Extern analys Hallsbergs kommun Johan Skeri Agenda
|
|
- Viktor Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3 Extern analys Hallsbergs kommun Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet 7. Allmänt Barn och utbildning 8. Förskola och skolbarnomsorg 9. Grundskola 1. Gymnasieskola 11. Allmänt Socialtjänsten 12. Äldreomsorgen 13. Handikappomsorg 14. Individ- och familjeomsorg 15. Sammanfattning Hallsberg 2 1
4 Allmänt om nyckeltal Nyckeltal benämns vissa tal som ofta används för att värdera ett företag eller en organisation och dess verksamhet. Wikipedia 1 3 Varför nyckeltalsjämförelser? Ett signalsystem som speglar avvikelser jämfört med andra kommuner över tid i den egna kommunen Förklara skillnader påverkbara och icke påverkbara faktorer Utveckla verksamheten goda exempel interna redovisningen följer verksamheterna Underlag till prognoser 4 2
5 Mot vem ska man jämföra? I materialet görs jämförelser mot jämförbara kommuner, länet, riket och kommungruppen förortskommun till större städer Jämförbara är de sju mest lika kommunerna ur ett strukturellt perspektiv (Källa: Kvarvarande kostnadsskillnader förklaras av påverkbara faktorer (ej struktur) Olika kommuner för olika områden Bygger på standardkostnader och folkmängd Jfr övergripande Jfr bo Jfr grsk Jfr gysk Jfr äo Jfr Ifo Jfr LSS Hallstahammar HallstahammarÖstra Göinge Åstorp Hörby Salem Leksand Vimmerby Hörby Kalix Torsby Orust Arboga Åtvidaberg Olofström Skara Klippan Sävsjö Tidaholm Sollefteå Ovanåker Valdemarsvik Tibro Bromölla Hedemora Alvesta Sala Svalöv Leksand Sjöbo Surahammar Tranemo Hallstahammar Svalöv Vårgårda Arvika Strömstad Lilla Edet Skara Älmhult Finspång Arboga Nora Tomelilla Heby Hultsfred Krokom Klippan Klippan 5 Vad menas med en kommuns standardkostnad? Grunden i beräkningen är kommunens unika strukturella förutsättningar Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka; åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen etc En kommuns standardkostnader används i det statliga utjämningssystemet och beräknas av staten med hjälp av SCB 6 3
6 Utjämningens grundförutsättningar Skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunerna respektive landstingen att erbjuda sina invånare välfärd oavsett var i Sverige du bor Kostnadsutjämningen (bygger på standardkostnader) Inkomstutjämningen Strukturbidrag Regleringspost Införandebidrag 7 Befolkning, bostadsbyggande och arbetsmarknad 2 8 4
7 Befolkning Invånarantalet har sedan 27 varit relativt stabilt kring invånare. Glädjande för Hallsberg är att invånarantalet ökat de senaste åren Antal Källa: SCB Befolkningsförändringar Det är framförallt immigrationsnettot som bidragit till invånartillväxten i Hallsberg Hallsberg uppvisar totalt sett ett negativt födelseöverskott sedan 27, d v s färre föds än avlider Den negativa inrikesflyttningen kan bero på att immigranterna väljer annan bostadsort än Hallsberg efter något år eller att den relativt stora andelen invånare kring 2 år väljer annan ort för högre studier Antal Inrikes nettoinflyttning Födelseöverskott Immigrationsnetto Källa: SCB
8 Befolkningsstrukturen 212 andel personer i respektive ålder Hallsberg har en befolkningssammansättning som inte är jämförbar med riket som helhet Framförallt avviker Hallsberg med högre andel invånare i års åldern, samt lägre andel befolkning inom intervallet 2-45 år Omkring 218 kommer nästa befolkningstopp födas i Hallsberg Andel 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,%,8%,6%,4%,2% Hallsberg Riket,% Ålder Källa: SCB 11 Befolkningsstrukturen 212 antal personer i respektive ålder Källa: SCB 12 6
9 Bostadsbyggande Bostadsbyggande och då framförallt flerbostadshus har tagit fart under flerbostadshus småhus Antal lägenheter Källa: SCB 13 Arbetslöshet Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern år Arbetslösheten är relativt hög i Hallsberg, vilket är en kombination mellan många invånare i arbetsförålder och det positiva immigrationsnettot de senaste åren Procent 12, 1, 8, 6, 5,4 4,9 7,4 9,7 7,7 8,2 4, 2,, Källa: Arbetsförmedlingen och SCB 14 7
10 Befolkningens utbildningsnivå 212 Procent Den längre utbildningsnivån i Hallsberg är låg jämfört med övriga kommungrupper. Ett faktum som kan bidra till högre arbetslöshet 1% 9% 8% 7% 6% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Andel 5% 4% 3% 2% 1% % Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB 15 Sammanfattning befolkning Invånarantalet i Hallsberg har varit relativt konstant sedan 27, mycket tack vare en positiv immigrationsnetto Om cirka 5 år kommer nästa generationsbabyboom inträffa Hallsberg har en relativt hög arbetslöshet 16 8
11 Finansiering Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter. Regeringsformen 14 kap. 4 Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Regeringsformen 314 kap Skattesats procent Hallsberg har en lägre skattesats än genomsnittet i riket, efter skattesänkningen 212 har differensen blivit ännu större. Anledningen till skattesänkning beror på en skatteväxling med landstinget gällande kollektivtrafiken Procent 21,6 21,5 21,4 21,3 21,2 21,1 Skattesats till kommun genomsnitt Skattesats till kommun 21,56 21,56 21,52 21,47 21,48 21,45 21,42 21,42 21,42 21,42 21,42 21,8 21, 2,9 2,8 Källa: SCB
12 Skattekraft skatteunderlag per invånare samt index (riket = 1) Skattekraften i Hallsberg är 9,6 % av riket som helhet, vilket innebär att kommunen kompenseras upptill 115 % enligt inkomstutjämningen Skattekraften kommer troligen att sjunka i Hallsberg med tanke på den kommande pensioneringen inom kort om inte alla jobb återbesätts Kronor Skattekraft kommun, kr/inv Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun, (%) 92, , ,3 91, ,1 9, ,5 92, 91,5 91, 9,5 Index (riket=1) 135 9, 13 Källa: SCB ,5 19 Värdet av en skattekrona miljoner kronor Varje skattekrona i Hallsberg är värd 24,4 Mnkr år 212 3, 25, 21,4 22,1 23, 24,1 24,1 24,4 2, Miljoner kronor 15, 1, 5,,
13 Generella statsbidrag och utjämning per område, kronor per invånare Hallsberg är en mottagare när det handlar om inkomstutjämning, övriga statsbidrag och fastighetsavgifter, totalt erhöll kommunen år 211 cirka kr per invånare. 212 erhöll Hallsberg kr per invånare Hallsberg kommun har goda förutsättningar att bedriva en kommunal verksamhet, därav betalar kommunen in pengar i utjämningssystemet (gul färg) Kronor Källa: SCB Inkomstutjämning, kr/inv Övriga statsbidrag, kr/inv Kostnadsutjämning inkl LSS-utjämning, kr/inv Fastighetsavgift, kr/inv Sammanfattning finansiering Skattesatsen i Hallsberg är lägre än genomsnittet i riket Varje skattekrona är värd 24,4 Mnkr Kommunen har en gynnsam struktur att bedriva kommunal verksamhet inom, därav är Hallsberg betalare i det kommunala utjämningssystemet 22 11
14 Resultaträkning Resultaträkningen visar kommunens intäkter och kostnader och ger som saldo årets resultat (vinst eller förlust) Årets resultat kommunen , kronor per invånare Måttet årets resultat har varit positiv i kommunen mellan 27 och 211 dock lågt i en nationell jämförelse. Resultattrenden bröts 212 med ett stort underskott på 919 kronor per invånare. Resultatet skulle ha varit ännu lägre om inte AFA-återbetalningen hade genomförts år 212 Kr/inv Årets resultat kommun, kr/inv Årets resultat enligt balanskravet, kr/inv Källa: SCB
15 Årets resultat enligt balanskravet kommunen 212, kronor per invånare Hallsbergs nivå på resultatet 212 kan inte finnas bland övriga kommungrupper Nivån på det negativa resultatet placerar Hallsberg bland de 1 kommuner som hade lägst resultat år Kronor/inv Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB 25 Utveckling nettokostnader och skatter, stb o utj , procent Sedan 28 har Hallsberg totalt sett haft en högre utvecklingstakt på sina nettokostnader jämfört med utvecklingen av skatter, statsbidrag och utjämning relativt En liknande utveckling skapar svaga resultat Porcent 6,% 5,% 4,% 3,% 4,% Utveckling nettokostnad, procent Utveckling skatter, statsbidrag och utjämning, procent 4,1% 2,7% 4,8% 2,6% 3,% 2,% 1,%,% Källa: SCB,% 1,%,8%,6%
16 Netto av finansiella kostnader och intäkter , kronor per invånare Det finansiella nettot motsvarar 944 kronor per invånare, vilket nästan motsvarar underskottet på 919 kronor Trenden i Hallsberg har varit negativ sedan 27, det negativa netto påverkar kommunens slutliga resultat Ett negativt netto innebär att kommunen har mer ränte-/kapital kostnader än motsvarande intäkter Kronor Källa: SCB 27 Sammanfattning resultaträkning Negativt resultat 212 på över 9 kr invånare Kommunen har haft åren relativt högre nettokostnader än tillgängliga skatter och statsbidrag Kommunens finansnettot påverkar resultatet negativt 28 14
17 Balansräkning och andra finansiella åtaganden Balansräkning är en uppställning av kommunens tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle Långfristiga lån , kronor per invånare Hög skuldbörda per invånare, totalt är de långfristiga skulderna kronor per invånare, vilket motsvarar 939 Mnkr. Hälften av skulderna ligger i kommunkoncernen Jämfört med 27 har skulderna sjunkit Kronor Långfristiga skulder kommunen, kr/inv Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv Källa: SCB
18 Eget kapital, kommunens nettoförmögenhet 212, kronor per invånare I jämförelse med likartade kommuner har Hallsberg ett lågt eget kapital både inom kommunen och koncernen 35 3 Eget kapital kommunen, kr/inv Eget kapital kommunkoncern, kr/inv Det senaste årets negativa resultat har urholkat kommunens egna kapital Eget kapital är kommunens förmögenhet, dvs skillnaden mellan tillgångarna och skulderna Kronor Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB 31 Soliditet - kommunen exkl. och inkl. pensionsåtagande -98, , % Hallsberg har en positiv soliditet, men tas hänsyn till pensionsskulden är måttet negativt Den stora differensen mellan inkl och exl pensionsskuld innebär att kommunen har återlånat en stor del av pensionsskulden till driften av den kommunala verksamheten Procent 2, 1,, -1, Soliditet kommun, (%) Soliditet inkl pensionsåtag. kommun, (%) 12,9 16,5 15,7 16,1 17,2 16,2-2, -3, -4, Källa: SCB -25, -31, -29, -26, -3,3-33,
19 Soliditet i jämförelse 212, kronor per invånare Hallberg har ett mycket lågt värde på soliditetsmåttet efter 212 8, 6, 4, Soliditet kommun, (%) Soliditet inkl pensionsåtag. kommun, (%) 58,1 38,1 44,8 49,4 Kronor 2, 16,2, 3,1 4,6-2, -4, -33,9-21, -7,9 Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB 33 Sammanfattning balansräkning En hög skuldsättning per invånare Storleken på det egna kapitalet har sjunkit, vilket även har påverkat soliditetsmåttet i negativ riktning 34 17
20 Verksamhet Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Närmare bestämmelser om detta finns i lag. På samma grund sköter kommunerna även de övriga angelägenheter som bestäms i lag. Regeringsformen 14 kap Verksamhetens nettokostnader 212 kronor per invånare När Hallsberg jämförs med övriga kommungrupper avseende de övriga verksamheterna per invånare, har kommunen låga nettokostnader totalt sett Kronor Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB 36 18
21 Politisk verksamhet 212 i jämförelse, kronor per invånare Hallsbergs kostnad för den politiska verksamheten är allmänt låg 9 Nämnd- och styrelseverksamhet Revision Stöd till politiska partier Övrig politisk verksamhet 8 Kronor per invånare Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i din kommun 37 Infrastruktur och skydd 212 i jämförelse, kronor per invånare Totalt sett har Hallsberg en låg kostnad för Infrastruktur och Skydd. Framförallt är det låga kostnader inom Räddningstjänst och Övrigt samt Näringslivsfrämjande åtgärder Inom blocket övrigt ingår ett antal verksamheter, såsom samhällskydd, turism, miljö och hälsa Kronor per invånare Fysisk o tek. Planering samt bostadsförbättring Näringslivsfrämjande åtg. Parker Gator och vägar samt parkering Räddingstjänst Övrigt Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i din kommun 38 19
22 Fritid 212 i jämförelse, kronor per invånare Hallsbergs kommun satsar mindre resurser på sin fritidsverksamhet, framförallt mot allmän fritidsverksamhet och fritidsgårdar Allmän fritidsverksamhet Fritidsgårdar Idrotts- och fritidsanläggningar Kronor per invånare Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i din kommun 39 Kultur 212 i jämförelse, kronor per invånare Hallsberg har en låg kostnad för sin kulturverksamhet, endast kostnaderna för allmän kulturverksamhet är högre Allmän kulturverksamhet Stöd till studieorganisationer Musik- och kulturskola Bibliotek Kronor per invånare Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i din kommun 4 2
23 Basverksamheternas nettokostnader avvikelse mot standardkostnad (%) En nivå över nollstrecket indikerar på en förhöjd kostnad jämfört mot standardkostnaden. Trenden de senaste åren är att barnomsorgen och grundskolan har haft högre kostnader än den teoretiskt beräknade standardkostnaden. Framförallt är det utvecklingen av grundskolans standardkostnad de senaste tre åren som är noterbar. De sociala verksamheterna däremot uppvisar lägre kostnader än förväntat. Framförallt IFO har haft en god trend de senaste åren Procent 25, 2, 15, 1, 5,, -5, -1, -15, -2, Bo Grsk Gysk Äo Ifo LSS Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i din kommun tabell Några verksamheters nettokostnader 212 avvikelse mot standardkostnad kronor per inv och miljoner kronor Bo Grsk Gysk Äo Ifo Totalt LSS Avvikelse procent 15,1 12,7 7,7-3,4-2,4 5,8-7,9 Nettokostnad, kr per inv Standardkostnad, kr per inv Skillnad Skillnad, mnkr 12,2 18, 5,3-5,5-1,1 28,9-4,3 För de fem största verksamhetsblocken har Hallsberg överkostnader med 28,9 Mnkr, vilket motsvarar cirka 1,2 kronor på kommunens skattesats. Tillsammans har barnomsorgen och grundskolan drygt 3 Mnkr högre nettokostnader än den teoretiskt beräknade standardkostnaden 42 21
24 Beräkning ny utjämning fr om 214 (prel.beräkning nov-12) 11 1 Kr/invånare definitiv utfall kr/inv 211 kommitténs förslag kr/inv 43 forts. beräkning ny utjämning fr om 214 (prel.beräkning nov-12) Delmodell 211 definitiv utfall kr/inv 211 kommitténs förslag kr/inv Förändring Effekt i kr Förskola och skolbarnsomsorg Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och famijeomsorg Äldreomsorg Barn med utländsk bakgrund Befolkningsförändring Löner Bebyggelsestruktur Kollektivtrafik Totalt förändring nya o gamla Om det nya utjämningssystemet kommer att införas uppräknas faktorerna för barnomsorgen och grundskolan, vilket innebär att den negativa avvikelsen minskar med cirka 3 %. Hallsberg är en vinnare av det nya systemet, + 2,3 Mnkr 44 22
25 Nöjd-medborgar-index 212, betyg max 1 NKI-betyget från kommunens invånare är godkänt Det är framförallt gymnasieskolan som erhåller goda betyg, medan invånarna är mindre nöjda med kulturverksamheten Vatten och avlopp Räddningstjänst Renhållning Hallsberg Helheten Riket Bemötande, tillgänglighet Förskolan Grundskolan Miljöarbete Gymnasieskolan Gång- och cykelvägar Stöd för utsatta personer Gator och vägar Kultur Äldreomsorg Idrott och motionsanläggningar 45 Sammanfattning verksamhet Hallsberg har lägre kostnader för övriga verksamhetsblock som inte ligger inom ramen för utjämningssystemet Avvikelsen mot standardkostnaden är 28,9 Mnkr, dvs kommunen har en fördyrad verksamhet Hallsberg är vinnare i det nya utjämningssystemet, minst 2 Mnkr Gymnasieskolan erhåller goda värden i den senaste NKI-mätningen 46 23
26 Allmänt barn och utbildning Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och fritidshem, om inte annat följer av 4. 7 Skollagen 2 kap 2 47 Målgruppen antalet barn 19 år, 212 De senaste åren har fler elever lämnat grundskolan än vad som tillkommit. De kommande åren kommer dock den årliga nettoeffekten att vara likartad Födelseantalet är lågt under 212, vilket förklaras av det låga antalet invånare i åldrarna 25-4 år Gymnasieskola Förskola Förskoleklass och grundskola Invånare 19 år, antal Invånare 18 år, antal Invånare 17 år, antal Invånare 16 år, antal Invånare 15 år, antal Invånare 14 år, antal Invånare 13 år, antal Invånare 12 år, antal Invånare 11 år, antal Invånare 1 år, antal Invånare 9 år, antal Invånare 8 år, antal Invånare 7 år, antal Invånare 6 år, antal Invånare 5 år, antal Invånare 4 år, antal Invånare 3 år, antal Invånare 2 år, antal Invånare 1 år, antal Invånare år, antal Antal Källa: SCB 48 24
27 Målgruppen antalet barn 19 år, 212 Antalet elever inom grundskolan har sjunkit med cirka 25 elever sedan 27. Däremot har antalet inskrivna barn inom barnomsorgen ökat med ca 12 stycken. De kommande åren kommer antalet folkbokförda elever inom gymnasieskolan fortsätta att sjunka Antal förskola, genomsnittligt antal inskrivna barn totalt grundskolan, genomsnittligt antal elever folkbokförda i kommunen gymnasieskolan, antal elever folkbokförda i kommunen Källa: SCB 49 Strukturella förutsättningar standardkostnadsindex Hallsberg är en gynnsam kommun att bedriva förskola/barnomsorg i, därför får kommunen betala in i utjämningssystemet medan grundskolan/gymnasieskolan har ogynnsamma strukturella förutsättningar och kommunen erhåller därmed pengar ur systemet 14, 12, 1, 8, 6, Strukturårsjusterad standardkostnadskvot förskola och skolbarnomsorg, index Strukturårsjusterad standardkostnadskvot grundskola inkl. förskoleklass, index Strukturårsjusterad standardkostnadskvot gymnasieskola, index 16,3 121,4 99,2 116,9 14,3 116,8 14,3 112,2 12,3 118,3 11,2 118,1 77,3 75,9 76,9 76,8 78,3 77,9 4, 2,, Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell
28 Förskola och skolbarnsomsorg 8 51 Standardkostnadsavvikelse barnomsorg procent Trenden har varit de senaste 6 åren att Hallsberg har haft högre nettokostnader än förväntat. En avvikelse på 15,1 % 212 motsvarar 12,2 Mnkr. Det nya utjämningssystemet kommer ungefär halvera avvikelsen Procent 2, 18, 16, 14, 12, 1, 9,6 1,3 15,9 18,7 15,1 8, 6, 6, 4, 2,, Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell
29 Standardkostnadsavvikelse barnomsorg 212 i jämförelse, procent Hallsbergs jämförelsegrupper har även de, högre nettokostnader än den beräknade standardkostnaden 16, 14, 15,1 14,4 13,1 12, Procent 1, 8, 9,4 6, 4, 2,, Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell Förskola och fritidshem, andel inskrivna procent Inskrivningen till förskolan har minskat under 212, medan inskrivningen till fritidshemmen har ökat Observera att barnen i pedagogisk omsorg inte ingår i de redovisade siffrorna Procent Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%) Barn 6-12 år inskrivna i fritidshem, andel (%) Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell
30 Förskola och fritidshem, andel 212 i jämförelse, procent Hallsberg har i jämförelse en lägre inskrivning till förskolan, medan inskrivningen till fritidshemmen är högre Den låga inskrivningen till förskolan bör vara kostnadsdämpande Procent Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%) Barn 6-12 år inskrivna i fritidshem, andel (%) Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 7 55 Förskola och fritidshem 212 i jämförelse, kronor per inskrivet barn Hallsberg har lägre kostnader per inskrivet barn inom förskola, dock högre kostnad inom fritidshem Kostnaden för fritidshemmen har sedan 29 stigit med 2 % per inskrivit barn, en ökning som inte kan förklaras av färre inskrivna barn eftersom inskrivningen för motsvarande period har varit 13 % Kronor per barn Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell
31 Förskola personaltäthet inskrivna barn per årsarbetare Personaltätheten har ökat mellan 211 och 212 i de kommunala förskolorna, dvs färre inskrivna barn per årsarbetare 6, 5, 5,2 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal Inskrivna barn/årsarbetare enskild förskola, antal 5,6 5,3 5, 5,1 5,2 Barn per årsarbetare 4, 3, 2, 1,,,,,,,, Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 7 57 Förskola personaltäthet 212 i jämförelse, inskrivna barn per årsarbetare Jämfört med övriga kommungrupper har Hallsbergs förskolor färre inskrivna barn per årsarbetare Observera att antalet inskrivna kan vara missvisande, i kombination med måttet heltidsbarn skulle personaltätheten bättre kunna beskrivas Barn per årsarbetare 6, 5, 4, 3, 2, 5,2 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal Inskrivna barn/årsarbetare enskild förskola, antal 5,5 5,5 5,6 5,5 5,4 5,5 5,3 5,1 1,, Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell
32 Fritidshem personaltäthet 212 i jämförelse, inskrivna barn per årsarbetare Mellan 211 och 212 har personaltätheten ökat i Hallsberg, vilket har inneburit att Hallsberg 212 har ett genomsnittligt antal barn per årsarbetare 25, 2, 22,7 23,6 2,5 21,1 2,4 Barn per årsarbetare 15, 1, 5,, Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 7 59 Sammanfattning förskola och skolbarnomsorg Hallsberg har i likhet med övriga jämförbara kommungrupper högre nettokostnad än standardkostnaden Hallsberg har lägre kostnad per inskrivet barn i förskola Personaltätheten inom förskolan har ökat mellan 211 och 212, vilket kan förklaras av att inskrivningen under året har minskat 6 3
33 Grundskola 9 61 Standardkostnadsavvikelse grundskola procent Sedan 27 har Hallsberg haft högre kostnader än förväntat med tanke på de strukturella förutsättningarna, dock anmärkningsvärd stor skillnad mellan 211 och 212 Det stora elevtappen de senaste åren i kombination med en orörd skolorganisation kan vara förklaringen Procent 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,7 5,6 4, 6,4 12,7 2,, 1, Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell
34 Standardkostnadsavvikelse grundskola 212, procent Jämfört med övriga jämförbara kommuner uppvisar Hallsberg en förhöjd standardkostnadsavvikelse 14, 12, 12,7 Procent 1, 8, 8,5 8, 6, 5,7 4, 2,, Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell Grundskola kronor per elev för olika kostnadsslag Undervisningskostnaden per elev har stigit de senaste åren, en viss del ha hör till den årliga lönerevisionen Inom begreppet Övrigt avses personal som ej är involverad i den direkta undervisning, såsom assistenter, rektorer, samt kostnader för IT, tele etc Totalt ökade kostnaden med drygt 12 % mellan 211 och 212 Kronor per elev Undervisning Lokaler Skolmåltider Elevvård Läromedel Övrigt Totalt Källa: SCB och Skolverket 64 32
35 Grundskola 212 i jämförelse, kronor per elev för olika kostnadsslag En grundskoleelev i Hallsberg kostar mer jämfört med likartade kommuner Framförallt avviker Hallsberg med högre undervisnings- och lokalkostnader Kronor per elev Undervisning Lokaler Skolmåltider Elevvård Läromedel Övrigt Totalt Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB och Skolverket 65 Grundskola antal elever per skola Antalet elever per skola har varit sjunkit de senaste 6 åren 25 Antal elever per skola, grundskola Observera att den nya skollagen med krav på lärarbehörigheter medför stegrande kostnader för undervisning på mindre skolenheter. Skolenheter understigande elever (Fåk 6) kommer bli svåra att räkna hem ekonomiskt och verksamhetsmässigt Antal elever Källa: Skolverket 66 33
36 Grundskola antal lärare (heltid) per 1 elever Hallsberg uppvisar en ökad lärartäthet, d.v.s. fler lärare per 1 elever. Stor skillnad mellan 211 och , 1, 11,2 Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola totalt, antal 11,3 1,8 11, 1,5 1,7 Lärartätheten är beroende på eleverna ålder, mer lärarresurser i de lägre åldrarna Antal elever per lärare 8, 6, 4, 2,, Källa: Skolverket 67 Grundskola 212 i jämförelse, antal lärare (heltid) per 1 elever Hallsberg har färre elever per lärare, dvs högre lärartäthet 14, 12, 1,7 11,9 11,4 11,4 11,5 1, Antal elever per lärare 8, 6, 4, 2,, Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: Skolverket 68 34
37 Grundskola meritvärde Eleverna i åk 9 uppvisar lägre meritvärden jämfört med det beräknade salsavärdet för åren 27 till 212. Stor differens det senaste året Meritvärde Meritvärde i åk. 9 totalt, genomsnitt Meritvärde, salsavärde Källa: Skolverket 69 Grundskola Relationen mellan kursbetyg och provbetyg Trots att det uppnådda meritvärdet 212 var lågt i åk 9, erhöll eleverna ett högre betyg än vad de skulle ha haft, vilket medför att differensen mot salsavärdet borde vara ännu högre Det är framförallt inom engelska och svenska som eleverna erhåller högre betyg än motiverat jämfört med provbetygen Procent 25, 2, 15, 1, 5, ,9 18,6 18,4 17,3 16,4 14, 8,7 5,7 23,4 18,1 12, 12,1, Elever i åk. 9 som fått ett högre kursbetyg än provbetyg för ämnesprov i engelska, andel (%) Elever i åk. 9 som fått ett högre kursbetyg än provbetyg för ämnesprov i matematik, andel (%) Elever i åk. 9 som fått ett högre kursbetyg än provbetyg för ämnesprov i svenska, andel (%) 7 35
38 Sammanfattning grundskolan Grundskolan har de senaste 6 åren haft högre nettokostnader än den strukturellt beräknade Framförallt lokaler och undervisningskostnader är höga i jmf Grundskolan har en ökande lärartäthet Hallsbergs åk 9 elever har ett lägre meritvärde jämfört med det förväntade Salsavärdet Betygssättning kontra resultat på nationella prov inom framförallt engelska och svenska 71 Gymnasieskola
39 Standardkostnadsavvikelse gymnasieskola , procent Hallsberg saknar egen gymnasieskola, vilket innebär att kommunen har svårt att påverka kostnaden. Kommunen köper utbildningen av andra huvudmän, vilket innebär att kostnaden är avhängigt elevens fria val Procent 1, 8, 6, 4, 2, 2,9 1,9 7,7, -2, -1, -4, -6, -4,8-2, Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell Gymnasieskola (hemkommun) 212 i jämförelse, kronor per elev Kostnaden per elev hos andra huvudmän är genomsnittligt, nivån beror på elevens val av program och/eller förmånliga avtal hos annan huvudman Kronor per elev Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell
40 Gymnasieskola Andel av folkbokförda elever per huvudman Andelen till fristående gymnasieskolor har ökat det senaste åren Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) Gymnasieelever i andra kommuners, kommunalförbunds och landstings skolor, andel (%) 1% 95% 7,6 9,2 1, 8,7 12,2 15,2 9% Andel 85% 8% 92,4 9,8 9, 91,3 87,8 84,8 75% Källa: Skolverket 75 Gymnasieskola 212 i jämförelse, betygspoäng genomsnitt Hallsbergs elever (mantalsskrivna) har efter avslutad gymnasieutbildning lägre betyg, endast genomsnittet i länet är lägre 14, 13,8 13,6 13,7 13,6 13,8 Trenden gällande betygspoäng för Hallsbergs eleverna har varit sjunkande de senaste 6 åren Poäng 13,4 13,2 13,4 13,1 13, 12,8 12,6 Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: Skolverket 76 38
41 Gymnasieskola , behörighet till universitet etc. Eleverna från Hallsberg som slutar gymnasieskolorna erhåller lägre behörighet till högre studier. Även andelen som börjar inom 3 år på universitet och högskola minskar Procent 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) 84,9 35,7 87,4 33,3 34,1 85,4 86,1 38, 84, ,5 Källa: Skolverket 77 Gymnasieskola 212 i jämförelse, behörighet till universitet etc. Hallsberg utmärker sig framförallt med lägre andel som påbörjar högre studier Procent 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Källa: Skolverket Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) 1, 84, 85,5 35,5 39,1 82,8 36, 36,2 86,3 86,3 Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket 39,
42 Sammanfattning gymnasieskola Avvikelsen mot standardkostnaden är svår att påverka Kostnaden per elev i Hallsberg är genomsnittlig/låg Betygssnittet för de mantalsskrivna eleverna sjunker Eleverna från Hallsberg som lämnar gymnasieskolan har en lägre behörighet till fortsatta högre studier, även färre elever påbörjar högre studier 79 Allmänt socialtjänsten Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Socialtjänstlagen 2 kap
43 Strukturella förutsättningar , standardkostnadsindex (riket = 1) IFO och LSS har bättre strukturella förutsättningar att bedriva verksamhet än genomsnittet i riket Däremot har äldreomsorgen sämre förhållanden och Hallsberg gynnas i utjämningssystemet 14, 12, 1, 8, Strukturårsjusterad standardkostnadskvot äldreomsorg, index Strukturårsjusterad standardkostnadskvot individ- och familjeomsorg, index Strukturårsjusterad standardkostnadskvot LSS, index 16,5 17,5 19,1 111,4 111,6 114,6 81, 78,4 76,8 76,5 84,5 8,2 86,7 82,6 88,4 6, 4, 2,, #SAKNAS! #SAKNAS! #SAKNAS! Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell Äldreomsorg
44 Standardkostnadsavvikelse äldreomsorg , procent Äldreomsorgen har en positiv trend när det handlar om utvecklingen mot standardkostnaden, sedan 21 har äldreomsorgen haft lägre förväntade kostnader Procent 1, 8, 6, 4, 7,8 5,1 2, 2,4, -,1-2, -4, -1,9-3, Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell Standardkostnadsavvikelse äldreomsorg 212 i jämförelse, procent Gruppen med jämförbara kommuner har även de lägre kostnader än den förväntade nettokostnaden 212, -,5-1, -,8 -,4 Procent -1,5-2, -1,4-2,5-3, -3,5-4, -3,4 Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell
45 Äldreomsorg andel med omsorg , procent Andelen invånare med hemtjänst 65 år och äldre har varit relativt konstant kring 1 % de senaste 4 åren, däremot har andelen i särskilda boenden sjunkit 12, 1, Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 1,4 1,6 1,4 9,8 Procent 8, 6, 6,4 5,5 7,5 7,7 7,2 7,4 7,4 7, 4, 2,, Källa: Socialstyrelsen, Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen 85 Äldreomsorg andel med omsorg 212 i jämförelse, procent Jämfört med övriga har Hallsberg lägre andel med hemtjänst men högre andel med särskilt boende Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 12,1 11,7 11, 11,1 1,4 Procent 8 7, 6 4 5,1 5, 4,7 4,9 2 Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: Socialstyrelsen, Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen 86 43
46 Äldreomsorg , kronor per vårdtagare Kostnad per brukare har fluktuerat mellan åren och ligger på en låg nivå inom både hemtjänst och särkskilt boende Redovisningsproblem? Kronor Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8b 87 Äldreomsorg 212 i jämförelse, kronor per vårdtagare I jämförelse har Hallsberg klart lägre kostnader per brukare inom hemtjänsten och det särskilda boendet vilket ger låga totala kostnader Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Kronor Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8b 88 44
47 Äldreomsorg hemtjänst , beviljade/beräknade timmar per månad 65+ Timmarna mellan 211 och 212 har sjunkit rejält. Förändrad handläggning kan vara förklaringen ,5 21,3 23,6 2 Antal 15 14,7 15,9 16, Källa: Socialstyrelsen, Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen 89 Äldreomsorg hemtjänst 212 i jämförelse, beviljade/beräknade timmar per månad 65+ Den låga andelen beviljade timmar per ärende är kostnadsdämpande ,3 19,2 22,5 16,6 16,9 Antal Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8b 9 45
48 Äldreomsorg korttidsvård 212 i jämförelse, kronor per 65+ I jämförelse har Hallsberg lägre kostnad för sin korttidsvård per invånare 65 år och äldre Kronor Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8b 91 Äldreomsorg korttidsvård 212 i jämförelse, antal dygn och kostnad per dygn Kombinationen med låga kostnader per boendedygn och få antal dygn på 65 år och äldre medför låga totala kostnader för korttidsvården Kronor ,5 Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/boendedygn Boendedygn korttidsvård, antal/inv 65+ 1, , , ,6 1,9 1,8 1,8 1,7 1,7 1,6 1,6 1,5 Antal 5 1,5 1,4 Hallsberg Länet Riket 1,4 Källa: Socialstyrelsen, Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen 92 46
49 Nöjd-kund-index Äldreomsorg hemtjänst, 212 På ett maxvärde på 1 ger brukarna ett helhetsvärde på 8 vilket kan anses vara godkänt Brukarna är positivt inställda till personalen, utförarna och att personalen kommer i tid Utvecklingsområden är klagohanteringen, bristen på sköterskor och möjligheten och påverka tillräckligt med tid sjuksköterska vid behov personalen utför sina arbets-uppgifter personalen kommer på avtalad tid möjlighet påverka tider möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål Hallsberg helhetssyn läkare vid behov Riket information om förändringar inte kränkts av någon personal under året behov anpassas bemötande fick önskad utförare som valts få kontakt med personalen förtroende för personalen hänsyn till åsikter och önskemål Källa: Nationell brukarundersökning inom vården och omsorgen om äldre, Socialstyrelsen. 93 Nöjd-kund-index Äldreomsorg boende, 212 NKI-värdet för Säbo är sämre än hemtjänsten, 75 av 1 är knappt godkänt Framförallt är brukarna nöjda med personalen och friheten att påverka Inom Säbo är utvecklingsområdena maten och läkartid trivsamma trivsamt utomhus 1 gemensamma utrymmen 9 trivs med rum/lägenhet tillräckligt med tid plats på äldreboende möjlighet påverka tider Hallsberg helhetssyn Riket möjligheten att komma utomhus sociala aktiviteter tillgång till sjuksköterska bemötande få kontakt med personalen måltidsmiljö maten läkare vid behov inte kränkts av någon personal under året förtroende för personalen hänsyn till åsikter och önskemål information om förändringar Källa: Nationell brukarundersökning inom vården och omsorgen om äldre, Socialstyrelsen
50 Sammanfattning äldreomsorg Hallsberg har lägre kostnader än förväntat för sin äldreomsorg Kommunen har en låg andel med hemtjänstinsats inom äldreomsorgen Brukarkostnaden är låg i Hallsberg Brukare har få beviljade timmar Hallsberg har låga kostnader för sin korttidsvård NKI-värden för äldreomsorgen är godkända, vissa utvecklingsområden finns dock 95 Handikappomsorg
51 Standardkostnadsavvikelse LSS 212 i jämförelse, procent Hallsberg har 7,9 % lägre kostnader för sin LSS-verksamhet jämfört med det strukturellt beräknade nivån Procent , -3, , Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8c 97 LSS delarna , kr per inv. -64 år Kostnaden för LSS-verksamheten har ökat sedan 211, framförallt är det den dagliga verksamheten och övriga insatser som har ökat Kronor Kostnad personlig assistans, kr/inv -64 år Kostnad daglig verksamhet, enl LSS kr/inv -64 år Kostnad övriga insatser enl LSS kr/inv -64 år Kostnad exkl lokalkostnad boende enl LSS kr/inv -64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv -64 år Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8c
52 LSS delarna 212 i jämförelse, kr per inv. -64 år Hallsberg har lägre kostnader totalt för sina insatser inom ramen för lagstiftning LSS utslaget per invånare -64 år mot jämförbara kommuner. Framförallt har Hallsberg en lägre kostnad för sina LSS-boenden Kostnad personlig assistans, kr/inv -64 år Kostnad daglig verksamhet, enl LSS kr/inv -64 år Kostnad övriga insatser enl LSS kr/inv -64 år Kostnad exkl lokalkostnad boende enl LSS kr/inv -64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv -64 år Kronor Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 8c 99 Sammanfattning handikappsomsorgen Hallsberg har låga kostnader för sin totala LSS-verksamhet Höga kostnader för dagligverksamhet och övrig verksamhet inom LSS 1 5
53 Individ- och familjeomsorg Standardkostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg , procent Trenden sedan 21 har varit positiv, fr o m 212 har Hallsberg lägre förväntade kostnader 15, 1, 11,8 Anledningen till de förbättrade siffrorna är en kombination mellan återhållsamma kostnader och uppräknade förutsättningar Procent 5,, -5, 3,1-2,4-1, -15, -2, -8,9-12, -16, Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell
54 Standardkostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg 212 i jämförelse, procent Hallsberg har en helt annan bild än övriga kommungrupper när gäller IFO 25, 2, 23,2 Procent 15, 1, 15,2 1,2 5,, -5, -2,4 Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell Individ- och familjeomsorg delarna , kr per invånare Sedan 21 har kostnaden per invånare varit relativt konstant. De senaste 6 åren har framförallt ekonomiskt bistånd ökat relativt högst Kronor Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Kostnad familjerätt, kr/inv Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnad övrig vuxenvård, kr/inv Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell
55 Individ- och familjeomsorg delarna 212 i jämförelse, kr per invånare Hallsberg har lägre kostnader för alla IFO-block, framförallt vuxenvården Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Kostnad familjerätt, kr/inv Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnad övrig vuxenvård, kr/inv Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Kronor Hallsberg Jämförbara Länet Pendlingskommuner Riket Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i Din kommun, tabell 9 15 Sammanfattning individ- och familjeomsorg Avvikelsen mot standardkostnaden har sjunkit sedan toppåret 21, Hallsberg uppvisar en nivå som ingen annan kommungrupp kan jämföras sig emot Låga kostnader för vuxenvården Inga verksamhetssiffror för ekonomiskt bistånd och placeringar är tillgängliga 16 53
56 Sammanfattning Hallsberg Forts. sammanfattning Kommunen har en gynnsam struktur att bedriva kommunal verksamhet Positiv immigrationsnetto Om cirka 5 år kommer nästa generationsbabyboom inträffa Relativt hög arbetslöshet Kommunens låga resultatnivå de senaste åren, framförallt 212 Åren har kommunen relativt högre nettokostnader än tillgängliga skatter och statsbidrag Kommunens finansnettot påverkar resultatet negativt Storleken på det egna kapitalet och soliditetsmåttets nivå Låga kostnader för övriga verksamhetsblock som inte ligger inom ramen för utjämningssystemet Avvikelsen mot standardkostnaden är 28,9 Mnkr Hallsberg är vinnare i det nya utjämningssystemet 18 54
57 Forts. sammanfattning Avvikelsen inom barnomsorgen Sjunkande inskrivning till barnomsorgen Personaltätheten inom förskolan Höga lokal- och undervisningskostnader (ökad lärartäthet) Lågt meritvärde jämfört med det förväntade inom grundskolan Lägre behörighet till fortsatta högre studier, färre elever påbörjar högre studier Äldreomsorgs kostnadsnivå, låg andel med hemtjänstinsats Brukarkostnaden är låg i Hallsberg, samt få beviljade timmar Kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen? Låga kostnader för sin totala LSS-verksamhet Höga kostnader för dagligverksamhet och övrig verksamhet inom LSS Avvikelsen mot standardkostnaden inom IFO Låga kostnader för vuxenvården PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, refers to PricewaterhouseCoopers i Sverige AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity. 55
Några övergripande nyckeltal
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet
Läs merNyckeltalsanalys Vännäs kommun
Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4
Läs merNågra övergripande nyckeltal
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Hallsbergs kommun 2011-12-06 (rev 2012-03-19) Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning
Läs merNågra övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella
Läs merVår grundanalys. Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? Framtidsanalys av ekonomin
Vår grundanalys Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna? Framtidsanalys av ekonomin - Hur ser det ut de närmaste åren? Analys av ekonomistyrningen - Vad krävs för att hantera
Läs mer2015-01-26. Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 2013
215-1-26 Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 213 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 216,3; 24% Mnkr; 174,3; 2% Mnkr; 493,3;
Läs merNågra övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning
Läs merAffärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet
Verksamhet Statistik Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad näringsliv och bostäder,
Läs merVar kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012
Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data
Läs merGranskning av socialnämndens verksamhet
Revisionsrapport* Granskning av socialnämndens verksamhet Vaggeryds kommun Oktober 2008 Torbjörn Bengtsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund och revisionsfrågor...1 1.2
Läs merRapport från Analysgruppen. Budgetberedningen 130423
Rapport från Analysgruppen Budgetberedningen 130423 Alla kompletta filer per förvaltning finns på budgethemsidan www.varnamo.se/budget2014. I alla filer finns en sammanfattning per förvaltning som visar
Läs merLaxå 2020. Ett projekt för hållbar ekonomi och verksamhet. Nulägesbeskrivning och prognos för år 2020
2020 Ett projekt för hållbar ekonomi och verksamhet Nulägesbeskrivning och prognos för år 2020 1 1950 1953 1956 1959 1962 1965 1968 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-
Läs merArbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat
Arbetsledardagar 1-2 oktober Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat Omvärldsanalys Vad i omvärlden påverkar Tingsryds möjligheter att stärka sin attraktivitet
Läs merGOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016
GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande
Läs merDnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012
Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merUtjämningskommittén.08
Utvärdering och utredning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet Den kommunala skatteutjämningsutredningen 1925 Det kan nu möjligen göras gällande, att tiden borde vara mogen för att bringa reformspörsmålet
Läs merLärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merAllmänna bidrag till. 25 kommuner
Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2013:976 Utkom från trycket den 6 december 2013 utfärdad den 28 november 2013. Regeringen
Läs merBEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN
Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 7 7 7 7 7 9 9 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto
Läs merGenerella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001
Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen
Läs merNettokostnad gymnasieskola, kr/elev
Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev Nettokostnad grundskola, kr/elev Kostnad hemtjänst & särsk. boende / inv. 65+ Avvikelse från standardkostnad Avvikelse från standardkostnad Avvikelse (procent) från
Läs merJämförelsetal. Östersunds kommun
Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...
Läs merKommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005
Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella
Läs merGenerella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003
Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3
Läs merBEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN
Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 3 1 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto
Läs merVästra Kommundelarna - Handlingsplan
BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR
Läs merEn jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm
2009-02-20 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska
Läs merBEFOLKNING 4 HABO KOMMUN
Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 11 1 1 9 9 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning År Folkmängd
Läs merBEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN
Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 7 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-
Läs merBEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN
Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 9 9 9 9 9 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning År Folkmängd
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:
Läs merSödertörns nyckeltal 2009
Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merBarnomsor Bar nomsor 130
130 Fniss.jag vill bli brandman för att om man skall släcka eld åker brandmän bil! Och så vill jag bli prinsessa Yolanda, 5 år, dagis Åka moppas (morfars) rallybil! Noah, 2,5 år, dagis Sjuksköterska som
Läs merBEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN
BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 998-7 Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 8 998 999 7 Andel Folkmängd den december 7 Folkmängdsförändring från 998 Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto
Läs merBEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN
Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 33 33 3 33 33 1 33 3 9 3 3 7 3 3 3 3 3 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder
Läs merBilaga till Dnr: BoF.2015.0841 1 (7) 2015-05-18
Bilaga till Dnr: BoF.2015.0841 1 (7) 2015-05-18 Barn och Utbildning Lena Planken Redovisning av Sveriges kommuner och landstings (SKL) Öppna jämförelser 2015 Syftet med SKL:s Öppna jämförelser är att ge
Läs merDelårsrapport tertial 1 2014
Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...
Läs merSKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun
SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 SÅ BERÄKNAS DET SAMMANVÄGDA RESULTATET OCH EFFEKTIVITETSTALET... 3 SAMMANVÄGDA RESULTATET... 3 EFFEKTIVITETSTALET...
Läs merNyckeltals jämförelse 2015
Nyckeltals jämförelse 2015 Falu kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2015-02-09 Innehåll Inledning... 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen...
Läs merVästerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014
Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014 Västerås stad och skattepengarna Västerås stad omsätter drygt 8 miljarder kronor per år. Av detta är 6,6 miljarder kronor skattemedel. Pengarna
Läs merNyckeltalsanalys Orsa kommun
Nyckeltalsanalys Orsa kommun Februari 2006 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...2 1.4 Avgränsning...2 2 Analys...4 2.1 Allmän grunddata...4 2.1.1
Läs merBEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN
Andel BEFOLKNING 1 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto
Läs merAnsvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:
Cirkulärnr: 2006:18 Diarienr: 2006/0876 Handläggare: Laina Kämpe Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-05-23 Mottagare: Barnomsorg Skola Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg
Läs merTimrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012
Revisionsrapport KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Genomförande 2 5. Inledning 3 6. Jämförelsetal
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-
Läs merEn jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm
2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska
Läs merKOMMUNENS KVALITET I KORTHET
Foto: Linn Ahlex Foto: www.smalandsbilder.se KOMMUNENS KVALITET I KORTHET KRONOBERG 2014 MARKARYDS KOMMUN 2 Kommunens Kvalitet i Korthet... Om KKiK Sedan 2007 genomför Sveriges Kommuner och Landsting,
Läs mer92 Bilaga 9. Uppsala är en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande och särskilt avseende ensamkommande barn.
92 Bilaga 9 Kommungemensamma inriktningsmål Stadsbyggnad Utbildning och arbete Vård och omsorg Kultur, idrott och fritid Kommunstyrelsen KOMMUNGEMENSAMMA INRIKTNINGSMÅL Uppsala kommun ger förutsättningar
Läs merSÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012
SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde
Läs merVERKSAMHETERNAS EKONOMISKA UTFALL OCH NYCKELTAL
VERKSAMHETERNAS EKONOMISKA UTFALL OCH NYCKELTAL KOMMUNSTYRELSEN INKL KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige/kommunstyrelsen 7 136 7 455-319 Övergripande utredningar 4 164 3 956 208 Kommunledningskontor 25
Läs merAlla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem
Vision: Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem. med nyckeltal/ nyckeltal/ Barn och unga - vår framtid Barn och unga ges förutsättningar
Läs merRevisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall
Läs merDINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning
DINA PENGAR 2013 Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Så kan vi lägga 2013 bakom oss och återigen glädjas åt ett positivt resultat. Positiva resultat stärker
Läs merStatsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem
Läs merVerksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden
Nämnd Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden Nämndens uppdrag 2015 Gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola Utbildning av vuxna: grundläggande utbildning/gymnasial
Läs merEntreprenad och samverkan
Informationsblad 1 (6) Entreprenad och samverkan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om entreprenad och samverkan, i samband med myndighetens tillsyn. Det är med utgångspunkt i dessa
Läs merÄLMHULTS KOMMUNs KVALITET
- 1 - ÄLMHULTS KOMMUNs KVALITET i korthet Din kommuns tillgänglighet 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två dygn? (%) 66 74 2. Hur stor andel av medborgarna får kontakt med en
Läs merC 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400
KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal
Läs merFakta om Södertälje. Uppdaterad maj 2011
Fakta om Södertälje Uppdaterad maj 2011 Södertälje knutpunkten Södertälje är ingen vanlig svensk stad. Långt därifrån. Sedan urminnes tider är Södertälje en viktig handelsplats, en knutpunkt där stad möter
Läs merKvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige)
Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET 1. Serviceundersökning (KKIK) - Andel som får svar på sin fråga via e-post inom
Läs merAndel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn
Andel små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år, 56 57 55 54 55 55 55 55 55 av inskrivna barn 56 55 56 53 54 52 56 54 55 54 55 55 52 53 54 54 54 55 Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna
Läs merMånadsrapport oktober
Månadsrapport oktober Resultat jan-okt 58,1 mkr Årsprognos 31,9 mkr (1,5%) Årsprognos sept 27,7 mkr (1,7%) Budget 41,2 mkr (2,2 %) Avvikelse -9,3 mkr Prognos investeringar 214 mkr (69 % av budget 312 mkr)
Läs merKommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan sju kommuner i SOLTAKsamarbetet 2013
Kommunens Kvalitet i Korthet En jämförelse mellan sju kommuner i SOLTAKsamarbetet 2013 KKiK 2013 1 Innehåll Kommunens Kvalitet i Korthet....4 Fakta om kommunerna i SOLTAK....6 7 Kommunalråden har ordet....8
Läs merInnehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2
Innehåll KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Vem ska man jämföra sig med?... 2 Egna resultat över tid... 2 Jämförelse med kommungrupp... 2 Jämförelse med standardkostnader... 4 Likhetsutsökta
Läs merEN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014
EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 443 miljoner kronor och utförs av 2 530 medarbetare (vilket motsvarar 2 316 årsanställda), som på olika sätt
Läs merVar kommer kommunens pengar ifrån? Miljoner kronor och andel i procent 2016
Omvärldsanalys 2019 Var kommer kommunens pengar ifrån? Miljoner kronor och andel i procent 2016 247,0; 23,1% 283,6; 26,6% 537,2; 50,3% Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning
Läs merSkånes befolkningsprognos
Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare
Läs merKostnadsanalys Nybro
www.pwc.com/se Kostnadsanalys Nybro Innehåll 1. Bakgrund och projektöversikt 2. Allmänt om nyckeltal och resursfördelning 3. Standardkostnad enligt den kommunalekonomiska utjämningen 4. Standardkostnad
Läs merVar kommer kommunens pengar ifrån? Miljoner kronor och andel i procent 2015
Omvärldsanalys 218 Var kommer kommunens pengar ifrån? Miljoner kronor och andel i procent 215 24,1; 24,5% 223,9; 22,9% 514,6; 52,6% Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning
Läs merDet kommunala utjämningssystemet
2012:21 Det kommunala utjämningssystemet en beskrivning MISSIV DATUM DIARIENR 2012-06-01 2012/77-5 ERT DATUM ER BETECKNING Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Det kommunala utjämningssystemet
Läs merHällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Läs merKommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader Utjämningsåret 2015 OE0115 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde...
Läs merPM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-09-24 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2017 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Uppgifterna
Läs merBetygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik
Läs merInformation om statsbidraget för Lärarlönelyftet
1 (5) Den här informationen vänder sig till huvudmän för kommunal eller fristående skola. Den handlar om de tekniska aspekter som rör utbetalning av statsbidrag för Lärarlönelyftet. Vad är Lärarlönelyftet?
Läs merKvalitetsanalys. Lärandesektion
Kvalitetsanalys Lärandesektion Lärandesektionens resultat Normer och värden Barnens/elevernas/de studerandes trivsel i förskola, fritidshem och skola ska öka samt målgruppen för verksamheten inom kultur
Läs merStorstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm
Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska
Läs merTertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042
Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...
Läs merVerksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd
Verksamhetsplan - Utbildningsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Medborgare och kunder har förtroende för verksamheten och våra kunder är delaktiga och har inflytande i verksamheten
Läs merUtbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020
Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom
Läs merFinansiell profil Falköpings kommun 2004 2006
Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!
Läs merBudget 2015 med plan 2016 2017
Budget 2015 med plan 2016 2017 Antagen vid möte 2014-11-24 Vi vill vara realistiska det finns inte förutsättningar att nå ett överskott på 3 % för 2015 Sammanfattning LP, MP och KD säger nej till ett överskott
Läs merKommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk
Läs merDelårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31
Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte
Läs merDEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå
DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad som ges i respektive
Läs merKommunal tillväxt. 31 januari
Kommunal tillväxt 31 januari Allt handlar egentligen om hushålla med begränsade resurser. Agenda Offentlig sektor Vad påverkar tillväxten Tillväxt ur ett bredare perspektiv Elitidrotten Lägg in ett foto
Läs merVerksamhetsberättelse 2012 - kortversion. Produktionen
Verksamhetsberättelse 2012 - kortversion Produktionen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Viktiga händelser i verksamheten... 3 3 Måluppfyllelse verksamhet... 3 4 Ekonomi... 4 5 Uppdrag lämnade av
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Sundbybergs kommun Beslut för vuxenutbildning efter ti Isyn i Sundbybergs kommun Tillsyn i Sundbybergs kommun Beslut har genomfört tillsyn av Sundbybergs kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett
Läs merKommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod
Skolblad avseende Dalsjöskolan 4-9 Dalsjövägen 16 51634 DALSJÖFORS Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Borås 1490 Grundskola 95015820 http://wwwborasse Skolbladet presenterar
Läs merKvalitetsredovisning
Barn- och Utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Högsby kommuns skolor År 2008 2009-03-31 Fakta om kommun respektive skola Högsby kommun hade vid utgången av 2008, 5 921 invånare. Under den senaste
Läs merDelårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31
Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.
Läs merÖppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten
Läs mer