En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Transkript

1 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

2 Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska storstadsregionerna Stockholm och Malmö. Denna indelning av kommuner i storstadsregioner är något som Statistiska centralbyrån (hädanefter SCB) har gjort. De tre storstadsregionerna skiljer sig åt vad det gäller struktur, storlek och förutsättningar. SCB:s indelning av storstadsregioner har gjorts för att jämförelser ska kunna göras mellan dem. SCB har valt att kalla dem öteborg, almö och tockholm vilket även görs i denna rapport. Samtliga nyckeltal och värden i rapporten har hämtats från Kommundatabasen som har sammanställt data från Skolverket och SCB. Kommundatabasen innehåller många olika nyckeltal på olika områden men de tio som har redovisats har valts därför att de är kopplade till Göteborgsregionens kommunalförbunds regionalpolitiska utbildningsmål. Samtliga nyckeltal berör för- och grundskola, gymnasieskola samt vuxenutbildningen. SCB:s statistiska indelning över storstadsområden De tre storstadsområdena är en gruppering av kommuner som gränsar till varandra runt Göteborg, Malmö och Stockholm. Indelningen bygger på statistik över pendling och flyttning mellan centralkommuner och kranskommuner och tar hänsyn till existerande planeringssamverkan i de tre regionerna. I officiell statistik används indelningen vid redovisning av befolkning, boende, byggande och byggkostnader, partisympatier samt arbetskraftsundersökningar. Som regel används storstadsbegreppet även i internationella statistiköversikter. Indelningen härstammar från mitten av 1960-talet. Efter samråd med intressenter i de tre regionerna och med stöd av ökad pendling och flyttning beslöt SCB i januari 2005 att aktualisera indelningen. Till tockholm lades då kommunerna Norrtälje, Nykvarn, Södertälje och Nynäshamn sammanlagt 26 kommuner. Stockholm kom därmed att överensstämma med Stockholms län. öteborg utökades med Alingsås och Lilla Edet, tillsammans 13 kommuner och därmed stämde indelningen överens med Göteborgsregionens kommunalförbund. Till almö fördes Skurup, Eslöv och Höör och som därmed kom att omfatta 12 kommuner. På sidan 9 i rapporten finns en komplett lista över de kommuner som ingår i respektive region. Några ord om Kommundatabasen Kommundatabasen ( innehåller över 200 kommunala nyckeltal inom områdena befolkning, skattesats och skattekraft, finansiella nyckeltal, skola och barnomsorg, vård och omsorg om äldre, omsorg om funktionshindrade, individ och familjeomsorg, kultur och fritid samt öppna jämförelser. Nyckeltalen ger besked om de olika verksamheternas kostnader, omfattning och kvalitet, och uppgifter fanns att hämta från och med år Kommundatabasen är skapad i syfte att främja benchmarking mellan kommuner och erbjuder en rad möjligheter att på olika sätt jämföra och analysera olika kommuner. Kommundatabasen drivs idag av Rådet för främjande av kommunala analyser (hädanefter RKA). RKA är en ideell förening stiftad av staten och Sveriges Kommuner och Landsting. RKA startade sin verksamhet den 1 januari 2006 efter förslag presenterade i ett delbetänkande till SOU 2005:110 Jämförelsevis styrning och uppföljning med nyckeltal i kommuner och landsting. Rådets uppgifter är att bedriva drift och vidareutveckling av Kommundatabasen, 2

3 samt stimulera jämförelser och stödja uppföljning av måluppfyllelse och resursanvändning i kommuner och landsting. Nyckeltalen Nedan presenteras tio nyckeltal med tillhörande kommentar. I kommentarerna görs inga värderingar utan syftet är endast att konstatera hur läget ser ut nu och vilka förändringar som skett i de tre regionerna för åren 2005, 2006 och För att kunna göra rättvisa jämförelser har ett vägt medelvärde för respektive region använts som tar hänsyn till antalet invånare i varje kommun. De diagram som visar kostnader presenterar dessa i löpande priser. Definitionerna av Kommundatabasens beräkningar för respektive nyckeltal finns beskrivet på sida 10. I Kommundatabasen ingår fristående skolor, vilket inte är fallet om uppgifterna hämtas direkt från Skolverkets databas. Detta kan då innebära att resultat denna rapport skiljer sig från statistik och rapporter från Skolverket. 3

4 Nyckeltalen redovisade i diagramform Diagram 1 Genomsnittligt meritvärde i åk 9 Poäng ,5 215,4 215,3 212,5 212,9 213,3 210,7 208, öteborg har ökat sitt meritvärde medan tockholm ligger på i princip samma resultat som föregående år. öteborg har ökat varje år sedan almö har däremot sitt bästa resultat 2006 och pendlar upp och ner 2005 och tockholm har genomgående de högsta resultaten. Diagram 2 Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan ,1 90,4 90,4 89,5 89,8 86,9 85,2 85,4 89,3 Alla regionerna har sjunkit gällande andelen som är behöriga för gymnasieskolan sedan almö har sjunkit mest från föregående år, med 1,5 procentenheter jämfört med Stor- Stockholm (1,1) och öteborg (0,6). almö har minst stabil statistik och pendlar upp och ner med flera procentenheter medan öteborg och tockholm har legat mer stabilt. öteborg har högst andel elever som är behöriga till gymnasieskolan. 4

5 Diagram 3 Kr Kostnad (kr) exkl lokaler per elev i förskoleklass och grundskola (löpande priser) Alla regionerna har fått ökade kostnader. Den största ökningen har öteborg fått med ca kr. almö och tockholm har de högsta kostnaderna och öteborg de lägsta. Diagram 4 Genomsnittligt betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt Poäng 14,5 14,4 14,3 14,2 14,1 14,3 14,1 14,3 14,4 14,3 14,4 14,4 14,3 14, , toppar tockholm snittbetygspoängen med 14,4 samma nivå som de låg på Lägsta betygsnittet återfinns i almö med 14,2 som också har de lägsta värdena på samtliga mätår. öteborg har sänkt sig från 2006 och ligger på näst högst snittbetygspoäng. 5

6 Diagram 5 Kostnad (kr) per elev i gymnasieskolan (löpande priser) Kr , , , , , , , ,6 Alla regioner har ökat sina kostnader från år till år. Högst kostnader har almö med tockholm strax under. öteborg hade lägst kostnader både 2006 och 2007 medan tockholm hade lägst almö har ökat markant till 2006 och Diagram 6 Andel (%) folkbokförda gymnasieelever i fristående gymnasieskolor ,2 19,7 20,5 14,3 16,4 27,8 22, ,7 5 0 tockholm har högst andel elever i fristående gymnasieskolor alla mätår och almö har minst. Andelen har ökat varje år för alla regioner och 2007 har tockholm en klart högre andel än de andra regionerna från föregående år. öteborg har under 2005 och 2006 legat ganska stabilt men till 2007 har gjort en mer markant ökning. 6

7 Diagram 7 Andel (%) folkbokförda gymnasieelever på IV-program ,6 9,2 11,4 9,8 8,6 8,7 8,8 7,9 7, almö har den högsta andelen alla år ligger nivån markant högre än de tidigare åren. tockholm har den nästa högsta andelen alla år medan öteborg har lägst alla år. öteborg har till skillnad från tockholm pendlat upp och ner i statistiken och har ökat mer markant från 2006 till Diagram 8 Andel (%) 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola ,9 62,1 59,5 64,8 60,8 59,9 65,3 62,6 59, öteborg har högst andel som är behöriga alla mätår och har ökat varje år. almö har istället haft högre nivåer 2005 och 2007 medan de hade ett lägre resultat Stor- Stockholm har haft stabil statistik alla tre åren, men ligger på de klart lägsta nivåerna. 7

8 Diagram 9 Andel (%) gymnasieelever som fullföljt sin utbildning inom 4 år ,9 75,2 74,5 73,3 72, ,3 72, öteborg har den högsta andelen 2007 och 2006 medan 2005 hade almö den högsta, som 2007 återfinns med den lägsta andelen. Sedan 2005 så har statistiken överlag sjunkit till 2007 i regionerna. Ingen av regionerna har haft någon stabil statistik på området, utan denna har växlat mellan åren. Diagram 10 Andel (%) invånare som deltar i vuxenutbildning per invånare år 5,8 5,7 5,7 5,6 5,4 5,2 5 4,8 5,5 5,5 5,1 5,1 tockholm har lägst andel invånare i vuxenutbildningen, medan almö och Stor- Göteborg ligger på precis samma andel båda åren och har således delad högst andel. Vad som bör noteras är att det inte finns några värden för 2007, för de uppgifterna har inte kommit än. Därför redovisas 2007 som tom. 8

9 öteborg, totalt 13 kommuner Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö almö, totalt 12 kommuner Burlöv Eslöv Höör Kävlinge Lomma Lund Malmö Skurup Staffanstorp Svedala Trelleborg Vellinge tockholm, totalt 26 kommuner Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker 9

10 Definitioner på Kommundatabasens beräkningar Genomsnittligt meritvärde i åk 9 Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser skolkommun. Uppgifterna avser läsår. Meritvärde för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Andel (% ) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan Antal behöriga elever till gymnasieskolan i årskurs 9 dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i åk 9. Uppgiften avser skolkommun och läsår. Kostnad (kr) exkl. lokaler per elev i förskoleklass och grundskola (skolkommun) Bruttokostnad minus lokalkostnader, interna och externa (avgifter) intäkter för förskoleklass och grundskola dividerat med antal elever i kommunen (skolkommun). Uppgiften avser kalenderår. Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt Elevernas sammanlagda betygspoäng. (Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20). Endast betygsatta kurser är medräknade.), dividerat med poängsumman för respektive nationellt program. Avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Kostnad (kr) per elev i gymnasieskolan Bruttokostnad minus interna och externa intäkter (ej statsbidrag) och försäljning till andra kommuner och landsting för gymnasieskola dividerat med antal gymnasieelever folkbokförda i kommunen den 15/10 (hemkommun). Uppgiften avser kalenderår. Andel (%) folkbokförda gymnasieelever i fristående gymnasieskolor Antal folkbokförda i fristående gymnasieskolor, dividerat med totala antalet elever i kommunen. Andel (%) folkbokförda gymnasieelever på IV-program Andel folkbokförda elever på IV dividerat med totala antalet gymnasieelever i kommunen. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Andel (%) 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel 20-åringar som har behörighet till universitets- och högskolestudier d.v.s. 20-åringar som har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar 90 % av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Avser 20-åringar folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Andel (%) gymnasielever som fullföljt sin utbildning inom 4 år Andel av alla nybörjare i år 1 den 15/10 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan inom 4 år. Elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. 10

11 Andel (%) invånare i vuxenutbildning per invånare år Antal i kommunen folkbokförda år som deltar i komvux och SFI i kommunens eller annans regi, dividerat med antalet invånare år, grupperat på hemkommun. Uppgiften avser läsår. Tidseriedata Nedan följer samma nyckeltal som ovan i ett femårsperspektiv för att man överskådligt skall kunna följa utvecklingen för varje region. Mätningen avser de senaste möjliga mätåren, Tidsseriedata 1 Genomsnittligt meritvärde i åk Poäng Tidsseriedata 2 Andel (% ) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan

12 Tidseriesdata 3 Kostnad (kr) exkl lokaler per elev i föreskoleklass och grundskola avseende skolkommun (löpande priser) Kr Tidsseriedata 4 Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt 14,5 14,4 Poäng 14,3 14,2 14, ,9 13,8 12

13 Tidsseriedata 5 Kostnad (kr) per elev i gymnasieskolan (löpande priser) Kr Tidsseriedata 6 Andel (%) folkbokförda gymnasieelever i fristående gymnasieskolor

14 Tidsseriedata 7 Andel (%) folkbokförda gymnasieelever på IV-program procent Tidsseriedata 8 Andel (%) 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola

15 Tidsseriedata 9 Andel (%) gymnasieelever som fullföljt sin utbildning inom 4 år Tidsseriedata 10 Andel (%) invånare som deltar i vuxenutbildning per invånare år 6,5 6 5,5 5 15