Granskning av socialnämndens verksamhet

Transkript

1 Revisionsrapport* Granskning av socialnämndens verksamhet Vaggeryds kommun Oktober 2008 Torbjörn Bengtsson *connectedthinking

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och revisionsfrågor Revisionsmetod Resultat av granskningen Hur ser nyckeltalen ut för de olika delverksamheterna i jämförelse med andra kommuner? Har nämndens en tillfredsställande ekonomi och verksamhetsuppföljning? Statistik Vad orsakar de ekonomiska underskotten? Vad kan göras för att reducera underskotten? Finns det en tydlig ansvarsfördelning i organisationen? Intervjuer med personal Sammanfattande synpunkter...12

3 1 Inledning Revisorerna i Vaggeryds kommun har gett Komrev inom Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers i uppdrag att göra en granskning av socialnämndens verksamhet. 1.1 Bakgrund och revisionsfrågor Socialnämnden har under en följd av år visat ekonomiska underskott. Nämndens styrning och ledning har blivit ifrågasatt av kommunstyrelsen. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: Hur ser nyckeltalen ut för de olika delverksamheterna i jämförelse med andra kommuner? Har nämndens en tillfredsställande ekonomi och verksamhetsuppföljning? Vad orsakar de ekonomiska underskotten? Finns det en tydlig ansvarsfördelning i organisationen? 1.2 Revisionsmetod Granskningen har genomförts genom: Intervjuer med ansvariga tjänstemän Intervju med nämndens presidium Granskning av budget och ekonomisk uppföljning Framtagande av nyckeltal för de olika delverksamheterna äldre- handikapp- och individ och familjeomsorg Kontroll av schemaläggningen Bild av vikariehanteringen 1

4 2 Resultat av granskningen 2.1 Hur ser nyckeltalen ut för de olika delverksamheterna i jämförelse med andra kommuner? I publikationen Vad kostar verksamheten i din kommun som publiceras av Kommunoch landstingsförbundet samt SCB varje år finns ett antal nyckeltal som kan beskriva verksamheten. Kostnadsutvecklingen inom äldreomsorgen för perioden framgår nedan: Kostnad äldreomsorg totalt, 65-w år (kronor per invånare 65 år och äldre) förändr Vaggeryd % Hela riket % Jönköpings län % Gnosjö % Nässjö % Vetlanda % Värnamo % Jönköping % Gislaved % Vaggeryd ser ut att ha en kostnadsutveckling som överstiger både riket och länet för perioden Av de kommuner som jämförs ovan är det bara Gislaved som har haft en snabbare kostnadsutveckling. Detta måste också jämföras med utvecklingen av antalet insatser (se nedan sid 9). Kostnad funktionshindrade kr/inv(0-64 år) förändr Vaggeryd % Hela riket % Jönköpings län % Gnosjö % Nässjö % Vetlanda % Värnamo % Jönköping % Gislaved % 2

5 Även för gruppen funktionshindrade (handikappomsorg) har kostnaden ökat i nivå med riket och länet för den jämförda perioden. Samtidigt så har insatserna inte ökat på samma sätt (se nedan). I tabellen nedan framgår nyckeltalen för äldreomsorgen Nyckeltal för Äldreomsorg 2007 Andel in- Äldreomsorgens olika delar Avgifter, Län nettokostnad vånare Ordinärt boende Därav Särskilt boende Öppen Lokalkostnader äldreomkr per inv kr per inv. 65-w år 65-w år, Summa Andel av Summa Hemtjänst Korttidsvård Övrigt Kostnad Andel av Kostnad verksam- Brutto Nettto sorg totalt Kommun 65-w år* redovisad indextal % Kostnad 65-w år Kostnad Kostnad Kostnad Kostnad Kostnad Kostnad kr per inv 65-w år kr per het kr per kr per inv kr per inv kr per standardk. kr per inv med om- kr per kr per inv kr per kr per inv kr per kr per inv 65-w år* med om- vård- inv. 65-w år 65-w år 65-w år 65-w år* sorg, % vård- 65-w år* vård- 65-w år* vård- 65-w år* sorg, % tagare* 65-w år* tagare tagare* dygn Jönköpings län Aneby , , , Eksjö , , , Gislaved , , , Gnosjö , , , Habo , , , Jönköping , , , Mullsjö , , , Nässjö , , , Sävsjö , , , Tranås , , , Vaggeryd , , , Vetlanda , , , Värnamo , , , Länet , , , Bruttokostnaden för äldreomsorg är i Vaggeryds kommun ca tkr högre per 65 åring och äldre jämfört med länssnittet. Om man tittar på nettokostnaden är den ca kr högre. Orsaken till den stora skillnaden mellan brutto och netto är att Vaggeryd ser ut att ta in mer avgifter än andra kommuner. Om man sedan bryter ned kostnaderna i äldreomsorgens olika delar kan man se att kostnaden i ordinärt boende är klart lägre per 65-åring och äldre i Vaggeryd. Orsaken till detta är att det är förhållandevis få i Vaggeryds som har hemtjänst och att kostnaden för korttidsvård är låg. Däremot är kostnaden per vårdtagare i hemtjänst betydligt högre än i jämförbara kommuner. Kostnaden för särskilt boende är betydligt högre i Vaggeryds än i länets genomsnitt. Orsaken till högre kostnad är dels att det är fler som har särskilt boende och dels att kostnaden per plats är högre. 3

6 Nyckeltal för handikappomsorg 2007 Kostnad handikapp- därav Omsorg enl SoL och HSL exkl. lokalkostnader Insatser enl. LSS och LASS exkl. lokalkostnader Län omsorg totalt LSS och Ordinärt boende Särskilt Kostnad exkl. ers. från försäkringskassan Andel med Kronor per Kronor per LASS, %*Kostnad Därav hemtjänst boende Andel Kostnad Totalt Därav en eller Kommun inv 0-64 år* inv 0-64 år kr per Kostnad Andel Kostnad Kostnad med om- kr per kr per inv. Boende Personlig Daglig Övriga flera inexkl. ers. inv 0-64 år* kr per med om- kr per kr per sorg, % brukare* 0-64 år kr per inv. kr per assistens verksamh kostnader satser, % från för- inv 0-64 år*sorg, % brukare inv 0-64 år* 0-64 år* brukare* LSS/LASSkr per inv.kr per inv. säkringsk. kr/inv år* 0-64 år* Jönköpings län Aneby , , , ,78 Eksjö , , ,84 Gislaved , , , ,65 Gnosjö , , ,55 Habo , , ,40 Jönköping , , , ,66 Mullsjö , , ,65 Nässjö , , , ,72 Sävsjö , , ,91 Tranås , , , ,79 Vaggeryd , , ,92 Vetlanda , , , ,73 Värnamo , , , ,82 Länet , , , ,73 Nyckeltalen för handikappomsorgen visar att Vaggeryds kommun har en mycket hög kostnad per inv 0-64 år. Den absoluta merparten av kostnaden för handikappomsorgen är insatser enligt LSS (Lagen om särskilt stöd och service) och LASS (Lagen om assistansersättning). Att döma av nyckeltalen är kostnaden per brukare i boendet mycket hög i Vaggeryds kommun. Kostnaden är 127 tkr högre per plats. Detta indikerar höga personalkostnader och därmed en hög personaltäthet då lokalkostnaderna är borträknade. Nyckeltal för Individ- och familjeomsorg 2007, kronor per invånare Län Barn- Missbrukar- Övrig Familje- Ekonomiskt Summa Andel % Arbetsmarknadsoch vård för vuxen- rätt bistånd Individ- av befolkn. åtgärder kr/inv Kommun ungdoms- vuxna vård och år Kostnad- Nettovård familje- som varit er kostnad omsorg arbetslösa, Jönköpings län Aneby , Eksjö , Gislaved , Gnosjö , Habo , Jönköping , Mullsjö , Nässjö , Sävsjö , Tranås , Vaggeryd , Vetlanda , Värnamo , Länet , Tabellen visar att Vaggeryd har mycket låga kostnader för barn- och ungdomsvård och för missbruksvård. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är lägre än länssnittet. Detta innebär sammantaget att kommunen kostnad för individ- och familjeomsorg år 2007 var lägst i länet. 4

7 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ o familjeomsorg Totalt Län indextal steg indextal steg indextal steg indextal steg indextal steg indextal steg steg steg 3 steg steg 3 steg steg 3 steg steg 3 steg steg 3 steg steg 3 Kommun Kostnader jämfört med strukturkostnader 2007 Jönköpings län Aneby , , , , , ,1 Eksjö , , , , , ,7 Gislaved , , , , , ,6 Gnosjö , , , , , ,3 Habo , , , , , ,5 Jönköping , , , , , ,3 Mullsjö , , , , , ,7 Nässjö , , , , , ,3 Sävsjö , , , , , ,5 Tranås , , , , , ,7 Vaggeryd , , , , , ,2 Vetlanda , , , , , ,0 Värnamo , , , , , ,4 Länet , , , , , ,5 Tabellen ovan visar kommunens kostnader jämför med standardkostnaden. Kommunens nettokostnad jämförs med den kostnad kommunen borde ha med hänsyn till strukturella förutsättningar. Med detta sätt att räkna har Vaggeryds kommun en nettokostnad för äldreomsorgen som ligger mycket nära den nivå den borde ligga på enligt kostnadsutjämningssystemet. Om man då tar i beaktande att Vaggeryds nettokostnad är klart lägre än bruttokostnaden kan man säga att bruttokostnadsnivån ser ut att vara hög. Med utgångspunkt från bruttokostnadsnivån ser Vaggeryds kostnader för äldreomsorg ut att vara ca 2200 kr högre per 65 åring och äldre vilket innebär ca 5 mnkr i 2007 års kostnadsläge. Av sammanställningen ovan framgår också kostnadsläget för individ- och familjeomsorgen (Ifo). Av detta kan utläsas att Ifo:s kostnader väsentligt understiger standardkostnaden. Det innebär att trots ökade kostnader under 2008 är dessa fortfarande lägre än jämförbara kommuner och med standardkostnaden. 2.2 Har nämndens en tillfredsställande ekonomi och verksamhetsuppföljning? Socialnämnden följer upp ekonomin varje månad. Ekonomin redovisas av förvaltningschefen och förvaltningsekonomen vid socialnämndens sammanträde. Den ekonomiska sammanställning som socialnämnden varje månad får del av ser ut på följande sätt: 5

8 Budgetuppföljning Socialförvaltning 2008, per Augusti Program Beskrivning Nettokostnad tom aug Nettobudget tom aug Budgetavvikelse %/I år Årsbudget Nettokostn tom %/För år Prognos helår Tkr Tkr Tkr aug förra året Tkr Nettokostnader 700 Gemensam adm socialförvaltningen % % Individ och familjeomsorg administration % % Familjerådgivning % % Socialbidrag % % Insatser barn och ungdom ifo % % Insatser vuxna ifo % % Psykiatrireformen % % Administration äldre- och handikappomsor % % Servicehus/vårdbostäder % % Gruppboende % % Sjukvårdsinsatser % % Hemtjänst och övrig service % % Färdtjänst % % Riksfärdtjänst % % Administration LSS % % Personliga assistenter % % Övrigt personligt stöd i hemmet % % Bostad med särskild service % % 380 Totalt % % Min uppfattning är att socialnämnden har ett bra underlag för sin ekonomiska uppföljning. Nämnden har möjlighet att följa ekonomin både i detalj, fördelat på de olika delverksamheterna och för nämnden som helhet. Kopplat till den ekonomiska uppföljningen finns också verksamhetsstatistik och nyckeltal (se nedan) som kompletterar den ekonomiska informationen. Ett förslag avseende nyckeltalen är att nämnden varje månad även får information om antalet frånvarodagar, ersatta frånvarodagar samt vikariekostnad. Detta då vikariekostnaden är en kostnad som är möjlig att påverka genom schemaläggning, regelverk för vikariehantering och arbetstidsmodell. Genom en bra schemaläggning som anpassats till verksamhetens (brukarnas) behov genom ett tydligt regelverk för vikariehantering och genom flexibla arbetstidsmodeller kan kostnaderna påverkas. Nämnden får sägas ha ett tillräckligt underlag för sin ekonomiska styrning. Då är frågan om nämnden tar ansvaret och aktivt styr verksamheten? Socialnämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att sänka personalkostnaderna inom vård och omsorg med tkr för att uppnå budgetbalans Förvaltningen fick också i uppdrag att till nästa sammanträde belysa konsekvenserna av nedläggning av Jupiter. Förvaltningen har arbetat fram förslag till besparingar som motsvarar kravet på 3,5 mnkr. Inom äldreomsorgen inriktas den ekonomiska anpassningen på att ta bort den del av rehabiliteringsverksamheten som utförs av rehabiliteringsassistenterna. Denna grupp arbetar med terapiverksamhet, aktivering och genomför träning på uppdrag av sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Neddragning föreslås även inom sjuksköterskeverksamheten. Inom handikappomsorgen föreslås inom området personlig assistans minskad muntlig rapporteringstid, ändrade arbetstidsmått, pedagogiska måltider föreslås upphöra. Inom daglig verksamhet föreslås personalneddragning. Inom gruppbostäderna föreslås utredning om möjligheten att höja hyrorna. 6

9 Med nämndens beslut om att ge förvaltningen ett uppdrag att spara 3,5 mnkr kan sägas att ett visst grepp har tagits i syfte att minska kostnaderna. Det prognostiserade underskottet för äldre- och handikappomsorgen är 2,6 mnkr. Besparingen på 3,5 mnkr överstiger alltså underskottet för denna verksamhet. Det innebär att besparingarna täcker även en viss del av underskottet för Ifo. Besparingarna beräknas dock genomföras först under 2009 varför nämnden får med sig ett underskott på 2,6 mnkr från Resultatet i delårsbokslutet är mer negativt än vad prognosen för helåret säger. Detta talar för att en högre kostnadsreducering bör genomföras om nämnden skall nå en ekonomi i balans för Statistik Kan de kostnadsökningar som skett för 2008 motiveras av mer utförd verksamhet? Med hjälp av nedanstående statistik kan man se förändringar mellan 2007 och Statistik Förändr Enhet/Verksamhet Aktivitet Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Jan-aug Jan-aug 07-08% LSS-verksamhet, LSS Utförda antal timmar % Beviljade antal timmar FK % SOL-verksamhet, IFO 0 Socialbidrag Antal hushåll erhållit bistånd % Placerade barn Familjehem, antal barn % Institution % Vuxenplacering Institution, antal vuxna % Missbruksvård Antal vårdagar, SoL % Antal dagar betalningsansv % Antal vårddagar, LVM % Äldreomsorg Hemtjänst Antal timmar % Anhörigbidrag Antal ärenden % Anhörigvård Antal timmar % Korttidsplatser Eken, Granen Antal dygn % Boken Antal dygn % Jupiter Antal dygn % Särskilda boenden Sörgården/ 58 platser Antal platser/procent 56/95 57/96 57/96 55/95 56/96 54/93 56/95 57/98 57/98 58/100 Furugården/ 58 platser Antal platser/procent 55/95 55/95 54/93 55/95 53/91 55/95 57/98 55/95 55/95 56/97 Talludden/ 15 platser Antal platser/procent 12/75 13/87 13/87 14/93 14/93 15/100 15/100 15/100 15/100 15/100 Antalet utförda LASS-timmar har ökat med 3 % jämfört med Antalet hushåll med socialbidrag har ökat. Det som framförallt orsakar ökningen av kostnaderna inom Ifo är dock antalet placerade barn. Antalet placeringar har tredubblats. Inom äldreomsorgen ökar antalet timmar i hemtjänsten kraftigt. Även anhörigvård och korttidsvård ökar antalet dygn. En viss ökning av platsutnyttjandet kan noteras inom det särskilda boendet. Det skulle vara önskvärt med nyckeltal som beräknar kostnad per timme och plats etc. Sammanfattningsvis har fler tjänster utförts både inom äldre- handikapp och individ- och familjeomsorg 2008 jämfört med

10 2.4 Vad orsakar de ekonomiska underskotten? Vad är det då som orsaker de ekonomiska underskotten i socialnämndens verksamhet? Om man tittar på den ekonomiska uppföljningen för 2008 (se ovan) kan man konstatera att underskottet finns i samtliga delverksamheter d v s både äldre- handikapp- och inom individ- och familjeomsorg. Det absolut största underskottet finns inom individ- och familjeomsorgen. Enligt resultatet som redovisas i delårsbokslutet 2008 uppgår underskottet för de olika delverksamheterna till (siffrorna inom parantes anger förra årets resultat): Administration tkr (+674 tkr) Individ och familjeomsorg tkr (-1111tkr) Äldreomsorg 688 tkr (-2595 tkr) Handikappomsorg tkr ( + 34 tkr) Totalt underskott 8850 tkr. Resultatet visar tydligt att underskottet i första hand förklaras av individ- och familjeomsorgen. Kostnadsökningen för Ifo är i storleksordningen 35 %. Med den kostnadsökningen närmar sig Vaggeryd sin standardkostnad Vad kan göras för att reducera underskotten? Som framgår ovan har Vaggeryd har bruttokostnader för äldreomsorg något över den nivå kommunen borde ha och t o m 2007 närmast låga kostnader för individ- och familjeomsorg. Fr o m 2008 har kommunen sannolikt närmat sig andra kommuner i kostnader när det gäller Ifo. Avseende handikappomsorg är det svårare att ha en bestämd uppfattning. Några nyckeltal (bla kostnader för gruppbostäder) tyder dock på att Vaggeryd har höga kostnader. Dessutom har det varit en kraftig kostnadsutveckling under 2000-talet som inte har följts av motsvarande verksamhetsökning. Nämndens beslut att spara 3,5 mnkr kan ses som en tydlig åtgärd från nämnden för att komma i ekonomisk balans. Om nämnden skall nå balans för 2009 krävs att kostnadsutvecklingen hejdas inom individ och familjeomsorgen samt reduceras inom äldre- och handkappomsorgen. Nämnden har under en följd av år redovisat ekonomiska underskott. Kostnadsutvecklingen som redovisas ovan visar att kostnaderna ökat med ca 5 % per år i genomsnitt inom äldreomsorgen och 8 % inom handikappomsorgen. Därmed har nämnden trots ökade budget- 8

11 ramar de senaste åren inte kommit i ekonomisk balans. I princip hade det räckt med att nämnden bromsat sin kostnadsutveckling för att nå ekonomi i balans. Med nuvarande kostnadsnivå för de tre delverksamheterna och inräknat kostnadsreduceringen på 3,5 mnkr krävs att nämnden får 5,5 mnkr i ramtillskott under 2009 alternativt att nämnden minskar sina kostnader med motsvarande. Till detta kommer kompensation för löneökningar Beloppet på 5,5 mnkr förutsätter också att förvaltningens prognos för 2008 stämmer. Om man skall ha den historiska utvecklingen som utgångspunkt kan man konstatera att kostnaderna har ökat med 18 % mer i äldreomsorgen jämfört med riket. En naturlig följdfråga blir då har äldreomsorgen blivit 18 % bättre år 2007 jämfört med år 2002 eller har verksamhetens utökats mer än vad som skett i andra kommuner? Även om Vaggeryd har lägre kostnader för Ifo än andra kommuner så är kostnadsutvecklingen oroande. Nämnden måste ge förvaltningen i uppdrag att vidta alla åtgärder i forma av förebyggande arbete, samarbete med skolan och öppen verksamhet på hemmaplan. Statistik äldreomsorg Riket Särskilt boende andel > 80 år 20,2 15,8 Hemtjänst > 80 år 18,1 21,5 Totalt Riket 38,3 37,3 Vaggeryd Särskilt boende andel > 80 år 19,2 17,8 Hemtjänst > 80 år 16,5 15,6 Totalt Vaggeryd 35,7 33,4 Om man följer utvecklingen under de senaste fem åren kan man konstatera att andelen 80- åringar i särskilt boende har minskat från 20,2 % till 15,8 % i riket. I Vaggeryd är motsvarande utveckling 19,2 % till 17,8 %. I hemtjänsten har rikets kommuner ökat andelen 80- åringen från 18,1 % till 21,5 %. Vaggeryd har istället minskat från 16,5 % till 15,6 %. Här kan noteras ett par mycket intressanta skillnader. Vaggeryd har sedan tidigare en lägre servicenivå än övriga kommuner, denna skillnad har förstärkts något. Vaggeryd har klart fler platser i särskilt boende och har till skillnad från rikets kommuner minskat hemtjänsten. Denna utveckling har skett samtidigt som Vaggeryds kostnader har ökat mer än omvärlden. Vaggeryds kostnadsökning för äldreomsorg ser inte ut att motiveras av mer verksamhet. 9

12 Statistik handikappomsorg Riket Andel med en eller flera insatser 0,7 0,7 Totalt Riket 0,7 0,7 Vaggeryd Andel med en eller flera insatser 1,1 0,9 Totalt Vaggeryd 1,1 0,9 För handikappomsorgens del har kostnaderna ökat i nivå med andra kommuner. Om man tittar på SCB:s statistik kan man se att i riket är det en oförändrad del som har en eller flera insatser i rikets kommuner. I Vaggeryd har andelen minskat betydligt. Samtidigt ser det ut som att personlig assistans har ökat mer i Vaggeryds kommun än i övriga kommuner. Slutsatsen av detta måste bli att för äldreomsorgen har det skett betydande kostnadsökningar i Vaggeryds kommun under 2000-talet som inte motiveras av utökad verksamhet. För handikappomsorgen är det en något mer splittrad bild. Antalet insatser har minskat undantaget personlig assistans enligt LASS. Sammantaget kan detta dock inte motivera den ökade kostnaden. Därmed kan sägas att förutsättningarna för god kvalité har ökat väsentligt. Om detta sedan också i praktiken inneburit en högre kvalité är inte möjligt att avgöra i denna granskning. Det är en politisk fråga att bedöma. 2.5 Finns det en tydlig ansvarsfördelning i organisationen? Hur ser ansvarsfördelningen ut i organisationen? Socialnämnden har det politiska ansvaret för äldre- handikapp och individ- och familjeomsorg. Revisorernas roll är att granska nämndernas ansvarsutövande. En avgörande fråga är om socialnämnden kan anses ha utövat en tillfredställande kontroll och styrning över sin verksamhet. Ytterst ansvarig för förvaltningsorganisationen är socialchefen. Socialchefen är också den som i första hand deltar vid nämndens sammanträden. Vid sammanträdena brukar också förvaltningsekonomen delta. I förvaltningen finns samman lagt 11 områdeschefer ansvariga för sin verksamhet direkt under socialchefen. Områdescheferna har ansvar för personal, ekonomi, kvalitet och arbetsmiljö inom sina respektive områden. Områdescheferna deltar sällan vid nämndens sammanträden. 10

13 I förvaltningen kan därmed sägas att det finns två ansvarsnivåer förutom den direkta ansvarsnivån (de som arbetar direkt med brukarna). Av intervjuerna framgår att i princip samtliga områdeschefer anser att de har ett klart och tydligt ansvar för sin verksamhet. Av intervjuerna framgår att områdescheferna lojalt tar sitt ansvar och bidrar till förslag som kan minska kostnaden. Det uppdrag om besparing på 3,5 mnkr som nämnden fattat beslut om vid sitt sammanträde i augusti har tagits om hand av förvaltningsorganisationen. I en process mellan förvaltningschef och områdeschefer har förslag arbetats fram om hur detta skall genomföras. Samtidigt kan det av intervjuerna utläsas att det finns en tendens till att i områdeschefsgruppen gärna lägga ett förslag om besparing i någon annans verksamhet eller område. I intervjuerna med personalen framgår att ledarskapet tar sig olika uttryck i de olika områdena beroende på vilken person som är ledare. Skillnaden beror mer på person än typ av område eller verksamhet. Både socialchef och områdeschefer anser att områdena är för stora. Flera av områdescheferna har upp till 70 anställda de har ansvar för. Förvaltningen genom socialchef och områdeschefer har nämndens uppdrag att hålla de ekonomiska ramarna för äldre- och handikappomsorgen Ytterst är dock ansvaret hos nämnden inför kommunfullmäktige. Om de ekonomiska ramarna inte räcker måste nämnden ge förvaltningen i uppdrag att vidta åtgärder. En viktig fråga är vilket ansvar har en områdeschef när budgeten överskrids? Intervjuer med personal I samband med granskning har intervjuer genomförts med vårdpersonal från både äldreoch handikappomsorg samt från både södra och norra kommundelen. Även personal anser att de får bra ekonomisk information. Personalen menar att de både är beredda på och tar ansvar. Ett förslag som kommer från personal i gruppbostäder är att det skulle vara möjligt att koppla på fler boende till varje enhet. Med befintlig eller något utökad personalstyrka skulle det alltså vara möjligt att serva fler boende. Detta skulle också vara bra för flera av dem som bor själva idag. 11

14 Från personal inom äldreomsorgen framförs att inom korttidsvården går arbetsbelastningen mycket upp och ner. I boendet är det ojämn arbetsbelastning över dagen, tungt framförallt på förmiddagen. Det finns vissa olikheter mellan Furugården och Sörgården avseende rutiner vilket påverkar arbetsbelastningen. Både från några områdeschefer och entydigt från de personalgrupper som blivit intervjuade sägs att det finns utvecklingsmöjlighet avseende rehabiliteringen. Rehabiliteringen kan knytas närmare övrig verksamhet och läggas på tider som stämmer med behoven är synpunkter som framförs. Från personalen framförs också att det är rörigt med det yttre fastighetsunderhållet. 3 Sammanfattande synpunkter Min uppfattning är att socialnämnden har ett bra underlag för sin ekonomiska uppföljning. Kostnaderna för äldreomsorg har ökat mer än i riket och i länet. Vaggeryds kostnadsökning för äldreomsorg ser inte ut att motiveras av mer verksamhet Även handikappomsorgens ökade kostnader ser inte ut att motiveras av motsvarande ökad verksamhet Med de kostnadsökningar som skett inom Ifo närmar sig Vaggeryd standardkostnaden Även om Vaggeryd har lägre kostnader för Ifo än andra kommuner så är kostnadsutvecklingen oroande. Nämnden måste ge förvaltningen i uppdrag att vidta alla åtgärder i form av förebyggande arbete, samarbete med skolan och öppen verksamhet på hemmaplan. Därmed kan sägas att förutsättningarna för god kvalité har ökat väsentligt. Om detta sedan också i praktiken inneburit en högre kvalité är inte möjligt att avgöra i denna granskning Vaggeryds kostnader för äldreomsorg ser ut att vara ca 2200 kr högre per 65 åring och äldre vilket innebär ca 5 mnkr i 2007 års kostnadsläge 12

15 Nämnden har beslutat ge förvaltningen i uppdrag att spara 3,5 mnkr. Om nämnden med nuvarande ramar för äldre- och handikappomsorgen skall nå en ekonomi i balans för 2009 krävs sannolikt större kostnadsreduceringar Om förvaltningen inte håller de ekonomiska ramarna måste nämnden ge i uppdrag att rationalisera i verksamheten I förvaltningen kan sägas att det finns två ansvarsnivåer förutom de som arbetar direkt med brukarna. Av intervjuerna framgår att i princip samtliga områdeschefer anser att de har ett klart och tydligt ansvar för sin verksamhet En viktig fråga är vilket ansvar har en områdeschef när budgeten överskrids? Möjligheten att koppla på fler boende till varje gruppbostad bör prövas. Personal anser att arbetsbelastningen är ojämn se över schemaläggningen. Lägg scheman efter verksamhetens behov. 13