Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2"

Transkript

1 Innehåll KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Vem ska man jämföra sig med?... 2 Egna resultat över tid... 2 Jämförelse med kommungrupp... 2 Jämförelse med standardkostnader... 4 Likhetsutsökta kommuner och landsting... 6 Siffersammanställning av olika sätt att jämföra... 6

2 KOSTNADSJÄMFÖRELSER Varför jämföra Generellt kan sägas att för en offentlig verksamhet saknas marknad där man likt ett företag kan mäta marknadsandelar och vinst för att avgöra om verksamheten är framgångsrik och lyckas med sitt uppdrag. Offentlig verksamhet har därför andra sätt att mäta måluppfyllelse och jämförbarhet för de nyckeltal som används är av stor betydelse. Det är viktigt att vi jämför liknande tjänster och att vi jämför oss med kommuner med liknande förutsättningar. Syftet med jämförelser är naturligtvis inte bara att konstatera hur vi ligger till på en topplista utan att hitta förbättringsområden, och genom jämförelserna få nya idéer om hur verksamheten kan utvecklas. Det är också viktigt att vi jobbar strukturerat med jämförelser och att vi skapar system för att kunna ta fram de uppgifter som behövs utan alltför stor resursåtgång. För att tolka de här siffrorna rätt kan det vara bra att ha med i tanken att alla kostnader i Region Gotland är fördelade på de verksamhetsområden som ska finnas enligt SCB:s indelning. Det finns alltså inte andra overhead kostnader som finns någon annanstans utan alla kostnader är fördelade. Det innebär också att det inte går att ta ut de här siffrorna direkt ur ekonomisystemet utan de bygger på de uppgifter vi lämnar till SCB och som är bearbetade där. Vem ska man jämföra sig med? För att hitta rätt i vem man kan jämföra sig med kan man tänka på olika sätt Egna resultat över tid SKL:s kommungruppsindelning Standardkostnad för delmodellerna i kostnadsutjämningssystemet Samarbetskommuner Egna resultat över tid Finns det mått som vi centralt följt över tid? Jämförelse med kommungrupp Nya kommungrupper 2011 Svenska kommunförbundet gjorde år 1988 för första gången en kommungruppering som delade in Sveriges alla kommuner i 8 homogena grupper. Grupperingen gjordes utifrån befolknings- och näringsstruktur. Därefter har nuvarande SKL ungefär vart femte år reviderat indelningen utifrån de förändringar som har skett i befolknings- och näringsstrukturen. Senast gjordes revideringen år 2005 och nu har det gjorts en ny revidering som benämns 2011 års kommungruppsindelning. Den nya indelningen består av 10 kommungrupper istället för 9 som fanns tidigare. Två grupper är helt nya: Förortskommuner till större städer samt Turism- och besöksnäringskommuner. De tre grupper med övriga kommuner som funnits tidigare (totalt 102 kommuner) har ersatts med två nya grupper: Kommuner i tätbefolkad region och Kommuner i glesbefolkad region. Region Gotland befann sig tidigare i gruppen Övriga kommuner mer än invånare I den nya indelningen återfinns Gotland i gruppen Turism- och besöksnäringskommuner. Kriterier för att ingå i den gruppen är att antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21

3 stycken per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 per kommuninvånare. I gruppen ingår 20 kommuner. Egentligen uppfyller inte Region Gotland ovanstående kriterier. När kommunerna grupperades enligt den hierarkiska principen hamnade Gotland i gruppen Kommuner i glesbefolkad region. Kriteriet för denna grupp är att befolkningen inom en radie på 112,5 km är färre än personer. Anledningen till att Gotland hamnade i den gruppen var att Gotland är en ö och inte har något befolkat omland och att det regionala befolkningsunderlaget är lika stort som antalet invånare i kommunen. Expertgruppen på SKL har därför gjort bedömningen att Region Gotland ska flyttas till gruppen för turist- och besöksnäringskommuner. Gotlands värde för fritidshus per invånare ligger nära gränsvärdet för antal fritidshus per invånare (0,13). Övriga kommuner som ingår är Borgholm, Härjedalen, Malung-Sälen, Norrtälje, Åre, Tanum, Älvdalen, Storuman, Berg, Valdemarsvik, Sotenäs, Båstad, Strömstad, Östhammar, Lysekil, Dorotea, Rättvik, Arjeplog och Jokkmokk. Som jämförelse kan nämnas att Norrtälje har 0,44 fritidshus per invånare, Åre 64,5 gästnätter per invånare och Härjedalen 0,52 fritidshus per invånare. Gotland har 0,13 fritidshus per invånare och 12,4 gästnätter per invånare. Kostnadsjämförelse med kommungrupp Följande tabell beskriver kostnader (ej att förväxla med nettokostnader)för våra kärnverksamheter jämfört med motsvarande kostnader för kommuner i den nya kommungruppen. För sjukvården jämförs vår nettokostnad med alla landsting i den här tabellen då begreppet landstingsgrupper inte finns. Gotland (kostnad,kr) Kommungrupp enl 2011 års indelning Avvikelse Förskola kr/barn ,2 Grundskola kr/elev ,9 Fritidshem kr/barn ,4 Gymnasium kr/elev ,8 Merkostnad Gotland, Äldreomsorg ,4 ånare Funktionshinderomsorg ,4 IFO ,9 SUMMA -114,4 Nettokostnad, Totalt alla landsting, Avvikelse Somatisk vård ,7 Primärvård ,7 Psykiatri ,3 Tandvård ,5 SUMMA 59,2 Merkostnad Gotland, 1 Enligt SCB

4 Kommentarer Som synes har vi en merkostnad jämfört med kommungruppen inom utbildningsområdet och individ och familjeomsorgen. Det som är slående är hur låg äldreomsorgskostnaden är jämfört med kommungruppen. Det bör man titta närmare på. Jämförelse med standardkostnader Att rakt av jämföra en kommuns kostnader med en annans utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar ger en begränsad indikation på om en kommun är dyr eller inte. Ett annat sätt är att jämföra kommunens faktiska kostnad inom olika verksamheter med kommunens standardkostnad enligt kostnadsutjämningssystemet. Kostnadsutjämningen för kommuner består av tio delmodeller, Gotlands beräknade kostnad inom parantes: 1. förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (4 152 kr per inv) 2. förskoleklass och grundskola (8 524 kr per inv) 3. gymnasieskola (4 347 kr per inv) 4. individ- och familjeomsorg (2 588 kr per inv) 5. äldreomsorg (9 936 kr per inv) 6. barn och ungdomar med utländsk bakgrund (0 kr) 7. befolkningsförändringar (174 kr per inv) 8. löner (15 kr) 9. bebyggelsestruktur (-99 kr) 10. kollektivtrafik (356 kr) I kostnadsutjämningen för landsting görs beräkningar avseende hälso- och sjukvård samt löner och kollektivtrafik. För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna summeras till en strukturkostnad för varje kommun och landsting. Strukturkostnaden för Gotland är kr. Den genomsnittliga strukturkostnaden för alla kommuner i Sverige är vilket innebär att vi betalar 2304 till övriga kommuner. Vi har alltså en förhållandevis låg strukturkostnad och är betalare i kostnadsutjämningssystemet. I tabellen nedan beräknas olika index där man i första steget beräknar ett index där den faktiska nettokostnaden på Gotland jämförs med den genomsnittliga nettokostnaden i riket. I steg 2 jämförs vår standardkostnad med nettokostnaden i riket, och i steg 3 beräknas den procentuella skillnaden mellan dessa index. En positiv avvikelse innebär att kommunen har en högre kostnadsnivå än vad strukturen motiverar, en negativ avvikelse visar det omvända. En avvikelse kan bero på att kommunerna bedriver verksamhet på en annan ambitions eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. Det kan också bero på strukturella skillnader som inte beaktas i utjämningen. Standardkostnaden för de modeller som inte är direkt verksamhetsanknutna har fördelats ut på verksamhetsmodellerna.

5 Index, (egen nettokostnad i förhållande till riket) Index (egen standardkostnad i förhållande till nettokostnad i riket) Barnomsorg ,1 Grundskola ,5 Gymnasieskola ,3 Äldreomsorg ,7 Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och standardkostnad Individ och familjeomsorg ,8 Resultaten i ovanstående tabell kan alltså tolkas så att barnomsorgen är 53,1% dyrare än vad som är strukturellt motiverat. För att få en uppfattning om vilka belopp det handlar kan man jämföra den redovisade nettokostnaden med standardkostnaden enligt kostnadsutjämningen. Nettokostnad Strukturårsjusterad standardkostnad Diff Omräknat till totalt Barnomsorg ,8 Grundskola ,9 Gymnasieskola ,3 Äldreomsorg ,1 Individ och familjeomsorg ,3 Sjukvård ,4 SUMMA 507,6 Kommentarer Återigen ser vi att barnomsorgen, utbildningen och individ- och familjeomsorgen sticker ut. Det hade varit intressant att titta på om vår överkostnad beror på det som sägs i materialet, dvs att vi har en mycket högre kvalitet inom de områdena och medvetet eller omedvetet en högre ambitionsnivå. Eftersom det är så stora belopp det handlar om så behöver vi också komplettera materialet med andra siffror för att se var överkostnaderna ligger. Men som man kan se handlar det ju om en merkostnad på över 250 inom barnomsorg och utbildnings området. Det kan ju också vara så att Gotland har en struktur som inte beaktas i kostnadsutjämningssystemet. Men för att dra de slutsatserna krävs en noggrannare analys.

6 Likhetsutsökta kommuner och landsting Det finns ett begrepp som kallas likhetsutsökta kommuner och landsting. Det är en analys som är gjord nationellt där man lägger in data ifrån alla Sveriges kommuner och landsting och utifrån det drar slutsatser om vilka kommuner och landsting som har liknande förutsättningar. Grovt kan sägas att modellen är uppbyggd av 70% jämförelse av standardkostnad och 30% befolkningsstruktur. Tabellen visar återigen vår kostnad för en del av våra tjänster jämfört med de kommuner som enligt den här modellen är strukturellt lika oss. Gotland (kostnad,kr) Kostnad hos strukturellt liknande kommuner/landsting 2 Avvikelse Förskola kr/barn ,7 Grundskola kr/elev ,6 Fritidshem kr/barn ,3 Gymnasium kr/elev ,9 Äldreomsorg ,2 ånare Funktionshinderomsorg ,5 IFO ,6 SUMMA 220,4 Nettokostnad Somatisk vård ,5 Primärvård ,2 Psykiatri ,5 Tandvård ,8 SUMMA 35 Merkostnad Gotland, Vid en sån här jämförelse sticker inte äldreomsorgen ut lika kraftigt men siffrorna för barnomsorg och utbildning är de samma. Notera att merkostnaden för den somatiska vården är ungefär lika hög som barnomsorgen. Siffersammanställning av olika sätt att jämföra Merkostnad jmf med kommun grupp, Merkostnad jmf med standard kostnad Barnomsorg inkl 49,6 128,8 68 skolbarnomsorg Grundskola 17,9 90,9 91,6 Gymnasie -9,8 34,3 36,9 Äldreomsorg inkl funktionshinder omsorg ,1-26,7 IFO 69,9 52,3 50,6 Sjukvård 54, ,4 35 SUMMA -60,2 507,6 255,4 Merkostnad jmf med strukturellt liknande kommuner, 2 Enligt en statistisk modell som bygger på standardkostnad enl. kostnadsutjämningen med 70% och befolkningsstruktur 30% 3 Jämförelse med hela riket

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2014:1372 Utkom från trycket den 2 december 2014 utfärdad den 20 november 2014. Regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2011:1136 Utkom från trycket den 29 november 2011 utfärdad den 17 november 2011. Regeringen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2012:704 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Jämförelse kostnader Linköping--Västerås

Jämförelse kostnader Linköping--Västerås 1 (5) Omsorgskontoret 2014-09-15 Dnr Än Anders Karlsson Budgetberedningen Budgetuppdrag nr 20 Jämförelse kostnader Linköping--Västerås Den komplettering av budgetmaterialet som efterfrågas är: -varför

Läs mer

Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev

Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev Nettokostnad grundskola, kr/elev Kostnad hemtjänst & särsk. boende / inv. 65+ Avvikelse från standardkostnad Avvikelse från standardkostnad Avvikelse (procent) från

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader,

Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader, Kommittédirektiv Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting Dir. 2016:91 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att göra en

Läs mer

Preliminär kostnadsutjämning 2007 m.m. Bilagor:

Preliminär kostnadsutjämning 2007 m.m. Bilagor: Cirkulärnr: 2006:26 Diarienr: 2006/1185 Handläggare: Henrik Berggren Avdelning: Ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum: 2006-05-04 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik:

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n

Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n Jämtländs län Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet Innehåll 1. Beskrivning av systemet för maxtaxa... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning

Läs mer

105 Dnr 2011/200-040 KS

105 Dnr 2011/200-040 KS KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 2 (5) Sammanträdesdatum Paragrafer 2012-06-19 105-107 105 Dnr 2011/200-040 KS Budgetramar 2013. Kommunstyrelsen uppdrog 2012-04-17 57 till ekonomiavdelningen att

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Norrbottens län Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Välfärdstappet - Västernorrlands län

Välfärdstappet - Västernorrlands län Välfärdstappet - Västernorrlands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n

Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n Uppsala län Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n

Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n Västernorrlands län Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Välfärdstappet Västra Götalands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n

Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n Kalmar län Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Nyckeltalsanalys Orsa kommun

Nyckeltalsanalys Orsa kommun Nyckeltalsanalys Orsa kommun Februari 2006 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...2 1.4 Avgränsning...2 2 Analys...4 2.1 Allmän grunddata...4 2.1.1

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n

Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n Blekinge län Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n

Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n Kronobergs län Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Urval av lämpliga kommuner. Hans Petterson Tillsynskonferens 19 20 mars 2014

Urval av lämpliga kommuner. Hans Petterson Tillsynskonferens 19 20 mars 2014 Urval av lämpliga kommuner Hans Petterson Tillsynskonferens 19 20 mars 2014 Kontrollera med berörda kommuner Har kommunen/-ernaredan valt kommuner att jämföra sig med bör dessa beaktas i första hand. Men

Läs mer

Extern analys Hallsbergs kommun. 2013-08-28 Johan Skeri 2013-10-17. Agenda

Extern analys Hallsbergs kommun. 2013-08-28 Johan Skeri 2013-10-17. Agenda www.pwc.com/se Extern analys Hallsbergs kommun 213-8-28 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n

Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n Västmanland Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Nyckeltals jämförelse 2015

Nyckeltals jämförelse 2015 Nyckeltals jämförelse 2015 Falu kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2015-02-09 Innehåll Inledning... 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen...

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

2015:19. Uppdaterad indelningsgrund i delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund

2015:19. Uppdaterad indelningsgrund i delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund 2015:19 Uppdaterad indelningsgrund i delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund MISSIV DATUM DIARIENR 2015-09-16 2014/124-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2014-06-19 Fi2014/2297 (delvis) Regeringen

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-09-21 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2015 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader

Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader Utjämningsåret 2015 OE0115 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2013:976 Utkom från trycket den 6 december 2013 utfärdad den 28 november 2013. Regeringen

Läs mer

Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16

Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16 www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n

Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n Värmlands län Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Vad kostar verksamheten i Din kommun? KOMMUNERNAS KOSTNADSUTVECKLING 2008 2013 Fördjupad analys: VERKSAMHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE

Vad kostar verksamheten i Din kommun? KOMMUNERNAS KOSTNADSUTVECKLING 2008 2013 Fördjupad analys: VERKSAMHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE Vad kostar verksamheten i Din kommun? KOMMUNERNAS KOSTNADSUTVECKLING 2008 2013 Fördjupad analys: VERKSAMHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE Vad kostar verksamheten i Din kommun? KOMMUNERNAS KOSTNADSUTVECKLING 2008

Läs mer

Det kommunala utjämningssystemet

Det kommunala utjämningssystemet 2014:2 Det kommunala utjämningssystemet en beskrivning av systemet från 2014 MISSIV DATUM DIAR ENR 2014-02-06 2013/251-5 ERT DATUM ER BETECKN NG Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Det kommunala

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 PM Sida 2010-04-13 1 (15) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Derk de Beer Tfn direkt 08-452 77 42 EJ Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 Grundtanken med utjämningssystemet

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer

Kostnadsanalys Nybro

Kostnadsanalys Nybro www.pwc.com/se Kostnadsanalys Nybro Innehåll 1. Bakgrund och projektöversikt 2. Allmänt om nyckeltal och resursfördelning 3. Standardkostnad enligt den kommunalekonomiska utjämningen 4. Standardkostnad

Läs mer

Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO)

Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) 2014:20 STATSKONTORET Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) förslag till justeringar Sammanfattning Förslag till förändringar i IFO-modellen Syftet med det kommunala utjämningssystemet

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n

Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n Örebro län Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Budgetprocessen och förslagen från SKL:s analysgrupp Vännäs kommun

Budgetprocessen och förslagen från SKL:s analysgrupp Vännäs kommun Revisionsrapport* Budgetprocessen och förslagen från SKL:s analysgrupp Vännäs kommun April 2007 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och

Läs mer

Kommungruppsindelning REVIDERING AV SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTINGS KOMMUNGRUPPSINDELNING

Kommungruppsindelning REVIDERING AV SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTINGS KOMMUNGRUPPSINDELNING Kommungruppsindelning 2011 REVIDERING AV SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTINGS KOMMUNGRUPPSINDELNING 1 2 Förord Denna rapport är den första som beskriver de kommungruppsindelningar, som Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Skåne län Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

2015-01-26. Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 2013

2015-01-26. Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 2013 215-1-26 Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 213 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 216,3; 24% Mnkr; 174,3; 2% Mnkr; 493,3;

Läs mer

Revisionsrapport. Lunds kommun. *connectedthinking

Revisionsrapport. Lunds kommun. *connectedthinking Revisionsrapport Analys avseende kommunens kostnadsnivå samt kvalitetsnivå och om den är hög eller låg i en jämförelse med liknande kommuner. Lunds kommun 2007-11-12 Stefan Tengberg Rådgivare *connectedthinking

Läs mer

Flyktinginvandring och kommunal kostnadsutjämning

Flyktinginvandring och kommunal kostnadsutjämning Flyktinginvandring och kommunal kostnadsutjämning Analys av utredningsbehov 2016:32 MISSIV DATUM DIARIENR 2016-12-14 2016/159-4 ERT DATUM ER BETECKNING 2016-08-25 Fi2016/02943/K (delvis) Regeringen Finansdepartementet

Läs mer

Regeringskansliet Finansdepartementet

Regeringskansliet Finansdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-05-30 Diarienummer KS/2016:189 Regeringskansliet Finansdepartementet Remissvar till Statskontorets rapport, Uppdaterad indelningsgrund i delmodellen för barn och ungdomar med

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Det här är indikatorerna i Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2016

Det här är indikatorerna i Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2016 Det här är indikatorerna i Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2016 I Öppna jämförelser - Gymnasieskola sammanställer SKL årligen indikatorer som beskriver gymnasieskolans resultat med utgångspunkt i skolans

Läs mer

Utjämningskommittén.08

Utjämningskommittén.08 Utvärdering och utredning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet Den kommunala skatteutjämningsutredningen 1925 Det kan nu möjligen göras gällande, att tiden borde vara mogen för att bringa reformspörsmålet

Läs mer

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande

Läs mer

Det kommunala utjämningssystemet

Det kommunala utjämningssystemet 2012:21 Det kommunala utjämningssystemet en beskrivning MISSIV DATUM DIARIENR 2012-06-01 2012/77-5 ERT DATUM ER BETECKNING Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Det kommunala utjämningssystemet

Läs mer

Vad kostar verksamheten i Din kommun? KOMMUNERNAS KOSTNADSUTVECKLING Fördjupad analys: GYMNASIESKOLAN

Vad kostar verksamheten i Din kommun? KOMMUNERNAS KOSTNADSUTVECKLING Fördjupad analys: GYMNASIESKOLAN Vad kostar verksamheten i Din kommun? KOMMUNERNAS KOSTNADSUTVECKLING 2008 2012 Fördjupad analys: GYMNASIESKOLAN Upplysningar om innehållet Derk de Beer tfn 08-452 7742 (utveckling per verksamhetsområde)

Läs mer

Ofullbordade planer på att bilda större regioner

Ofullbordade planer på att bilda större regioner Ofullbordade planer på att bilda större regioner Norrbotten och Väster-botten - avbröts i januari 2012. Västernorrland och Jämtland avbröts i januari 2012 Uppsala, Dalarna och Gävleborg avbröts tidigare.

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

Rapport från Analysgruppen. Budgetberedningen 130423

Rapport från Analysgruppen. Budgetberedningen 130423 Rapport från Analysgruppen Budgetberedningen 130423 Alla kompletta filer per förvaltning finns på budgethemsidan www.varnamo.se/budget2014. I alla filer finns en sammanfattning per förvaltning som visar

Läs mer

Sammanställning av statistikanvändning av uppgifter från kommunernas Räkenskapssammandrag (RS)

Sammanställning av statistikanvändning av uppgifter från kommunernas Räkenskapssammandrag (RS) STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(7) Sammanställning av statistikanvändning av uppgifter från kommunernas Räkenskapssammandrag (RS) 1. Beskrivning av statistikanvändare och statistikanvändning Genom (RS) samlas

Läs mer

Deloitte. Jämförelsetal förår 2014. ömradomå. Timrå kommun 2015-10-15. Dnr. Dpl.

Deloitte. Jämförelsetal förår 2014. ömradomå. Timrå kommun 2015-10-15. Dnr. Dpl. Deloitte. ömradomå 2015-10-15 Dnr. Dpl. Jämförelsetal förår 2014 Timrå kommun Oktober 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Iakttagelser... 3 1.inledning...4 Uppdrag

Läs mer

Vår grundanalys. Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? Framtidsanalys av ekonomin

Vår grundanalys. Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? Framtidsanalys av ekonomin Vår grundanalys Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna? Framtidsanalys av ekonomin - Hur ser det ut de närmaste åren? Analys av ekonomistyrningen - Vad krävs för att hantera

Läs mer

TEKNISKT FRAMRÄKNADE BUDGETRAMAR INFÖR ARBETET MED BUDGET 2015

TEKNISKT FRAMRÄKNADE BUDGETRAMAR INFÖR ARBETET MED BUDGET 2015 Bilaga 4 TEKNISKT FRAMRÄKNADE BUDGETRAMAR INFÖR ARBETET MED BUDGET Enligt kommunstyrelsen 2014-03-05 Definitioner: Presentationen i översikten är uppdelad i 3 olika perspektiv med olika innebörd beroende

Läs mer

Uppdraget. Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland

Uppdraget. Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Uppdraget Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland Bakomliggande motiv Balansera och optimera följande faktorer: Tillgänglighet Kvalitet Kostnad Medel att tillgå Digitalisering Effektivisering

Läs mer

Nyckeltalsanalys Fagersta kommun

Nyckeltalsanalys Fagersta kommun Nyckeltalsanalys Fagersta kommun December 2007 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2005

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2005 PM Sida 2005-01-28 1 (16) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Henrik Berggren Tfn direkt 08-452 77 42 henrik.berggren@skl.se Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2005

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2004:881 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 28 oktober 2004. Regeringen föreskriver följande. Allmän bestämmelse

Läs mer

Medborgarförvaltningen- nyckeltal

Medborgarförvaltningen- nyckeltal Medborgarförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Medborgarförvaltningen Negativt - Medborgarförvaltningen Lägre strukturårsjusterad standardkostnad än genomsnittet Lägre andel barn som ingår

Läs mer

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Sida 1 av 10 Polisregion Nord Insynsrådet Polisregion Nord Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Farhågor inför framtiden, förslag och metod för dimensionering Den polisorganisation som nu är

Läs mer

Omsorgsverksamhet. Bakgrund. Framtiden. Invånarjämförelse Övergripande nyckeltal

Omsorgsverksamhet. Bakgrund. Framtiden. Invånarjämförelse Övergripande nyckeltal Omsorgsverksamhet Bakgrund Vi är fem kommuner i norra Bohuslän Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum som sedan flera år tillbaka årligen gör jämförelser av nyckeltal. Jämförelser syftar till

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Mar Fortsatt ökning Gästnätterna i summerade till nästan 44. i mars (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 2 jämfört med mars. Observera

Läs mer

Sammanställning av Benchmarking Social omsorg Norra Bohuslän 2005

Sammanställning av Benchmarking Social omsorg Norra Bohuslän 2005 Sammanställning av Benchmarking Social omsorg Norra Bohuslän 1 2 Innehållsförteckning Inledning/bakgrund 4 Invånarjämförelse 5 Övergripande nyckeltal 5 Nyckeltal inom äldreomsorgen 7 Personalnyckeltal

Läs mer

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för ekonomi och styrning Anders Folkesson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande beträffande Statskontorets utredningar Delmodellen för förskola, fritidshem

Läs mer

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Verksamhet Statistik Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad näringsliv och bostäder,

Läs mer

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i maj Totalt gjordes i maj drygt 76. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Uppsala län, vilket var en ökning med 7 jämfört med. Antalet

Läs mer

Analysgruppens presentation Analysgruppen SKL i Pajala Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson

Analysgruppens presentation Analysgruppen SKL i Pajala Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson Analysgruppens presentation 2016-02-01 Analysgruppen SKL i Pajala Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson Innehåll: 1. Skattesats, befolkning och bostadsbyggande 2. Finansiering 3. Resultaträkning 4. Balansräkning

Läs mer

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år 1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998

Läs mer

Nyckeltal Nysamrapport Ekonomi. Publicerad 10 april Helseplan Nysam AB Stadsgården 10, 10 tr SE STOCKHOLM

Nyckeltal Nysamrapport Ekonomi. Publicerad 10 april Helseplan Nysam AB Stadsgården 10, 10 tr SE STOCKHOLM Nyckeltal 2012 Nysamrapport Ekonomi Publicerad 10 april 2013 Helseplan Nysam AB Stadsgården 10, 10 tr SE-116 45 STOCKHOLM Telefon +46 (0)8 410 408 00 Hemsida www.nysam.com 1 Innehållsförteckning OM EKONOMIRAPPORTEN...3

Läs mer

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Dalarna är ett av de län i Sverige där det startades flest enskilda firmor under 2014 sett till antalet invånare. Störst antal nya enskilda firmor

Läs mer

Omsorgsverksamhet. Bakgrund. Framtiden. Invånarjämförelse. Övergripande nyckeltal

Omsorgsverksamhet. Bakgrund. Framtiden. Invånarjämförelse. Övergripande nyckeltal 21,2 21,8 22,2 18,5 19,9 2,9 17, 17,1 17,3 17,4 18,7 17,5 2,9 21,3 22,1 Omsorgsverksamhet Bakgrund Vi är fem kommuner i norra Bohuslän Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum som sedan flera år

Läs mer

Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen - med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning

Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen - med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning Promemoria 1(6) Landstingsstyrelsens förvaltning Ekonomi- och verksamhetsstyrning 2006-11-20 Peter Skiöld, nationalekonom peter.skiold@sll.se +46-(0)8-737 45 56 Deluppföljning av den kommunalekonomiska

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

Kommunala och regionala löner, fastighetspriser och attraktivitet

Kommunala och regionala löner, fastighetspriser och attraktivitet Kommunala och regionala löner, fastighetspriser och attraktivitet En studie av lönekostnadsutjämningen Johanna Edlund Marcus Holmström CERUM Report Nr 34/2011 ISBN 978-91-7459-264-1 ISSN 0282-0277 CERUM

Läs mer

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal Sida 1 av 21 Södertörns nyckeltal Verksamhetslokaler 212 Sida 2 av 21 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Nulägesbeskrivning 4 4 Resultat 5 4.1 Fastighetsförvaltning 6 4.2 Lokalanvändning

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Sammanställning av resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015 Bakgrund Åre kommun deltar sedan 2012 i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands län (ovägt medel) Kommungruppering: Förortskommuner till storstäderna (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och

Läs mer

NYCKELTAL HAGFORS KOMMUN. Basår 2007

NYCKELTAL HAGFORS KOMMUN. Basår 2007 NYCKELTAL HAGFORS KOMMUN Basår 2007 Ekonomienheten 2008 2 INNEHÅLL Sid Inledning 1 Ord- och begreppsförklaringar 2 Sammanfattning 3 Verksamhetens nettokostnad 4 Personal 5 Infrastruktur, skydd m.m. 7 Fritid

Läs mer

Barn och personal i förskolan hösten 2013

Barn och personal i förskolan hösten 2013 1 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2013 Denna promemoria ger en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2013. Jämförelser görs framför allt med år 2012

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer