Finansiell profil Halmstads kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007"

Transkript

1 Finansiell profil Halmstads kommun

2 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna nyckeltal 007 i förhållande till riket och KKKVH-kommunerna Finansiell profil över kommunen profiler för Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad och Växjö nyckeltal år 007, kommunerna i rangordning Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra aspekterna och de finansiella nyckeltalen

3 Inledning syftet med denna rapport Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella analys som återfinns i kommuners årsredovisningar. Till skillnad från den typen av analys, som till sin huvuddel beskriver utveckling över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att beskriva den finansiella utvecklingen och ställningen i de fem KKKVH-kommunerna och riket. Rikets nyckeltal baseras på de ca 0 kommunerna i de län och grupper som i dagsläget använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. resultat år Rapportens olika jämförelser görs på traditionellt vis, men också i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga finansiella nyckeltal och sammanfattande finansiella perspektiv hos KKKVH-kommunerna i förhållande till genomsnittet i riket och genomsnittet bland KKKVH-kommunerna. Profilen som används är konstruerad i form av ett polärdiagram. Det innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal, som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. Inledningsvis i rapporten redovisas en finansiell analys av hur KKKVH-kommunerna har utvecklats finansiellt under , såväl i förhållande till varandra som i förhållande till rikets genomsnitt. Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Direkt efter beskrivningen av den finansiella profilen görs en analys av kommunens finansiella ställning och utveckling under Den fokuserar på att jämföra kommunens utveckling med den genomsnittliga utvecklingen för riket under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Näst sist i rapporten följer en redovisning av samtliga KKKVH-kommuners finansiella profiler, både när det gäller i förhållande till riket och i förhållande till varandra (KKKVHgruppen). Skälet till att två olika typer av finansiella profiler redovisas, är att det egentligen inte är rättvisande att bara konstruera finansiella profiler som beskriver hur KKKVH-kommunerna befinner sig i förhållande till varandra. Detta på grund av att kommunerna bara är fem till antalet, vilket kan ge en alltför skev bild av verkligheten. Att däremot jämföra varje kommun med genomsnittet bland de 0 kommuner som utgör riket ger en tydligare och mer rättvis bild av kommunens finansiella ställning och utveckling. Sist ges en beskrivning och förklaring av den finansiella profilen och de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige

4 Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna Denna analys syftar till att beskriva den finansiella utvecklingen och ställningen i riket och i de fem KKKVHkommunerna. I KKKVH ingår Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad. Rikets nyckeltal baseras på de ca 0 kommuner i de län eller grupper som i dagsläget använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. I anslutning till denna finansiella analys finns en tabell där ett antal finansiella nyckeltal från redovisas för genomsnittet bland kommunerna i riket och KKKVH-kommunerna. I den redovisas också dessa nyckeltal för de fem enskilda KKKVH-kommunerna. Nyckeltalen är till stor del desamma som används i den finansiella profilen längre fram i denna rapport. I tabellen finns dock några kompletterande nyckeltal, vilka fördjupar analysen ytterligare. Balansen mellan löpande intäkter och kostnader En förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att ha balans mellan löpande intäkter och kostnader. På lång sikt räcker det dock inte att intäkterna och kostnaderna är lika stora, utan minst % av de löpande intäkterna bör finnas kvar för att finansiera årets netto med. Det innebär att de löpande kostnaderna över en längre period ej bör ta mer än 98% i anspråk av de löpande intäkterna. Detta benämns på fackspråk som att nyckeltalet nettokostnadsandel inklusive avskrivningar och finansnetto inte bör överstiga 98%. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen (inkl. avskrivningar och finansnetto) i riket försvagades mellan 00 och 007 från 97,6% till 98,%, vilket innebar att kommunernas nettokostnader under perioden ökade snabbare än skatteintäkterna. Den viktigaste förklaringen till försvagningen under perioden var att det efter ett antal år med låga kostnadsökningar i många kommuner skedde en relativt kraftig kostnadsökning mellan 006 och 007. KKKVH-kommunerna uppvisade en starkare positiv utveckling. Under perioden skedde en genomsnittlig förbättring av nettokostnadsandelen från 97,% till 9,%. Samtliga kommuner redovisade en förbättrad nettokostnadsandel under perioden. Starkast nettokostnadsandel bland KKKVHkommunerna under 007 redovisade Halmstad med 90,%, följd av Kalmar med 9,%. Därefter kom Växjö med 9,% och Kristianstad med 98,0%. Svagast nettokostnadsandel uppvisade Karlskona med 99,%. Alla kommuner hade alltså en positiv balans mellan de löpande kostnaderna och intäkterna. Det är värt att notera att det bara var Karlskrona som låg över de 98% som generellt brukar betraktas som god ekonomisk hushållning. Vidare kan poängteras att Kalmar under året hade stora realisationsvinster från försäljning i resultatet, vilket påverkade nettokostnadsandelen i positiv riktning. Nettokostnadsandel 007 Procent Halmstad 9, 88,0 90, Kalmar 98, 98, 9, Karlskrona 99,8 98,7 99, Kristianstad 99, 97, 98,0 Växjö 98, 9,7 9, Medel KKVH 97, 9,6 9, Medel Riket 97,6 97, 98, före extraordinära Ett annat sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära. Relateras det till verksamhetens bruttokostnader, kan man göra jämförelser kommuner emellan. Måttet bör ligga runt minst % över en längre tidsperiod. Då klarar de flesta kommuner av att finansiera en normal kommunal investeringsvolym med löpande skatteintäkter. Det kommer i sin tur att innebära att kommunen bibehåller sitt korta och långa finansiella handlingsutrymme. Under den analyserade treårsperioden försvagades resultat före extraordinära i förhållande till verksam- hetens kostnader i riket från,% till,6%. KKKVH-kommunerna redovisade dock en resultatbättring från,% till,9%. Starkast resultat före extraordinära i relation till verksamhetens kostnader under år 007 redovisade Halmstad med 8,%. Därefter följde Kalmar med,7% och Växjö med,% och Kristianstad med,6%. Svagast resultat redovisade Karlskrona med 0,%. Det bör dock återigen poängteras att Kalmar under året hade stora realisationsvinster från försäljning i resultatet. före extraordinära * Procent Snitt 0 07 Halmstad 7, 9,8 8, 8, Kalmar,,,7,8 Karlskrona 0,, 0, 0,6 Kristianstad 0,7,,6, Växjö,,,,7 Medel KKVH,,6,9, Medel Riket,,,6, * före extraordinära relaterat till verksamhetens bruttokostnader Starkast genomsittligt resultat under de tre senaste åren hade Halmstad med mycket starka 8,%. De fyra andra KKKVHkommunerna låg mellan,8 och 0,6%. Netto Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga realisationsvinster från anläggningstillgångar in. För att nettona skall bli jämförbara mellan kommuner, har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Den genomsnittliga investeringsvolymen i riket var jämn under perioden. Relateras årets till verksamhetens nettokostnader, redovisade kommunerna i riket ett genomsnitt på 7% samtliga år under den granskade perioden. Bland KKKVH-kommunerna investerades det något mer än i riket. Den kommun som investerade mest i förhållande till

5 sina nettokostnader var Halmstad med i genomsnitt % per år. Därefter kom Kristianstad, Karls-krona och Kalmar med 8%. Dessa följdes av Växjö med % per år. Investeringsvolym * Procent Snitt 0 07 Halmstad 6 6 Kalmar 6 9 Karlskrona Kristianstad Växjö 6 6 Medel KKVH Medel Riket * Netto i relation till verksamhetens nettokostnader Skattefinansieringsgrad av När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och generella statsbidrag för att större delen av na skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som är genomförda under året. Sker detta, kommer kommunen att stärka sin soliditet. Skattefinansieringsgrad av * Procent Snitt 0 07 Halmstad Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Medel KKVH Medel Riket * före extraordinära + avskrivningar i relation till netto Rikets genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets netto försvagades under perioden. 00 kunde kommunerna finansiera 9% av årets netto- med skatteintäkter. Under 006 och 007 försvagades skattefinansieringsgraden till 6% respektive 8%. Förklaringen till detta var enbart att det genomsnittliga resultatet försvagades. Starkast skattefinansieringsgrad bland KKKVH-kommunerna under hade Växjö med ett årssnitt på 9%. Därefter följde Halmstad med 06%, Kristianstad med 89%, Kalmar med 86% och svagast genomsnittlig skattefinansieringsgrad per år redovisade Karlskrona med 8% per år. är ett viktigt nyckeltal när en skall analyseras. en mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Rikets genomsnittliga soliditet (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) försvagades under med 9 procentenheter från 8% till %. Den negativa soliditetsutvecklingen förklaras till stor del av att vissa beräkningstekniska grunder och livslängdsantaganden avseende pensionsredovisningen förändrades för kommunsektorn under 007. Konsekvensen för de allra flesta kommunerna blev att pensionsförpliktelser inom linjen ökade väsentligt. Procent Halmstad Kalmar 9 Karlskrona 9 Kristianstad 0 Växjö 9 Medel KKVH Medel Riket 8 Bland KKKVH-kommunerna försvagades soliditeten med tre procentenheter, från % till %. En förklaring till den låga försvagningen av soliditeten jämfört med riket var att bl a Kristianstad sålde aktier och/eller tillgångar inom koncernen under perioden. Högst soliditet 007 hade Halmstad med 6%, följd av Kristianstad med % och Växjö med 9%. Svagast soliditet hade Karlskrona med 9%. Näst lägst hade Kalmar med %. Här skall dock poängteras att Karlskronas soliditet innefattar stora vidareutlåningar till kommunala bolag, vilket sänker kommunens soliditet. Därför är Karlskrona inte riktigt jämförbar med övriga kommuner. Likviditet en är ett mått på kommunens kortsiktiga betalnings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Rikets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades mellan 00 och 007 från 7% till 8%. KKKVH-kommunerna uppvisade samma trend som riket. en steg från 8% till 76%. Det innebar att genomsnittet för KKKVH-kommunerna under 007 var något svagare än riket, dock var förbättringstakten snabbare under perioden. Procent Halmstad Kalmar 8 09 Karlskrona Kristianstad 68 6 Växjö Medel KKVH Medel Riket Denna nivå är dock tillfredsställande ur risksynpunkt, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 0 0% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Ett värde på runt 60% innebär dock att det inte finns någon överlikviditet i flertalet av kommunerna i gruppen. Detta innebär bland annat att varje investering som inte kan finansieras

6 med skatteintäkter i framtiden måste lånefinansieras. en bland KKKVH-kommunerna under 007 varierade mellan 09% och 0%. Starkast kassalikviditet 007 hade Kalmar med 09%, därefter följde Halmstad med 8%, Växjö med 80%, Kristianstad med 6% och Karlskrona med 8%. Svagast likviditet redovisade Kalmar med 8%. Detta innebar inga större förändringar jämfört med 006, förutom att Halmstad bytte plats med Kalmar. Det är dock viktigt att de kortfristiga skulderna studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalnings, men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsen i form av soliditet. I måttet finansiella ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen samtliga finansiella anläggningstillgångar och omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens kostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant, eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten en medellång betalnings. Studeras år 00 i förhållande till år 007 skedde en förbättring i riket beträffande de genomsnittliga finansiella na relaterade till verksamhetens kostnader; de gick från % till 6%. Förklaringen var en god skattefinansieringsgrad av na, men också en hel del realisationsvinster i kommunerna från försäljningar av tillgångar. Bland KKKVH-kommunerna förbättrades också de finansiella na i relation till verksamhetens kostnader under perioden. En förbättring skedde med 8 procentenheter från 0% till 8%. Starkast värde avseende finansiella hade Halmstad med 70%. Därefter följde Växjö med % och Kristianstad med 8%. Svagast värde hade Karlskrona med %. I mitten befann sig Kalmar med 9%. Procent Halmstad Kalmar 8 9 Karlskrona Kristianstad 0 8 Växjö Medel KKVH Medel Riket 6 En kommun med goda finansiella karaktäriseras ofta av en god soliditet, men det finns också kommuner som har goda finansiella även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i omsättningstillgångar. De är oftast kommuner som nyligen har sålt sina fastigheter till ett kommunalt bolag och fått en långsiktig fordran på bolaget. Primärkommunal skattesats Procent Halmstad 0,0 0,0 0,0 Kalmar,6,6,6 Karlskrona,9,9,9 Kristianstad 0,86 0,86 0,86 Växjö 0,96 0,96 0,96 Lägst skatt bland KKKVH-kommunerna hade Halmstad med 0,0 kr. Därefter följde Kristianstad med 0,86 kr, Växjö med 0,96 kr, Karlskrona med,9 kr, och högst skatt hade Kalmar med,6 kr. Här skall dock noteras att eftersom kommunerna ligger i olika län är dessa skattesatser inte riktigt jämförbara på grund av olika skatteväxlingar med landstingen eller regionerna. Borgensåtaganden Kommunerna i riket fortsatte under perioden att minska sina borgensåtaganden något. Även KKKVH-kommunerna uppvisade samma trend, genomsnittet gick från 6% till 6%. Minskningstakten har dock mattats av något under senare år. Några förklaringar till minskningen är ökad restriktivitet vid beviljande av borgen samt minskade borgensåtaganden för egnahem och småhus. På senare år har även försäljningar av bostadsbestånd och att några kommuner har övergått från borgen till internbanksförfarande spelat roll. De kommuner i gruppen som hade beviljat mest i borgensåtagande i relation till verksamhetens kostnader under 007 var Växjö (0%) och Kalmar (8%). Minst hade beviljats av Karlskrona (%). I mitten låg Halmstad (8%) och Kristianstad (70%). Denna ordning var ingen förändring jämfört med föregående år. Den kommun som, i relation till verksamhetens kostnader, minskade sina borgensåtaganden mest under perioden var Växjö med 7 procentenheter, följd av Kalmar med procentenheter, Halmstad med procentenheter och Karlskona med procentenhet. Kristianstad var den enda kommun som ökade sina borgensåtaganden, detta med procentenheter. När det gäller budgetföljsamhet, mäts den i modellen mot resultat eller verksamhetens nettokostnader. Förklaringen till detta är att målsättningen är att fånga verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella. För att kunna jämföra kommunerna, relateras budgetavvikelsen till verksamhetens kostnader. Vad gäller ovanstående budgetavvikelse, skedde i riket en försvagning mellan 00 och 007. Under 00 redovisades en genomsnittlig avvikelse på 0,%. Den förbättrades under 006 till 0,%. Under 007 skedde dock en försvagning till 0,%.

7 Budgetavvikelsen bland KKKVH-kommunerna försvagades också. Den genomsnittliga budgetföljsamheten uppgick 00 till 0,9%, 006 till 0,% och 007 till 0,%. * Procent Halmstad, 0 0, Kalmar 0, 0, 0,9 Karlskrona,6 0,7 0,8 Kristianstad 0, 0,6 0, Växjö 0 0, 0,9 Medel KKVH 0,9 0, 0, Medel Riket 0, 0, 0, * Budgetutfall resultatraden verksamhetens nettokostnader relaterad till verksamhetens bruttokostnader Avslutande kommentar Efter några år med resultatförbättring försvagades resultatnivån under 007 i många kommuner. KKKVH-kommunerna redovisade dock överlag fortfarande goda eller tillfredsställande resultatnivåer, vilket lär behövas inför 008 och 009, då ett vikande skatteintäktsunderlag i kombination med en möjlig ökad inflation kommer att tära på kommunernas resultat. Läggs ovanpå detta att utgiftsnivån fortfarande, för olika typer av i byggnader och anläggningar, är hög, ser det finansiella läget inför framtiden mer ansträngt ut än på flera år. Ett annat generellt problem för kommunsektorn är att kommunernas soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt fortsätter att försvagas. Sedan 00 har den sjunkit med 9 procentenheter i riket, vilket innebär att kommunernas långsiktiga handlings blir svagare inför framtiden. Med utgångspunkt från dagens finansiella utrymme kommer finansieringen av framtida pensionsutbetalningar att bli jobbig för de flesta kommunerna i Sverige. Vid en kort genomgång av de fem KKKVHkommunerna kan det konstateras att Halmstad fortsätter att visa ett mycket gott finansiellt läge. räkningen 007 var återigen stark, även utan hjälp av realisationsvinster från markförsäljningar. Balansräkningen är bland de starkaste i Sverige. Växjö fortsätter att redovisa en hög resultatnivå. För två år sedan skrevs i motsvarande rapport att målet för Växjö måste vara att etablera en resultatnivå som motsvarar god ekonomisk hushållning. Växjö har nu nått en sådan nivå. Nu gäller det att bibehålla denna nivå ett antal år framöver. Kristianstad har efter försäljning av tillgångar fått en ännu starkare balansräkning. Även resultatnivån har förbättrats under perioden och kan kommunen behålla denna nivå i framtiden, ser det finansiellt bra ut för Kristianstad. Kalmar har under perioden förbättrat sin resultatnivå. Kommunen bör dock med tanke på framtida och andra behov förbättra sin löpande resultatnivå ytterligare någon procentenhet i förhållande till verksamhetens kostnader. Då kommer Kalmar att stärka sin balansräkning till en nivå som klarar påfrestningar i större utsträckning. Även Karlskrona måste förbättra sin resultatnivå med ytterligare procentenheter i förhållande till verksamhetens kostnader. Detta för att stärka sin finansiella handlings på både kort och lång sikt, vilket är ett måste för Karlskrona och många andra kommuner i Sverige. Olika finansiella förutsättningar När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme på kort och lång sikt är skillnaderna dock ganska stora mellan kommunerna i KKKVH-gruppen. Det är ingen kommun som har samma finansiella förutsättningar i gruppen. Tabellen nedan försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kortoch långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 007 års räkenskaper. 6

8 styrkor och svagheter hos KKKVH-kommunerna 007 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde 007,0 kr eller lägre, till,00 kr,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna Halmstad Karlskrona tabell gäller att ju högre upp och Kristianstad Kalmar ju längre till vänster kommunen Växjö befinner sig, desto starkare nyckeltalsvärde har kommunen. Exempelvis: Halmstad har den lägsta skatten bland de kommuner som ligger i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp. nivå 007,% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare före extraordinära Halmstad Karlskrona i förhållande till verksamhetens Kalmar kostnader Växjö Kristianstad Långsiktig resultatnivå ,% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagar resultat före extra- Halmstad Karlskrona ordinära under de senaste åren/ Kalmar Verksamhetens bruttokostnader Växjö Kristianstad Kortsiktigt finansiellt 70% eller högre 69,9% till %,9% eller lägre handlingsutrymme 007 Kalmar Kristianstad Karlskrona Halmstad Växjö Långsiktigt finansiellt % eller högre,99% till 0% 0,% eller svagare handlingsutrymme 007 Halmstad Växjö Kalmar inkl samtl pensionsåtaganden Kristianstad Karlskrona och särskild löneskatt ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. I detta avsnitt har en traditionell finansiell analys gjorts av den finansiella utvecklingen bland KKKVH-kommunerna och i förhållande till riket under perioden Spridningen mellan olika kommuner inom KKKVH-kommunerna och kommunerna i riket var dock stor när det gäller samtliga analyserade nyckeltal. Det är därför intressant att ytterligare studera var enskilda KKKVH-kommuner befinner sig i denna spridning. På sidorna 9 redovisas sk finansiella profiler som på ett tydligt och övergripande sätt redovisar var din kommun befinner sig och hur den har utvecklats i förhållande till kommunerna i riket. Vilka likheter och olikheter uppvisade kommunen i förhållande till övriga kommuner? 7

9 nyckeltal Halmstads Kalmar Karls- Kristian- Växjö Riket KKKVHkommun kommun krona stads kommun kommukommun kommun nerna Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % (inkl finansnetto och avskrivningar) 00 9, 98, 99,8 99, 98, 97,7 97, ,0 98, 98,7 97, 9,7 97, 9, , 9, 99, 98,0 9, 98, 9, Skattefinansieringsgrad av nettona, % Netto/verksamhetens nettokostnader, % / verksamhetens kostnader, % 00 7,, 0, 0,7,,, 006 9,8,,,,,, ,,7 0,,6,,6,9 Genomsnittl. resultat under år/verks. kostnader, % 00,8 0,6 0,0 0, 0,9,0 0, , 0,8 0, 0,9 0,8,6, ,,8 0,,,7,, inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % / verksamhetens kostnader, % , % Primärkommunal skattesats, kr 00 0,0,6,9 0,86 0,96,76 0, ,0,6,9 0,86 0,96,7 0, ,0,6,9 0,86 0,96,7 0,9 Budgetavvikelse årets reultat/ verksamhetens kostnader, % 00, 0,,6 0, 0,0 0, 0,9 006, 0,8 0,7 0,6 0, 0, 0, , 0,9 0,8 0, 0,9 0, 0, Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % Definitionen för alla nyckeltal återfinns på sidan 0. ) Genomsnittet av 0 granskade kommuner i de län och grupper som som använder finansiella profiler 8

10 profiler för Halmstads kommun (i förhållande till riket) Syftet med den här analysen är att ur ett externredovisningsperspektiv redovisa var Halmstads kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under i förhållande till riket. Detta görs i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos Halmstad i förhållande till riket. Rikets siffror baseras på de ca 0 kommuner som i dagsläget ligger i de län eller grupper som använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för nedanstående analys är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas nederst på denna sida. De innehåller, som också beskrivs på annan plats i rapporten, dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalnings, kortsiktig betalnings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. Varje finansiellt nyckeltal graderas med poängen utifrån hur starkt nyckeltalet är i förhållande till övriga kommuner i riket. Fördelningen sker enligt normalfördelningskurvan. Varje finansiellt perspektiv utgörs av den genomsnittliga poängen för de fyra närmast belägna nyckeltalen i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Halmstad avseende kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har haft och har i förhållande till övriga kommuner i riket. Det är dock viktigt att påpeka att den finansiella profilen är relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en :a i profilen, har man resultat år resultat år resultat år Halmstads kommun 007 Halmstads kommun 006 Halmstads kommun 00 visserligen bland de starkaste värdena för nyckeltalet i den granskade gruppen, men värdet kan ändå behöva förbättras för att nå exempelvis god ekonomisk hushållning. Inledningsvis i denna analys belyses hur de åtta finansiella nyckeltalen i den finansiella profilen har utvecklats under Detta följs av en analys av hur de fyra perspektiven i profilen har utvecklats för Halmstads kommun under samma period. Till sist ges en avslutande kommentar till Halmstads finansiella ställning och utveckling de senaste tre åren. Utvecklingen av finansiella nyckeltal under perioden före extraordinära En förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på denna balans är resultat före extraordinära. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt, % över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga betalnings. När det gäller resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens kostnader, redovisade Halmstad ett förbättrat resultat under perioden. Kommunen gick från 7,% till 8,% mellan 00 och 007. Motsvarande genomsnittliga siffror för kommunerna i riket innebar en försvagning av resultatet från,% till,6%. Halmstad redovisade alltså mellan 00 och 007 en starkare resultatutveckling jämfört med kommunerna i riket. Kommunen hade också under 007 en klart starkare resultatnivå. före extraordinära i förhållande till verksamhetens kostnader uppgick till 8,% i Halmstad, medan det stannade på,6% i riket. Detta betydde att kommunen fick en :a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 00 och

11 Netto Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga realisationsvinster från anläggningstillgångar in. För att nettona skall bli jämförbara mellan kommunerna har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Relateras Halmstads netto till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen sammanlagt under hade en total investeringsvolym som var klart högre jämfört med övriga kommuner i riket. I genomsnitt investerade Halmstad för hela % av sina nettokostnader per år under perioden. Det genomsnittliga värdet för riket uppgick till ca 7% per år. Skattefinansieringsgrad av na När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och generella statsbidrag för att större delen av na skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som är genomförda under året. Sker detta kommer kommunen att stärka sin långsiktiga betalnings. Mellan 00 och 006 förbättrades skattefinansieringsgraden av na från 0% till %. Förklaringen till förbättringen var enbart att resultatet förbättrades från 70 mkr till 89 mkr, eftersom na ökade från 8 mkr till 8 mkr. År 007 hamnade skattefinansieringsgraden av na på 0%. Förklaringen till försvagning var både att resultatet försvagades till mkr och att na ökade till 08 mkr. För rikets kommuner i genomsnitt uppgick skattefinansieringsgraden av årets till 8%, 6% samt 8% under den aktuella perioden. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på %. Halmstad uppvisade en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på 9%, vilket innebär att i jämförelse med riket var Halmstads skattefinansieringsgrad något starkare under perioden trots en mycket högre investeringsvolym än snittet i riket. När det gäller skattefinansieringsgraden av i den finansiella profilen hamnade Halmstad på en :a under 006 och 007. Under 00 fick kommunen en :a. För år 007 uppgick Halmstads primärkommunala skattesats till 0,0 kr, vilket var,68 öre lägre än genomsnittet på,7 kr bland de granskade kommunerna. Detta innebar att Halmstad behöll sin :a i den finansiella profil som kommunen har haft under 00 och 006. Den genomsnittliga skattesatsen i den granskade jämförelsegruppen förändrades under från,76 till,7 kronor på grund av skattesänkningar i ett antal kommuner. inkl. pensionsförpliktelser och löneskatt inom linjen är ett mått på kommunens långsiktiga betalnings. Halmstad hade 007 en soliditet som var klart starkare än genomsnittet för riket. en inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 6% jämfört med genomsnittliga %. Detta betydde en :a i den finansiella profilen, samma som under 00 och 006. Under perioden uppvisade Halmstad utvecklingsmässigt samma negativa trend som genomsnittet bland kommunerna i länet. Kommunen försvagade dock sin soliditet med bara procentenheter från 6% till 6%, medan den genomsnittliga soliditeten i riket försvagades med 9 procentenheter, från 8% till %. Den negativa soliditetsutvecklingen förklaras till stor del av att vissa beräkningstekniska grunder och livslängdsantaganden avseende pensionsredovisningen ändrades för kommunsektorn under 007. Konsekvensen för majoriteten av kommunerna blev att pensionsförpliktelser inom linjen ökade väsentligt. en är ett mått på kommunens kortsiktiga betalnings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Under 00 uppgick Halmstads kassalikviditet till 7%. År 006 förbättrades den till 0%, för att under år 007 försvagas till 8%. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i riket uppgick de aktuella åren till 7%, 79% samt 8%. Detta innebar att likviditeten i Halmstad, trots stora under perioden, utvecklades som genomsnittet bland kommunerna i riket. Halmstads likviditetsnivå och -utveckling innebar dock att kommunen försvagade sig från en :a till en stark :a i den finansiella profilen under perioden. I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen långfristiga fordringar, placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens kostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är intressant, eftersom det speglar den finansiella handlings som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. I måttet elimineras också vidareutlåning mot de kommunala bolagen, eftersom såväl fordringssom skuldsidan inkluderas i måttet. Halmstad förbättrade under perioden sina finansiella i relation till verksamhetens kostnader från 69% till 70%. Genomsnittet i riket förändrades från % till 6%. Detta innebar att Halmstad fick en klar :a i den finansiella 0

12 profilen under 007, vilket var samma som under med 00 och 006. en är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen skall ligga så nära noll som möjligt. Ju större de negativa eller positiva avvikelserna är, desto svagare budgetföljsamhet har verksamheten. en mäts mot resultat eller verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Halmstad uppgick detta mått under 007 till 0,%, vilket skall jämföras med 006, då avvikelsen var 0,0%. Under 00 redovisades en avvikelse på,%. Utifrån dessa värden kan det konstateras att Halmstads budgetföljsamhet har varierat under perioden. För rikets kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterat till verksamhetens kostnader till 0,% under 00, 0,% under 006 och 0,% under 007, det vill säga den genomsnittliga budgetföljsamheten för riket försvagades mellan 006 och 007. Poängen för budgetföljsamhet i den finansiella profilen varierade under perioden. Under 00 och 007 fick kommunen en :a. Under 006 en :a. De fyra finansiella perspektiven, utvecklingen mellan 00 och 007 Halmstads försvagade mellan 00 och 007 marginellt perspektiven kontroll och långsiktig handlings i den finansiella profilen. Förklaringen var enbart att skattefinansieringsgraden sjönk från en :a till en :a. De två övriga perspektiven, riskförhållande och kortsiktig handlings, uppvisade oförändrade poäng. perspektivet försvagade från, till,0 poäng. Förklaringen till detta var enbart att poängen för skattefinansieringsgraden av na föll från en :a till en :a. Övriga nyckeltal i perspektivet låg på oförändrade poäng som 00 och 007 jämförs. före extraordinära och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren låg på :or. Det fjärde nyckeltalet, budgetföljsamhet, låg på :a om 00 och 007 jämförs. Den långsiktiga betalningsen försvagades från,7 till, poäng mellan 00 och 007. Förklaringen till utvecklingen var enbart att poängen för skattefinansieringsgraden av na föll från en :a till en :a. Övriga nyckeltal i perspektivet låg på oförändrade poäng under perioden. resultat under de tre senaste åren, skattesats och soliditet låg samtliga på :or Den kortsiktiga betalningsen uppvisade en oförändrad poäng om 00 och 007 jämförs. före extraordinära och finansiella låg på :or, medan budgetföljsamhet och kassalikviditet låg på :or. Under 006 steg budgetföljsamheten tillfälligt poängmässigt till en :a och kassalikviditeten till en :a. Poängen för riskförhållande var också oförändrad under perioden. Den låg på mycket höga, poäng. Inget av de fyra nyckeltalen förändrades i perspektivet om 00 och 007 jämförs., soliditet och finansiella låg på en :a, och kassalikviditet på en :a. Avslutande kommentar Halmstad har en mycket god kontroll över sin resultatnivå. Det är viktigt, eftersom vi ser tecken på ett mer ansträngt ekonomiskt läge de närmaste åren. Detta visar sig i form av ett vikande skatteintäktsunderlag som i kombination med en ökad inflation kommer att tära på kommunernas resultat. Läggs ovanpå detta att utgiftsnivån fortfarande, för olika typer av i byggnader och anläggningar, är hög, ser det finansiella läget inför framtiden mer ansträngt ut än på flera år. Halmstad står dock finansiellt mycket väl rustat och bör kunna möta konjunkturnedgång utan några större besvär. Detta förutsätter dock en fortsatt god aktiv styrning, där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven. En frågeställning som bör följas med vaksamhet av Halmstad och övriga kommuner i Sverige är hur pensionsförpliktelserna inom linjen kommer att påverka det framtida finansiella handlingsutrymmet. Varje åtgärd som i dagsläget kan utföras för att minska den finansiella belastningen på kommande generationer bör övervägas.

13 profiler i förhållande till riket Kalmar Karlskrona Kristianstad resultat år resultat år resultat år Växjö Halmstad resultat år resultat år... i förhållande till KKKVH-kommunerna Kalmar Karlskrona Kristianstad resultat år resultat år resultat år Växjö Halmstad resultat år resultat år

14 profiler för Kalmar kommun i förhållande till riket resultat år resultat år resultat år... i förhållande till KKKVH-kommunerna resultat år resultat år resultat år

15 profiler för Karlskrona kommun i förhållande till riket resultat år resultat år resultat år... i förhållande till KKKVH-kommunerna resultat år resultat år resultat år

16 profiler för Kristianstads kommun i förhållande till riket resultat år resultat år resultat år... i förhållande till KKKVH-kommunerna resultat år resultat år resultat år

17 profiler för Växjö kommun i förhållande till riket resultat år resultat år resultat år... i förhållande till KKKVH-kommunerna resultat år resultat år resultat år 6

18 profiler för Halmstads kommun i förhållande till riket resultat år resultat år resultat år... i förhållande till KKKVH-kommunerna resultat år resultat år resultat år 7

19 nyckeltal år 007 Nettokostnadsandel, % Halmstad 90, Kalmar 9, Växjö 9, Kristianstad 98,0 Karlskrona 99, Medel 9, Borgensåtagande/Verksamhetens kostnader, % Växjö 0 Kalmar 8 Kristianstad 70 Halmstad 8 Karlskrona Medel 6, % Halmstad 6 Kristianstad Växjö 9 Kalmar Karlskrona 9 Medel före extraordinära / verksamhetens kostnader, % Halmstad 8, Kalmar,7 Växjö, Kristianstad,6 Karlskrona 0, Medel,9 * (Avvikelse verksamhetens nettokostnader), % Halmstad 0, Kalmar 0,9 Karlskrona 0,8 Kristianstad 0, Växjö 0,9 Medel 0, resultat de senaste åren/verksamhetens kostnader, % Halmstad 8, Kalmar,8 Växjö,7 Kristianstad, Karlskrona 0, Medel, Skattefinansieringsgrad av na, % Kalmar Växjö 0 Halmstad 0 Karlskrona 90 Kristianstad 6 Medel 97, % Kalmar 09 Halmstad 8 Växjö 80 Kristianstad 6 Karlskrona 0 Medel 76 / verksamhetens kostnader, % Halmstad 70 Växjö Kristianstad 8 Kalmar 9 Karlskrona Medel 8 Definitioner för alla finansiella nyckeltal finns på sidan 0. 8

20 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. resultat år resultat år. före extraordinära före extraordinära Åtta nyckeltal. Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan. Skalan. Poängen har skalan och fördelas enligt normalfördelningskurvan. Det innebär de 0% av kommunerna som har de starkaste värdena inom varje nyckeltal får en :a. Därefter följer att 0% får en :a, 0% får en :a, 0% får en :a och att kommunerna med de 0% svagaste väderna får en :a. resultat år resultat år före extraordinära före extraordinära Fyra axlar/perspektiv. Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt. Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett bättre värde än tre i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. 9

21 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: en över finansiella utvecklingen, långsiktig betalnings, kortsiktig betalnings och riskförhållande. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlings Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlings Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära. förhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella och kassalikviditet. över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära, skattefinansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Redovisas ett positivt värde är poängen alltid minst en :a. omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalnings är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 00% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets netto har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. före extraordinära summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära ( av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). et har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. resultat före extraordinära under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. et har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets netto som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. 0

22 Kommunforskning i Västsverige är en organisation som bedriver forskning inom området ekonomi och organisation i kommuner och landsting. Verksamheten utgår ifrån ett samarbetsavtal mellan kommuner och landsting i Västsverige och Göteborgs universitet. Syftet med samarbetsavtalet är att initiera forskning inom det nämnda området och därigenom bidra till att skapa en stark forskningsmiljö. KFi:s verksamhet idag kan delas in i områdena ekonomisk bedömning, redovisning, organisering och styrning. Pilgatan 9A Göteborg Telefon Fax E-post Adekvat Form, Tollered

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009 Finansiell profil Nynäshamns kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009 Finansiell profil Melleruds kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 007 009................. Så

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Finansiell profil Sävsjö kommun

Finansiell profil Sävsjö kommun Finansiell profil Sävsjö kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 00 006 styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så tolkar

Läs mer

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Finansiell profil Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008 Finansiell profil Tyresö kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av Södertörnskommunerna 006 008 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012 Finansiell profil Värnamo kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007 Finansiell profil Färgelanda kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013 Finansiell profil Sävsjö kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006 Finansiell profil Strömstads kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012 Finansiell profil Huddinge kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014 Finansiell profil Eksjö kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007 Finansiell profil Uddevalla kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010 Finansiell profil Salems kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av Södertörnskommunerna 008 00... Så tolkar du den finansiella profilen!... 0 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011 Finansiell profil Sävsjö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005 Finansiell profil Piteå kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010 Finansiell profil Tranås kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 008 00... styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så

Läs mer

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012 Finansiell profil Trelleborgs kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Skåne...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...14 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014 Finansiell profil Kävlinge kommun 0 0 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Finansiell profil. Tyresö kommun

Finansiell profil. Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Piteå kommun

Finansiell profil. Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Finansiell analys i budget och årsredovisning

Finansiell analys i budget och årsredovisning EN IDESKRIFT OM Finansiell analys i budget och årsredovisning FOKUS PÅ BALANSKRAVSUTREDNING OCH RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Finansiell analys i budget och årsredovisning fokus på balanskravsutredning och

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun

Finansiell profil Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 006 008.......... Inkl finansiella

Läs mer

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011 Finansiell profil Hjo kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...16 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012 Finansiell profil Marks kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun

Finansiell profil Melleruds kommun Finansiell profil Melleruds kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun

Finansiell profil Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den finansiella

Läs mer

God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning

God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning REVISIONSRAPPORT 2007-06-07 Kommunstyrelsen Dnr God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning Propositionen God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ledde till förändringar

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014 Finansiell profil Grästorps kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013 Finansiell profil Uddevalla kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010 Finansiell profil Lysekils kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands och Hallands län 008 00... Så tolkar du den

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013 Kommunstyrelsens kontor 2013-09-17 Ekonomisk månadsrapport augusti 2013 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011 Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012 Haninge kommun Granskning av årsredovisning 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 3 3 Syftet med granskningen...

Läs mer

HYLTE SOPHANTERING AB

HYLTE SOPHANTERING AB UC BASVÄRDERING HYLTE SOPHANTERING AB 557199-0001 per 2015-10-06 senaste bokslut 2014-12-31 En produktion av UC Affärsfakta AB Beräknat aktievärde (baserat på bokslut 2014-12-31) per 2015-10-06 Totalt

Läs mer

Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal

Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Agenda 09.10 Traditionell analys 09.20 Exempel 09.30 Frågor/synpunkter Jan Lorichs, 2009-08-28 Syfte Bidrar till nyttig och nödvändig diskussion om god ekonomi

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning

Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport* Granskning av bokslut och årsredovisning 2007 Motala kommun April 2008 Karin Jäderbrink Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun

Finansiell profil. Grästorps kommun Finansiell profil Grästorps kommun 2013 2015 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

METALLVÄRDEN i SVERIGE AB (PUBL.)

METALLVÄRDEN i SVERIGE AB (PUBL.) METALLVÄRDEN i SVERIGE AB (PUBL.) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ VERKSAMHETSÅRET 2012 VERKSAMHETSÅRET Verksamhetsåret har präglats av fortsatt arbete med att avyttra de tillgångar som härrör från tidigare Kilsta Metall

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram, Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013 Kommunerna i Skåne län Den finansiella profilen 29-213 Resultatrelaterade nyckeltal Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 3,8 3 2,9 2,5 2,5 2 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,2 1 29 21 211

Läs mer

Den 20 mars genomförde Diadrom Holding AB (publ) årsstämma. För mer information se kommuniké årsstämma (se pressrelease 2014-03-20).

Den 20 mars genomförde Diadrom Holding AB (publ) årsstämma. För mer information se kommuniké årsstämma (se pressrelease 2014-03-20). Göteborg 2014-04-17 Delårsrapport perioden januari-mars 2014 Kvartal 1 Omsättningen uppgick till 14,2 (15,8) Mkr en minskning med 1,6 Mkr eller 10,2 procent Rörelseresultatet (EBIT) minskade med 1,4 Mkr

Läs mer

Delårsrapport januari sept 2010 2010-11-12

Delårsrapport januari sept 2010 2010-11-12 2010-11-12 Delårsrapport januari sept 2010 Juli Sept i sammandrag Nettoomsättningen uppgick till 15 926 (16 389) KSEK Rörelseresultatet uppgick till 7 882 (6 840) KSEK Rörelseresultatet efter finansiella

Läs mer

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Koncernkontoret Åke Andersson Chefcontroller 040-6753637 ake.andersson@skane.se Datum 2014-05-26 Datu 1400315 1 (13) EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Sammanfattning Periodresultatet för första

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Rapport för första halvåret 1999 Nolato AB (publ)

Rapport för första halvåret 1999 Nolato AB (publ) Rapport för första halvåret 1999 Nolato AB (publ) Nolato AB delårsrapport 1 januari 30 juni 1999 Omsättningen ökade med 3 procent till 942 (915) Mkr Rörelseresultatet ökade med 33 procent till 101 (76)

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

DIGITALISERINGEN PÅVERKAR oss alla

DIGITALISERINGEN PÅVERKAR oss alla DIGITALISERINGEN PÅVERKAR oss alla Kundernas krav på helhetslösningar och en mer flexibel leverans blir allt mer tydlig. Kundens egen digitalisering och anpassning till sina nya marknadsförhållanden är

Läs mer

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Timrå kommun April 2015 Marianne Harr Godkänd revisor Certifierad kommunal revisor Jenny Eklund Auktoriserad revisor Emma Andersson Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. januari mars 2008

DELÅRSRAPPORT. januari mars 2008 DELÅRSRAPPORT januari mars 2008 Feelgood är en strategisk samarbetspartner i hälsofrågor och en ledande aktör inom svensk företagshälsovård. Med vår helhetssyn på hälsa ser vi till att dina medarbetare

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2016-03-16 Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2013 2013-08-29

Delårsrapport januari juni 2013 2013-08-29 2013-08-29 Delårsrapport januari juni 2013 Nettoomsättningen ökade med 20 % under andra kvartalet mot föregående år Det andra kvartalet är numer ett kvartal med god lönsamhet Händelse efter rapportperioden:

Läs mer

Brf Linnégatan 41-45

Brf Linnégatan 41-45 Brf Linnégatan 41-45 ÅRSREDOVISNING 1 januari 31 december 2012 Bostadsrättsföreningen Linnégatan 41-45 796909-5228 Nyckeltal Kostnadsfördelning 2012 2011 (exklusive fönster & fasadprojekt 2012) Planerat

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2013

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2013 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2013 Omsättning 243,3 miljoner euro (240,3 milj. euro) och rörelseresultat 3,0 miljoner euro (19,7 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 0,5 miljoner euro (7,8 milj.

Läs mer

Nolato redovisar ett väsentligt förbättrat resultat jämfört med samma period förra året.

Nolato redovisar ett väsentligt förbättrat resultat jämfört med samma period förra året. N O L ATO D E L Å R S R A P P O R T N I O M Å N A D E R 1 J A N U A R I 3 S E P T E M B E R 2 2, S I D 1 AV 7 NOLATO AB (PUBL) DELÅRSRAPPORT NIO MÅNADER JANUARI SEPTEMBER Nolato redovisar ett väsentligt

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och förbättrad lönsamhet

Fortsatt god tillväxt och förbättrad lönsamhet Fortsatt god tillväxt och förbättrad lönsamhet Pressinformation den 16 augusti 2006 Pooliakoncernen visar även för årets andra kvartal ökad tillväxt och förbättrad lönsamhet jämfört med motsvarande period

Läs mer

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 2016 Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport Februari 2016 Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 Stockholms läns landsting Månadsrapport per februari 2016 2 (9) Perioden

Läs mer

Delårsrapport januari september 2012

Delårsrapport januari september 2012 Delårsrapport januari september 2012 Intäkterna ökade till 618 Mkr (579), en ökning med 7 procent. Den ekonomiska uthyrningsgraden för bostäder uppgick till 99 procent (99) och som helhet till 97 procent.

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Dnr: 2009/797 042 1(10) Administrativa sektorn Bo Ekström 2010-06-17 Budgetberedningen FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Förvaltningens arbetssätt

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

Kraftig förbättring av omsättning och rörelseresultat

Kraftig förbättring av omsättning och rörelseresultat Pressmeddelande från Expanda AB (publ), 556541-2094 Bokslutskommuniké 2000 Kraftig förbättring av omsättning och rörelseresultat Omsättning 837,6 mkr, + 48 % Rörelseresultat 82,3 mkr + 57 % Resultat efter

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ MAJ 2000-APRIL 2001

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ MAJ 2000-APRIL 2001 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ MAJ -APRIL 2001 Nettoomsättningen för fjärde kvartalet för kvarvarande verksamheter (exklusive Affärssystem) ökade med 4,2 procent till 117,8 (113,1) MSEK Rörelseresultatet före goodwillavskrivningar

Läs mer

Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015

Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 Per Weidenman, Bisnode Sverige AB, Oktober 2015 SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 I den här rapporten presenteras Bisnodes modell för att identifiera

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Ökad omsättning och fortsatt förbättrat resultat

Ökad omsättning och fortsatt förbättrat resultat Ökad omsättning och fortsatt förbättrat resultat Marknad och försäljning Under året steg New Waves omsättning med 43 % till 352 (246) Mkr. Affärsområde Profils omsättning ökade med 43 % till 207 (102)

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2004

Delårsrapport januari mars 2004 Delårsrapport januari mars 2004 2004-04-29 januari - mars jan-dec april-mars Nyckeltal 2004 2003 2003 2003/04 Nettoomsättning, MSEK 2 813 2 346 9 273 9 740 Rörelseresultat före avskrivningar, MSEK (EBITDA)

Läs mer

göteborgs stad delårsrapport

göteborgs stad delårsrapport göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

New Nordic Healthbrands AB (publ) Kvartalsrapport Q1 januari - mars 2011

New Nordic Healthbrands AB (publ) Kvartalsrapport Q1 januari - mars 2011 New Nordic Healthbrands AB (publ) Kvartalsrapport Q1 januari - mars 2011 Årets första kvartal New Nordic koncernens omsättning uppgick under årets första kvartal till 47,3 MSEK (46,1) en ökning med 2,7

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer