Några övergripande nyckeltal
|
|
- Christian Olofsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Några övergripande nyckeltal Hallsbergs kommun (rev ) Johan Skeri
2 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet 7. Förslag på fortsatta analyser Sid 2
3 Allmänt om nyckeltal Nyckeltal benämns vissa tal som ofta används för att värdera ett företag eller en organisation och dess verksamhet. Wikipedia Sid 3
4 Varför nyckeltalsjämförelser? Nedan ges några exempel på varför jämförelser är bra att göra: Ger ett signalsystem som speglar avvikelser jämfört med andra kommuner över tid i den egna kommunen Kan förklara skillnader påverkbara och icke påverkbara faktorer kan användas för att lära och utveckla verksamheten ge goda exempel underlag för bra uppföljning och prognoser Kan leda till att den egna redovisningen förbättras dvs. höja statusen på statistik och räkenskapssammandrag Sid 4
5 Mot vem ska man jämföra? I materialet görs jämförelser mot länet, kommungrupp, jämförbara och riket Jämförbara är de fem mest lika kommunerna ur ett strukturellt perspektiv (Källa: Jämfört med de likvärdiga kommunerna förklaras eventuella kostnadsskillnader av påverkbara faktorer (ej struktur) Jämförelsegruppen har samma struktur och folkmängd Sid 5
6 Begreppet standardkostnad? En kommuns standardkostnader används i det statliga utjämningssystemet och beräknas av staten med hjälp av SCB, grunden i beräkningen är kommunens unika strukturella förutsättningar. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen med mera. Sid 6
7 Befolkning Sid 7
8 Antal personer Befolkning år Sid 8
9 Antal personer Befolkningsförändringar år Nettoflytt Födelsenetto Immigrationnetto Sid 9
10 0 år 3 år 6 år 9 år 12 år 15 år 18 år 21 år 24 år 27 år 30 år 33 år 36 år 39 år 42 år 45 år 48 år 51 år 54 år 57 år 60 år 63 år 66 år 69 år 72 år 75 år 78 år 81 år 84 år 87 år 90 år 93 år 96 år 99 år Antal personer Befolkningsstrukturen 2010, antal personer i respektive ålder Sid 10
11 Gymnasieskola Befolkningsstrukturen 0-18 år, år år år år 223 Förskola Förskoleklass och grundskola 14 år 13 år 12 år 11 år 10 år 9 år 8 år 7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år år år Sid 11
12 Befolkningsstrukturen 65 år och äldre 99 år 97 år 95 år 93 år 91 år 89 år 87 år 85 år 83 år 81 år 79 år 77 år 75 år 73 år 71 år 69 år 67 år 65 år Sid 12
13 Sammanfattning befolkning De senaste sex åren har kommunen haft ett negativt födelsenetto (förutom 2009) och ett negativt flyttnetto Kommunen har ett positivt immigrationsnetto, d.v.s. icke svenskar som flyttar till kommunen, utan denna inflyttning skulle antalet invånare ha minskat de senaste 7 åren med ytterligare cirka 560 invånare Kommunen har tre toppar i sin befolkningspyramid, kring 20, 45 och 65 år De kommande årens barnkullar kommer att vara snitta kring 150 invånare Inom en fem års period kommer trycket inom äldreomsorgen att öka med tanke på dagens antal invånare kring 80 år Sid 13
14 Finansiering Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter. Regeringsformen 14 kap. 4 Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Regeringsformen 14 kap. 5 Sid 14
15 Procent Skattesats ,60% 21,40% 21,42% 21,42% 21,42% 21,42% 21,42% 21,42% 21,20% 21,00% 20,80% 20,80% 20,84% 20,83% 20,78% 20,71% 20,72% 20,60% 20,40% 20,20% Skattesats Skattesats, riket (vägt) Sid 15
16 Kronor per invånare Index (riket = 100) Skattekraft per invånare och index (riket = 100) ,0% ,0% 91,8% 91,1% 91,3% 91,1% ,0% ,0% Skattekraft, kr per invånare Skattekraft, index 80,0% Sid 16
17 mnkr Värdet av en skattekrona (mnkr) 24,5 24,0 24,1 24,1 23,5 23,0 23,0 22,5 22,0 22,1 21,5 21,5 21,0 20,5 20, En skattekrona Sid 17
18 Kr per invånare Generella statsbidrag och utjämning, år Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Fastighetsavgift Övrigt Totalt Sid 18
19 Sammanfattning finansiering Kommunen har en högre skattesats jämfört med riket Trots att skattekraften har ökat rejält sedan 2005, har kommunens skattekraft minskat gentemot genomsnittet i riket. Varje skattekrona innebär 24,1 mnkr i skatteintäkter till kommunen år 2009 Kommunen har en gynnsam struktur att bedriva kommunal verksamhet, vilket innebär att kommunen får lov att betala in pengar till utjämningssystemet Eftersom kommunen inte har högre än 115 % av skattekraften i riket, erhålls pengar ifrån inkomstutjämningssystemet Totalt erhåller kommunen kronor per invånare i statsbidrag och utjämning Sid 19
20 Resultaträkning Resultaträkningen visar kommunens intäkter och kostnader och ger som saldo årets resultat (vinst eller förlust). Sid 20
21 Kronor per invånare Årets resultat i kommunen Årets resultat före eo-poster Årets resultat Sid 21
22 Kronor per invånare Årets resultat i kommunen i jmf år Hallsberg Jämförbara Länet Riket Sid 22
23 Utveckling nettokostn och skatter, stb o utj ,0% 5,5% 5,0% 4,7% 4,6% 4,8% 4,0% 4,0% 3,9% 3,3% 3,0% 3,0% 2,7% 2,0% 2,0% 1,0% 0,0% Nettokostnad utveckling, procent Skatter, stb o utj utveckling, procent Sid 23
24 Kronor per innvånare Netto av finansiella kostnader och intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiellt netto Sid 24
25 Sammanfattning resultaträkning Kommunen har uppvisat ett positiv resultat de senaste 5 åren, dock är resultatnivån klart lägre jämfört med jämförelsegruppen Kommunens nettokostnader har under 2009 och 2010 ökat mer än skatter, statsbidrag och utjämningsbidrag Kommunen har ett negativt finansnetto, vilket påverkar kommunens resultatnivå, dock har det negativa finansnettot förbättrats rejält sedan Sid 25
26 Balansräkning och andra finansiella åtaganden Balansräkning är en uppställning av kommunens tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle. Sid 26
27 Kronor per invånare Eget kapital, kommunens nettoförmögenhet Eget kapital, kommun Eget kapital, koncern Sid 27
28 Kronor per invånare Eget kapital, kommunens nettoförmögenhet i jmf år Hallsberg Jämförbara Länet Riket Sid 28
29 Procent Kommunens soliditet exkl/inkl pensionsåtagande % 14% 13% 13% 16% 16% 16% 10% 0% -10% -20% -30% -20% -22% -25% -31% -29% -26% -40% Soliditet, kommun Soliditet inkl pensioner, kommun Sid 29
30 Kronor per invånare Borgen och andra förpliktelser (exkl. pensioner) Borgen och andra förpliktelser totalt varav till kommunal bostadsföretag Sid 30
31 Sammanfattning balansräkning Kommunen har ett lågt eget kapital i jämförelse Kommunen har en soliditet på 16 %, inräknas pensionsskulden blir måttet lågt (-26 %). Ett soliditetsmåttet på -26 % innebär att det totala kapitalet i kommunen är finansierat genom lånade pengar och då främst s k återlånade medel ifrån de kommunanställda Kommunen har ett borgensåtagande och andra förpliktelser i nivå med andra kommungrupper. Hallsberg har i jämförelse en större risk i sina åtaganden eftersom cirka 20 % inte kan härröras till egna bolag vilka kommunen indirekt inte kan utöva styrning emot Sid 31
32 Verksamhet Sid 32
33 Procentuell avvikelse Verksamheters nettokostn avvikelse mot standardkostn (%) 20,0 15,0 14,8 15,815,7 15,3 15,9 10,0 5,0 9,7 12,1 8,2 6,0 1,0 9,6 2,7 7,8 10,3 5,6 5,1 11,8 4,0 2,9 0,0-5,0-5,0-1,5-4,8-1,0-2,6-2,6-1,6-1,9-4,0-10,0-8,9-15,0-12,4-12,0-15,5-16,1-20, Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg LSS Sid 33
34 Faktisk avvikelse mot standardkostnad i kr Hallsberg Kommun År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorgen Individ och Familjeomsorg Summa differens kr Differens mot standardkostnaden år 2010 motsvarar drygt 80 öre på kommunalskatten! Sid 34
35 Skillnad mellan nuvarande modell och nya förslaget, basår 2009 Nuvarande Förslag 15,0 10,0 10,3 5,0 5,6 6,2 5,1 2,2 1,9 0,0-5,0-2,6-4,7-4,7-10,0 Avvikelse bo Avvikelse grsk Avvikelse gy Avvikelse ifo Avvikelse äo -8,9 Sid 35
36 Sammanfattning verksamhet (1) I jämförelse med kommunens standardkostnad bedrivs en basverksamhet som totalt är cirka 20,7 mnkr dyrare än den strukturellt beräknade 20,7 mnkr motsvarar cirka 80 öre på kommunalskatten Hallsberg har en negativ trend sedan år 2007 gällande avvikelsen mot standardkostnaden, vilket tyder på att kommunen inte hinner anpassa organisationen efter förändringar i strukturen I ett lagförslag som ännu ej har beslutats (våren 2012), kan faktorerna för Hallsberg omräknas när det handlar om standardkostnadsberäkningen. Framförallt är det barnomsorgen, grundskolan och äldreomsorgen som gynnas i den nya beräkningen Sid 36
37 Kronor per invånare 1-5 år Övergripande Barnomsorgen Kostnad per inv 1-5 år Hallsberg Jämförbara Länet Riket Sid 37
38 Sammanfattning verksamhet (2) Barnomsorgen har höga kostnader gentemot sin beräknade standardkostnad (11,4 mnkr). Jämförelsegruppen har även de en negativ avvikelse mot standardkostnaden Enligt statistiken har Hallsberg en normal inskrivning i barnomsorgen 1-5 år med jämförbara kommuner samt en jämförbar personaltäthet per inskrivet barn Hallsberg har något fler inskrivna barn i åldern 6-9 år Hallsberg har fler anställda med högskoleexamen som arbetar inom barnomsorgen, vilket bör påverka kostnadsnivån En anledning till högre kostnader i Hallsberg kan vara en konstant dimensionering av personal i förskolan, utan hänsyn till barnens ålder. Enligt standardkostnadsberäkningen ska en kommun ha lägre personaltäthet för barn 4-6 år än 1-3 år Sid 38
39 Kr per elev Övergripande Grundskolan Kostnad per elev år Hallsberg Jämförbara Länet Riket Undervisning Lokaler Övrigt Elevvård Skolmåltider Läromedel, utrustning, skolbibliotek Totalt Sid 39
40 Kronor per kvm Kvadratmeter per elev Grundskolan - Lokaler , , , , , Lokalkostnad kronor per kvadratmeter Lokalyta kvadratmeter per elev 15,5 Sid 40
41 Andel som uppnått målen Grundskolan Andel som uppnått målen 80,0% 75,0% 75% 76% 76% 74% 72% 73% 70,0% 69% 70% 65,0% 65% 62% 62% 60,0% 60% 55,0% 50,0% Andel som uppnått målen, eget Andel som uppnått målen, modell Sid 41
42 Sammanfattning verksamhet (3) Grundskolan i kommunen uppvisar även den negativ avvikelse mot standardkostnaden, samt har även högre kostnader i jämförelse med den jämförbara kommungruppen. I jämförelse har Hallsberg högre kostnader för sin undervisning och för sina lokaler Grundskolan i Hallsberg har fler lärare per elev vilket är kostnadsdrivande Sedan 2008 har kostnaden (drift, kapitalkostn etc) per kvadratmeter inom grundskolan ökat med cirka 100 kr/kvm. Anledningen till varför kvadratmeterytan ökar per elev kan vara att skolan inte hunnit anpassat strukturen efter ett vikande elevunderlag Andelen grundskoleelever som uppnår målen mot den förväntade nivån med tanke på de strukturella förutsättningarna är låga, trots att kommunen sätter 17 till 23 % högre betyg än vad som motiveras enligt de nationella proven i åk 9 Sid 42
43 Kronor per elev Övergripande Gymnasieskolan Kostnad per elev år 2010 (hemkommun) Hallsberg Jämförbara Länet Riket Sid 43
44 Sammanfattning verksamhet (4) Hallsberg saknar egen gymnasieskola, ingår i Sydnärkes Utbildningsförbund. Kommunens kostnader per elev som är mantalsskriven i Hallsberg beror på var och vilken program de väljer Cirka 60 % av eleverna väljer sin studiegång i Sydnärkes Utbildningsförbund (räknas i statistiken som egen gymnasieskola) Hallsberg har en hög andel som väljer att studera vidare på gymnasium Eleverna som är mantalsskrivna i Hallsberg har lägre betyg i genomsnitt när de avslutar sin gymnasieutbildning Sid 44
45 Kronor per vårdtagare Övergripande Äldreomsorgen år Hemtjänst, kr per vårdtagare Särskilt boende, kr per vårdtagare Sid 45
46 Kronor per vårdtagare Övergripande Äldreomsorgen i jämförelse år Hallsberg Jämförbara Länet Riket Hemtjänst, kr per vårdtagare Särskilt boende, kr per vårdtagare Sid 46
47 Index Äldreomsorgen NKI mätningar Hemtjänst Särskilt boende Hallsberg Jämförbara Länet Riket Sid 47
48 Kr per invånare Övergripande Individ- och Familjeomsorgen Hallsberg Jämförbara Länet Riket Barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Missbruksvård vuxna Övrig vuxenvård Familjerätt Totalt Sid 48
49 Sammanfattning verksamhet (5) Äldreomsorgen i kommunen har en låg nettokostnad, både mot standardkostnad, kostnad per invånare 65- år och per vårdtagare Inrapporteringsproblem? En kostnadsdämpande orsak kan vara en frisk befolkning, god förebyggande verksamhet och/eller en god anhörigvård. Eftersom Hallsberg de senaste åren erhållit många invånare i åldern 65+ år gynnas kommunens standardkostnadsberäkning gällande äldreomsorgen Kommunen uppvisar lägre NKI-värden jämfört med de andra kommunerna inom äldreomsorgens särskilda boenden (bemötande och inflytande) Individ- och Familjeomsorgen (IFO) har ett högt kostnadsläge, den negativa avvikelsen mot standardkostnaden är 4,7 mnkr. I jämförelse mot likvärdiga kommuner har kommunen framförallt höga kostnader inom Barn- och Ungdomsvården Sid 49
50 Förslag på granskning och djupanalyser Sid 50
51 Förslag på granskningar och djupanalyser Kommunens långsiktiga arbete kring att skapa en hållbar ekonomisk plattform efter de strategiska framtida förutsättningarna, t ex hur ska kommunen finansiera pensionsutbetalningarna till de kommunanställda Barnomsorgen och grundskolans struktur samt organisering anpassat efter framtidens barn och elevunderlag Kvalitetsperspektivet inom grundskolan, varför uppnår inte eleverna målen? Kommunens kvalitetsmål inom äldreomsorgen Strategier och metodiker inom IFO:s och då framförallt barn och ungdomsvården Sid 51
Några övergripande nyckeltal
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet
Läs merNågra övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella
Läs merExtern analys Hallsbergs kommun. 2013-08-28 Johan Skeri 2013-10-17. Agenda
www.pwc.com/se Extern analys Hallsbergs kommun 213-8-28 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden
Läs merNyckeltalsanalys Vännäs kommun
Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4
Läs merNågra övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning
Läs merVar kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012
Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;
Läs merTimrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012
Revisionsrapport KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Genomförande 2 5. Inledning 3 6. Jämförelsetal
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen
Läs merNyckeltalsanalys Orsa kommun
Nyckeltalsanalys Orsa kommun Februari 2006 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...2 1.4 Avgränsning...2 2 Analys...4 2.1 Allmän grunddata...4 2.1.1
Läs merJämförelsetal. Östersunds kommun
Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...
Läs mer2015-01-26. Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 2013
215-1-26 Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 213 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 216,3; 24% Mnkr; 174,3; 2% Mnkr; 493,3;
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merNyckeltalsanalys Fagersta kommun
Nyckeltalsanalys Fagersta kommun December 2007 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4
Läs merRegionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland
Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning
Läs merInnehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2
Innehåll KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Vem ska man jämföra sig med?... 2 Egna resultat över tid... 2 Jämförelse med kommungrupp... 2 Jämförelse med standardkostnader... 4 Likhetsutsökta
Läs merAnalysgruppens presentation Analysgruppen SKL i Pajala Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson
Analysgruppens presentation 2016-02-01 Analysgruppen SKL i Pajala Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson Innehåll: 1. Skattesats, befolkning och bostadsbyggande 2. Finansiering 3. Resultaträkning 4. Balansräkning
Läs merAffärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet
Verksamhet Statistik Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad näringsliv och bostäder,
Läs merAnalysgruppens presentation Ansvariga: Mona Fridell Bengt-Olof Knutsson
Analysgruppens presentation Ansvariga: Mona Fridell Bengt-Olof Knutsson 2018-02-21 Innehåll: 1. Skattesats, befolkning och bostadsbyggande 2. Finansiering 3. Resultaträkning 4. Balansräkning 5. Investeringar
Läs merDet är bra för kommunen med ökad befolkning
Det är bra för kommunen med ökad befolkning 1 Kommunen tjänar drygt 40 000 kronor för varje ny invånare? 2 Har vi rätt beslutsunderlag? 3 Vad blir marginaleffekten av ytterligare en invånare? 4 Kommunalekonomisk
Läs merSottunga kommun PM juni 2016
www.pwc.se Sottunga kommun PM juni 216 Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga
Läs merKökar kommun PM juni 2016
www.pwc.se Kökar kommun PM juni 216 Sammanfattning Kökar kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev i Kökar är knappt 3 procent högre och kostnaden för förskola per barn -6
Läs merRevisionsrapport. Lunds kommun. *connectedthinking
Revisionsrapport Analys avseende kommunens kostnadsnivå samt kvalitetsnivå och om den är hög eller låg i en jämförelse med liknande kommuner. Lunds kommun 2007-11-12 Stefan Tengberg Rådgivare *connectedthinking
Läs merAnalysgruppens presentation
213-1-24 Arvidsjaur Analysgruppens presentation Analysen har gjorts av: Mona Fridell Bengt-Olof Knutsson Innehåll: 1. Jämförbara kommuner 2. Befolkning och bostadsbyggande 3. Finansiering 4. Resultaträkning
Läs merVårdö kommun PM juni 2016
www.pwc.se Vårdö kommun PM juni 216 Sammanfattning Vårdö kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev samt för förskola per barn -6 år är något högre i Vårdö kommun än genomsnittet
Läs merKommunens kvalitet i korthet 2016
Kommunens kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under deltog ca 250 kommuner i KKiK. Undersökningen
Läs merKostnadsanalys Nybro
www.pwc.com/se Kostnadsanalys Nybro Innehåll 1. Bakgrund och projektöversikt 2. Allmänt om nyckeltal och resursfördelning 3. Standardkostnad enligt den kommunalekonomiska utjämningen 4. Standardkostnad
Läs merFinansiell profil Falköpings kommun 2007 2009
Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Läs merJomala kommun PM juni 2016
www.pwc.se Jomala kommun PM juni 216 Sammanfattning Jomala kommuns verksamheter kännetecknas av: Lägre kostnader för grundskola per elev liksom lägre kostnader för förskola per barn -6 år än genomsnittet
Läs merKumlinge kommun PM juni 2016
www.pwc.se Kumlinge kommun PM juni 216 Sammanfattning Kumlinge kommuns verksamheter kännetecknas av: 6 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommuner 214. Kostnaden för
Läs merLemlands kommun PM juni 2016
www.pwc.se Lemlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lemlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev är 1 procent lägre än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. Kostnaden
Läs merJämförelsetal för år Timrå kommun
Jämförelsetal för år 2015 Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1.Inledning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Avgränsning... 3 Metod... 3 2. Jämförelsetal... 4 2.1 Kommunprofil över ekonomi
Läs merLångsiktig befolkningsprognos
TRAINEE SÖDRA NORRLAND Långsiktig befolkningsprognos och ekonomisk analys - Län Gävleborgs Län Landskap Hälsingland Centralort Söderhamn Areal 1 171,83 km 2 Folkmängd 25 785 (2015-12-31) Befolkningstäthet
Läs merFinansiell profil Falköpings kommun
Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Läs mer30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Läs merKommunens kvalitet i korthet 2015
Kommunens kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under deltog 240 kommuner deltog i KKiK. Undersökningen
Läs merFöglö kommun PM juni 2016
www.pwc.se Föglö kommun PM juni 216 Sammanfattning Föglö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Kostnaden för åldringshem per dygn har ökat och nästan fördubblats sedan år 21. År 214 uppgick dygnskostnaden
Läs merLumparlands kommun PM juni 2016
www.pwc.se Lumparlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lumparlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Något lägre kostnader än genomsnittet för Ålands kommuner för grundskola per elev. Kostnaden för
Läs merKommunens kvalitet i korthet 2014
Kommunens kvalitet i korthet 2014 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under 2014 deltog 225 kommuner deltog
Läs merUtbildning ekonomi i Oxelösunds kommun
Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position
Läs merFinansiell profil Salems kommun
Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden
Läs merLaxå 2020. Ett projekt för hållbar ekonomi och verksamhet. Nulägesbeskrivning och prognos för år 2020
2020 Ett projekt för hållbar ekonomi och verksamhet Nulägesbeskrivning och prognos för år 2020 1 1950 1953 1956 1959 1962 1965 1968 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010
Läs merKristinehamn
Kristinehamn 213-1-18 Analysgruppens presentation Christine Feuk Signild Östgren 1 Vår grundanalys Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna? Framtidsanalys av ekonomin - Hur ser
Läs merGeta kommun PM juni 2016
www.pwc.se Geta kommun PM juni 216 Sammanfattning Geta kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Jämfört med genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan för samtliga kommuner på Åland är kostnaden
Läs merMARKARYD Analysgruppens presentation
MARKARYD Analysgruppens presentation 2019-03-12 Innehåll: 1. Skattesats, befolkning och bostadsbyggande 2. Finansiering 3. Resultaträkning 4. Balansräkning 5. Investeringar 6. Verksamheterna a. Övergripande
Läs merLångsiktig befolkningsprognos
TRAINEE SÖDRA NORRLAND Långsiktig befolkningsprognos och ekonomisk analys - Län Gävleborgs län Landskap Hälsingland Centralort Bollnäs Areal 1 976,64 km 2 Folkmängd 26 594 (2015-12-31) Befolkningstäthet
Läs merFigur 1 Kommunalekonomisk utjämning Kommunalekonomisk utjämning,
Figur 1 Kommunalekonomisk utjämning 2008 Kommunalekonomisk utjämning, 2008 1 Tabell 1 Kommunalekonomisk utjämning Beräkningar för 2008 i miljarder kronor Kommuner Landsting Summa Inkomstutjämningbidrag
Läs merSaltviks kommun PM juni 2016
www.pwc.se Saltviks kommun PM juni 216 Sammanfattning Saltviks kommun verksamheter kännetecknas av: Nästan 3 procent lägre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands 16 kommuner. Kostnaden
Läs merSunds kommun PM juni 2016
www.pwc.se Sunds kommun PM juni 216 Sammanfattning Sunds kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 2 procent högre kostnad per elev i grundskolan än genomsnittet för Ålands kommuner. Kostnaden för förskola
Läs mer3 Försörjningsbalans åren Procentuell förändring från föregående år
3 Försörjningsbalans åren 2003 2008 Procentuell förändring från föregående år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 BNP 1,6 3,4 2,9 2,5 2,1 1,9 Import 5,0 7,3 7,9 6,1 5,5 4,3 Tillgång 2,5 4,5 4,3 3,6 3,1 2,6 Hushållens
Läs merBudgetprocessen och förslagen från SKL:s analysgrupp Vännäs kommun
Revisionsrapport* Budgetprocessen och förslagen från SKL:s analysgrupp Vännäs kommun April 2007 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och
Läs merFinansiell profil Munkedals kommun
Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Läs mer31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Läs merEkonomi. Ekonomi i allmänhet och Uddevallas ekonomi i synnerhet. Bengt Adolfsson Ekonomichef
Ekonomi Ekonomi i allmänhet och Uddevallas ekonomi i synnerhet Bengt Adolfsson Ekonomichef Hur mycket betalar en genomsnittspensionär i skatt Hur mycket betalar( kostar) tjänster för inv > 6 5 år Q -o
Läs merMariehamns kommun PM juni 2016
www.pwc.se Mariehamns kommun PM juni 216 Sammanfattning Mariehamns kommuns verksamheter kännetecknas av: Nästan 4 procent lägre kostnad för grundskola per elev jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad.
Läs merVar kommer kommunens pengar ifrån? Miljoner kronor och andel i procent 2016
Omvärldsanalys 2019 Var kommer kommunens pengar ifrån? Miljoner kronor och andel i procent 2016 247,0; 23,1% 283,6; 26,6% 537,2; 50,3% Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning
Läs merGOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016
GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande
Läs merPensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder
Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård En rapport om landstingens pensionsskulder Olika förutsättningar för respektive landsting Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som landstingen
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-09-21 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2015 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen
Läs merFinströms kommun PM juni 2016
www.pwc.se Finströms kommun PM juni 216 Sammanfattning Finströms kommuns verksamheter kännetecknas av: Låg kostnad hemtjänst per hushåll, men hög kostnad åldringshem per dygn. Lägre kostnad för förskola
Läs merFinansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar
Läs merKommunens kvalitet i korthet 2017
Kommunens kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under deltog 258 kommuner i KKiK. Undersökningen
Läs merKommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,
Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, samhällsutveckling liksom delaktighet och information. kommun
Läs merVar kommer kommunens pengar ifrån? Miljoner kronor och andel i procent 2015
Omvärldsanalys 218 Var kommer kommunens pengar ifrån? Miljoner kronor och andel i procent 215 24,1; 24,5% 223,9; 22,9% 514,6; 52,6% Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning
Läs merResultat och resurser jämförelse över tid och med andra kommuner
217-8-18 1(7) Utbildningsförvaltningen Camilla Åström 476-551 48 Camilla.astrom@almhult.se Resultat och resurser jämförelse över tid och med andra kommuner Som underlag för internbudgetarbetet budget 218,
Läs merAnalysansvariga: Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson Signild Östgren. Analysgruppens presentation Överkalix
Analysansvariga: Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson Signild Östgren Analysgruppens presentation 215-6-22 Överkalix Vilka av Sveriges 29 kommuner är mest lika Överkalix Det beror på om man vill göra
Läs merIntroduktion ny mandatperiod
Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter
Läs merFinansiell analys - kommunen
Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering
Läs merPreliminär kostnadsutjämning, beskrivning och räkneexempel
SVENSKA BILAGA 3 1(9) KOMMUNFÖRBUNDET till cirkulär 1999:76 Finanssektionen 1999-05-31 Herman Crespin Henrik Berggren, EJ Preliminär kostnadsutjämning, beskrivning och räkneexempel Beräkning av strukturkostnad
Läs merEkonomi. -KS-dagar 28/1 2015-
Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster
Läs merVår grundanalys. Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? Framtidsanalys av ekonomin
Vår grundanalys Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna? Framtidsanalys av ekonomin - Hur ser det ut de närmaste åren? Analys av ekonomistyrningen - Vad krävs för att hantera
Läs merKatrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011
kommuns kvalitet i korthet 2011 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I tabellerna nedan redovisas resultat. Undersökningen
Läs merFinansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella
Läs mer1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år
1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998
Läs merCirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:
Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2000-04-07 Mottagare: Kommunstyrelse Ekonomi/finans Rubrik: Kommunernas resultat-
Läs merKRAMFORS Analysgruppens presentation Kommunanalysen
KRAMFORS Analysgruppens presentation Kommunanalysen 2016-03-31 Innehåll: 1. Skattesats, befolkning 2. Finansiering 3. Resultaträkning 4. Balansräkning 5. Investeringar 6. Verksamheterna a. Övergripande
Läs merKOMMUNENS KVALITET i KORTHET
KOMMUNENS KVALITET i KORTHET I Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) redovisas s kommuns resultat inom några viktiga områden som är intressanta för er invånare. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-12-14 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2016 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen
Läs merBarn och utbildningsförvaltningennyckeltal
Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 Förskola 7 6 5 4 3 2 1 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal 5,9 5,5 5,3 6, 5,1 5,2 5,3 5,5 5,4
Läs merPM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-09-24 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2017 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Uppgifterna
Läs merResultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel
Kommunens tillgänglighet Hur stor andel av medbogarna som skickar in en enkel fråga via e-post 78% 79% 100% 42% får svar inom två arbetsdagar Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via
Läs merEckerö kommun PM juni 2016
www.pwc.se Eckerö kommun PM juni 216 Sammanfattning Eckerö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Stabila kostnader för grundskola per elev de senaste åren. 214 var kommunens kostnad per elev lägre
Läs merVerksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Läs merDeloitte. Jämförelsetal förår 2014. ömradomå. Timrå kommun 2015-10-15. Dnr. Dpl.
Deloitte. ömradomå 2015-10-15 Dnr. Dpl. Jämförelsetal förår 2014 Timrå kommun Oktober 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Iakttagelser... 3 1.inledning...4 Uppdrag
Läs merEkonomisk rapport april 2019
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet
Läs merCirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:
Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas
Läs merBrändö kommun PM juni 2016
www.pwc.se Brändö kommun PM juni 216 Sammanfattning Brändö kommuns verksamhet kännetecknas av: Kostnaden för förskola per barn -6 år är drygt 4 procent högre i Brändö kommun än genomsnittet på Åland. Kostnaden
Läs merRedovisning från analysgruppen. Budgetberedningen
Redovisning från analysgruppen Budgetberedningen 1652 M Färgmarkering - Värnamos resultat i förhållande till riket Bättre Ungefär samma Sämre Ibland har det varit svårt att sätta en färgmarkering för vissa
Läs merNyckeltals jämförelse 2015
Nyckeltals jämförelse 2015 Falu kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2015-02-09 Innehåll Inledning... 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen...
Läs merSå används skattepengarna
Så används skattepengarna kommunens ekonomi i korthet 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Medvind för Strömstads kommun Strömstad har en stark tillväxt, vilket är positivt ur många synvinklar. Men
Läs merTOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer
Läs merBudget 2018 och plan
Budget 2018 och plan 2019 2021 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2018 2021 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE KOMMUN Ale kommuns skatteprognos för åren
Läs merEn sammanfattning av årsredovisningen för 2014
Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket
Läs merSIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad
SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,
Läs mer