Utjämningskommittén.08

Transkript

1 Utvärdering och utredning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet

2 Den kommunala skatteutjämningsutredningen 1925 Det kan nu möjligen göras gällande, att tiden borde vara mogen för att bringa reformspörsmålet beträffande skatteutjämningen ur världen. Utredaren Carl W U Kuylenstierna

3 Ledamöter Bengt Germundsson (KD), ordf., Markaryd Erik Langby (M), Nacka Margareta B Kjellin (M), Hudiksvall Ewa Samuelsson (KD), Stockholm Eva Nypelius (C), Visby Gunnar Andrén (FP), Stockholm Jörgen Hellman (S), Lilla Edet Leif Jakobsson (S), Malmö Elvy Söderström (S), Örnsköldsvik Lennart Olsen (MP), Upplands Väsby Lena Karlsson (V), Årjäng

4 Sekretariat Björn Sundström, huvudsekreterare Tomas Johansson Daniel Ramse

5 Inkomstutjämning Identifiera om det finns tillväxthämmande faktorer och i så fall föreslå hur dessa kan undanröjas samt hur incitament för ekonomisk tillväxt och sysselsättning kan stärkas. Ta ställning till om i så fall hur skatteväxlingar ska beaktas i utjämningssystemet. Beakta konsekvenserna av införandet av den kommunala fastighetsavgiften.

6 Kostnadsutjämning Se över möjligheterna och vid behov lämna förslag i syfte att förenkla kostnadsutjämningen och öka stabiliteten. Utvärdera de förändringar som genomfördes Utreda om och i så fall hur effekter i utjämningssystemet vid indelningsändringar ska hanteras.

7 Inkomst- och kostnadsutjämning Analysera effekterna för kommunerna och landstingen av att personer som bor i ett land har arbetsinkomster i ett annat land och behov föreslå hur detta bör beaktas i utjämningssystemet.

8 Övriga frågor Bör strukturbidraget förändras eller avvecklas? Finns det specialdestinerade statsbidrag som i stället bör ingå i det generella statsbidraget? Oförhindrad att göra andra analyser inom ramen för uppdraget. Beakta konsekvenserna för utjämningssystemet av reformer i övrigt. Vid behov lämna förslag till hur bidrags- och avgiftsförändringar för enskilda kommuner och landsting till följd av kommitténs förslag ska hanteras. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2011

9 Syftet med ett utjämningssystem Skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunerna respektive landstingen att erbjuda sina invånare likvärdig service oberoende av deras inkomster och andra strukturella förhållanden Utjämningen ska bygga på opåverkbara faktorer Skillnader i kommunalskatt ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar

10 Utjämningssystemet i korthet Systemet består av fem olika delar: Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Införandebidrag Regleringsbidrag/avgift

11 Inkomstutjämningen 2008 För landstingen är garantinivån 110 procent Garantinivå 11 kommuner & 1 landsting betalar avgift

12 Utjämningsgrad år 2010 Kommun Skattekraft, % Skatte - intäkter kr/inv. Inkomst - utjämning, kr/inv. Skatter inkl. utjämning, kr/inv. Årjäng 75, Storfors 91, Luleå 100, Vellinge 119, Danderyd 180, Skillnad (5-1)

13 Utjämningsgrad år 2010 Skattekraft % Skatteint. kr/inv Inkomstutj. kr/inv Skatter inkl utj, kr/inv Markaryd 87, Hylte 88, Laholm 88, Vaggeryd 92, Gislaved 94, Ljungby 95, Halmstad 95, Tranemo 95, Gnosjö 98, Älmhult 98, Värnamo 99,

14 Kritik mot systemet

15 Vad är tillväxt? Befolkningsökning Lönemässig tillväxt Skattekraft Ekonomisk tillväxt Sysselsättning Självförsörjningsgrad Produktivitetsökning Arbetade timmar

16 Lönesummor (mkr) efter natt- och dagbefolkning samt självförsörjningskvot Kommun Okänd uppgift Nattbefolkning Dagbefolkning Självförsörjningskvot Solna ,51 Sigtuna ,48 Stockholm ,47 Olofström ,37 Malmö ,35 Södertälje ,34 Lund ,33 Perstorp ,31 Göteborg ,31 Älmhult ,29 Lerum ,38 Nykvarn ,37 Tyresö ,37 Vellinge ,36 Lidingö ,35 Lomma ,35 Österåker ,33 Knivsta ,33 Vaxholm ,32 Salem ,27 Källa: SCB

17 Lönesummor (mkr) efter natt- och dagbefolkning samt självförsörjningskvot (2008) Kommun Nattbefolkning Dagbefolkning Självförsörjningskvot Älmhult ,33 Markaryd ,22 Gnosjö ,21 Tranemo ,07 Gislaved ,06 Värnamo ,05 Hylte ,02 Ljungby ,02 Halmstad ,01 Vaggeryd ,87 Laholm ,73 Källa: SCB

18 Ekonomisk aktivitet och en hög inkomst per invånare går inte alltid hand i hand Lönesumma dagbefolkning Inkomst per invånare Skatteintäkter (dagens system)1 Skatteintäkter (Handelskammarens förslag)1 190,0% 180,0% 170,0% 160,0% 150,0% 140,0% 130,0% 120,0% 110,0% 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% Index där riket = 100 Vaxholm Vallentuna Salem Österåker Ekerö Värmdö Nykvarn Tyresö Norrtälje Nynäshamn Lidingö Botkyrka Upplands-Bro Täby Haninge Nacka Järfälla Huddinge Stockholm Upplands Väsby Danderyd Sollentuna Södertälje Sigtuna Sundbyberg Solna

19 Kommuner som betalar avgift till inkomstutjämningen 2010 Stockholms län (kr/inv) Skåne län (kr/inv) Danderyd Lomma Lidingö Vellinge Täby Nacka Sollentuna Stockholm Stockholms län Ekerö kommuner betalar avgift Solna kommuner får bidrag Vaxhplm

20 Pengarullningen (2010) från Stockholm till landsorten?! Täby Danderyd Lidingö Solna Huddinge Botkyrka Södertälje Totalt Avgift Bidrag

21 Hur stora intäktsskillnader kan accepteras? Skatteintäkter plus/minus bidrag/avgifter vid olika kompensationsgrader (kr/inv. vid riksgenomsnittlig utdeb.) Typkommuner Egen skattekraft 95%/ 85% 80%/ 80% A 80% B 90% C 100% D 140% E 180% Skillnad (E-A) Landsting Egen skattekraft 90%/ 85% 80%/ 80 Stockholm 116,5% Jämtland 91,0% Skillnad

22 Tillväxthämmande/tillväxtfrämjande? Inga belägg för att inkomstutjämningen i sig skulle vara tillväxthämmande Den ekonomiska tillväxten i en LA-region bestäms inte var man bor, utan var man arbetar Regionförstoring, förtätning, infrastruktur, bostäder, skalfördelar tillväxt Merkostnader för en växande befolkning bör beaktas i kostnadsutjämningen

23 Varför kostnadsutjämning? Kommunernas årskostnad per person Kommunal grundkostnad Äldreomsorg Övriga kostnader Barnomsorg och skola Kostnad per person Ålder

24 Verksamheter som ingår i kostnadsutjämningen för kommunerna Delmodell Mdkr Antal kommuner med tillägg avdrag Barn med utländsk bakgrund 0, Löner 0, Befolkningsförändring 0, Bebyggelsestruktur 0, Kollektivtrafik 1, Gymnasieskola 1, Grundskola 3, Barnomsorg 4, Individ- o familjeomsorg 4, Äldreomsorg 6, Totalt, netto 5,

25 Kostnadsutjämning E-reg 2010 kr/inv Halmstad Laholm Ljungby Älmhult Markaryd Vaggeryd Värnamo Gnosjö Tranemo Gislaved Hylte

26 Delmodeller att förbättra Barnomsorg Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvårdsmodellen (landsting) Lönekostnad o bebyggelsestruktur

27 Inskrivningsgrad förskola % Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Övriga kommuner, över inv Övriga kommuner, inv Övriga kommuner, < inv 81% Inskrivningsgrad 79% 77% 75% 73% 71% 69% 67% 65% Källa: SKL och SCB (Webor) År

28 Ekonomiskt utfall i dagens modell Förskola och skolbarnomsorg Kommuntyp Standardkostnad (kr/inv) Nettokostnad (kr/inv) Diff (kr/inv) Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Övriga kommuner, > inv Övriga kommuner, inv Övriga kommuner, < inv

29 Individ- och familjeomsorg Dagens modell kan bara förklara 46 % av kostnadsskillnaderna totalt sett och enbart 19% beträffande barn- och ungdomsvården

30 Kostnadsutvecklingen inom barn- och ungdomsvården 350 Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Övriga kommuner, över inv Övriga kommuner, inv Övriga kommuner, < inv Stockholms stad Göteborg Malmö 300 Index där 1998=

31 Ekonomiskt utfall i dagens modell Individ- och familjeomsorg Kommuntyp Standardkostnad (kr/inv) Nettokostnad (kr/inv) Diff (kr/inv) Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Övriga kommuner, > inv Övriga kommuner, inv Övriga kommuner, < inv

32 Antal anmälda fall av narkotikabrott per invånare Alkoholrelaterad dödlighet per invånare efter kommun, kön och ålder Försäljning från systembolag och restauranger per invånare 15 år och äldre efter kommun, antal liter 100% alkohol och tid Barnfattigdomsindex efter kommun, resultat och tid Familjer med låga inkomster efter kommun, familjetyp och tid Andel personer som har en beskattningsbar inkomst under kr uppdelat på olika åldersgrupper och inkomstklasser Andelen behöriga till gymnasiet och högskolan Andelen godkända i svenska och matte Utbildningsnivån i kommunerna, uppdelat på olika nivåer Introduktionsersättningens andel av nettoinkomsten Andelen försörjningsstöd av nettoinkomster Andel sjukpenning Andel arbetslöshetsersättning Andelen sjuk- och aktivitetsersättning Andelen ekonomiskt bistånd+introduktionsersättning av skattekraften Andelen barn- och ungdomar(0-18 år) i kommunerna uppdelat på kön. Andelen långtidsarbetslösa Andel som bor i hyresrätt Individernas ekonomiska skulder och tillgångar Arbetslösa utan ersättning Andelen män med en årsinkomst under kronor Andelen 0-12 åringar som bor med ensamstående föräldrar Antal lagförda ungdomar i ålder år per hemkommun Antal barn år som är födda utanför Norden eller EU Andelen utrikes födda i kommunen Andel utrikes födda som vistats i landet 0-19 år i länder utanför Norden/EU samt flyktingar och nära anhöriga Andelen år som är födda i länder utanför EU/EFTA Andelen år som är födda i Norden Roten ur kommunens folkmängd Roten ur tätortsbefolkningens folkmängd Roten ur den begränsade tätortsbefolkningens folkmängd Öppen arbetslöshet Skattekraft

33