Granskning av budgetuppföljning, prognos utfall
|
|
- Jörgen Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport* Granskning av budgetuppföljning, prognos utfall Täby kommun September 2007 Peter Sundström *connectedthinking
2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Granskning av budgetuppföljning, prognos utfall Bedömning
3 1 Sammanfattning På uppdrag av Täby kommuns förtroendevalda revisorer har Komrev, inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers, genomfört en granskning av budget- och prognossäkerhet i Täby kommun. Undersökta revisionsfrågor är: Vilka gemensamma utgångspunkter gäller för prognosarbetet? I vilken utsträckning följer verksamheten de centrala anvisningarna? I vilken utsträckning vidtas åtgärder med anledning av prognoserna? I vilket skede ges fullmäktige information om avvikelser mellan prognos och utfall? Hur dokumenteras och används erfarenheter utifrån tidigare gjorda avvikelser mellan prognos och utfall? Det sker fyra ordinarie avstämningar mellan budget och prognos per år. Dessa fyra är: Budgetuppföljning i mars som redovisas i maj. Delårsrapport i juni som redovisas i september. Budgetuppföljning i september som redovisas i november. Bokslut den sista december som redovisas för KS i februari följande år. Alla fyra avstämningar skickas till och redovisas för KF. Komrevs bedömning är att granskade nämnder följer de centrala anvisningarna. De dokument Komrev granskat har en enhetlig struktur och undersökta nämnder visar prov på återrapporteringsdokument där de följer såväl ekonomistyrregler som de centrala anvisningarna. Av de nämnder vi granskat är det i princip endast gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden som haft en större avvikelse på senare år eftersom den mer än fördubblats från 4,6 procent 2005 till 9,7 procent Med andra ord verkar det inte finnas en tydlig trend som pekar mot att avvikelserna ökar. Däremot finns andra förhållanden som vi upptäckt under vår granskning som försvårar vår bedömning. Till exempel saknas det mål för hur stor avvikelsen får vara, såväl mellan budget och utfall som mellan prognos och utfall. Detta faktum gör det svårt för oss, och även för KS och nämnderna får vi förmoda, att bedöma vad som är en allvarlig avvikelse och vad som inte är det. 2
4 Att döma av granskningen och enligt ekonomstyrningsreglerna kan vi konstatera att det verkar allvarligare att redovisa ett underskott i sin verksamhet än ett överskott. Fullmäktige ges information om avvikelser vid ordinarie avstämningar enligt den av kommunen använda ekonomiska årscykeln. Vår bedömning är att det fungerar tillfredsställande. Slutligen är det också Komrevs bedömning att dokumentering sker och erfarenhetslärdomar dras utifrån tidigare gjorda avvikelser mellan prognos och utfall. Bland annat revideras prognosverktygen allt efter som och olika nyckeltal för t ex befolkningsprognos och nyttjandegrad redovisas årligen i årsredovisning och vid uppföljningar. Våra rekommendationer: Om avvikelserna ska uppfattas som något nämnderna ska undvika bör kommunens ekonomistyrningsregler skrivas om och anpassas till de ambitionerna. Om kommunen väljer att anpassa ekonomistyrningsreglerna i syfte att avvikelser ska undvikas bör en målnivå för acceptabel avvikelse mellan budget, prognos och bokslut införlivas i kommunens ekonomistyrregler. Posten för oförutsedda utgifter skulle kunna utgöra denna målnivå. KS rekommenderas att följa upp utvecklingen av prognosarbetet, i synnerhet avseende den grupp elever som väljer andra skolor än Täby kommuns egna. 3
5 2 Inledning 2.1 Bakgrund På uppdrag av Täby kommuns förtroendevalda revisorer har Komrev, inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers, genomfört en granskning av budget- och prognossäkerhet i Täby kommun. Prognoser utgör ett underlag för uppföljning av verksamhetens ekonomi och underlag för åtgärder i avsikt att nå en ekonomisk balans. Värdet av prognosinstrumentet är direkt relaterat till prognosens avspegling av den faktiska ekonomiska utvecklingen. De förtroendevalda revisorerna i Täby kommun har under ett flertal år noterat stora avvikelser mellan prognos och utfall inom flera verksamheter. Mot bakgrund av detta har revisionen beslutat granska prognosarbetet i kommunen. 2.2 Revisionsfråga Revisionsfrågor: Vilka gemensamma utgångspunkter gäller för prognosarbetet? I vilken utsträckning följer verksamheten de centrala anvisningarna? I vilken utsträckning vidtas åtgärder med anledning av prognoserna? I vilket skede ges fullmäktige information om avvikelser mellan prognos och utfall? Hur dokumenteras och används erfarenheter utifrån tidigare gjorda avvikelser mellan prognos och utfall? Noteras bör att även avvikelse mellan budget och utfall beaktas i denna granskning. 2.3 Metod och avgränsning Granskningsmetoden som tillämpas bygger på intervjuer med utvalda nyckelpersoner på ekonomiavdelningen och från olika verksamhetsområden. Relevanta styrdokument har studerats. Granskningen avgränsas till kommunens beställarsida. Granskningen har framför allt siktat in sig på de nämnder som avvikit mest i senaste bokslut eller under senaste tid. De nämnder som granskats är barn- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden. Orsaker till att dessa nämnder valts är att de två förstnämnda avvikit mest under senare tid. De två förstnämnda är också volymfinansierade, dvs de finansieras efter principen om hur många barn som skolorna antar, medan kultur- och fritidsnämnden är anslagsfinansierad. Denna nämnd utgör därför främst jämförelsematerial i denna granskning. 4
6 3 Granskning av budgetuppföljning, prognos utfall 3.1 Iakttagelser Under detta avsnitt redogör vi för vad som framkommit vid intervjuerna med förvaltningen samt åskådliggör de senaste årens avvikelser mellan budget och bokslut respektive prognos och bokslut. Övergripande ekonomiförvaltningsnivå Det sker fyra ordinarie avstämningar mellan budget och prognos per år. Dessa fyra är: Budgetuppföljning i mars som redovisas i maj. Delårsrapport i juni som redovisas i september (gäller fr o m genomfördes delårsrapport per augusti) Budgetuppföljning i september som redovisas i november. Bokslut den sista december som redovisas för KS i februari följande år. Alla fyra avstämningar skickas till och redovisas för KF. Vilka gemensamma utgångspunkter gäller för prognosarbetet? Varje nämnd har en ekonom som följer de gemensamma skriftliga anvisningarna. Det finns två sorters anvisningar, de mer övergripande som chefsekonomen ansvarar för och de mer tekniska som redovisningschefen ansvarar för. I vilken utsträckning följer verksamheten de centrala anvisningarna? I stort sett följer man de centrala anvisningarna anser chefsekonomen. Dock finns det en tendens att nämndernas dokument blir mer omfattande än vad ekonomiavdelningen behöver. Det finns med andra ord ett förbättringsarbete avseende att målgruppsanpassa informationen. Dessutom behöver kopplingen mellan nämndernas information och deras verksamhetsplaner förstärkas. I vilken utsträckning vidtas åtgärder med anledning av prognoserna? Åtgärder vidtas, t ex justeras befolkningsantaganden för t ex förskoleplatser om tidigare prognoser visat sig avvika i för stor utsträckning. På senare år har gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) gått från ett mindre överskott till ett stort överskott, barn- och grundskolenämnden (BGN) har gått från ett 5
7 större överskott till ett mindre underskott och KS har gått från ett mindre överskott till ett större. Kultur- och fritidsnämnden (KuF) har t ex i förhållande till tidigare år gått med ett större underskott Enligt kommunens budgeterings- och uppföljningsregler ska de ta med sig sitt underskott till nästa verksamhetsår. Enligt samma regler har nämnden två år på sig att balansera sitt underskott. Reglerna motiveras bland annat med att nämnden kanske behöver en längre planeringshorisont eftersom nämndens verksamhet kan behöva rationaliseras. För de verksamheter som av fullmäktige budgeteras i förhållande till en fastställd volym ansvarar inte nämnden för uppkomna avvikelser. Positiv ekonomisk avvikelse på grund av minskad volym får inte tas i anspråk utan ska redovisas som positiv avvikelse i bokslutet och negativ avvikelse på grund av ökad volym behöver inte finansieras i kommande budget. Detta gäller både för nämnder och för resultatenheter. I övrigt gäller att negativa resultat alltid ombudgeteras och positiva resultat under förutsättning att beslutad verksamhet genomförts. Resultatenhet som har en positiv avvikelse behåller 2/3 av avvikelsen till nästa års budget och 1/3 disponeras av nämnden i kommande budget. Detta gäller enbart på under året tillkommande positiva avvikelser. Ekonomistyrningsreglerna är politiskt förankrade (KS , tillägg KS ). En annan nämnd som haft stora avvikelser på senare tid är GVN, vilket förutom prognosavvikelse i volymantagande bland annat beror på att den inte flaggat i rimlig tid för att ett fördelat centralt anslag ej kommer att förbrukas under året. Detta leder till att GVN får ett stort överskott. Svängningarna tidigare år har framförallt berott på anslag för oförutsett och ofördelade medel som ej har ianspråktagits samt osäkra volymprognoser framförallt inom utbildningsområdet. 1 Volymavstämningar inom barn- och grundskolenämndens samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens område är stora osäkerhetsfaktorer. Säkrare prognoser inom dessa områden kan göras tidigast i september när elevsiffrorna för höstterminen är föreligger. En arbetsgrupp kommer att tillsättas inom kommunledningskontoret för att göra en översyn av rutinerna för arbetet med prognosavstämningar. 2 1 s.2, Uppföljning per mars 2007 för Täby kommun, promemoria s.5, Uppföljning per mars 2007 för Täby kommun, promemoria
8 En tredje nämnd som uppvisat ekonomiska avvikelser är stadsbyggnadsnämnden där budgeten för snöröjningen gått med underskott vilket lett till budgetjusteringar inför kommande verksamhetsår. Både GVN och BGN har ett centralt anslag (reservanslag) för särskilda projekt eller senare fördelning samt KS har ett anslag för oförutsedda utgifter. Socialnämnden har tagit av sina ombudgeterade medel och lagt dem direkt under socialchefen vilket kan liknas vid ett konto för oförutsedda utgifter. Kommunen har inga mål om hur stor avvikelsen får vara, varken mellan budget och utfall eller mellan prognos och utfall. I vilket skede ges fullmäktige information om avvikelser mellan prognos och utfall? Vid ordinarie avstämningar. Hur dokumenteras och används erfarenheter utifrån tidigare gjorda avvikelser mellan prognos och utfall? Se svar på fråga 3: I vilken utsträckning vidtas åtgärder med anledning av prognoserna? Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) Nedan följer en redovisning av de senaste årens budget, utfall och avvikelse för GVN Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Utfall Budget Avvikelse Utfall totalt tkr % 2005 Intäkter ,1 % Kostnader ,6 % Nettokostnader ,7 % Kommentar till 2006 års resultat: Totalt sett redovisar nämnden ett positivt resultat med drygt 22 mnkr. Den positiva avvikelsen beror huvudsakligen på att budgeten för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, särvux och vuxenutbildningen var beräknad på fler elever än vad som blev fallet. 7
9 2005 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Utfall Budget Avvikelse Utfall totalt tkr % 2004 Intäkter ,1 % Kostnader ,3 % Nettokostnader ,6 % Kommentar till 2005 års resultat: Totalt sett har nämnden ett positivt resultat med drygt 9,8 mnkr. Den positiva avvikelsen beror huvudsakligen på att budgeten för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, särvux och vuxenutbildningen var beräknad på fler elever än vad som blev fallet Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Utfall Budget Avvikelse Utfall totalt tkr % 2003 Intäkter ,6 % Kostnader ,1 % Nettokostnader ,7 % 121 Kommentar till 2004 års resultat: Totalt sett har nämnden ett positivt resultat med drygt 7,5 mnkr. Den positiva avvikelsen beror huvudsakligen på att budgeten för gymnasieskolan och vuxenutbildningen var beräknad på fler elever än vad som blev fallet. Oförutsedda kostnader och en för låg debitering till andra kommuner ger särgymnasiet en negativ avvikelse. Vilka gemensamma utgångspunkter gäller för prognosarbetet? Nämnden följer den ekonomiska årsrapporteringscykel som övriga nämnder gör. Dessutom tillkommer månadsredovisningar. Ekonomen lägger tonvikt på olika områden lite beroende på vad politikerna efterfrågar, som t ex intagningssiffror och det högskoleprojekt som kommunen varit involverad under senare tid. Sammanfattningsvis finns det en tydlig 8
10 struktur för återrapportering, fokus från ekonomens sida är att försöka återrapportera mer i löpande text än med siffror. I vilken utsträckning följer verksamheten de centrala anvisningarna? De centrala anvisningarna följs. I vilken utsträckning vidtas åtgärder med anledning av prognoserna? GVN har haft överskott de senaste åren varav ett, i förhållande till tidigare år, större det senaste året, ca 22 mnkr av en budget på ca 228 mnkr, dvs nästan 10 procent i överskott. Avvikelsen fördelas på verksamheterna enligt följande: Gymnasieskolan + 13 mnkr Gymansiesärskolan och särvux + 3 mnkr Vuxenutbildningen + 6,2 mnkr Gymnasieskolan För prognostisering av antalet gymnasieelever utgår planeringsavdelningen ifrån en befolkningsprognos som tas fram med vedertagen metodik och för målgruppen år. Dessutom lägger den till en grupp ungdomar eftersom vissa sexåringar börjat skolan tidigare (vilket gör att de börjar gymnasiet ett år tidigare) samtidigt som fler går det individuella programmet (IV) vilket innebär att de går ytterligare ett läsår på gymnasiet. En tredjedel av prognosavvikelsen beror på för högt budgeterat elevtal, drygt 80 elever (motsvarande drygt 7,3 mnkr). Ca hälften av dessa beror på en avvikelse i befolkningsprognosen. Den andra hälften beror på en avvikelse i gruppen ytterligare elever som man räknar med ska börja gymnasiet tidigare eller ta längre tid på sig (sexåringarna och IVeleverna). Antalet och kostnaden för gymnasieelever som går i fristående eller annan kommuns gymnasieskola är enligt uppgift svårt att prognostisera. Kostnaden styrs helt av elevens val av skola och program och ett antal skolor fakturerar sent. Den genomsnittliga kostnaden per elev hade i budgeten beräknats något för högt, vilket också är en förklaring till avvikelsen. Resultatenheterna Tibble och Åva hade en positiv avvikelse på ca 2 miljoner kronor som ombudgeterades till år Gymnasiesärskolan och särvux Gymnasiesärskolans och särvux överskott beror på färre elever än beräknat i andra skolor och ett ej fördelat centralt anslag. 9
11 Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen svarar för drygt 4 mnkr av avvikelsen, som beror på lägre efterfrågan samtidigt som statsbidraget (intäkter) blev högre än budgeterat. Kostnaderna för vuxenutbildningen är svår att beräkna eftersom den t ex är avhängig utvecklingen på arbetsmarknaden. Två miljoner av avvikelsen beror på högskoleprojektet som är ett treårigt projekt som fick en projektbudget år 1 att disponera över 3 år. Överskottet har därför ombudgeterats till år Enligt uppgift finns det tre förbättringsområden för att göra bättre och säkrare prognoser. Två av dessa har man kommit tillrätta med enligt uppgift. En tidigare sårbar resultatenhet har fått stöd i syfte att förbättra prognossäkerheten. Det andra är att utveckla prognostiseringsmetoderna av elever som väljer andra skolor, dvs hur många som väljer andra skolor och att uppskatta hur dessa skolor ersätts. Enligt uppgift ska detta förbättringsarbete få effekt på 2007 års prognoser inför kommande budgetår Det tredje, och det som återstår att komma till rätta med, är prognostiseringen av volymen vuxenutbildning som är svår att förutse eftersom den är beroende av arbetsmarknadens utveckling. I vilket skede ges fullmäktige information om avvikelser mellan prognos och utfall? Vid ordinarie avstämningar. Hur dokumenteras och används erfarenheter utifrån tidigare gjorda avvikelser mellan prognos och utfall? 2006 års överskott bedöms vara en engångshändelse och inte en trend. Av överskottet på 22,2 mnkr ombudgeterades 4,8 mnkr, dvs. det som kunde motiveras utifrån gällande ekonomistyrningsregler. Enligt samma ekonomistyrningsregler får nämnderna ta med sig över- och underskott mellan verksamhetsåren. Detta får enligt uppgift som effekt att överskottet inte tas så allvarligt i praktiken. Barn- och grundskolenämnden (BGN) Barn- och grundskolenämnden ansvarar för driften av den kommunala skolan (förskoleklassen, grundskolan och den obligatoriska särskolan), den kommunala skolbarnsomsorgen, en kommunal förskola och de öppna förskolorna. Nämnden ger bidrag till täbyelever i fristående skolor med förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola och skolbarnsomsorg samt till täbybarn i enskilda förskolor och familjedaghem I Täby drivs 99 procent av förskolor och familjedaghem i enskild regi. Av eleverna i grundskolorna går 70 procent i Täby kommunala skolor, 27 procent i fristående skolor och 3 procent i annan kommun. 10
12 Budgetens uppbyggnad: 88 procent är pengstyrd verksamhet, 0,4 procent är anslag till öppen förskola, 9 procent är anslag till barn i behov av särskilt stöd, 2,2 procent är anslag till centrala medel och 0,4 procent en reserv. Vid prognostisering tas hänsyn till utfall (ekonomi, volymer), senast tillgänglig befolkningsprognos, bedömning av volymer och verksamheten resterande del av året. Resultatenheterna i kommunen lämnar in uppföljning för sina respektive verksamheter. Budget- och prognosavvikelse i BGN:s verksamhet kan bero på: Ändrad befolkningsstruktur i förhållande till befolkningsprognos Annan nyttjandegrad än budgeterat Ändrade förutsättningar i verksamheten Skolverksamheten är uppdelad i läsår. Planering sker årsvis. Befolkningsprognosen beskriver prognostiserat antal invånare i olika åldrar. Kommunen använder sig av en externt köpt programvara. I den finns vissa förutsättningar inlagda som baseras på statistik från SCB. Utöver det lägger kommunen in egna förutsättningar. Nedan följer en redovisning av de senaste årens budget, utfall och avvikelse för BGN Barn- och grundskolenämnden totalt Utfall Budget Avvikelse Utfall tkr % 2005 Intäkter % Kostnader % Nettokostnader % Kommentar till 2006 års resultat: Totalt sett redovisar nämnden ett negativt resultat med 2,5 mnkr. Fler barn inom förskola och grundskola innebär att det justerade resultatet för nämnden visar en negativ avvikelse. Medan det volymjusterade resultatet visar på en positiv avvikelse om 6,6 mnkr. Enligt uppgift är det framför allt verksamhetsvolymer motsvarande ca 150 förskoleplatser som bidragit till underskottet. 11
13 2005 Barn- och grundskolenämnden totalt Utfall Budget Avvikelse Utfall tkr % 2004 Intäkter % Kostnader % Nettokostnader % Kommentar till 2005 års resultat: Totalt sett har nämnden ett positivt resultat med 5,5 mnkr. Färre barn inom skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola innebär att det justerade resultatet för nämnden visar en positiv avvikelse Barn- och grundskolenämnden totalt Utfall Budget Avvikelse Utfall tkr % 2003 Intäkter % Kostnader % Nettokostnader % Kommentar till 2004 års resultat: Totalt sett har nämnden ett positivt resultat med 6,2 mnkr. Färre barn inom skolbarnsomsorg och förskoleklass innebär att det justerade resultatet för nämnden visar en positiv avvikelse. Vilka gemensamma utgångspunkter gäller för prognosarbetet? Det finns centrala anvisningar, anvisningarna är desamma för alla och nämnden följer dem. I vilken utsträckning följer verksamheten de centrala anvisningarna? Se föregående fråga. 12
14 I vilken utsträckning vidtas åtgärder med anledning av prognoserna? Som framgår av redovisningarna ovan har nettokostnadsavvikelsen hållit sig inom 1 procent de senaste åren. Dock är det större avvikelser när BGN:s verksamhet bryts ner på sina respektive verksamhetsområden. Det beror på faktorer som redovisats ovan. Prognoserna för volymer bygger på befolkningsprognosen och faktiskt utfall respektive månad. Under 2006 togs ca 150 fler förskoleplatser i anspråk än planerat/budgeterat. Avvikelsen redovisades i början av året och nämnden äskade tilläggsanslag för åtgärder för att minska barnomsorgskön. Kommunstyrelsen fattade beslut om tilläggsanslag (7,4 mnkr) i samband med delårsrapporten per augusti BGN justerar volymer till varje ny verksamhetsplan. Under innevarande år har BGN enligt uppgift ett centralt anslag för oförutsedda utgifter (3 mnkr) som en reserv om något oförutsett inträffar eller för finansiering av särskilda projekt. I vilket skede ges fullmäktige information om avvikelser mellan prognos och utfall? Vid ordinarie avstämningar inklusive månadsuppföljning. Hur dokumenteras och används erfarenheter utifrån tidigare gjorda avvikelser mellan prognos och utfall? Genom årsredovisningen och uppföljningar. Det finns olika nyckeltal där t ex befolkningsprognos och nyttjandegrad redovisas årligen. Per mars -06 redovisades ett resultat på -9,9 mnkr och resultatet blev 2,5 mnkr, en skillnad på 7,4 mnkr. I denna avvikelse ingår vissa centrala anslag. Den differensen upplevs inte så stor för resultatet totalt sett. Dock bör man alltid utveckla prognoserna och se vilka nya möjligheter som finns för att göra bättre prognoser. Kommunen har varit i kontakt med en konsult som ska ge information om metoder och nya verktyg på marknaden. Kultur- och fritidsnämnden (KuF) Nedan följer en redovisning av de senaste årens budget, utfall och avvikelse för KuF Kultur- och fritidsnämnden totalt Utfall Budget Avvikelse Utfall Tkr %
15 Intäkter % Kostnader ,1% Nettokostnader ,8% varav lokalkostnader ,7% Kommentar till 2006 års resultat: Totalt sett har nämnden ett negativt resultat med ca 1,5 mnkr. Resultatet hänförs till följande: Negativt resultat i samband med investeringsprojekt -653 tkr Omställningskostnader för överföring av verksamhet och anläggningar ca tkr Negativt resultat inom Ung Kultur och Ung fritid -258 tkr Positivt resultat inom övriga enheter +635 tkr Enligt ekonomistyrningsreglerna gäller att positiva avvikelser fördelas inom verksamhetsområdet med 2/3 till resultatenheten och 1/3 går till VO-chefen. Negativa avvikelser belastar resultatenheten kommande år. Med andra ord ska hela underskottet överföras till detta verksamhetsår Kultur- och fritidsnämnden totalt Utfall Budget Avvikelse Utfall tkr % 2004 Intäkter ,1 % Kostnader ,5 % Nettokostnader ,7 % varav lokalkostnader ,3 % Kommentar till 2005 års resultat: Totalt sett har nämnden ett negativt resultat med ca 600 tkr. Nämnden har genomfört ett besparingsprogram över två år och avvikel- 14
16 sen hänförs till att nämnden haft lokalkostnader, 700 tkr, för tillfälliga omklädningspaviljonger. Detta har inneburit dubbla lokalkostnader Kultur- och fritidsnämnden totalt Utfall Budget Avvikelse Utfall tkr % 2003 Intäkter ,1% Kostnader ,4% Nettokostnader ,0% varav lokalkostnader ,2% Kommentar till 2004 års resultat: Totalt sett har nämnden ett positivt resultat med drygt 2,6 mnkr. De större positiva avvikelserna hänförs till föreningsbidragen, planoch lokalbokningen och fritidsklubbarna. Ca 1400 tkr hänförs till överskottet från 2003, som inte har förbrukats. Vilka gemensamma utgångspunkter gäller för prognosarbetet? KuF får anvisningar centralt från chefsekonomen, de omformuleras och utvecklas för KuF:s verksamheter. I vilken utsträckning följer verksamheten de centrala anvisningarna? KuF följer anvisningarna enligt de riktlinjer som finns. I vilken utsträckning vidtas åtgärder med anledning av prognoserna? Som framgår av redovisningarna ovan av de senaste årens budget, utfall och avvikelse för KuF har nettokostnadsavvikelsen pendlat mellan mindre än en till plus tre procent. Enligt uppgift är det dock när större underskott uppkommit som nu senast under 2006 som det tagits mer allvarligt. Under 2006 hade KuF en avvikelse om ca 1,8 procent, motsvarande ett underskott om ca 1,5 mnkr. Enligt uppgift blir detta problematiskt för de enskilda verksamheterna eftersom de får ta med sig under/överskott till nästa år. Med andra ord blir de tvungna att åtgärda 15
17 sitt underskott detta verksamhetsår. Orsaken till underskottet var försenade investeringar, kapitalkostnader, inkörningsproblem med passagesystem till t ex idrottshallar, mm. Underskottet har lett till ett åtgärdsprogram med bland annat personaleffektiviseringar och frivilliga personalneddragningar. 0,5 mnkr har sparats på medieverksamheten på kommunens bibliotek och 350 mnkr på gårdsverksamhetens personal. I vilket skede ges fullmäktige information om avvikelser mellan prognos och utfall? Informationen ges enligt den struktur som kommunen följer, med kvartalsuppföljningar, årsredovisning etc, dvs enligt den ekonomiska årscykel som kommunen tillämpar. Hur dokumenteras och används erfarenheter utifrån tidigare gjorda avvikelser mellan prognos och utfall? Anslagsfinansierade verksamhet granskas genom att ekonomen detaljgranskar enskilda konton. Enligt uppgift är verksamheterna noggranna med sina resurser eftersom de får ta med dem över åren, dvs vill de göra en studieresa ett år kanske de måste göra ett överskott föregående år som sedan kan användas året därpå. Avvikelser mellan budget och bokslut Nedan anges de senaste årens avvikelse mellan nämnders/styrelsers budget och bokslut Utfall Budget Avvikelse Nämnd/styrelse Netto Netto Netto i % Kommunstyrelsen ,1% Barn- och grundskolenämnden ,3% Socialnämnden ,3% Gymnasie- vuxenutbildningsnämnden ,7% 3 s.28, Årsredovisning 2006, Täby kommun, April
18 Kultur- och fritidsnämnden ,8% Miljö- och byggnämnden ,4% varav -Skattefinansierad verksamhet ,6% -Taxefinansierad verksamhet Summa nämnder inkl stödfunktioner ,4% Utfall Budget Avvikelse Nämnd/styrelse Netto Netto Netto i % Kommunstyrelsen ,0% Barn- och grundskolenämnden ,6% Socialnämnden ,4% Gymnasie- vuxenutbildningsnämnden ,6% Kultur- och fritidsnämnden ,7% Miljö- och byggnämnden ,3% varav -Skattefinansierad verksamhet ,6% -Taxefinansierad verksamhet s.73, Årsredovisning 2005, Täby kommun, April
19 Summa nämnder inkl stödfunktioner ,9% Utfall Budget Avvikelse Nämnd/styrelse (tkr) Netto Netto Netto i % Kommunstyrelsen ,9% Barn- och grundskolenämnden ,7% Socialnämnden ,0% Gymnasie- vuxenutbildningsnämnden ,7% Kultur- och fritidsnämnden ,0% Miljö- och byggnämnden ,4% varav -Skattefinansierad verksamhet ,9% -Taxefinansierad verksamhet Summa nämnder inkl stödfunktioner ,6% 5 s.61, Årsredovisning 2004, Täby kommun, Mars
20 4 Bedömning Vilka gemensamma utgångspunkter gäller för prognosarbetet? Det sker fyra ordinarie avstämningar mellan budget och prognos per år. Dessa fyra är: Budgetuppföljning i mars som redovisas i maj. Delårsrapport i juni som redovisas i september. Budgetuppföljning i september som redovisas i november. Bokslut den sista december som redovisas för KS i januari följande år. Alla fyra avstämningar skickas till och redovisas för KF. Det finns två sorters anvisningar, de mer övergripande som chefsekonomen ansvarar för, Budgeterings- och uppföljningsregler, och de mer tekniska som redovisningschefen ansvarar för. I vilken utsträckning följer verksamheten de centrala anvisningarna? Vår bedömning är att granskade nämnder följer de centrala anvisningarna. De dokument Komrev granskat har en enhetlig struktur och undersökta nämnder visade prov på återrapporteringsdokument där de följde såväl ekonomistyrreglerna som de centrala anvisningarna. I vilken utsträckning vidtas åtgärder med anledning av prognoserna? Vår bedömning är att åtgärder vidtas där så är befogat. Dessutom bör man komma ihåg att av de nämnder vi granskat är det i princip endast gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden som haft en större avvikelse på senare år eftersom den mer än fördubblats från 4,6 procent 2005 till 9,7 procent Med andra ord verkar det inte finnas en tydlig trend som pekar mot att avvikelserna ökar. Däremot finns andra förhållanden som vi upptäckt under vår granskning som försvårar vår bedömning. För det första saknas det mål för hur stor avvikelsen får vara, såväl mellan budget och utfall som mellan prognos och utfall. Detta faktum gör det svårt för oss, och även för KS och nämnderna får vi förmoda, att bedöma vad som är en allvarlig avvikelse och vad som inte är det. Förvisso skulle man kunna tolka den post för oförutsedda utgifter som vissa nämnder tillämpar som en målnivå för acceptabel avvikelse eftersom dess syfte, att döma av intervjuerna, är att hantera eventuella avvikelser under året. Men då bör det vara uttalat och det är det inte. Risken är också att avvikelserna skulle kunna vara än större om nämnderna inte hade haft denna budgettekniska post. Dessutom används posten som utjämningsbuffert mellan nämnderna och verksamhetsåren. 19
21 För det andra, om nämnden som ekonomistyrningsreglerna anger, ska ta med sig sina underskott och i vissa fall sina överskott, dvs sina avvikelser mellan åren, kan man fråga sig vilka incitament nämnden har att stävja avvikelserna eftersom de bara följer ekonomistyrningsreglerna. Efter sakgranskning hävdar förvaltningen att detta incitament råder för underskott eftersom nämnden har två år på sig att balansera sitt underskott vilket i och för sig stämmer, dock ger det inte ett uttryckt incitament till att stävja avvikelser inom samma verksamhetsår. (Reglerna kring hanteringen av underskott motiveras bland annat med att nämnden kanske behöver en längre planeringshorisont eftersom nämndens verksamhet kan behöva rationaliseras.) Att döma av granskningen och enligt ekonomstyrningsreglerna kan vi konstatera att det verkar allvarligare att redovisa ett underskott i sin verksamhet än ett överskott. I vilket skede ges fullmäktige information om avvikelser mellan prognos och utfall? Vid ordinarie avstämningar enligt den av kommunen använda ekonomiska årscykeln. Vår bedömning är att det fungerar tillfredsställande. Hur dokumenteras och används erfarenheter utifrån tidigare gjorda avvikelser mellan prognos och utfall? Vår bedömning är att dokumenteringen och erfarenhetslärdomar tas tillvara. Bland annat revideras prognosverktygen allt efter som och olika nyckeltal för t ex befolkningsprognos och nyttjandegrad redovisas årligen i årsredovisning och vid uppföljningar. Enligt en av de intervjuade har kommunen varit i kontakt med en konsult som ska ge information om nya prognosmetoder och verktyg på marknaden. Slutligen bör man komma ihåg att prognostisering av vissa nämnders resultat försvåras av den valfrihetsstrategi kommunen tillämpar inom vissa områden. Det är inte alltid enkelt att förutse hur människor kommer att välja t ex skola eller barnomsorg. Våra rekommendationer: Om avvikelserna ska uppfattas som något nämnderna ska undvika bör kommunens ekonomistyrningsregler skrivas om och anpassas till de ambitionerna. Om kommunen väljer att anpassa ekonomistyrningsreglerna i syfte att avvikelser ska undvikas bör en målnivå för acceptabel avvikelse mellan budget, prognos och bokslut införlivas i kommunens ekonomistyrregler. Posten för oförutsedda utgifter skulle kunna utgöra denna målnivå. 20
22 KS rekommenderas att följa upp utvecklingen av prognosarbetet, i synnerhet avseende den grupp elever som väljer andra skolor än Täby kommuns egna. 21
Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en ekonomi i balans
s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område. Revisionen
Läs merJönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009
Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning
Läs merTertialrapport nämnd april 2015. Utbildningsnämnd
Tertialrapport nämnd april 2015 Utbildningsnämnd 1 Sammanfattning 1.1 Verksamhet Utbildningsnämndens ansvarsområden är pedagogisk omsorg, förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, Gymnasieskola,
Läs merGranskning av styrning och uppföljning av nämndernas verksamhetsmål Årsredovisning 2007
Revisionsrapport* Granskning av styrning och uppföljning av nämndernas verksamhetsmål Årsredovisning 2007 Täby kommun Mars 2008 Johan Karlander *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...2
Läs merDelårsrapport tertial 1 2014
Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...
Läs merSocialnämnden. Granskning av verksamhetsberättelse Halmstads kommun. Revisionsrapport. www.pwc.se
www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Andersson Revisionskonsult Carl-Magnus Stenson Cert. kommunal revisor Socialnämnden Granskning av verksamhetsberättelse Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merFörslag till mer flexibla budgetperioder
Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra
Läs merGranskning av socialnämndens verksamhet
Revisionsrapport* Granskning av socialnämndens verksamhet Vaggeryds kommun Oktober 2008 Torbjörn Bengtsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund och revisionsfrågor...1 1.2
Läs merRevisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008
Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköping kommun Granskning av årsredovisning 2008 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3
Läs merUtfallsprognos per 31 mars 2015
Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Tjänsteskrivelse -04-23 1(6) Henrik Nilsson 046 35 55 21 henrik.nilsson3@lund.se Kommunstyrelsen Utfallsprognos per 31 mars 1 Sammanfattning Årets första utfallsprognos
Läs merMånadsrapport. Socialförvaltningen Juli 2015
Månadsrapport Socialförvaltningen Juli 2015 Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd... 3 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt...
Läs merGranskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport Åsa Bejvall Cecilia Fehling Granskning av delårsrapport 2013 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Läs merGranskning av årsredovisning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun
Granskning av årsredovisning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2012 Inger Andersson Kerstin Sikander Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Metod...
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2
Läs merElevers övergångar från grundskola till gymnasium
Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund
Läs mergod ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.
2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att
Läs merMånadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11
Månadsrapport Socialnämnden 2013-12-11 Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd... 3 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt... 5
Läs merRevisionsrapport Skurups kommun Building a better working world
Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2014 Skurups kommun Granskning av årsredovisning 2013 EY Building a better working world Innehåll 1. Inledning 2 2. Resultatutfall mot budget
Läs merGranskning av årsredovisning 2012
www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lisbet Östberg Maj-Britt Åkerström 15 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Krokoms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...
Läs merVästernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13
Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för
Läs merDNR 2010/BUN 0219-10. Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011
DNR 2010/BUN 0219-10 Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011 2 (11) Budgetramar 2011 Kommunfullmäktige fastställer genom politiska prioriteringar de ekonomiska ramarna för kommunens
Läs merArbetslöshetskassan Alfas ekonomi
2014:19 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/61 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av
Läs merDelårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31
Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte
Läs merGranskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland
www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.
Läs merGertrud Jernberg-Zernig
Familje- och utbildningsnämnden 2012-03-27 Plats och tid Familje- och utbildningsförvaltningen, klockan 13:00-15:00 Beslutande Bengt Norrlén (S) ordförande Åsa Engberg (S) vice ordförande Lars-Ove Norling
Läs merHällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Läs merGranskning av årsredovisning 2012
www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram, Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2
Läs mer5. Stimulanspaket för elever och pedagoger i grundskolan
Förslag till beslut Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 21-5-2 Ärende Beteckning 1. Informations- och frågestund BUN/21:4 Eftersom det saknades sidor i revisionsrapporten Skydd mot mutor och
Läs merREVISORERNA. Bilaga till revisionsberättelse
REVISORERNA Redogörelse för revisionen år 2004 Innehåll Sid. 1. Redogörelse för revisionen år 2004 1 1.1 Inledning 1 1.2 Granskningsinriktning 1 2. Årlig verksamhetsgranskning 1 2.1 Ekonomistyrning och
Läs merRevisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga
Läs merDelårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31
Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte
Läs merTjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014
SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets
Läs merRiktlinjer för investeringar
Ärendenummer KS2014/405 Riktlinjer för investeringar Antagen av Kommunfullmäktige den 21 oktober 2014, 127 2014-11-10 2 (13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte...
Läs merGranskning av bokslut och årsredovisning
Revisionsrapport* Granskning av bokslut och årsredovisning 2007 Motala kommun April 2008 Karin Jäderbrink Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3
Läs merBudgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016
Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Fastställd av kommunstyrelsen 2013-09-24 96 Inledning Idag har Lycksele kommun för stor kostym i förhållande till vårt ekonomiska utrymme. Nu
Läs merStyrprinciper. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29
Styrprinciper Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29 Datum: 2012-02-09 Dnr: Sida: 2 (10) Styrprinciper för verksamheten inom Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 118/07
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4
Läs merDnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012
Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens
Läs merMånadsuppföljning per den 30 september 2013
16 oktober 2013 KS-2013/254.182 1 (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens
Läs merGranskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår
Läs merMånadsuppföljning per den 30 april 2014
20 maj 2014 KS-2014/284.182 1 (9) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens
Läs merTertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042
Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...
Läs merSÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012
SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde
Läs merRevisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten.
Revisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten. Östersunds Kommun 16 Maj 2013 Marianne Harr certifierad kommunal revisor Veronica Blank revisor Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning...
Läs merRevisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall
Läs merInsatser till barn i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...
Läs merXenter, Utbildningsvägen 3, Tumba. 2 Svar på motion (M) - Inrätta pris för årets pedagog/arbetslag
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Utbildningsnämnden 20-08-19 Tid 20-08-29, Kl 18:00 17:30 18:00 fika och gruppmöten för nämnden Plats Xenter, Utbildningsvägen 3, Tumba Ärenden Justering 1 Ekonomisk uppföljning
Läs merGranskning av projekt för anläggning av ny skytteanläggning
Revisionsrapport Granskning av projekt för anläggning av ny skytteanläggning Januari 2011 Anna Henriksson Fredrik Markstedt Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Inledning...
Läs merJohan Svanberg, (m), ersättare. Justeringens plats Kommunhuset och tid 2008-04-07, kl 16.30 Paragrafer 15-21. Ordförande:... Justerande:...
2008-03-31 18 Plats och tid Kommunhuset, kl 19.00-21.30 Beslutande Övriga deltagare Utses justera Brita Edholm, (fp), ordförande Anna Palm, (m), 1:e vice ordförande Ingemar Kristensson, (m), ledamot Helene
Läs mer1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument
1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig
Läs merRamförslag 2011 för den fortsatta budgetdialogen. KS-2010/13. att anta föreslagna budgetramar för 2011 att gälla i det fortsatta budgetarbetet
Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2010-03-08 Kommunstyrelsen Ramförslag 2011 för den fortsatta budgetdialogen. KS-2010/13 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta
Läs merKommunfullmäktige 2015-01-07. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-01-19 kl. 18:00
Kungörelse Kommunfullmäktige 2015-01-07 Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-01-19 kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för ledamot
Läs merRevisionsrapport* Sjukfrånvaro. Krokoms kommun. Mars 2008 Maj-Britt Åkerström. *connectedthinking
Revisionsrapport* Sjukfrånvaro Krokoms kommun Mars 2008 Maj-Britt Åkerström *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Uppdrag
Läs merKvartalsrapport september med prognos 4. Barn- och utbildningsnämnd
Kvartalsrapport september med prognos 4 Barn- och utbildningsnämnd 1 Inledning Nämnderna ska enligt kommunstyrelsens anvisningar redovisa fyra budgetuppföljningar och prognoser under året. Uppföljningen
Läs merGranskning av delårsrapport per 31 augusti 2008 Uppvidinge kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2008 Uppvidinge kommun 18 september 2008 Eva Gustafsson Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Revisionsfråga och metod...2
Läs merBeredskap för förändrade förutsättningar i gymnasieverksamheten. Botkyrka kommun
Revisionsrapport Beredskap för förändrade förutsättningar i gymnasieverksamheten Botkyrka kommun Henrik Fagerlind Sofia Regnell Marta Rivelis Innehåll 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer...
Läs merGranskning av delårsrapport januari augusti 2006
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport januari augusti 2006 Lomma kommun September 2006 NN NN NN *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Innehåll och information i delårsrapporten...3
Läs merDelårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET
Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr
Läs merÅrsrapport 2014 Kyrkogårdsnämnden
Årsrapport 2014 Kyrkogårdsnämnden Rapport från Stadsrevisionen Nr 24, 2015 Dnr 3.1.2-66/2015 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder
Läs merÅtgärder för en ekonomi i balans
Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och
Läs merBudget 2015, ekonomisk uppföljning februari
sida 1 2015-03-09 Dnr: KS2013-000413 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Budget 2015, ekonomisk uppföljning februari Månadsavstämningen utformas som en årsprognos över det ekonomiska utfallet för räkenskapsåret.
Läs merSundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015
Sundbybergs stad Granskning av delårsbokslutet 2015 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna augusti/september 2015 Innehåll Inledning...2 Stadens resultat och balansräkning... Resultaträkning
Läs merMånadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1
Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1 Landstinget Blekinge Christer Rosenquist 2015-10-19 Dnr 2015/00756 Landstingsstyrelsen Månadsbokslut september 2015 Sammanfattning Ackumulerat resultat
Läs merVerksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden
Nämnd Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden Nämndens uppdrag 2015 Gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola Utbildning av vuxna: grundläggande utbildning/gymnasial
Läs merÅrsredovisning Västra Mälardalens Kommunalförbund år 2013. Från Västra Mälardalens Kommunalförbund har inkommit årsredovisning för år 2013.
ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2014-04-08 Blad 11 4.W- j.. 3!..... renr VA S. $p Ks 65 Dnr 93/2014-042 Årsredovisning Västra Mälardalens Kommunalförbund år 2013 Från
Läs merRevisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning.
Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning Veronica Blank Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET...
Läs merBilaga 1:1. Nämndernas redovisning av prognos och stadsledningskontorets synpunkter
Bilaga 1:1 Nämndernas redovisning av prognos och stadsledningskontorets synpunkter Kommunfullmäktige m.m... 2 Revisorskollegiet... 3 Valnämnden... 3 Stadsdelsnämnderna... 4 Övergripande... 4 Pedagogisk
Läs merUppföljning av Miljöplan 2006
Revisionsrapport Uppföljning av Miljöplan 2006 Nyköpings kommun Februari 2009 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Revisionsfrågor och revisionsmetod...3 2 Granskningsresultat...4
Läs merMånadsrapport. Bildningsförvaltningen. Mars 2015
Månadsrapport Bildningsförvaltningen Mars 2015 1. Budgetuppföljning och prognos per nämnd Bildningsförvaltningen Sammantagen prognos bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningens prognos vid årets slut
Läs merBUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN
ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att
Läs merUppföljning Maj 2015 Bilaga KS 2015/58/4
1 Sammandrag beräknad avvikelse Driftbudget Uppföljning Maj Bilaga KS /58/4 Prognosutveckling per månad, Beräknad Årsbudgetavvikelse Nämnd Feb Mars April Maj Aug Sept Okt Nov Årsbudget Prognos Avvikelse
Läs merBildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019
1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen
Läs merDelårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31
Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.
Läs merGymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén Gyllensten Ekonomi och verksamhet Utfall 31 mars och helårsprognos Utfallet tom mars månad är inte helt
Läs merSlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar
Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN
Läs merGranskning av årsredovisning 2010
Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6
Läs merBudget 2011 Prognos 2011 Avvikelse
Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623
Läs merNågra övergripande nyckeltal
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet
Läs merÅrsrapport 2013 Bromma stadsdelsnämnd
Årsrapport 2013 Bromma stadsdelsnämnd Rapport från Stadsrevisionen Nr 8, 2014 Dnr 3.1.2-44/2014 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i
Läs merRutiner för ekonomisk uppföljning vid Stockholms universitet
1 (7) BESLUT 2013-06-27 Dnr SU 70-1228-12 Handläggare: Serhat Ok Controller Planeringsavdelningen Rutiner för ekonomisk uppföljning vid Stockholms universitet Med anledning av Ernst & Youngs granskning
Läs merVi har genomfört fördjupade granskningar inom ett antal områden.
Till kommunfullmäktige 2008 ÅRS REVISIONSBERÄTTELSE Vi har granskat kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamhet samt årsredovisning, sammanställd redovisning och räkenskaper för år 2008 i Vaggeryds
Läs merInternbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden
Internbudget år 2014 Barn- och grundskolenämnden Dokumentnamn Internbudget år 2014 barn- och grundskolenämnden Dokumentansvarig Förvaltningsekonom Fastställd/Upprättad Nämndsbeslut 2013-10-23, 181 Giltighetstid
Läs merEkonomiuppföljning 2013-04-16 1. Utfallet är per den 31 mars 2013. Prognosarbetet har genomförts mellan den 1-10 april.
Ekonomiuppföljning 2013-04-16 1 Utfallet är per den 31 mars 2013. Prognosarbetet har genomförts mellan den 1-10 april. Uppföljning görs på samma nivå som presenterades i nämndbudgeten för 2013, vilket
Läs merRevisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31
Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2016-03-16 Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående
Läs merVästra Kommundelarna - Handlingsplan
BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR
Läs merREV15.20 2015-06-18 LERUMS KOMMUN REVISORERNA
2015-06-18 LERUMS KOMMUN REVISORERNA Revisionsplan 2015 E 1 Revisionsplan för Lerums kommun 2015 Förslag till revisionsplan baseras på årets väsentlighets- och riskanalys, genomförda granskningar 2013
Läs merInsyn och tillsyn av fristående förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskolor
Insyn och tillsyn av fristående förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskolor Botkyrka kommun Revisionsrapport Juni 2011 Johan Karlander Martin Andersson Sammanfattning PwC har fått i uppdrag av de
Läs merSAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7
Revisionsrapport 10/2009 Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009 Bengt Sebring, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf. Bengt Joehns, 2:e v ordf. Stig Andersson Nils Persson Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...
Läs merBudgetprocess för investeringar uppföljande granskning. Skellefteå kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Budgetprocess för investeringar uppföljande granskning Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisionskonsult Mars 2016 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3
Läs merKvartalsrapport 3 med prognos. September 2012. Barn- och utbildningsnämnd
Kvartalsrapport 3 med prognos. September 2012 Barn- och utbildningsnämnd Innehållsförteckning 1 Verksamheten till och med september... 3 2 Det ekonomiska utfallet till och med september... 3 2.1 Åtgärder
Läs merKALLELSE. Justerande:... Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 7 oktober 2003
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 7 oktober 2003 Plats och tid för sammanträdet Kallade tjänstemän Bällstarummet, Tuna torg 1, 2 tr, Vallentuna tisdagen den 7 oktober 2003 kl 19.00 Förvaltningschef
Läs merSundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2014
Sundbybergs stad Granskning av delårsbokslutet 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Innehåll Inledning...2 Stadens resultat och balansräkning...2 Resultaträkning
Läs merMånadsuppföljning. November 2012
A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna
Läs merMålet är delvis uppnått
Lärande- och kulturnämndens alla verksamheter visar genom sina resultat på att goda förutsättningar kombinerat med varierad undervisning, lärandeformer och förhållningssätt ger barn, elever och ungdomar
Läs merGranskning av årsredovisning 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Sanna Hellblom-Björn Granskning av årsredovisning 2014 Samordningsförbundet Västerås Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Revisionsfråga
Läs merRevisionsrapport. Skyddad identitet Hallandsgemensam granskning. Halland, sammanfattning
Revisionsrapport Skyddad identitet Hallandsgemensam granskning Halland, sammanfattning Kristian Hafskjär Laholms kommun Charlotte Hammar Deloitte Cecilia Svensson Ernst&Young Irene Dahl Ernst&Young Christel
Läs merBeslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm
Beslut Melleruds kommun 4644 80 Mellerud kommunen@mellerud.se 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423 Komm munbeslut efter tillsyn av Melleruds kommunn Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan
Läs merUtökad kunskap om arbetslivet inom kommun och näringsliv samt att konkret arbeta med att stärka sin självkänsla.
Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Vi ansvarar för att verkställa kommunfullmäktiges mål och statens krav på styrning av verksamheten utifrån skollagen, läroplan för förskola och läroplan och kursplaner
Läs merT IKommunledningskontoret
T IKommunledningskontoret Datum 2013-04-16 Ärendenr 2013-000134.10 Kommunstyrelsens arbetsutskott Arets Stadskärna Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås föreslå kommunstyrelsen föreslå
Läs merKOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 2012 2014
KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 212 214 VILHELMINA KOMMUN Miljö och byggnadsnämnden, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 94-14 e-post: miljobyggnadsnamnd@vilhelmina.se
Läs mer