Brändö kommun PM juni 2016
|
|
- Helena Gustafsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Brändö kommun PM juni 216
2 Sammanfattning Brändö kommuns verksamhet kännetecknas av: Kostnaden för förskola per barn -6 år är drygt 4 procent högre i Brändö kommun än genomsnittet på Åland. Kostnaden för grundskola per elev är också något högre än genomsnittet. Brändö kommun har en lägre kostnad för hemtjänst per hushåll än genomsnittet för Ålands kommuner, däremot är dygnskostnaden för åldringshem ca 1 procent högre. Lokalkostnaderna per invånare är högre på Brändö jämfört genomsnittet för Åland. Brändö uppvisar en förhållandevis hög soliditet och en låg skuldsättning per invånare. Kommunens investeringar per invånare är ungefär dubbelt så höga på Brändö jämfört med genomsnittet för de 16 kommunerna på Åland. Skattesatsen på Brändö sänktes år 213 från 17, till 16,75 procent och har sedan dess legat på samma nivå. Folkmängden i Brändö kommun har sedan 21 sjunkit något. Prognosen fram till 23 visar en bibehållen folkmängd kring 47 invånare. 2
3 Innehåll Sida Verksamhet 5 Ekonomi 12 Befolkning 19 Näringsgeografi 23 3
4 Om nyckeltalen Metod och information PM:et innehåller jämförelser med Åland (genomsnitt av kommunerna), finska och svenska. Dessa grupper har valts för att på bästa sätt kunna jämföra en enskild kommuns kostnader/uppgifter. För Ålands genomsnitt används ett ovägt medelvärde av de 16 kommunerna. Finska : Kommun där mer än 95 procent av invånarna bor i glesbygd (egen definition). : Kommun med en tätortsgrad understigande 7 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer (2 kommuner), enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det finns skillnader i uppgiftsfördelning mellan åländska och finska kommuner gällande sjukvård och gymnasieutbildning. Källor: Ålands statistik och utredningsbyrå, Statistiska Centralbyrån (Sverige), Statistikcentralen (Finland) samt Finlands Kommunförbund. Växelkurs: 9,3 SEK = 1 euro Statistiken baseras på officiella uppgifter. Eventuella skillnader mellan år/kommuner kan därför behöva analyseras vidare i vissa fall. Exempelvis har antalet anställda påverkats av förändrad redovisning hos flera kommuner
5 Verksamhet 5
6 Grundskola, per elev Grundskolekostnaden per elev på Brändö ökade mellan åren 21 och 212 för att sedan sjunka mellan år 212 och 214. År 214 uppgick grundskolekostnaden per elev på Brändö till Jämfört med hela Ålands genomsnittskostnad för en elev i grundskolan är kostnaden på Brändö högre. Jämfört med svenska är kostnaden per elev i grundskolan ca 4 procent högre i Brändö kommun år
7 Förskola, per barn -6 år Förskolekostnaden per barn -6 år på Brändö ökade mellan åren 21 och 212 för att sedan stabiliseras och sjuka något mellan år 212 och 214. År 214 uppgick förskolekostnaden per barn på Brändö till Jämfört med genomsnittet för Ålands 16 kommuner är kostnaden per förskolebarn på Brändö ca 42 procent högre. Ungefär samma avvikelse kan konstateras i jämförelse med svenska (i svenska avser förskolan barn 1-5 år). Andel barn -6 år i förskola, se bild nedan, har varit något högre på Brändö men sjönk år 214 till samma nivå som genomsnittet för Ålands kommuner. 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% ,% 3,% 2,% 1,%,% Brändö Genomsnitt 7
8 Hemtjänst, per hushåll Hemtjänstkostnaden på Brändö mätt som euro per hushåll ökade mellan år 21 och 212 för att sedan sjunka mellan år 212 och 214. År 214 uppgick kostnaden för hemtjänst per hushåll i Brändö kommun till Jämfört med genomsnittet för Ålands 16 kommuner är kostnaden för hemtjänst per hushåll ca 25 procent lägre i Brändö kommun. I jämförelse med svenska är hemtjänstkostnaden betydligt lägre (i svenska avser måttet kostnad per brukare). Hushåll med hemtjänst som andel av det totala antalet hushåll i Brändö kommun, se bild nedan, ligger år 214 i nivå med genomsnittet för Ålands kommuner. 12,% 1,% 2 8,% ,% 4,% 2,% 5,% Eckerö Genomsnitt 8
9 Åldringshem, per dygn Kostnaden för åldringshem per dygn uppgick år 214 till 278. Jämfört med genomsnittskostnaden för Ålands 16 kommuner är dygnskostnaden för åldringshem ca 1 procent högre på Brändö. I jämförelse med svenska är kostnaden för åldringshem per dygn ca 16 procent högre på Brändö. Andel invånare över 65 år i åldringshem har varit låg de senaste åren, se diagram nedan. Uppgiften avser den sista december för varje år, vilket kan förklara att det finns bokförda kostnader 211 och 214 trots att diagrammet visar att det inte funnits några boende på åldringshem dessa år. 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,% 5,5%,% Brändö Genomsnitt 9
10 Lokalkostnader, per invånare Lokalkostnaderna per invånare på Brändö ökade mellan år 21 och 212 för att sedan sjunka år 213. År 214 ökade lokalkostnaderna per invånare till 684 per invånare. I jämförelse med genomsnittskostnaden bland Ålands kommuner och svenska är kostnaden högre på Brändö
11 Antal anställda , 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, Antalet anställda på Brändö har varierat mellan 34 och 45 personer mellan 21 och 214. År 214 uppgick antalet anställda i kommunen till 34 personer, vilket är en minskning med 9 anställda sedan 213. Antal anställda per 1 invånare uppgick år 214 till 71,7 st. I jämförelse med genomsnittet för samtliga Ålands kommuner är det högre. Jämfört med svenska är det däremot lägre , 1,, Antalet anställda påverkas av andel verksamhet som förs i extern regi, t.ex. kommunalförbund. Antal Antal per 1 inv , ,7 62,8 11
12 Ekonomi 12
13 Soliditet 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 9% 8% 79,3% 72,1% 73,8% 73,9% 74,9% % Soliditeten i Brändö kommun ökade mellan år 21 och 214. År 214 uppgick soliditeten till 79,3 procent. I jämförelse med genomsnittet för de åländska kommunerna uppvisar Brändö en hög soliditet. I jämförelse med finska och svenska har Brändö betydligt högre soliditet. 7% 6% 63% 57% 5% 45% 4% 3% 2% 1% % 13
14 Skuldsättning per invånare Kommunens skuldsättning per invånare har sjunkit mellan år 21 och 214. År 214 uppgick skuldsättningen per invånare till 69. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner var skuldsättningen år 214 betydligt lägre i Brändö kommun. 4 2 Även i jämförelse med genomsnittet för de finska och svenska na är skuldsättningen per invånare förhållandevis låg i Brändö kommun
15 Räkenskapsperiodens resultat som andel av intäkterna, procent 12,% 1,% 9,8% Brändö kommuns resultat som andel av intäkterna uppgick år 214 till 5,4 procent. Det är en minskning jämfört med 213 års resultat. 8,% 6,% 4,% 5,9% 6,8% 5,4% Jämfört med genomsnittet för Åland år 214 uppvisar Brändö något lägre resultat som andel av kommunens intäkter. Jämfört med finska och svenska utgör räkenskapsperiodens resultat som andel av intäkterna i Brändö kommun en högre andel av intäkterna. 2,% 1,2%,% 8% ,4% 7% 6% 5% 5,4% 4% 3% 2,5% 2% 1% %,2% 15
16 Investeringar, per invånare Brändö kommuns investeringar mätt i euro per invånare uppgick år 214 till Det är en minskning från 213. Mellan 211 och 213 ökade investeringarna på Brändö från 56 per invånare till per invånare. Kommunens investeringar per invånare är ungefär dubbelt så hög på Brändö jämfört med genomsnittet för de 16 kommunerna på Åland I jämförelse med genomsnittet för finska och svenska är investeringarna per invånare på Brändö betydligt högre
17 Skatt 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 17, 17, 17, 16,75 16,75 16,75 16, Skattesatsen på Brändö sänktes år 213 från 17, till 16,75 procent och har sedan dess legat på samma nivå. Fastighetsskatten för annan bostad har legat på,9 procent under hela mätperioden. Brändö kommun tar inte ut allmän fastighetsskatt och fastighetsskatt för stadigvarande bostad. Fastighetsskatt, annan bostad Fastighetsskatt, stadigvarande bostad Fastighetsskatt, allmän procent 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1,,9,9,9,9,9,9,9,,,,,,,,,,,,,,
18 Skatteintäkter och landsskapsandelar per inv Skatteintäkter Landsskapsandelar Skatteintäkter mätt som euro per invånare har ökat sedan 21. Landskapsandelar mätt i euro per invånare har minskat under samma mätperiod. År 214 uppgick skatteintäkterna per invånare till 38 och landskapsandelarna till Jämfört med genomsnittet för samtliga åländska kommuner har Brändö något lägre skatteintäkter per invånare år 214. Även i jämförelse med finska och svenska har Brändö lägre skatteintäkter per invånare. Brändö kommun tar emot fler landskapsandelar per invånare än genomsnittet för Ålands kommuner men betydligt färre än finska. I jämförelse med svenska tar Brändö emot något fler landskapsandelar per invånare. : Generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Beräkningen baseras på växelkursen 1 EUR = 9,3 SEK. Skatteintäkter Landsskapsandelar 18
19 Befolkning 19
20 Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur Folkmängden i Brändö kommun har sedan 21 sjunkit något. Prognosen fram till 23 visar en stabil folkmängd kring 47 invånare Utfall Prognos - ÅSUB bas Brändö Åland 3,5% 3,% 2,5% Befolkningsstrukturen jämfört med Ålands befolkningsstruktur visar att Brändö har en lägre andel invånare -44 år och en högre andel invånare 45 år och uppåt. 2,% 1,5% 1,%,5%,% 2
21 Försörjningskvot och ekonomisk försörjningskvot 1,2 1,,8,6,4,2, ,7 129,1 123,7 111,4 112,8 116,9 112,4 118,3 124,1 114,5 Utfall Prognos - ÅSUB bas 15 Försörjningskvot Unga Gamla Försörjningskvoten (ålder, bild till vänster) har ökat sedan 21 och prognosticeras att öka fram till 23. Den ökade försörjningskvoten förklaras i prognosen av en ökad andel äldre. Samtidigt förutspås andelen unga invånare minska. Den ekonomiska försörjningskvoten (bild till höger) definieras som andelen icke-arbetande per 1 sysselsatta. Mellan 25 och 28 sjönk den ekonomiska försörjningskvoten. Från 28 fram till 213 ökade den ekonomiska försörjningskvoten från 111,4 till 124,1 för att sedan sjunka till 114,5 år 214. Under hela mätperioden har Brändö en lägre andel sysselsatta i förhållande till icke-arbetande. 21
22 Försörjningskvoten jämförelse 9,% 8,% 7,% 68,5% 65,3% 78,7% 73,7% Försörjningskvoten för Brändö uppgick år 215 till 68,5 procent. Det är tre procentenheter högre än genomsnittet för Åland. Jämfört med finska och svenska är försörjningskvoten på Brändö lägre. 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% 22
23 Näringsgeografi 23
24 Pendlingsmönster Kumlinge; 1,6% Lumparland;,5% Jomala; 1,6% Lemland;,5% Eckerö;,5% Finström; 1,6% 65,2 procent av invånarna på Brändö har sin arbetsplats inom kommunens geografiska gränser. Det vanligaste arbetspendlingsmålet bland Brändös invånare är Mariehamn, dit närmre en tredjedel av invånarna på Brändö pendlar till sitt arbete. Resterande 6,5 procent av de arbetande Brändöborna pendlar till kommunerna Finström, Jomala, Kumlinge, Lumparland, Lemland och Eckerö. Mariehamn; 28,3% Brändö; 65,2% 24
25 Arbetslöshet 4,5% 4,% 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% 18% 16% 14% 12% 1% 8% 4,2% 3,% 3,1% 3,1% 2,7% 2,6% ,4% Arbetslösheten på Brändö har de senaste åren varierat mellan 2,6 och 4,2 procent. År 215 uppgick arbetslösheten till 3,1 procent. I jämförelse med arbetslösheten för samtliga Ålands kommuner är arbetslösheten på Brändö,3 procentenheter lägre år 215. Arbetslösheten i Brändö kommun är lägre än genomsnittet för både svenska och finska. 6% 4% 2% 3,1% 3,4% 4,3% % 25
Lemlands kommun PM juni 2016
www.pwc.se Lemlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lemlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev är 1 procent lägre än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. Kostnaden
Läs merFinströms kommun PM juni 2016
www.pwc.se Finströms kommun PM juni 216 Sammanfattning Finströms kommuns verksamheter kännetecknas av: Låg kostnad hemtjänst per hushåll, men hög kostnad åldringshem per dygn. Lägre kostnad för förskola
Läs merLumparlands kommun PM juni 2016
www.pwc.se Lumparlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lumparlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Något lägre kostnader än genomsnittet för Ålands kommuner för grundskola per elev. Kostnaden för
Läs merFöglö kommun PM juni 2016
www.pwc.se Föglö kommun PM juni 216 Sammanfattning Föglö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Kostnaden för åldringshem per dygn har ökat och nästan fördubblats sedan år 21. År 214 uppgick dygnskostnaden
Läs merSaltviks kommun PM juni 2016
www.pwc.se Saltviks kommun PM juni 216 Sammanfattning Saltviks kommun verksamheter kännetecknas av: Nästan 3 procent lägre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands 16 kommuner. Kostnaden
Läs merSunds kommun PM juni 2016
www.pwc.se Sunds kommun PM juni 216 Sammanfattning Sunds kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 2 procent högre kostnad per elev i grundskolan än genomsnittet för Ålands kommuner. Kostnaden för förskola
Läs merGeta kommun PM juni 2016
www.pwc.se Geta kommun PM juni 216 Sammanfattning Geta kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Jämfört med genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan för samtliga kommuner på Åland är kostnaden
Läs merMariehamns kommun PM juni 2016
www.pwc.se Mariehamns kommun PM juni 216 Sammanfattning Mariehamns kommuns verksamheter kännetecknas av: Nästan 4 procent lägre kostnad för grundskola per elev jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad.
Läs merSottunga kommun PM juni 2016
www.pwc.se Sottunga kommun PM juni 216 Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga
Läs merKumlinge kommun PM juni 2016
www.pwc.se Kumlinge kommun PM juni 216 Sammanfattning Kumlinge kommuns verksamheter kännetecknas av: 6 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommuner 214. Kostnaden för
Läs merVårdö kommun PM juni 2016
www.pwc.se Vårdö kommun PM juni 216 Sammanfattning Vårdö kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev samt för förskola per barn -6 år är något högre i Vårdö kommun än genomsnittet
Läs merEckerö kommun PM juni 2016
www.pwc.se Eckerö kommun PM juni 216 Sammanfattning Eckerö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Stabila kostnader för grundskola per elev de senaste åren. 214 var kommunens kostnad per elev lägre
Läs merJomala kommun PM juni 2016
www.pwc.se Jomala kommun PM juni 216 Sammanfattning Jomala kommuns verksamheter kännetecknas av: Lägre kostnader för grundskola per elev liksom lägre kostnader för förskola per barn -6 år än genomsnittet
Läs merKökar kommun PM juni 2016
www.pwc.se Kökar kommun PM juni 216 Sammanfattning Kökar kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev i Kökar är knappt 3 procent högre och kostnaden för förskola per barn -6
Läs merSammanställning. Utifrån kommunvisa PM juni 2016
Sammanställning Utifrån kommunvisa PM juni 216 Om nyckeltalen Metod och information Detta PM sammanfattar de kommunvisa PM som har tagits fram. Jämförelserna mellan kommunerna avser 214 om inte annat framgår.
Läs merHammarlands kommun PM juni 2016
www.pwc.se Hammarlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Hammarland kommuns verksamheter kännetecknas av: Minskad kostnad per grundskoleelev år 214 samt lägre kostnad än genomsnittet för Åland. Ökande
Läs merSlutrapport - Förslag till förändrad kommunstruktur Åland, 28 februari 2017
www.pwc.se Slutrapport - Förslag till förändrad kommunstruktur Åland, 28 februari 2017 Metod och vägledande principer 2 Metod Nulägesanalys kommun PM Förslag 2 (Fyrkommunsförslaget) Analys och beskrivning
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig
Läs merKenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1
Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019
Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018
Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008
' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut
Läs merKommunutredningen 2016
www.pwc.se Arbetsmaterial Kommunutredningen Fördjupad analys- Långsiktig finansiell analys Uppdrag hela projektet Uppdrag: Förslag på tre alternativa kommunstrukturer Förslag 1 Åland en kommun ( givet)
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009
Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader
Läs merKommunernas bokslut 2017
Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:2 14.6.2018 Kommunernas bokslut 2017 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och något lägre intäkter Jämfört med 2016 ökade kommunernas
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006
Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2018:1 12.6.2018 Familjer och hushåll 31.12.2017 Statistiken för 2017 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 personer, vilket är
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004
Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2014:2 8.12.2014 Familjer och hushåll 31.12.2013 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,12 personer år 2013, vilket innebär att den sjönk något
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2015:2 7.12.2015 Familjer och hushåll 31.12.2014 Statistiken för 2014 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,12 personer, vilket är
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2013:2 9.12.2013 Familjer och hushåll 31.12.2012 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,14 personer år 2012, vilket innebär att den var oförändrad
Läs merKommunutredningen 2016
www.pwc.se Kommunutredningen 2016 Fördjupad analys- Långsiktig finansiell analys Uppdrag hela projektet Uppdrag: Förslag på tre alternativa kommunstrukturer Förslag 1 Åland en kommun ( givet) Förslag 2
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2017:1 12.6.2017 Familjer och hushåll 31.12.2016 Statistiken för 2016 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2019:1 11.6.2019 Familjer och hushåll 31.12.2018 Statistiken för 2018 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 eller densamma som 2017.
Läs merKommunernas bokslut 2014
' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014
Läs merEkonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund
Ekonomiska nyckeltal Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund 12.11.2012 1. Årsbidrag och avskrivningar i euro per inv. 2. Årsbidraget i % av avskrivningarna Kommun Årsbidrag / inv Avskrivningar / inv
Läs merKommunernas bokslut 2013
' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner
Läs merKommunutredningen 2016
www.pwc.se Kommunutredningen Fördjupad analys- Långsiktig finansiell analys Uppdrag hela projektet Uppdrag: Förslag på tre alternativa kommunstrukturer Förslag 1 Åland en kommun ( givet) Förslag 2 4 kommuner
Läs merhyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 216:2 14.12.216 Bostäder och boendeförhållanden 215 Av Ålands 15 9 bostäder är närmare 13 6 stadigvarande bebodda, medan drygt 2 3 saknar fast bosatta
Läs merhyresbostad, procent 27,8 45,0 13,9 17,9 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2016 hus
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 217:1 5.12.217 Bostäder och boendeförhållanden 216 Av Ålands 16 1 bostäder är 13 7 stadigvarande bebodda, medan drygt 2 4 saknar fast bosatta invånare.
Läs merKommunernas bokslut 2016
Elin Sagulin, statistiker E-post: elin.sagulin@asub.ax Offentlig ekonomi 2017:2 20.6.2017 Kommunernas bokslut 2016 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och intäkter Jämfört med 2015 ökade kommunernas
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-
Läs merSkattekalkyler för kommunerna hösten 2014
ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)
Läs merArbetslöshetssituationen september 2011
Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå (tel. 018-25581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 018-25316) Arbetsmarknad :9 3.10. Arbetslöshetssituationen september
Läs merJämförelsetal. Östersunds kommun
Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data
Läs merKommunernas bokslut 2015
' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014
Läs merSkattekalkyler för kommunerna hösten 2013
ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin
Läs merÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie. Richard Palmer, ÅSUB
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie Richard Palmer, ÅSUB Syftet med undersökningen Att ta reda på invånarnas allmänna inställning till sammanslagning
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar
Läs merArbetslöshetssituationen januari 2014
Jonas Karlsson, Ålands statistik och utredningsbyrå (tel. 018 25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads och studieservicemyndighet (tel. 018 25 316) Arbetsmarknad :1 4.2. Arbetslöshetssituationen januari
Läs merArbetslöshetssituationen maj 2015
Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå (tel. 018-25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 018-25 115) Arbetsmarknad :5 3.6. Arbetslöshetssituationen maj
Läs merArbetslöshetssituationen juli 2011
Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå (tel. 018-25581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 018-25316) Arbetsmarknad :07 15.8. Arbetslöshetssituationen juli
Läs merArbetslöshetssituationen januari 2017
Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå Arbetsmarknad :1 (tel. 018-25 581) 2.2. Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 0457-3425043) Det relativa arbetslöshetstalet
Läs merArbetslöshetssituationen - oktober 2007
Jouko Kinnunen, Ålands statistik- och utredningsbyrå (tel. 018-25494) Arbetsmarknad :10 Lars-Erik Karlsson, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 018-25110) 6.11. Arbetslöshetssituationen
Läs merUtvärdering LBU Åland
Utvärdering LBU Åland Presentation för övervakningskommittén 2011-05-23 Maria Lindqvist, Nordregio Bjarne Lindström, ÅSUB Maria Rundberg, ÅSUB Tidplan Inspel till Årsrapport 2011 Utveckling inom programområdet
Läs merVerksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Läs merArbetslöshetssituationen februari 2015
Jonas Karlsson, Ålands statistik och utredningsbyrå (tel. 018 25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads och studieservicemyndighet (tel. 018 25 115) Arbetsmarknad :2 3.3. Arbetslöshetssituationen februari
Läs merArbetslöshetssituationen maj 2017
Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå Arbetsmarknad :5 (tel. 018-25 581) 2.6. Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 0457-3425043) Arbetslöshetssituationen
Läs merArbetslöshetssituationen februari 2016
Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå Arbetsmarknad :2 (tel. 018-25 581) 2.3. Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 0457-3425043) Det relativa arbetslöshetstalet
Läs merArbetslöshetssituationen april 2016
Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå Arbetsmarknad :4 (tel. 018-25 581) 3.5. Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 0457-3425043) Det relativa arbetslöshetstalet
Läs merArbetslöshetssituationen augusti 2018
Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå (tel. 018-25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 0457-3425043) Det relativa arbetslöshetstalet 3,3 procent i
Läs merBostäder och boendeförhållanden 2017
Gerd Lindqvist, statistiker Tel. 18-25582 Boende 218:2 5.12.218 Bostäder och boendeförhållanden 217 Bostadshushållen ökade med 16 På Åland finns 16 3 bostäder, varav 13 9 är stadigvarande bebodda. Mariehamn
Läs merBostäder och boendeförhållanden 2008
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 29:2 9.12.29 Bostäder och boendeförhållanden 28 Det fanns drygt 14 5 bostäder på Åland den 31.12.28. Av dessa var 12 55 stadigvarande bebodda, medan 1
Läs merGRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000
Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 4.6.2001 Tel. 25497 Utbildning 2001:2 Pb 187, 22101 MARIEHAMN http://www.asub.aland.fi GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000 Detta meddelande innehåller statistik
Läs merArbetslöshetssituationen juli 2014
Jonas Karlsson, Ålands statistik och utredningsbyrå (tel. 018 25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads och studieservicemyndighet (tel. 018 25 316) Arbetsmarknad :7 5.8. Arbetslöshetssituationen juli
Läs merBostäder och boendeförhållanden 2010
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 211:1 29.12.211 Bostäder och boendeförhållanden 21 Det fanns nästan 15 bostäder på Åland den 31.12.21. Av dessa var nästan 12 9 stadigvarande bebodda,
Läs merInkomstfördelning och välfärd 2016
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP
Läs merPresidentvalet Kenth Häggblom, statistikchef Tel Val 2012:
' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 2012:1 21.2.2012 Presidentvalet 2012 Valdeltagandet minskade, mest för kvinnor Valdeltagandet på Åland i årets presidentval var 56 procent i båda omgångar,
Läs merTimrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012
Revisionsrapport KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Genomförande 2 5. Inledning 3 6. Jämförelsetal
Läs merTOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merkan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.
Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar
Läs merBostäder och boendeförhållanden 2007
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 28:1 23.12.28 Bostäder och boendeförhållanden 27 Det fanns 14 231 bostäder på Åland den 31.12.27. Av dessa var 12 416 stadigvarande bebodda, medan 1 815
Läs merVad är prognosen för 2014
Vad är prognosen för 2014 Annika Wallenskog Tillväxt 2 BNP i Sverige, säsongrensad Miljarder kronor i 2011 års priser resp. procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt Källa: SCB och Sveriges
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merEkonomi. Ekonomi i allmänhet och Uddevallas ekonomi i synnerhet. Bengt Adolfsson Ekonomichef
Ekonomi Ekonomi i allmänhet och Uddevallas ekonomi i synnerhet Bengt Adolfsson Ekonomichef Hur mycket betalar en genomsnittspensionär i skatt Hur mycket betalar( kostar) tjänster för inv > 6 5 år Q -o
Läs mer3 Försörjningsbalans åren Procentuell förändring från föregående år
3 Försörjningsbalans åren 2003 2008 Procentuell förändring från föregående år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 BNP 1,6 3,4 2,9 2,5 2,1 1,9 Import 5,0 7,3 7,9 6,1 5,5 4,3 Tillgång 2,5 4,5 4,3 3,6 3,1 2,6 Hushållens
Läs merArbetslöshetssituationen december 2014
Jonas Karlsson, Ålands statistik och utredningsbyrå (tel. 018 25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads och studieservicemyndighet (tel. 018 25 316) Arbetsmarknad :13 7.1.2015 Arbetslöshetssituationen
Läs merUtvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011
Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen
Läs merInkomstfördelning och välfärd 2015
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå
Läs merElever i grundskolan läsåret 2008/09
PM Enheten för utbildningsstatistik 21 april 29 1 (7) Dnr 71-29-73 Elever i grundskolan läsåret 28/9 Andelen elever i fristående skolor fortsätter att öka och uppgår innevarande läsår till 1 procent av
Läs merBarn och personal i förskola 2006
PM Enheten för utbildningsstatistik 27-5-16 Dnr (71-27:135) 1 (5) Barn och personal i förskola 26 Hösten 26 går det 5,1 barn per anställd i förskolan jämfört med 5,2 barn ett år tidigare. Det är det lägsta
Läs merStatistik 2003:
Statistik 2003:6 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 2000-2001 Offentliga sektorn I serien Offentliga sektorn publiceras årligen statistik över de åländska kommunernas och kommunalförbundens
Läs merSkattefinansieringen år 2014, md
Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter
Läs merGrundskolan hösten 2004
Kenth Häggblom, statistikchef Utbildning 2004:2 Tel. 25497 15.11.2004 Grundskolan hösten 2004 Minskat antal grundskolelever Antalet grundskolelever har minskat något från år 2003 och uppgår höstterminen
Läs merINKVARTERINGSSTATISTIK - HÖGSÄSONGEN 2001
www.asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 15.11.2000 Tel. 25 496 Inkvartering 2001:10 INKVARTERINGSSTATISTIK - HÖGSÄSONGEN 2001 Denna sammanställning innehåller de viktigaste statistiska
Läs merKommunala befolkningsscenarier
Statistik 2010:2 Kommunala befolkningsscenarier Med särskild tyngdpunkt på kommunernas elevunderlag Korrigerade uppgifter Befolkning I serien Befolkning publiceras statistik över befolkningsrörelsen kvartalsvis
Läs merVilket var/är det roligaste ämnet i skolan?
Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker
Läs merÖppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012
Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 2012-10-24 1. Inledning... 2 2. Resultat... 4 2.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 4 2.1.1 Barn och ungdomsvården... 4 2.1.2 Missbruks- och
Läs merPensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder
Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård En rapport om landstingens pensionsskulder Olika förutsättningar för respektive landsting Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som landstingen
Läs merUtbildningskostnader
Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av
Läs merRegionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland
Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning
Läs merInformationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26
Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Åda Ab är ett icke vinstdrivande bolag tillhandahåller service och tjänster enbart till bolagets ägare offentlig upphandling (proportionalitet och s.k.
Läs merNågra övergripande nyckeltal
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Hallsbergs kommun 2011-12-06 (rev 2012-03-19) Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning
Läs mer