med hemtjänst än genomsnittet för Ålands kommuner (se bild nedan) ,% 6,% 5,% 4,% 1 3,% 2,% 5 1,%,% Jomala Genomsnitt 8

9 Åldringshem, per dygn ,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% Kostnaden för åldringshem per dygn uppgick år 214 till 271 per invånare. Kostnaden per dygn har ökat med drygt 35 procent sedan 212. Jämfört med genomsnittskostnaden för Ålands 16 kommuner är dygnskostnaden för åldringshem något högre i Jomala kommun. I jämförelse med svenska är kostnaden för åldringshem per dygn ca 13 procent högre i Jomala. Andelen invånare 65+ i åldringshem har minskat sedan 211 i kommunen. Andelen i åldringshem är högre än genomsnittet för Ålands kommuner (se bild nedan). 5 1,%,% Jomala Genomsnitt 9

10 Lokalkostnader, per invånare Lokalkostnaderna per invånare i Jomala kommun ökade kraftigt 214 och uppgick då till 241 per invånare. I jämförelse med genomsnittskostnaden för Ålands kommuner och svenska är kostnaden lägre i Jomala. Genomsnittskostnaden i jämförelsegrupperna tar inte hänsyn till kommunens storlek

11 Antal anställda , 6, 5, 4, 3, 2, 1, Antalet anställda i Jomala kommun har varierat mellan 177 och 259 personer mellan 21 och 214. År 214 uppgick antalet anställda i kommunen till 259 personer, vilket är en ökning med 74 anställda sedan 213. Antal anställda per 1 invånare uppgick år 214 till 56,8 st. I jämförelse med genomsnittet för Ålands kommuner är det lägre. Även jämfört med svenska är det lägre , ,8 Antal 62,8 Antal per 1 inv. 92,3 11

12 Ekonomi 12

13 Soliditet 9% 8% 7% 6% 69,6% 67,2% 7,2% 77,2% 79,2% Soliditeten i Jomala kommun har ökat sedan 211. År 214 uppgick soliditeten till 79,2 procent. I jämförelse med genomsnittet för de åländska kommunerna uppvisar Jomala en högre soliditet. 5% 4% Även i jämförelse med finska och svenska har Jomala en klart högre soliditet. 3% 2% 1% % 9% 8% % 7% 6% 63% 57% 5% 45% 4% 3% 2% 1% % 13

14 Skuldsättning per invånare Jomala kommun har efter flera års amorteringar minskat sin skuldsättning och har sedan 213 inga skulder. Övriga jämförelsegrupper har en skuldsättning per invånare på mellan 1 7 och 2 7 år

15 Räkenskapsperiodens resultat som andel av intäkterna, procent 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 7,9% 8,4% 7,7% 6,9% 6,% ,4% 6,% 2,5% Jomala kommuns resultat som andel av intäkterna har minskat något under de tre senaste åren och uppgick år 214 till 6 procent. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner år 214 uppvisar Jomala ett något lägre resultat. I jämförelse med finska och svenska är resultatet i Jomala kommun högre. 1% %,2% 15

16 Investeringar, per invånare Jomala kommuns investeringar mätt i euro per invånare uppgick 214 till 312. Det är en minskning från 213, då periodens högsta investeringsnivå noteras. I jämförelse med genomsnittet för Ålands kommuner redovisar Jomala lägre investeringar per invånare. Även i jämförelse med genomsnittet för finska och svenska är investeringarna per invånare i Jomala lägre

17 Skatt 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 17, 17, 17, 17, 17, 17, 17, Skattesatsen i Jomala kommun har varit konstant sedan 21 och uppgår till 17, procent. Fastighetsskatten för annan bostad har legat konstant på,9 procent under hela mätperioden. Även den allmänna fastighetsskatten har varit konstant under perioden på,5 procent. Jomala kommun tar inte ut fastighetsskatt för stadigvarande bostad. 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Fastighetsskatt, annan bostad Fastighetsskatt, allmän procent Fastighetsskatt, stadigvarande bostad,9,9,9,9,9,9,9,5,5,5,5,5,5,5,,,,,,,

18 Skatteintäkter och landsskapsandelar per inv Skatteintäkter Landsskapsandelar Skatteintäkter Landsskapsandelar 4146 Jomala kommuns skatteintäkter har ökat under mätperioden. År 214 uppgick skatteintäkterna per invånare till Landskapsandelarna har däremot minskat under mätperioden. År 214 uppgick landskapsandelarna per invånare till 855 Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner har Jomala kommun något högre skatteintäkter per invånare år 214, men tar däremot emot klart färre landskapsandelar. I jämförelse med finska har Jomala högre skatteintäkter per invånare, men även där tar kommunen emot färre landskapsandelar per invånare. I jämförelse med svenska tar Jomala kommun emot färre landskapsandelar samt har lägre skatteintäkter per invånare. : Generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Beräkningen baseras på växelkursen 1 EUR = 9,3 SEK. 18

19 Befolkning 19

20 Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur Folkmängden i Jomala kommun har sedan 21 ökat stadigt. Prognosen fram till 23 visar en fortsatt ökning av antalet invånare och 23 beräknas kommunen ha drygt 5 8 invånare. Det är en ökning med ca 25 procent från Utfall Prognos - ÅSUB bas Jomala Åland 2,% 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,%,8%,6%,4%,2%,% Befolkningsstrukturen jämfört med Ålands befolkningsstruktur visar att Jomala kommun har en högre andel invånare -15 år samt 3-4 år. Kommunen har däremot en lägre andel invånare 6 år och äldre. 2

21 Försörjningskvot och ekonomisk försörjningskvot,7,6,5,4,3,2,1, ,2 93,1 86, ,6 91,9 92,4 9,4 85,6 Utfall Prognos - ÅSUB bas Försörjningskvot Unga Gamla Försörjningskvoten (ålder, bild till vänster) har ökat sedan 21 och prognosticeras att öka fram till 23. Den ökade försörjningskvoten förklaras i prognosen av en ökad andel äldre. Den ekonomiska försörjningskvoten (bild till höger) definieras som andelen av befolkningen som ej är sysselsatta i arbete dividerat med andelen av befolkningen som är sysselsatta i arbete. Jomala kommun har sedan 25 haft en ekonomisk försörjningskvot under 1, vilket innebär att fler är sysselsatta i arbete än vad som inte är det. 214 uppgick den ekonomiska försörjningskvoten till 85,6 procent. 21

22 Försörjningskvoten jämförelse 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 56,2% 65,3% 78,7% 73,7% Försörjningskvoten (ålder) i Jomala uppgår år 215 till 56,2 procent. Det är nästan 1 procentenheter lägre än genomsnittet för Ålands kommuner och även klart lägre än hos finska och svenska. Försörjningskvoten för hela Åland utgör ett medelvärde av samtliga 16 åländska kommuners försörjningskvoter, vilket innebär att måttet inte tar hänsyn till kommunernas folkmängd. 4,% 3,% 2,% 1,%,% 22

23 Näringsgeografi 23

24 Pendlingsmönster Hammarland;,9% 33,2 procent av de arbetande invånarna i Jomala har sin arbetsgivare inom kommunens geografiska gränser. Lemland; 1,% Saltvik; 1,4% Finström; 3,% Geta;,4% Sund;,6% Lumparland; Eckerö;,3%,3% Sottunga;,% Vårdö;,% Kökar;,% Det vanligaste arbetspendlingsmålet bland Jomalas invånare är Mariehamn, dit 58,5 procent av de arbetande invånarna pendlar. De resterande 8,3 procenten av de arbetande invånarna i Jomala pendlar till kommunerna Finström, Saltvik, Lemland, Hammarland, Sund, Geta, Eckerö, Lumparland, Vårdö, Sottunga, Kökar och Föglö. Föglö;,2% Jomala; 33,2% Mariehamn; 58,5% 24

25 Arbetslöshet 3,% 2,5% 2,% 1,5% 2,% 1,4% 2,% 2,4% 2,7% 2,8% Arbetslösheten i Jomala kommun har under mätperioden varierat mellan 1,4 och 2,8 procent. Sedan 211 har arbetslösheten ökat. År 215 uppgick arbetslösheten till 2,8 procent. Detta är en lägre arbetslöshet än genomsnittet för Ålands kommuner samt genomsnittet i svenska. Det är även klart lägre än genomsnittet i finska. 1,%,5%,% 18% 16% ,4% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2,8% 3,4% 4,3% 2% % 25