Granskning av budgetuppföljning, prognos utfall

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av budgetuppföljning, prognos utfall"

Transkript

1 Revisionsrapport* Granskning av budgetuppföljning, prognos utfall Täby kommun September 2007 Peter Sundström *connectedthinking

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Granskning av budgetuppföljning, prognos utfall Bedömning

3 1 Sammanfattning På uppdrag av Täby kommuns förtroendevalda revisorer har Komrev, inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers, genomfört en granskning av budget- och prognossäkerhet i Täby kommun. Undersökta revisionsfrågor är: Vilka gemensamma utgångspunkter gäller för prognosarbetet? I vilken utsträckning följer verksamheten de centrala anvisningarna? I vilken utsträckning vidtas åtgärder med anledning av prognoserna? I vilket skede ges fullmäktige information om avvikelser mellan prognos och utfall? Hur dokumenteras och används erfarenheter utifrån tidigare gjorda avvikelser mellan prognos och utfall? Det sker fyra ordinarie avstämningar mellan budget och prognos per år. Dessa fyra är: Budgetuppföljning i mars som redovisas i maj. Delårsrapport i juni som redovisas i september. Budgetuppföljning i september som redovisas i november. Bokslut den sista december som redovisas för KS i februari följande år. Alla fyra avstämningar skickas till och redovisas för KF. Komrevs bedömning är att granskade nämnder följer de centrala anvisningarna. De dokument Komrev granskat har en enhetlig struktur och undersökta nämnder visar prov på återrapporteringsdokument där de följer såväl ekonomistyrregler som de centrala anvisningarna. Av de nämnder vi granskat är det i princip endast gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden som haft en större avvikelse på senare år eftersom den mer än fördubblats från 4,6 procent 2005 till 9,7 procent Med andra ord verkar det inte finnas en tydlig trend som pekar mot att avvikelserna ökar. Däremot finns andra förhållanden som vi upptäckt under vår granskning som försvårar vår bedömning. Till exempel saknas det mål för hur stor avvikelsen får vara, såväl mellan budget och utfall som mellan prognos och utfall. Detta faktum gör det svårt för oss, och även för KS och nämnderna får vi förmoda, att bedöma vad som är en allvarlig avvikelse och vad som inte är det. 2

4 Att döma av granskningen och enligt ekonomstyrningsreglerna kan vi konstatera att det verkar allvarligare att redovisa ett underskott i sin verksamhet än ett överskott. Fullmäktige ges information om avvikelser vid ordinarie avstämningar enligt den av kommunen använda ekonomiska årscykeln. Vår bedömning är att det fungerar tillfredsställande. Slutligen är det också Komrevs bedömning att dokumentering sker och erfarenhetslärdomar dras utifrån tidigare gjorda avvikelser mellan prognos och utfall. Bland annat revideras prognosverktygen allt efter som och olika nyckeltal för t ex befolkningsprognos och nyttjandegrad redovisas årligen i årsredovisning och vid uppföljningar. Våra rekommendationer: Om avvikelserna ska uppfattas som något nämnderna ska undvika bör kommunens ekonomistyrningsregler skrivas om och anpassas till de ambitionerna. Om kommunen väljer att anpassa ekonomistyrningsreglerna i syfte att avvikelser ska undvikas bör en målnivå för acceptabel avvikelse mellan budget, prognos och bokslut införlivas i kommunens ekonomistyrregler. Posten för oförutsedda utgifter skulle kunna utgöra denna målnivå. KS rekommenderas att följa upp utvecklingen av prognosarbetet, i synnerhet avseende den grupp elever som väljer andra skolor än Täby kommuns egna. 3

5 2 Inledning 2.1 Bakgrund På uppdrag av Täby kommuns förtroendevalda revisorer har Komrev, inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers, genomfört en granskning av budget- och prognossäkerhet i Täby kommun. Prognoser utgör ett underlag för uppföljning av verksamhetens ekonomi och underlag för åtgärder i avsikt att nå en ekonomisk balans. Värdet av prognosinstrumentet är direkt relaterat till prognosens avspegling av den faktiska ekonomiska utvecklingen. De förtroendevalda revisorerna i Täby kommun har under ett flertal år noterat stora avvikelser mellan prognos och utfall inom flera verksamheter. Mot bakgrund av detta har revisionen beslutat granska prognosarbetet i kommunen. 2.2 Revisionsfråga Revisionsfrågor: Vilka gemensamma utgångspunkter gäller för prognosarbetet? I vilken utsträckning följer verksamheten de centrala anvisningarna? I vilken utsträckning vidtas åtgärder med anledning av prognoserna? I vilket skede ges fullmäktige information om avvikelser mellan prognos och utfall? Hur dokumenteras och används erfarenheter utifrån tidigare gjorda avvikelser mellan prognos och utfall? Noteras bör att även avvikelse mellan budget och utfall beaktas i denna granskning. 2.3 Metod och avgränsning Granskningsmetoden som tillämpas bygger på intervjuer med utvalda nyckelpersoner på ekonomiavdelningen och från olika verksamhetsområden. Relevanta styrdokument har studerats. Granskningen avgränsas till kommunens beställarsida. Granskningen har framför allt siktat in sig på de nämnder som avvikit mest i senaste bokslut eller under senaste tid. De nämnder som granskats är barn- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden. Orsaker till att dessa nämnder valts är att de två förstnämnda avvikit mest under senare tid. De två förstnämnda är också volymfinansierade, dvs de finansieras efter principen om hur många barn som skolorna antar, medan kultur- och fritidsnämnden är anslagsfinansierad. Denna nämnd utgör därför främst jämförelsematerial i denna granskning. 4

6 3 Granskning av budgetuppföljning, prognos utfall 3.1 Iakttagelser Under detta avsnitt redogör vi för vad som framkommit vid intervjuerna med förvaltningen samt åskådliggör de senaste årens avvikelser mellan budget och bokslut respektive prognos och bokslut. Övergripande ekonomiförvaltningsnivå Det sker fyra ordinarie avstämningar mellan budget och prognos per år. Dessa fyra är: Budgetuppföljning i mars som redovisas i maj. Delårsrapport i juni som redovisas i september (gäller fr o m genomfördes delårsrapport per augusti) Budgetuppföljning i september som redovisas i november. Bokslut den sista december som redovisas för KS i februari följande år. Alla fyra avstämningar skickas till och redovisas för KF. Vilka gemensamma utgångspunkter gäller för prognosarbetet? Varje nämnd har en ekonom som följer de gemensamma skriftliga anvisningarna. Det finns två sorters anvisningar, de mer övergripande som chefsekonomen ansvarar för och de mer tekniska som redovisningschefen ansvarar för. I vilken utsträckning följer verksamheten de centrala anvisningarna? I stort sett följer man de centrala anvisningarna anser chefsekonomen. Dock finns det en tendens att nämndernas dokument blir mer omfattande än vad ekonomiavdelningen behöver. Det finns med andra ord ett förbättringsarbete avseende att målgruppsanpassa informationen. Dessutom behöver kopplingen mellan nämndernas information och deras verksamhetsplaner förstärkas. I vilken utsträckning vidtas åtgärder med anledning av prognoserna? Åtgärder vidtas, t ex justeras befolkningsantaganden för t ex förskoleplatser om tidigare prognoser visat sig avvika i för stor utsträckning. På senare år har gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) gått från ett mindre överskott till ett stort överskott, barn- och grundskolenämnden (BGN) har gått från ett 5

7 större överskott till ett mindre underskott och KS har gått från ett mindre överskott till ett större. Kultur- och fritidsnämnden (KuF) har t ex i förhållande till tidigare år gått med ett större underskott Enligt kommunens budgeterings- och uppföljningsregler ska de ta med sig sitt underskott till nästa verksamhetsår. Enligt samma regler har nämnden två år på sig att balansera sitt underskott. Reglerna motiveras bland annat med att nämnden kanske behöver en längre planeringshorisont eftersom nämndens verksamhet kan behöva rationaliseras. För de verksamheter som av fullmäktige budgeteras i förhållande till en fastställd volym ansvarar inte nämnden för uppkomna avvikelser. Positiv ekonomisk avvikelse på grund av minskad volym får inte tas i anspråk utan ska redovisas som positiv avvikelse i bokslutet och negativ avvikelse på grund av ökad volym behöver inte finansieras i kommande budget. Detta gäller både för nämnder och för resultatenheter. I övrigt gäller att negativa resultat alltid ombudgeteras och positiva resultat under förutsättning att beslutad verksamhet genomförts. Resultatenhet som har en positiv avvikelse behåller 2/3 av avvikelsen till nästa års budget och 1/3 disponeras av nämnden i kommande budget. Detta gäller enbart på under året tillkommande positiva avvikelser. Ekonomistyrningsreglerna är politiskt förankrade (KS , tillägg KS ). En annan nämnd som haft stora avvikelser på senare tid är GVN, vilket förutom prognosavvikelse i volymantagande bland annat beror på att den inte flaggat i rimlig tid för att ett fördelat centralt anslag ej kommer att förbrukas under året. Detta leder till att GVN får ett stort överskott. Svängningarna tidigare år har framförallt berott på anslag för oförutsett och ofördelade medel som ej har ianspråktagits samt osäkra volymprognoser framförallt inom utbildningsområdet. 1 Volymavstämningar inom barn- och grundskolenämndens samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens område är stora osäkerhetsfaktorer. Säkrare prognoser inom dessa områden kan göras tidigast i september när elevsiffrorna för höstterminen är föreligger. En arbetsgrupp kommer att tillsättas inom kommunledningskontoret för att göra en översyn av rutinerna för arbetet med prognosavstämningar. 2 1 s.2, Uppföljning per mars 2007 för Täby kommun, promemoria s.5, Uppföljning per mars 2007 för Täby kommun, promemoria

8 En tredje nämnd som uppvisat ekonomiska avvikelser är stadsbyggnadsnämnden där budgeten för snöröjningen gått med underskott vilket lett till budgetjusteringar inför kommande verksamhetsår. Både GVN och BGN har ett centralt anslag (reservanslag) för särskilda projekt eller senare fördelning samt KS har ett anslag för oförutsedda utgifter. Socialnämnden har tagit av sina ombudgeterade medel och lagt dem direkt under socialchefen vilket kan liknas vid ett konto för oförutsedda utgifter. Kommunen har inga mål om hur stor avvikelsen får vara, varken mellan budget och utfall eller mellan prognos och utfall. I vilket skede ges fullmäktige information om avvikelser mellan prognos och utfall? Vid ordinarie avstämningar. Hur dokumenteras och används erfarenheter utifrån tidigare gjorda avvikelser mellan prognos och utfall? Se svar på fråga 3: I vilken utsträckning vidtas åtgärder med anledning av prognoserna? Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) Nedan följer en redovisning av de senaste årens budget, utfall och avvikelse för GVN Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Utfall Budget Avvikelse Utfall totalt tkr % 2005 Intäkter ,1 % Kostnader ,6 % Nettokostnader ,7 % Kommentar till 2006 års resultat: Totalt sett redovisar nämnden ett positivt resultat med drygt 22 mnkr. Den positiva avvikelsen beror huvudsakligen på att budgeten för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, särvux och vuxenutbildningen var beräknad på fler elever än vad som blev fallet. 7

9 2005 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Utfall Budget Avvikelse Utfall totalt tkr % 2004 Intäkter ,1 % Kostnader ,3 % Nettokostnader ,6 % Kommentar till 2005 års resultat: Totalt sett har nämnden ett positivt resultat med drygt 9,8 mnkr. Den positiva avvikelsen beror huvudsakligen på att budgeten för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, särvux och vuxenutbildningen var beräknad på fler elever än vad som blev fallet Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Utfall Budget Avvikelse Utfall totalt tkr % 2003 Intäkter ,6 % Kostnader ,1 % Nettokostnader ,7 % 121 Kommentar till 2004 års resultat: Totalt sett har nämnden ett positivt resultat med drygt 7,5 mnkr. Den positiva avvikelsen beror huvudsakligen på att budgeten för gymnasieskolan och vuxenutbildningen var beräknad på fler elever än vad som blev fallet. Oförutsedda kostnader och en för låg debitering till andra kommuner ger särgymnasiet en negativ avvikelse. Vilka gemensamma utgångspunkter gäller för prognosarbetet? Nämnden följer den ekonomiska årsrapporteringscykel som övriga nämnder gör. Dessutom tillkommer månadsredovisningar. Ekonomen lägger tonvikt på olika områden lite beroende på vad politikerna efterfrågar, som t ex intagningssiffror och det högskoleprojekt som kommunen varit involverad under senare tid. Sammanfattningsvis finns det en tydlig 8

10 struktur för återrapportering, fokus från ekonomens sida är att försöka återrapportera mer i löpande text än med siffror. I vilken utsträckning följer verksamheten de centrala anvisningarna? De centrala anvisningarna följs. I vilken utsträckning vidtas åtgärder med anledning av prognoserna? GVN har haft överskott de senaste åren varav ett, i förhållande till tidigare år, större det senaste året, ca 22 mnkr av en budget på ca 228 mnkr, dvs nästan 10 procent i överskott. Avvikelsen fördelas på verksamheterna enligt följande: Gymnasieskolan + 13 mnkr Gymansiesärskolan och särvux + 3 mnkr Vuxenutbildningen + 6,2 mnkr Gymnasieskolan För prognostisering av antalet gymnasieelever utgår planeringsavdelningen ifrån en befolkningsprognos som tas fram med vedertagen metodik och för målgruppen år. Dessutom lägger den till en grupp ungdomar eftersom vissa sexåringar börjat skolan tidigare (vilket gör att de börjar gymnasiet ett år tidigare) samtidigt som fler går det individuella programmet (IV) vilket innebär att de går ytterligare ett läsår på gymnasiet. En tredjedel av prognosavvikelsen beror på för högt budgeterat elevtal, drygt 80 elever (motsvarande drygt 7,3 mnkr). Ca hälften av dessa beror på en avvikelse i befolkningsprognosen. Den andra hälften beror på en avvikelse i gruppen ytterligare elever som man räknar med ska börja gymnasiet tidigare eller ta längre tid på sig (sexåringarna och IVeleverna). Antalet och kostnaden för gymnasieelever som går i fristående eller annan kommuns gymnasieskola är enligt uppgift svårt att prognostisera. Kostnaden styrs helt av elevens val av skola och program och ett antal skolor fakturerar sent. Den genomsnittliga kostnaden per elev hade i budgeten beräknats något för högt, vilket också är en förklaring till avvikelsen. Resultatenheterna Tibble och Åva hade en positiv avvikelse på ca 2 miljoner kronor som ombudgeterades till år Gymnasiesärskolan och särvux Gymnasiesärskolans och särvux överskott beror på färre elever än beräknat i andra skolor och ett ej fördelat centralt anslag. 9

11 Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen svarar för drygt 4 mnkr av avvikelsen, som beror på lägre efterfrågan samtidigt som statsbidraget (intäkter) blev högre än budgeterat. Kostnaderna för vuxenutbildningen är svår att beräkna eftersom den t ex är avhängig utvecklingen på arbetsmarknaden. Två miljoner av avvikelsen beror på högskoleprojektet som är ett treårigt projekt som fick en projektbudget år 1 att disponera över 3 år. Överskottet har därför ombudgeterats till år Enligt uppgift finns det tre förbättringsområden för att göra bättre och säkrare prognoser. Två av dessa har man kommit tillrätta med enligt uppgift. En tidigare sårbar resultatenhet har fått stöd i syfte att förbättra prognossäkerheten. Det andra är att utveckla prognostiseringsmetoderna av elever som väljer andra skolor, dvs hur många som väljer andra skolor och att uppskatta hur dessa skolor ersätts. Enligt uppgift ska detta förbättringsarbete få effekt på 2007 års prognoser inför kommande budgetår Det tredje, och det som återstår att komma till rätta med, är prognostiseringen av volymen vuxenutbildning som är svår att förutse eftersom den är beroende av arbetsmarknadens utveckling. I vilket skede ges fullmäktige information om avvikelser mellan prognos och utfall? Vid ordinarie avstämningar. Hur dokumenteras och används erfarenheter utifrån tidigare gjorda avvikelser mellan prognos och utfall? 2006 års överskott bedöms vara en engångshändelse och inte en trend. Av överskottet på 22,2 mnkr ombudgeterades 4,8 mnkr, dvs. det som kunde motiveras utifrån gällande ekonomistyrningsregler. Enligt samma ekonomistyrningsregler får nämnderna ta med sig över- och underskott mellan verksamhetsåren. Detta får enligt uppgift som effekt att överskottet inte tas så allvarligt i praktiken. Barn- och grundskolenämnden (BGN) Barn- och grundskolenämnden ansvarar för driften av den kommunala skolan (förskoleklassen, grundskolan och den obligatoriska särskolan), den kommunala skolbarnsomsorgen, en kommunal förskola och de öppna förskolorna. Nämnden ger bidrag till täbyelever i fristående skolor med förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola och skolbarnsomsorg samt till täbybarn i enskilda förskolor och familjedaghem I Täby drivs 99 procent av förskolor och familjedaghem i enskild regi. Av eleverna i grundskolorna går 70 procent i Täby kommunala skolor, 27 procent i fristående skolor och 3 procent i annan kommun. 10

12 Budgetens uppbyggnad: 88 procent är pengstyrd verksamhet, 0,4 procent är anslag till öppen förskola, 9 procent är anslag till barn i behov av särskilt stöd, 2,2 procent är anslag till centrala medel och 0,4 procent en reserv. Vid prognostisering tas hänsyn till utfall (ekonomi, volymer), senast tillgänglig befolkningsprognos, bedömning av volymer och verksamheten resterande del av året. Resultatenheterna i kommunen lämnar in uppföljning för sina respektive verksamheter. Budget- och prognosavvikelse i BGN:s verksamhet kan bero på: Ändrad befolkningsstruktur i förhållande till befolkningsprognos Annan nyttjandegrad än budgeterat Ändrade förutsättningar i verksamheten Skolverksamheten är uppdelad i läsår. Planering sker årsvis. Befolkningsprognosen beskriver prognostiserat antal invånare i olika åldrar. Kommunen använder sig av en externt köpt programvara. I den finns vissa förutsättningar inlagda som baseras på statistik från SCB. Utöver det lägger kommunen in egna förutsättningar. Nedan följer en redovisning av de senaste årens budget, utfall och avvikelse för BGN Barn- och grundskolenämnden totalt Utfall Budget Avvikelse Utfall tkr % 2005 Intäkter % Kostnader % Nettokostnader % Kommentar till 2006 års resultat: Totalt sett redovisar nämnden ett negativt resultat med 2,5 mnkr. Fler barn inom förskola och grundskola innebär att det justerade resultatet för nämnden visar en negativ avvikelse. Medan det volymjusterade resultatet visar på en positiv avvikelse om 6,6 mnkr. Enligt uppgift är det framför allt verksamhetsvolymer motsvarande ca 150 förskoleplatser som bidragit till underskottet. 11

13 2005 Barn- och grundskolenämnden totalt Utfall Budget Avvikelse Utfall tkr % 2004 Intäkter % Kostnader % Nettokostnader % Kommentar till 2005 års resultat: Totalt sett har nämnden ett positivt resultat med 5,5 mnkr. Färre barn inom skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola innebär att det justerade resultatet för nämnden visar en positiv avvikelse Barn- och grundskolenämnden totalt Utfall Budget Avvikelse Utfall tkr % 2003 Intäkter % Kostnader % Nettokostnader % Kommentar till 2004 års resultat: Totalt sett har nämnden ett positivt resultat med 6,2 mnkr. Färre barn inom skolbarnsomsorg och förskoleklass innebär att det justerade resultatet för nämnden visar en positiv avvikelse. Vilka gemensamma utgångspunkter gäller för prognosarbetet? Det finns centrala anvisningar, anvisningarna är desamma för alla och nämnden följer dem. I vilken utsträckning följer verksamheten de centrala anvisningarna? Se föregående fråga. 12

14 I vilken utsträckning vidtas åtgärder med anledning av prognoserna? Som framgår av redovisningarna ovan har nettokostnadsavvikelsen hållit sig inom 1 procent de senaste åren. Dock är det större avvikelser när BGN:s verksamhet bryts ner på sina respektive verksamhetsområden. Det beror på faktorer som redovisats ovan. Prognoserna för volymer bygger på befolkningsprognosen och faktiskt utfall respektive månad. Under 2006 togs ca 150 fler förskoleplatser i anspråk än planerat/budgeterat. Avvikelsen redovisades i början av året och nämnden äskade tilläggsanslag för åtgärder för att minska barnomsorgskön. Kommunstyrelsen fattade beslut om tilläggsanslag (7,4 mnkr) i samband med delårsrapporten per augusti BGN justerar volymer till varje ny verksamhetsplan. Under innevarande år har BGN enligt uppgift ett centralt anslag för oförutsedda utgifter (3 mnkr) som en reserv om något oförutsett inträffar eller för finansiering av särskilda projekt. I vilket skede ges fullmäktige information om avvikelser mellan prognos och utfall? Vid ordinarie avstämningar inklusive månadsuppföljning. Hur dokumenteras och används erfarenheter utifrån tidigare gjorda avvikelser mellan prognos och utfall? Genom årsredovisningen och uppföljningar. Det finns olika nyckeltal där t ex befolkningsprognos och nyttjandegrad redovisas årligen. Per mars -06 redovisades ett resultat på -9,9 mnkr och resultatet blev 2,5 mnkr, en skillnad på 7,4 mnkr. I denna avvikelse ingår vissa centrala anslag. Den differensen upplevs inte så stor för resultatet totalt sett. Dock bör man alltid utveckla prognoserna och se vilka nya möjligheter som finns för att göra bättre prognoser. Kommunen har varit i kontakt med en konsult som ska ge information om metoder och nya verktyg på marknaden. Kultur- och fritidsnämnden (KuF) Nedan följer en redovisning av de senaste årens budget, utfall och avvikelse för KuF Kultur- och fritidsnämnden totalt Utfall Budget Avvikelse Utfall Tkr %

15 Intäkter % Kostnader ,1% Nettokostnader ,8% varav lokalkostnader ,7% Kommentar till 2006 års resultat: Totalt sett har nämnden ett negativt resultat med ca 1,5 mnkr. Resultatet hänförs till följande: Negativt resultat i samband med investeringsprojekt -653 tkr Omställningskostnader för överföring av verksamhet och anläggningar ca tkr Negativt resultat inom Ung Kultur och Ung fritid -258 tkr Positivt resultat inom övriga enheter +635 tkr Enligt ekonomistyrningsreglerna gäller att positiva avvikelser fördelas inom verksamhetsområdet med 2/3 till resultatenheten och 1/3 går till VO-chefen. Negativa avvikelser belastar resultatenheten kommande år. Med andra ord ska hela underskottet överföras till detta verksamhetsår Kultur- och fritidsnämnden totalt Utfall Budget Avvikelse Utfall tkr % 2004 Intäkter ,1 % Kostnader ,5 % Nettokostnader ,7 % varav lokalkostnader ,3 % Kommentar till 2005 års resultat: Totalt sett har nämnden ett negativt resultat med ca 600 tkr. Nämnden har genomfört ett besparingsprogram över två år och avvikel- 14

16 sen hänförs till att nämnden haft lokalkostnader, 700 tkr, för tillfälliga omklädningspaviljonger. Detta har inneburit dubbla lokalkostnader Kultur- och fritidsnämnden totalt Utfall Budget Avvikelse Utfall tkr % 2003 Intäkter ,1% Kostnader ,4% Nettokostnader ,0% varav lokalkostnader ,2% Kommentar till 2004 års resultat: Totalt sett har nämnden ett positivt resultat med drygt 2,6 mnkr. De större positiva avvikelserna hänförs till föreningsbidragen, planoch lokalbokningen och fritidsklubbarna. Ca 1400 tkr hänförs till överskottet från 2003, som inte har förbrukats. Vilka gemensamma utgångspunkter gäller för prognosarbetet? KuF får anvisningar centralt från chefsekonomen, de omformuleras och utvecklas för KuF:s verksamheter. I vilken utsträckning följer verksamheten de centrala anvisningarna? KuF följer anvisningarna enligt de riktlinjer som finns. I vilken utsträckning vidtas åtgärder med anledning av prognoserna? Som framgår av redovisningarna ovan av de senaste årens budget, utfall och avvikelse för KuF har nettokostnadsavvikelsen pendlat mellan mindre än en till plus tre procent. Enligt uppgift är det dock när större underskott uppkommit som nu senast under 2006 som det tagits mer allvarligt. Under 2006 hade KuF en avvikelse om ca 1,8 procent, motsvarande ett underskott om ca 1,5 mnkr. Enligt uppgift blir detta problematiskt för de enskilda verksamheterna eftersom de får ta med sig under/överskott till nästa år. Med andra ord blir de tvungna att åtgärda 15

17 sitt underskott detta verksamhetsår. Orsaken till underskottet var försenade investeringar, kapitalkostnader, inkörningsproblem med passagesystem till t ex idrottshallar, mm. Underskottet har lett till ett åtgärdsprogram med bland annat personaleffektiviseringar och frivilliga personalneddragningar. 0,5 mnkr har sparats på medieverksamheten på kommunens bibliotek och 350 mnkr på gårdsverksamhetens personal. I vilket skede ges fullmäktige information om avvikelser mellan prognos och utfall? Informationen ges enligt den struktur som kommunen följer, med kvartalsuppföljningar, årsredovisning etc, dvs enligt den ekonomiska årscykel som kommunen tillämpar. Hur dokumenteras och används erfarenheter utifrån tidigare gjorda avvikelser mellan prognos och utfall? Anslagsfinansierade verksamhet granskas genom att ekonomen detaljgranskar enskilda konton. Enligt uppgift är verksamheterna noggranna med sina resurser eftersom de får ta med dem över åren, dvs vill de göra en studieresa ett år kanske de måste göra ett överskott föregående år som sedan kan användas året därpå. Avvikelser mellan budget och bokslut Nedan anges de senaste årens avvikelse mellan nämnders/styrelsers budget och bokslut Utfall Budget Avvikelse Nämnd/styrelse Netto Netto Netto i % Kommunstyrelsen ,1% Barn- och grundskolenämnden ,3% Socialnämnden ,3% Gymnasie- vuxenutbildningsnämnden ,7% 3 s.28, Årsredovisning 2006, Täby kommun, April

18 Kultur- och fritidsnämnden ,8% Miljö- och byggnämnden ,4% varav -Skattefinansierad verksamhet ,6% -Taxefinansierad verksamhet Summa nämnder inkl stödfunktioner ,4% Utfall Budget Avvikelse Nämnd/styrelse Netto Netto Netto i % Kommunstyrelsen ,0% Barn- och grundskolenämnden ,6% Socialnämnden ,4% Gymnasie- vuxenutbildningsnämnden ,6% Kultur- och fritidsnämnden ,7% Miljö- och byggnämnden ,3% varav -Skattefinansierad verksamhet ,6% -Taxefinansierad verksamhet s.73, Årsredovisning 2005, Täby kommun, April

19 Summa nämnder inkl stödfunktioner ,9% Utfall Budget Avvikelse Nämnd/styrelse (tkr) Netto Netto Netto i % Kommunstyrelsen ,9% Barn- och grundskolenämnden ,7% Socialnämnden ,0% Gymnasie- vuxenutbildningsnämnden ,7% Kultur- och fritidsnämnden ,0% Miljö- och byggnämnden ,4% varav -Skattefinansierad verksamhet ,9% -Taxefinansierad verksamhet Summa nämnder inkl stödfunktioner ,6% 5 s.61, Årsredovisning 2004, Täby kommun, Mars

20 4 Bedömning Vilka gemensamma utgångspunkter gäller för prognosarbetet? Det sker fyra ordinarie avstämningar mellan budget och prognos per år. Dessa fyra är: Budgetuppföljning i mars som redovisas i maj. Delårsrapport i juni som redovisas i september. Budgetuppföljning i september som redovisas i november. Bokslut den sista december som redovisas för KS i januari följande år. Alla fyra avstämningar skickas till och redovisas för KF. Det finns två sorters anvisningar, de mer övergripande som chefsekonomen ansvarar för, Budgeterings- och uppföljningsregler, och de mer tekniska som redovisningschefen ansvarar för. I vilken utsträckning följer verksamheten de centrala anvisningarna? Vår bedömning är att granskade nämnder följer de centrala anvisningarna. De dokument Komrev granskat har en enhetlig struktur och undersökta nämnder visade prov på återrapporteringsdokument där de följde såväl ekonomistyrreglerna som de centrala anvisningarna. I vilken utsträckning vidtas åtgärder med anledning av prognoserna? Vår bedömning är att åtgärder vidtas där så är befogat. Dessutom bör man komma ihåg att av de nämnder vi granskat är det i princip endast gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden som haft en större avvikelse på senare år eftersom den mer än fördubblats från 4,6 procent 2005 till 9,7 procent Med andra ord verkar det inte finnas en tydlig trend som pekar mot att avvikelserna ökar. Däremot finns andra förhållanden som vi upptäckt under vår granskning som försvårar vår bedömning. För det första saknas det mål för hur stor avvikelsen får vara, såväl mellan budget och utfall som mellan prognos och utfall. Detta faktum gör det svårt för oss, och även för KS och nämnderna får vi förmoda, att bedöma vad som är en allvarlig avvikelse och vad som inte är det. Förvisso skulle man kunna tolka den post för oförutsedda utgifter som vissa nämnder tillämpar som en målnivå för acceptabel avvikelse eftersom dess syfte, att döma av intervjuerna, är att hantera eventuella avvikelser under året. Men då bör det vara uttalat och det är det inte. Risken är också att avvikelserna skulle kunna vara än större om nämnderna inte hade haft denna budgettekniska post. Dessutom används posten som utjämningsbuffert mellan nämnderna och verksamhetsåren. 19

21 För det andra, om nämnden som ekonomistyrningsreglerna anger, ska ta med sig sina underskott och i vissa fall sina överskott, dvs sina avvikelser mellan åren, kan man fråga sig vilka incitament nämnden har att stävja avvikelserna eftersom de bara följer ekonomistyrningsreglerna. Efter sakgranskning hävdar förvaltningen att detta incitament råder för underskott eftersom nämnden har två år på sig att balansera sitt underskott vilket i och för sig stämmer, dock ger det inte ett uttryckt incitament till att stävja avvikelser inom samma verksamhetsår. (Reglerna kring hanteringen av underskott motiveras bland annat med att nämnden kanske behöver en längre planeringshorisont eftersom nämndens verksamhet kan behöva rationaliseras.) Att döma av granskningen och enligt ekonomstyrningsreglerna kan vi konstatera att det verkar allvarligare att redovisa ett underskott i sin verksamhet än ett överskott. I vilket skede ges fullmäktige information om avvikelser mellan prognos och utfall? Vid ordinarie avstämningar enligt den av kommunen använda ekonomiska årscykeln. Vår bedömning är att det fungerar tillfredsställande. Hur dokumenteras och används erfarenheter utifrån tidigare gjorda avvikelser mellan prognos och utfall? Vår bedömning är att dokumenteringen och erfarenhetslärdomar tas tillvara. Bland annat revideras prognosverktygen allt efter som och olika nyckeltal för t ex befolkningsprognos och nyttjandegrad redovisas årligen i årsredovisning och vid uppföljningar. Enligt en av de intervjuade har kommunen varit i kontakt med en konsult som ska ge information om nya prognosmetoder och verktyg på marknaden. Slutligen bör man komma ihåg att prognostisering av vissa nämnders resultat försvåras av den valfrihetsstrategi kommunen tillämpar inom vissa områden. Det är inte alltid enkelt att förutse hur människor kommer att välja t ex skola eller barnomsorg. Våra rekommendationer: Om avvikelserna ska uppfattas som något nämnderna ska undvika bör kommunens ekonomistyrningsregler skrivas om och anpassas till de ambitionerna. Om kommunen väljer att anpassa ekonomistyrningsreglerna i syfte att avvikelser ska undvikas bör en målnivå för acceptabel avvikelse mellan budget, prognos och bokslut införlivas i kommunens ekonomistyrregler. Posten för oförutsedda utgifter skulle kunna utgöra denna målnivå. 20

22 KS rekommenderas att följa upp utvecklingen av prognosarbetet, i synnerhet avseende den grupp elever som väljer andra skolor än Täby kommuns egna. 21

Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en ekonomi i balans

Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en ekonomi i balans s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område. Revisionen

Läs mer

Granskning av socialnämndens verksamhet

Granskning av socialnämndens verksamhet Revisionsrapport* Granskning av socialnämndens verksamhet Vaggeryds kommun Oktober 2008 Torbjörn Bengtsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund och revisionsfrågor...1 1.2

Läs mer

Granskning av styrning och uppföljning av nämndernas verksamhetsmål Årsredovisning 2007

Granskning av styrning och uppföljning av nämndernas verksamhetsmål Årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av styrning och uppföljning av nämndernas verksamhetsmål Årsredovisning 2007 Täby kommun Mars 2008 Johan Karlander *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...2

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Förslag till mer flexibla budgetperioder Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra

Läs mer

Socialnämnden. Granskning av verksamhetsberättelse Halmstads kommun. Revisionsrapport. www.pwc.se

Socialnämnden. Granskning av verksamhetsberättelse Halmstads kommun. Revisionsrapport. www.pwc.se www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Andersson Revisionskonsult Carl-Magnus Stenson Cert. kommunal revisor Socialnämnden Granskning av verksamhetsberättelse Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköping kommun Granskning av årsredovisning 2008 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

Utfallsprognos per 31 mars 2015

Utfallsprognos per 31 mars 2015 Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Tjänsteskrivelse -04-23 1(6) Henrik Nilsson 046 35 55 21 henrik.nilsson3@lund.se Kommunstyrelsen Utfallsprognos per 31 mars 1 Sammanfattning Årets första utfallsprognos

Läs mer

Tertialrapport nämnd april 2015. Utbildningsnämnd

Tertialrapport nämnd april 2015. Utbildningsnämnd Tertialrapport nämnd april 2015 Utbildningsnämnd 1 Sammanfattning 1.1 Verksamhet Utbildningsnämndens ansvarsområden är pedagogisk omsorg, förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, Gymnasieskola,

Läs mer

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2014 Skurups kommun Granskning av årsredovisning 2013 EY Building a better working world Innehåll 1. Inledning 2 2. Resultatutfall mot budget

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lisbet Östberg Maj-Britt Åkerström 15 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Krokoms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Månadsrapport. Socialförvaltningen Juli 2015

Månadsrapport. Socialförvaltningen Juli 2015 Månadsrapport Socialförvaltningen Juli 2015 Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd... 3 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt...

Läs mer

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Åsa Bejvall Cecilia Fehling Granskning av delårsrapport 2013 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Månadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11

Månadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11 Månadsrapport Socialnämnden 2013-12-11 Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd... 3 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt... 5

Läs mer

Granskning av årsredovisning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

Granskning av årsredovisning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun Granskning av årsredovisning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2012 Inger Andersson Kerstin Sikander Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Metod...

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning

Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport* Granskning av bokslut och årsredovisning 2007 Motala kommun April 2008 Karin Jäderbrink Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

REVISORERNA. Bilaga till revisionsberättelse

REVISORERNA. Bilaga till revisionsberättelse REVISORERNA Redogörelse för revisionen år 2004 Innehåll Sid. 1. Redogörelse för revisionen år 2004 1 1.1 Inledning 1 1.2 Granskningsinriktning 1 2. Årlig verksamhetsgranskning 1 2.1 Ekonomistyrning och

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Styrprinciper. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29

Styrprinciper. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29 Styrprinciper Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29 Datum: 2012-02-09 Dnr: Sida: 2 (10) Styrprinciper för verksamheten inom Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 118/07

Läs mer

Kommunfullmäktige 2015-01-07. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-01-19 kl. 18:00

Kommunfullmäktige 2015-01-07. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-01-19 kl. 18:00 Kungörelse Kommunfullmäktige 2015-01-07 Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-01-19 kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för ledamot

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Kvartalsrapport september med prognos 4. Barn- och utbildningsnämnd

Kvartalsrapport september med prognos 4. Barn- och utbildningsnämnd Kvartalsrapport september med prognos 4 Barn- och utbildningsnämnd 1 Inledning Nämnderna ska enligt kommunstyrelsens anvisningar redovisa fyra budgetuppföljningar och prognoser under året. Uppföljningen

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi 2014:19 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/61 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram, Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Årsrapport 2014 Kyrkogårdsnämnden

Årsrapport 2014 Kyrkogårdsnämnden Årsrapport 2014 Kyrkogårdsnämnden Rapport från Stadsrevisionen Nr 24, 2015 Dnr 3.1.2-66/2015 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten.

Revisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten. Revisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten. Östersunds Kommun 16 Maj 2013 Marianne Harr certifierad kommunal revisor Veronica Blank revisor Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning...

Läs mer

DNR 2010/BUN 0219-10. Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011

DNR 2010/BUN 0219-10. Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011 DNR 2010/BUN 0219-10 Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011 2 (11) Budgetramar 2011 Kommunfullmäktige fastställer genom politiska prioriteringar de ekonomiska ramarna för kommunens

Läs mer

Riktlinjer för investeringar

Riktlinjer för investeringar Ärendenummer KS2014/405 Riktlinjer för investeringar Antagen av Kommunfullmäktige den 21 oktober 2014, 127 2014-11-10 2 (13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2016-03-16 Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Fastställd av kommunstyrelsen 2013-09-24 96 Inledning Idag har Lycksele kommun för stor kostym i förhållande till vårt ekonomiska utrymme. Nu

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

Revisionsrapport* Sjukfrånvaro. Krokoms kommun. Mars 2008 Maj-Britt Åkerström. *connectedthinking

Revisionsrapport* Sjukfrånvaro. Krokoms kommun. Mars 2008 Maj-Britt Åkerström. *connectedthinking Revisionsrapport* Sjukfrånvaro Krokoms kommun Mars 2008 Maj-Britt Åkerström *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Uppdrag

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015 Sundbybergs stad Granskning av delårsbokslutet 2015 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna augusti/september 2015 Innehåll Inledning...2 Stadens resultat och balansräkning... Resultaträkning

Läs mer

Granskning av projekt för anläggning av ny skytteanläggning

Granskning av projekt för anläggning av ny skytteanläggning Revisionsrapport Granskning av projekt för anläggning av ny skytteanläggning Januari 2011 Anna Henriksson Fredrik Markstedt Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Inledning...

Läs mer

5. Stimulanspaket för elever och pedagoger i grundskolan

5. Stimulanspaket för elever och pedagoger i grundskolan Förslag till beslut Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 21-5-2 Ärende Beteckning 1. Informations- och frågestund BUN/21:4 Eftersom det saknades sidor i revisionsrapporten Skydd mot mutor och

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Månadsuppföljning per den 30 september 2013 16 oktober 2013 KS-2013/254.182 1 (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1

Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1 Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1 Landstinget Blekinge Christer Rosenquist 2015-10-19 Dnr 2015/00756 Landstingsstyrelsen Månadsbokslut september 2015 Sammanfattning Ackumulerat resultat

Läs mer

Xenter, Utbildningsvägen 3, Tumba. 2 Svar på motion (M) - Inrätta pris för årets pedagog/arbetslag

Xenter, Utbildningsvägen 3, Tumba. 2 Svar på motion (M) - Inrätta pris för årets pedagog/arbetslag KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Utbildningsnämnden 20-08-19 Tid 20-08-29, Kl 18:00 17:30 18:00 fika och gruppmöten för nämnden Plats Xenter, Utbildningsvägen 3, Tumba Ärenden Justering 1 Ekonomisk uppföljning

Läs mer

Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2008 Uppvidinge kommun

Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2008 Uppvidinge kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2008 Uppvidinge kommun 18 september 2008 Eva Gustafsson Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Revisionsfråga och metod...2

Läs mer

Årsredovisning Västra Mälardalens Kommunalförbund år 2013. Från Västra Mälardalens Kommunalförbund har inkommit årsredovisning för år 2013.

Årsredovisning Västra Mälardalens Kommunalförbund år 2013. Från Västra Mälardalens Kommunalförbund har inkommit årsredovisning för år 2013. ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2014-04-08 Blad 11 4.W- j.. 3!..... renr VA S. $p Ks 65 Dnr 93/2014-042 Årsredovisning Västra Mälardalens Kommunalförbund år 2013 Från

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Gertrud Jernberg-Zernig

Gertrud Jernberg-Zernig Familje- och utbildningsnämnden 2012-03-27 Plats och tid Familje- och utbildningsförvaltningen, klockan 13:00-15:00 Beslutande Bengt Norrlén (S) ordförande Åsa Engberg (S) vice ordförande Lars-Ove Norling

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Månadsuppföljning per den 30 april 2014 20 maj 2014 KS-2014/284.182 1 (9) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Johan Svanberg, (m), ersättare. Justeringens plats Kommunhuset och tid 2008-04-07, kl 16.30 Paragrafer 15-21. Ordförande:... Justerande:...

Johan Svanberg, (m), ersättare. Justeringens plats Kommunhuset och tid 2008-04-07, kl 16.30 Paragrafer 15-21. Ordförande:... Justerande:... 2008-03-31 18 Plats och tid Kommunhuset, kl 19.00-21.30 Beslutande Övriga deltagare Utses justera Brita Edholm, (fp), ordförande Anna Palm, (m), 1:e vice ordförande Ingemar Kristensson, (m), ledamot Helene

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén Gyllensten Ekonomi och verksamhet Utfall 31 mars och helårsprognos Utfallet tom mars månad är inte helt

Läs mer

Granskning av delårsrapport januari augusti 2006

Granskning av delårsrapport januari augusti 2006 Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport januari augusti 2006 Lomma kommun September 2006 NN NN NN *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Innehåll och information i delårsrapporten...3

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning.

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning. Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning Veronica Blank Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET...

Läs mer

Budget 2015, ekonomisk uppföljning februari

Budget 2015, ekonomisk uppföljning februari sida 1 2015-03-09 Dnr: KS2013-000413 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Budget 2015, ekonomisk uppföljning februari Månadsavstämningen utformas som en årsprognos över det ekonomiska utfallet för räkenskapsåret.

Läs mer

Ramförslag 2011 för den fortsatta budgetdialogen. KS-2010/13. att anta föreslagna budgetramar för 2011 att gälla i det fortsatta budgetarbetet

Ramförslag 2011 för den fortsatta budgetdialogen. KS-2010/13. att anta föreslagna budgetramar för 2011 att gälla i det fortsatta budgetarbetet Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2010-03-08 Kommunstyrelsen Ramförslag 2011 för den fortsatta budgetdialogen. KS-2010/13 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsformer

Kommunstyrelsens arbetsformer Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbetsformer Härryda kommun 25 maj 2009 Bo Thörn 1 Sammanfattning Revisorerna i Härryda kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska

Läs mer

Insyn och tillsyn av fristående förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskolor

Insyn och tillsyn av fristående förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskolor Insyn och tillsyn av fristående förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskolor Botkyrka kommun Revisionsrapport Juni 2011 Johan Karlander Martin Andersson Sammanfattning PwC har fått i uppdrag av de

Läs mer

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen

Läs mer

- genomför samgranskningar med Göteborgs stad och Borås stads revision

- genomför samgranskningar med Göteborgs stad och Borås stads revision Sida 1(6) Delårsrapport augusti Revision 1. Sammanfattning Revisionen bedriver ett kontinuerligt granskningsarbete i syfte att kunna bedöma om regionens verksamheter har skötts på ett sådant sätt, att

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2014

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2014 Sundbybergs stad Granskning av delårsbokslutet 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Innehåll Inledning...2 Stadens resultat och balansräkning...2 Resultaträkning

Läs mer

KALLELSE. Justerande:... Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 7 oktober 2003

KALLELSE. Justerande:... Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 7 oktober 2003 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 7 oktober 2003 Plats och tid för sammanträdet Kallade tjänstemän Bällstarummet, Tuna torg 1, 2 tr, Vallentuna tisdagen den 7 oktober 2003 kl 19.00 Förvaltningschef

Läs mer

Internbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden

Internbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden Internbudget år 2014 Barn- och grundskolenämnden Dokumentnamn Internbudget år 2014 barn- och grundskolenämnden Dokumentansvarig Förvaltningsekonom Fastställd/Upprättad Nämndsbeslut 2013-10-23, 181 Giltighetstid

Läs mer

Beredskap för förändrade förutsättningar i gymnasieverksamheten. Botkyrka kommun

Beredskap för förändrade förutsättningar i gymnasieverksamheten. Botkyrka kommun Revisionsrapport Beredskap för förändrade förutsättningar i gymnasieverksamheten Botkyrka kommun Henrik Fagerlind Sofia Regnell Marta Rivelis Innehåll 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 2012 2014

KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 2012 2014 KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 212 214 VILHELMINA KOMMUN Miljö och byggnadsnämnden, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 94-14 e-post: miljobyggnadsnamnd@vilhelmina.se

Läs mer

Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. Mars 2015

Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. Mars 2015 Månadsrapport Bildningsförvaltningen Mars 2015 1. Budgetuppföljning och prognos per nämnd Bildningsförvaltningen Sammantagen prognos bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningens prognos vid årets slut

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

Bilaga 1:1. Nämndernas redovisning av prognos och stadsledningskontorets synpunkter

Bilaga 1:1. Nämndernas redovisning av prognos och stadsledningskontorets synpunkter Bilaga 1:1 Nämndernas redovisning av prognos och stadsledningskontorets synpunkter Kommunfullmäktige m.m... 2 Revisorskollegiet... 3 Valnämnden... 3 Stadsdelsnämnderna... 4 Övergripande... 4 Pedagogisk

Läs mer

Uppföljning Maj 2015 Bilaga KS 2015/58/4

Uppföljning Maj 2015 Bilaga KS 2015/58/4 1 Sammandrag beräknad avvikelse Driftbudget Uppföljning Maj Bilaga KS /58/4 Prognosutveckling per månad, Beräknad Årsbudgetavvikelse Nämnd Feb Mars April Maj Aug Sept Okt Nov Årsbudget Prognos Avvikelse

Läs mer

Rutiner för ekonomisk uppföljning vid Stockholms universitet

Rutiner för ekonomisk uppföljning vid Stockholms universitet 1 (7) BESLUT 2013-06-27 Dnr SU 70-1228-12 Handläggare: Serhat Ok Controller Planeringsavdelningen Rutiner för ekonomisk uppföljning vid Stockholms universitet Med anledning av Ernst & Youngs granskning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Sanna Hellblom-Björn Granskning av årsredovisning 2014 Samordningsförbundet Västerås Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Revisionsfråga

Läs mer

Ekonomiuppföljning 2013-04-16 1. Utfallet är per den 31 mars 2013. Prognosarbetet har genomförts mellan den 1-10 april.

Ekonomiuppföljning 2013-04-16 1. Utfallet är per den 31 mars 2013. Prognosarbetet har genomförts mellan den 1-10 april. Ekonomiuppföljning 2013-04-16 1 Utfallet är per den 31 mars 2013. Prognosarbetet har genomförts mellan den 1-10 april. Uppföljning görs på samma nivå som presenterades i nämndbudgeten för 2013, vilket

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Sofia Nylund Linda Yacoub Hanna Holmberg Susanna Collijn Granskning av årsredovisning 2013 Vaxholms stad Mars 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

Årsrapport 2013 Bromma stadsdelsnämnd

Årsrapport 2013 Bromma stadsdelsnämnd Årsrapport 2013 Bromma stadsdelsnämnd Rapport från Stadsrevisionen Nr 8, 2014 Dnr 3.1.2-44/2014 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden

Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden Nämnd Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden Nämndens uppdrag 2015 Gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola Utbildning av vuxna: grundläggande utbildning/gymnasial

Läs mer

Laxå 2020. Ett projekt för hållbar ekonomi och verksamhet. Nulägesbeskrivning och prognos för år 2020

Laxå 2020. Ett projekt för hållbar ekonomi och verksamhet. Nulägesbeskrivning och prognos för år 2020 2020 Ett projekt för hållbar ekonomi och verksamhet Nulägesbeskrivning och prognos för år 2020 1 1950 1953 1956 1959 1962 1965 1968 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

Läs mer

1. Kommunens ekonomi... 4

1. Kommunens ekonomi... 4 Rev 18 1 2 3 4 5 1. Kommunens ekonomi... 4 Lerums kommun har under flera år haft en ansträngd ekonomi med stora underskott inom verksamheterna. Så här kan det självklart inte fortsätta men vad som heller

Läs mer

Målet är delvis uppnått

Målet är delvis uppnått Lärande- och kulturnämndens alla verksamheter visar genom sina resultat på att goda förutsättningar kombinerat med varierad undervisning, lärandeformer och förhållningssätt ger barn, elever och ungdomar

Läs mer

Budget 2015 med plan 2016 2017

Budget 2015 med plan 2016 2017 Budget 2015 med plan 2016 2017 Antagen vid möte 2014-11-24 Vi vill vara realistiska det finns inte förutsättningar att nå ett överskott på 3 % för 2015 Sammanfattning LP, MP och KD säger nej till ett överskott

Läs mer

Uppföljning av Miljöplan 2006

Uppföljning av Miljöplan 2006 Revisionsrapport Uppföljning av Miljöplan 2006 Nyköpings kommun Februari 2009 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Revisionsfrågor och revisionsmetod...3 2 Granskningsresultat...4

Läs mer

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7 Revisionsrapport 10/2009 Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009 Bengt Sebring, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf. Bengt Joehns, 2:e v ordf. Stig Andersson Nils Persson Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

Förstudie ekonomistyrning investeringar Oxelösunds kommun

Förstudie ekonomistyrning investeringar Oxelösunds kommun Linköping 2007-11-21 Kommunens revisorer Förstudie ekonomistyrning investeringar Oxelösunds kommun Inledning och bakgrund Om anläggningstillgångar ska bibehålla sitt värde och funktionalitet krävs omfattande

Läs mer

Vi har genomfört fördjupade granskningar inom ett antal områden.

Vi har genomfört fördjupade granskningar inom ett antal områden. Till kommunfullmäktige 2008 ÅRS REVISIONSBERÄTTELSE Vi har granskat kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamhet samt årsredovisning, sammanställd redovisning och räkenskaper för år 2008 i Vaggeryds

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av faktureringsrutiner

Revisionsrapport: Granskning av faktureringsrutiner Revisorerna Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG granskning av faktureringsrutinerna vid tekniska avdelningen, se bifogad rapport. Vi önskar

Läs mer

Budgetprocess för investeringar uppföljande granskning. Skellefteå kommun

Budgetprocess för investeringar uppföljande granskning. Skellefteå kommun www.pwc.se Revisionsrapport Budgetprocess för investeringar uppföljande granskning Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisionskonsult Mars 2016 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3

Läs mer

Kvartalsrapport 3 med prognos. September 2012. Barn- och utbildningsnämnd

Kvartalsrapport 3 med prognos. September 2012. Barn- och utbildningsnämnd Kvartalsrapport 3 med prognos. September 2012 Barn- och utbildningsnämnd Innehållsförteckning 1 Verksamheten till och med september... 3 2 Det ekonomiska utfallet till och med september... 3 2.1 Åtgärder

Läs mer