Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Transkript

1 Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod Avgränsning Allmän grundanalys Grunddata Finansiella nyckeltal Finansiellanalys inkl koncern Övergripande nettokostnader Vännäs kommun Analys nettokostnader Förskoleverksamhet o skolbarnomsorg Analys förskole- och skolbarnomsorg Grundskola Analys grundskola Gymnasieskolan Analys gymnasieskolan Äldreomsorgen Analys äldreomsorgen Individ- och Familjeomsorgen Analys individ- och familjeomsorgen Sammanfattad analys

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Redan under 90-talet började intresset med att finna olika indikatorer på hur organisationer mår, istället för att fokusera på de traditionella intäkts- och kostnadsposterna. Beslutsfattare på alla nivåer behövde komplettent till den ekonomiska informationen, såsom verksamhetsvolymer och kvalitetsmått, för att kunna fatta adekvata beslut. Att jämföra sig själv med andra kommuner har blivit mer och mer en effektivitetsdrivande faktor. Genom att jämföra sina kostnads-, produktions- och kvalitetsmått med andras kan kommuner få signaler på var deras egen effektiviseringspotential finns och kommunens styrkor. De skillnader som finns mellan jämbördiga jämförelsekommuner förklaras av faktorer som kommunerna själva kan påverka. Det gäller till exempel ambitionsnivå, kvalitet, effektivitet, olika skattesatser och avgiftsnivå. Enligt en gjord undersökning 1 så har en kommuns vägval när det gäller inriktning av verksamhet och nivå fem gånger större betydelse för resultatet än vad de yttre omständigheterna (strukturella) har, såsom befolkning, täthetsindex etc. 1.2 Syfte Målgruppen för rapporten är kommunernas förtroendevalda revisorer och syftet är att: Skapa en koncentrerad analys över Vännäs kommuns verksamhets- och ekonomiska läge. Vara ett underlag inför granskningsplaneringen. Identifiera tänkbara områden för djupanalyser. 1 Kommunernas Balansgång, Rådet för kommunala analyser och jämförelser (RKA) 2

4 1.3 Metod All data som analysen bygger på är inhämtade ifrån officiella databaser 2. Analyserna är objektiva och baseras endast på erhållen information ur databaserna. 1.4 Avgränsning Vännäs kommun jämförs med ett rikssnitt, länssnitt och ett snitt motsvarande Vännäs jämbördiga kommuner i Sverige gällande övergripande struktur (befolkning, infrastruktur, täthetsindex, utbildningsnivå) samt i vissa fall Vännäs standardkostnad 3. Verksamhetsområdena som analyseras är utvalda med tanke på dess storlek i förhållande till totala Vännäs kommuns verksamhet; förskole- och barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Handikappsomsorgen analysers ej på grund av dess differentierade uppbyggnad ute i kommunerna, där sviterna från integrationen med landstinget under 90-talets första år samt den mellankommunala utjämningen återspeglas vid en jämförelse mellan kommuner. 2 Webor, SCB, Socialstyrelsen, Kommundatabasen, Skolverket 3 Standardkostnad = Den kostnad som kommunen beräknas ha pga sin strukturella uppbyggnad 3

5 2 Allmän grundanalys Med hjälp av grunddatan erhålls en överblick över Vännäs kommun, vilket är en bra grund inför jämförelsen inom de olika verksamheterna. Höga befolkningsandelar inom speciella ålderssegment, skapar problem. En hög andel utrikesfödda, t ex inom skolverksamheten, kan medföra ett högre täthetsindex på lärare och därmed högre kostnader. En hög andel av lågutbildade i en kommun, kan ge högre andel arbetslösa eftersom dagens arbeten blir mer och mer kvalificerade och därmed på sikt kan ge lägre skatteintäkter för en kommun. 2.1 Grunddata Allmän grunddata Vännäs Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Befolkning i %: 0-6 år 7,8% 6,7% 7,2% 7,8% 7-15 år 11,6% 11,6% 10,2% 10,4% år 7,3% 6,1% 5,9% 5,5% år 20,4% 19,6% 26,2% 25,4% år 33,8% 36,0% 32,4% 33,4% år 13,1% 14,0% 12,9% 12,2% 80- w år 5,9% 6,2% 5,2% 5,3% Andelen utrikesfödda år 4,9% 10,2% 6,0% 16,5% Andelen av befolkning arbetslösa 3,0% 3,5% 4,2% 3,8% Andelen lågutbildade 12,0% 18,3% 14,9% 15,6% Vännäs har en befolkningsstruktur som kännetecknas av sjunkande andel invånare under 15 år och relativt många invånare 65 år och äldre. Kommunen hade under 2007 en topp av unga i åldersgruppen 16 år. Med tanke på den sjunkande andelen invånare i åldern år, kommer inte antalet barn teoretiskt att kunna öka den närmaste framtiden. Vännäs har relativt många i åldersklassen 50 till 64 år. Samtidigt som denna åldersgrupp går i pension om år, kommer det stora antalet idag år att bli föremål för serviceinsatser inom äldrevården. Antalet utrikesfödda i Vännäs är lågt i jämförelse. Vännäs har en låg andel lågutbildade samt en låg andel av invånare år som har varit arbetslösa någon gång under 2007 jämfört med övriga grupper. 4

6 Antal invånare Befolkningspyramid 0-19 år Antal invånare Befolkningspyramid år Befolkningspyramiden 65 år äldre redovisas på sidan 14. 5

7 3 Finansiella nyckeltal De finansiella nyckeltalen påvisar Vännäs kommuns resultat och ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt. Anledningen till att de finansiella nyckeltalen redovisas inklusive koncernen beror på att kommuners organisation ofta skiljer sig åt, t ex vissa kommuner har vattenverket och bostadsbolag i bolag andra inte. Genom att använda sig av måttet resultat före extraordinära poster per invånare erhålls god jämförelse mellan sig själv i tiden och mot andra kommuner. Jämförs verksamhetens nettokostnad med alla skatteintäkter, statsbidrag-/utjämningsbidrag beskrivs en indikator på om kommunen klarar av att finansiera sin löpande verksamhet. Soliditetsmåttet anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med egna medel och kommunens betalningsförmåga. 3.1 Finansiellanalys inkl koncern Finansiella nyckeltal Årtal Vännäs Jämförelse- Länets Rikets inkl koncern kommun grupp kommuner kommuner Resultat före extraordinära poster per invånare (kr) Verksamhetens nettokostnads ,0% 97,9% 96,9% 93,6% andel (%) av skatteintäkter och ,0% 95,1% 95,2% 94,2% generella statsbidrag ,0% 94,7% 93,9% 93,6% ,0% 95,6% 95,8% 94,6% Eget kapital per inv Soliditet inkl pensionsskuld ,0% 6,3% 7,5% 6,6% ,0% 10,4% 6,2% 7,4% ,0% 8,6% 6,5% 7,2% ,0% 2,1% 1,5% 3,8% Skattekraft per kr/inv Kommunalskattesats ,90 21,38 22,79 20,78 Vännäs har en rejält sjunkande trend när det gäller resultat före extraordinära poster per invånare mellan 2006 och Positivt är dock att skatteintäkter och generella statsbidrag täcker de olika verksamheternas nettokostnader i Vännäs med tre procent, med tanke på värdesäkringen av kommunens egna kapital och finansnettot. Vid en jämförelse med de övriga grupperna har Vännäs ett lågt/genomsnittligt eget kapital. När hänsyn tas till pensionsskulden har kommunen en negativ soliditet, vilket tyder på att kommunens 6

8 kapital baseras på skulder och lån. Skattekraften per invånare är lägre än genomsnittet i Sverige, vilket innebär att Vännäs kompenseras från inkomstutjämningen. En av anledningarna till varför Vännäs har haft positiv resultat de senaste åren är utvecklingen av inkomstutjämningsbidraget, vilket har varit höga de senaste åren eftersom Sverige som helhet befunnit sig i en högkonjunktur. Nackdelen med att vara beroende av inkomstutjämningen är att ens kommun är mer sårbar vid allmänna konjunkturnedgångar. En faktor som kan komma att påverka Vännäs ekonomi i framtiden är den negativa nettokostnadsutvecklingen de senaste åren, inom en rad basverksamheter, se tabell Övergripande nettokostnader Vännäs kommun Nettokostnaden per invånare, d v s verksamhetens bruttokostnad minus intäkter 4, ger en övergripande analys på eventuella problemområden. Med en kommuns strukturkostnad ges en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än det som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga kostnadsutjämningssystemet. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen med mera. Att rakt av jämföra en kommuns kostnader med en annans utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar ger en begränsad indikation på om en kommun är dyr eller inte. Ett bättre mått många gånger är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens standardkostnad Analys nettokostnader Nettokostnader kr/inv Vännäs Vännäs stan- Jämförelse- Länets Rikets Årsbokslut 2007 kommun dard kostnad grupp kommuner kommuner Barnomsorg Grundskola Gymnasieskolan Äldreomsorgen Individ- och familjeomsorg Summa verksamhet Med intäkter avses riktade statsbidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter samt andra försäljningsintäkter. 7

9 Vännäs kommun År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorgen Individ och Familjeomsorgen Summa differens kr totalt En övergripande analys visar att Vännäs fyra av fem största verksamhetsområden har höga nettokostnader både i jämförelse med standardkostnaden och i vissa fall mot övriga kommungrupper. I jämförelse med standardkostnaden totalt skulle Vännäs kunna ha en basverksamhet som skulle kunna kosta 16,8 Mkr mindre än redovisad nettokostnad för år2007, dock måste påpekas att standardkostnaden är preliminärberäknad för Det anmärkningsvärda är den negativa nettokostnadsökningen mellan åren 2003 till 2007 på cirka 10,2 Mkr. Det är viktigt att Vännäs håller sin standardkostnad med tanke på att de inte kompenseras från statens utjämningssystem för kostnader som överstiger den beräknade nivån för kommunen. Figuren nedan visar hur den totala nettokostnaden och standardkostnaden har utvecklats sedan 2003 i Vännäs kommun Nettokostnad kr/inv Standardkostnad kr/inv Det har varit en anmärkningsvärt stor nettokostnadsstegring mellan åren 2005 och

10 4 Förskoleverksamhet o skolbarnomsorg Genom att bryta ner personaltäthet och nettokostnad för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg per invånare 1-5 år erhålls ett jämförbart tal. 4.1 Analys förskole- och skolbarnomsorg Barnomsorg Årtal Vännäs Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Befolkning i % 0-5 år ,8% 5,8% 6,2% 6,8% Nettokostnaden/inv Nettokostnad/inv 1-5 år Antal heltidsbarn ,9 4,0 3,7 4,0 per årsarbetare ,4 3,7 3,4 3, ,1 3,6 3,3 3, ,2 3,7 3,3 3,7 Vännäs bedrev enligt tabellen i en förskoleverksamhet och skolbarnomsorg till en lägre kostnad i jämförelse med standardkostanden på 0,3 Mkr. Utslaget per invånare kan tyckas att Vännäs har för höga kostnader, men utslaget på invånare 1-5 år märks att Vännäs har lägre kostnader i jämförelse. Det som särskiljer Vännäs från jämförelsegruppen och länet är att kommunen har färre andel inskrivna barn i den kommunala förskolan, barntätheten är även lägre per årsarbetare. En låg barntäthet borde ha varit kostnadsdrivande, men i Vännäs är denna motiverad med tanke på det stora antalet barn i 1 till 2 års ålder vilka kräver mer personalresurser. En djupanalys visar att Vännäs personalkostnad i förhållande till den totala kostnaden är hög, vilket är anmärkningsvärt eftersom Vännäs har relativt lågt antal högskoleutbildade förskolelärare. Förklaringar till fenomenet varför Vännäs har en lägre kostnad än strukturkostnaden kan vara; inskrivningsgraden, barngruppernas storlek och ålderssammansättning, andel barn i behov av särskilt stöd, lokalkostnaden etc. 9

11 5 Grundskola Har personaltäthet, kunskapsnivå och kostnad något samband? 5.1 Analys grundskola Grundskola åk 0-9 Årtal Vännäs Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Befolkning i % 6-15 år ,5% 11,6% 11,2% 11,4% Nettokostnaden/inv Kostnad/inv 6-15 år Genomsnittligt meritvärde ,4 202,3 205,9 204,5 i åk ,5 203,5 206,5 203, ,0 203,5 206,8 204, ,5 202,2 205,5 204,5 Antal lärare per 100 elever ,9 8,0 9,4 8, ,4 8,1 9,5 8, ,4 8,2 9,6 8, ,1 8,3 9,7 8,3 Vännäs har en högre kostnad per invånare 6-15 år gällande grundskolan jämfört med övriga grupper och enligt standardkostnadsberäkningen per invånare. I jämförelse med standardkostnaden satsar Vännäs kommun cirka 302 kr mer per invånare, vilket motsvarar 2,5 Mkr, än vad standardkostnadsberäkningen (se tabell 3.2.1) motiverar. Den stora förklaringen till den något för höga nettokostnaderna ligger i anpassningssvårigheter av skolorganisationen p g a de senaste årens vikande elevunderlag. Vilket syns extra tydlig i nyckeltalet som anger den höga lärartätheten i tabellen ovan (= höga personalkostnader). Under 2007 var det 59 elever fler som lämnade grundskolan än vad som skrevs in. Vännäs har fler behöriga lärare än övriga jämförelse kommuner. En djupanalys, förutom personalkostnaden ovan, visar att grundskolan inte har några specifika överkostnader i sin verksamhet. Avgångseleverna i grundskolan i Vännäs har de senaste 4 åren erhållit höga meritvärdet jämfört med alla jämförelsegrupper, förutom Enligt Skolverkets kvalitetsverktyg 10

12 SALSA har Vännäs eleverna ett genomsnittligt meritvärde som är 5 procent lägre än vad som är motiverat. Se figur: Samtidigt som Vännäs eleverna har ett genomsnittligt lågt meritvärde, så har eleverna jämfört med eleverna i Gävleborgs län den högsta procentuella andelen som klarar de uppsatta målen med tanke på sina förutsättningar. Vilket kan tyda på en restriktiv betygssättning. Om det genomsnittliga meritvärdet är lägre än det borde ha varit, så är det dock fler elever i Vännäs som uppnått mål. 11

13 6 Gymnasieskolan 6.1 Analys gymnasieskolan Gymnasieskolan Årtal Vännäs Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Befolkning i % år ,3% 6,1% 5,9% 5,5% Nettokostnaden/inv Kostnad/inv år Genomsnittligt betygspoäng ,1 13,8 13,4 14, ,3 13,8 13,9 14, ,1 13,9 13,7 14, ,0 13,8 13,6 14,0 Antal lärare per 100 elever ,4 i.u 9,0 8, ,2 8,5 9,2 8, ,5 8,6 9,4 8, ,2 9,0 9,4 8,1 Vännäs har högre kostnader för gymnasieskolan i jämförelse med standardkostnaden med cirka 7,2 Mkr. I Vännäs kostnader räknas de elever som är mantalsskrivna i Vännäs och går i det egna gymnasiet, men också de som studerar hos annan huvudman, samt de som kommer från andra kommuner för studier. Glädjande är att de genomsnittliga betygspoängen är höga för mantalsskrivna eleverna från Vännäs, oberoende var de studerar. Trots egen gymnasieskola går endast 59 % av kommunens elever i den egna gymnasieskolan, vilket innebär att kommunen har svårt att påverka kostnadsbilden på de övriga 41 %, dessa elevers studieval påverkar Vännäs kostnadsbild. Hela 69 % av eleverna i Vännäs gymnasieskola kommer från andra kommuner. Eftersom Vännäs har vissa specialinriktade yrkesprogram, som kräver stora resurser i form av personal, läromedel/utrustning och specialinriktade lokaler blir även kostnaden hög för dessa utbildningar, vilket syns tydligt i statistiken. Det är oklart om Vännäs tar fullt betalt av de andra kommunerna för att de tillhandahåller dessa utbildningar. Eftersom antalet gymnasieelever kommer att minska drastiskt de kommande åren, måste kommunen ha detta i sina strategiska beslut. 12

14 7 Äldreomsorgen Alla undersökningar menar att äldreomsorgen bäst kan indikeras med hjälp av storheten 65 år och äldre. Analysen påvisar Vännäs fördelning av äldreomsorgens kostnader. 7.1 Analys äldreomsorgen Äldreomsorgen Årtal Vännäs Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Befolkning i % 65-w år ,0% 21,5% 18,1% 17,5% Befolkning i % 80-w år ,9% 6,2% 5,2% 5,3% Nettokostnaden/inv Kostnaden per inv Ordinära boende kostnaden per inv Särskilda boende kostnaden per inv Vännäs har en äldreomsorg som är drygt 6,6 Mkr dyrare än motiverat jämfört med standardkostnaden. Vännäs har enligt standardkostnaden en klart gynnsam struktur att bedriva äldreomsorg, vilket innebär att jämförelse med övriga grupper kan bli missvisande. Vid djupare analys av hemtjänsten framkommer att Vännäs har en något högre andel biståndstagare men antalet biståndsbedömda timmar är genomsnittlig. Kostnadsdrivande inom det ordinära boendet är de höga kostnaderna för övrig verksamhet. Vid en jämförelse framkommer att Vännäs totalt sett har genomsnittlig personaltäthet inom de ordinära och särskilda boendena, men har en högre personalkostnad per årsarbetare. Vännäs har en högre andel av 65 år och äldre som har särskilda boendeplatser, dock är varje plats klart billigare. 13

15 Andra orsaker som kan ha orsakat de höga nettokostnader är de indirekta kostnaderna som påverkar verksamheten, såsom administration och/eller en låg avgiftsnivå. Eftersom Vännäs har relativt många framtida vårdtagare i ålderspannet 73 år och äldre i jämförelse med länet och landet i övrigt, kommer äldreomsorgens kostnadsmassa att öka de kommande åren Befolkningspyramid 65-w Antal invånare

16 8 Individ- och Familjeomsorgen 8.1 Analys individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeom- Årtal Vännäs Jämförelse- Länets Rikets sorgen kommun grupp kommuner kommuner Nettokostnaden/inv Barn o ungdomsvård, 0-20 år, kr/inv Missbrukarvård för vuxna, kr/inv Kostnaden ekonomiskt bistånd kr/inv Nettokostnaden för kommunens samlade arbetsmarknads åtgärder kr/inv Andelen av befolkning som varit ,5% 6,3% 7,1% 6,4% arbetslösa under året (16-64 år) ,0% 5,8% 6,9% 6,1% ,0% 3,5% 4,2% 3,8% IFO verksamheten har högre kostnadsnivå än vad standardkostnaden motiverar, med cirka 0,8 Mkr. I jämförelse med alla kommungrupper ovan, har Vännäs inga onormala höga kostnadsnivåer, förutom för missbrukarvården för vuxna. Barn och ungdomsvården uppvisar inga speciella avvikande aktiviteter, dock kan skönjas att Vännäs placeringar mindre på institution än övriga kommungrupper, samt kostnaden per dygn både inom institution och familjehem är låga. Kostnaden för missbrukarvården och då speciellt öppenvårdsinsatserna för vuxna är höga i Vännäs. Noterbart är att Vännäs har i jämförelse en större andel med korta perioder med ekonomiskt bistånd, färre relativt som någon gång under året som har haft insatsen, samt att varje bidrag har varit lågt i jämförelse, vilket kan förklaras av den låga arbetslösheten och/eller effektiv handläggning i kommunen. 15

17 9 Sammanfattad analys Vid en bedömning av Vännäs kommuns redovisade siffror efter verksamhetsåret 2007, kan följande trender skönjas: * Befolkningens ålderssammansättning blir äldre, de unga minskar i antal till förmån för de äldre. * Befolkningssammansättning med minskat antal invånare under 40 år medför framtida fertilitetsproblem, d v s minskade födslar. * Skatteunderlaget kommer att minska de kommande åren, om inte ny arbetskraft ersätter de som går i pension. * Kommunens positiva resultat de senaste åren, beror framförallt på en positiv inkomstutjämning, snarare än effektiv basverksamhet, se tabell * Kapitalet i Vännäs är uppbyggd på lånade pengar (negativ soliditet), lån som ska återbetalas de kommande åren. * Barn och elevunderlaget har och kommer att minska ännu mer i framtiden jämfört med dagens nivå, vilket kräver anpassningar av organisationen, strategiska djupanalyser rekommenderas. * Gymnasieskolan står inför stora utmaningar de kommande åren. * En djupanalys av hela organisationen inom Äldreomsorgen rekommenderas, alltifrån de indirekta kostnaderna till de direkta kostnaderna. * Individ och Familjeomsorgens öppenvårdsverksamhet för vuxna missbrukare har höga kostnader. 16