FINANSIELL PROFIL VÄRNAMO KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Jönköpings län

Transkript

1 FINANSIELL PROFIL VÄRNAMO KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Jönköpings län

2 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen...14 Finansiell profil över kommunen Finansiella profiler Finansiella nyckeltal Koncernanalys...25 KFi Finansiell profil

3 Inledning syfte med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga 12 kommuner i Jönköpings län de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalningsberedskap eller kapacitet, kortsiktig betalningsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning av den finansiella profilen görs på sidorna Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell analys av hur kommunerna i Jönköping har utvecklats finansiellt under perioden Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Därefter följer en beskrivning och förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kommuns finansiella ställning och utveckling under Analysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Jönköpings läns kommuner under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Sedan följer en redovisning av samtliga Jönköpings läns kommuners finansiella profiler för Därefter redovisas ett antal finansiella nyckeltal för 2017 sorterad per kommun i bokstavsordning. Allra sist rapporten följer en koncernanalys med utgångspunkt från en koncernprofil. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige KFi Finansiell profil

4 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län Kommunerna i Jönköpings län lyckades inte under 2017 fortsätta att förbättra sin resultatnivå och finansiella ställning. Jönköpings läns genomsnittliga resultat i förhållande till verksamhetens kostnader försvagades mellan 2016 och 2017 med 1,7 procentenheter och uppgick 2017 till relativt låga 1,3%. Jämfört med 2015 förblev dock resultatet oförändrat, då det även uppgick till 1,3% detta år. Det låga resultatet under 2017 innebar att kommunerna i genomsnittet inte kunde finansiera sina investeringar med skattemedel. Detta bidrog till en ökad skuldsättning och minskad likviditet i många kommuner. I Jönköpings län finns 13 kommuner. Dessa är Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo. De 13 kommunerna omsatte under 2017 cirka 24 miljarder kr. Balansomslutningen uppgick till 21 miljarder kr. Kommunerna investerade för ca 1,8 miljarder. Den klart största kommunen är Jönköping som omsatte nästan 9 miljarder och hade en balansomslutning på nästan 8 miljarder. försvagades Kommuner och landsting skall sedan 1992 bedriva sin verksamhet enligt god ekonomisk hushållning. En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan 2% och 3% över en längre tidsperiod. Med en sådan resultatnivå klarar en kommun av att finansiera större delen av sin tillgångsökning med skatteintäkter, vilket i sin tur leder till att kommunen kan bibehålla sin finansiella kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet i de flesta fall ligga på mellan 3% och 5% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För kommuner med befolkningsminskning kan det däremot räcka med 1 2% i resultat. Resultatet före i förhållande till verksamhetens bruttokostnader uppgick till 1,3% under Det förbättrades 2016 till 3,0%, för att 2017 försvagas till 1,3%. Det innebar en oförändrat resultat om 2015 och 2017 jämförs. Under 2016 förbättrades resultat tillfälligt. En viktig förklaring till detta var att kommunerna fick ett antal jämförelsestörande engångsintäkter i form av riktade statsbidrag, främst kostnadsersättning för flyktingar. Den genomsnittliga resultatnivån i länet under de tre senaste åren låg på 1,8% per år, vilket är på gränsen att betraktas som god ekonomisk hushållning ur ett generellt perspektiv; nämligen att skatteintäkterna klarar av att finansiera större delen av kommunernas investeringar. Konsekvensen blev att kommunernas skuldsättning ökade under perioden och framtida finansiellt handlingsutrymme begränsas. Nivån på 1,8% är dock ett medelvärde för länet. När det gäller den genomsnittliga resultatnivån och även övriga nyckeltal i rapporten är variationen stor i länet. Det skall man vara medveten om, när genomsnittet studeras i rapporten. Starkast resultat före i relation till verksamhetens bruttokostnader under år 2017 redovisade Sävsjö med 5,1%. Därefter följde Habo med 3,3% och på tredje plats kom Värnamo med 3,2%. Det är intresseväckande att se hur Sävsjö under de senaste åren har gått från att redovisa svaga resultat till att hitta en stabil god resultatnivå. Det kan också konstateras att Värnamo och Gnosjö verkar ha vänt sina negativa resultattrender som de har haft den senste åren. Svagast resultat före redovisade Mullsjö med 3,4%. Näst svagast resultat hade Eksjö med 1,9%. Dessa två kommuner följdes av Tranås med 0,0% och Nässjö med 0,3%. Samtliga dessa kommuner måste arbeta mot att förbättra sina resultatnivåer de kommande åren. * Procent Snitt Förändr Sävsjö 1,2 3,8 5,1 3,4 3,9 Habo 2,0 3,0 3,3 2,8 1,3 Värnamo 1,4 4,6 3,2 3,1 1,8 Gnosjö 0,6 2,1 2,9 1,5 3,5 Jönköping 1,7 3,2 2,9 2,6 1,2 Gislaved 1,4 3,2 1,8 2,1 0,4 Aneby 2,2 5,9 0,9 3,0 1,3 Vaggeryd 0,6 4,6 0,9 2,0 0,3 Vetlanda 1,1 1,1 0,9 1,0 0,2 Nässjö 1,3 2,0 0,3 1,2 1,0 Tranås 1,6 1,3 0,0 1,0 1,6 Eksjö 1,7 3,0 1,9 0,9 3,6 Mullsjö 0,9 0,7 3,4 0,6 4,3 Medel 1,3 3,0 1,3 1,8 0,0 * relaterat till verksamhetens bruttokostnader. Sju kommuner förbättrade sitt resultat före mellan 2015 och Starkast förbättring av dessa redovisade Sävsjö med 3,9 procentenheter och Gnosjö med 3,5 procentenheter. Sex kommuner försvagade sitt resultat under samma period. Svagast utveckling av dessa redovisade Mullsjö med 4,3 procentenheter och näst svagast resultatutveckling hade Eksjö med 3,6 procentenheter. KFi Finansiell profil

5 Starkast genomsnittligt resultat under de tre senaste åren redovisade Sävsjö med goda 3,9% i genomsnitt per år. Även Värnamo, Aneby, Habo, Jönköping, Gislaved och Vaggeryd redovisade tillfredställande resultatnivåer under perioden. Deras resultat var 2,0% eller starkare i genomsnitt per år. Det var bara Mullsjö redovisade ett genomsnittligt negativt resultat under perioden med 0,9% per år. Under 1% låg dock Vetlanda, Tranås och Eksjö. Det är en för svag resultatnivå på lång sikt. Minskande investeringsvolym Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För att investeringarnas storlek skall bli jämförbar mellan kommunerna i gruppen har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5 10 år, runt 9 10%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar kraftigt påverkar de enskilda åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har stor del av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Relateras länets investeringar till verksamhetens nettokostnader, framgår det att genomsnittsvärdet för länet uppgick till 11% för Under 2016 och 2017 minskade det till 10% respektive 9%. Detta gav ett genomsnittligt värde för länet på 10% per år under perioden. Här kan dock konstateras att Mullsjö hade extremt höga investeringar under 2015 och 2016 och om de neutraliseras hamnade den genomsnittliga volymen för länet på någon procentenhet lägre, runt 9%. Det innebär en oförändrad investeringsvolym på runt 9% under samtliga tre år. En genomsnittlig investeringsvolym på 10% eller justerat 9% per år mellan 2015 och 2017 för kommunerna i Jönköpings län överensstämmer väl med andra kommungrupper där finansiella profiler också har tagits fram. Det flesta grupper eller län ligger runt 10% per år, förutom förortskommuner och storstäder som i allmänhet ligger på en högre investeringsvolym. Investeringsvolym * Procent Snitt Mullsjö ,3 Habo ,7 Jönköping ,7 Värnamo ,7 Aneby ,7 Tranås ,7 Vaggeryd ,0 Nässjö ,7 Gislaved ,0 Sävsjö ,0 Gnosjö ,3 Vetlanda ,0 Eksjö ,3 Medel * Investeringar i relation till verksamhetens nettokostnader. Den kommun som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader under var Mullsjö med drygt 24% i genomsnitt per år. Kommunen hade dock ett extremt högt värde under perioden på grund av inköp av ett äldreboende och byggande av en förskola. Därefter följde Habo med i genomsnitt 14% per år. En stor del na har skett inom barn- och utbildningsområdet. På tredje plats kom Värnamo och Jönköpings kommun med 12% i genomsnitt per år. Värnamos investeringar beror till övervägande del på ett helt nytt avloppsreningsverk med överföringsledningar från andra mindre orter i kommunen. Allra minst under perioden investerade Eksjö i genomsnitt med 4% per år. Vetlanda och Gnosjö låg på 6% samt Gislaved och Sävsjö på 7%. Flera av dessa kommuner, exempelvis Eksjö, är sådana kommuner som har sin fastighetsförvaltning och annan investeringsintensiv verksamhet i bolagsform, med det finns också bland de uppräknade kommunerna sådana som på grund av det ekonomiska läget har dragit ner på sina investeringar. Försvagad skattefinansieringsgrad För att uppnå god ekonomisk hushållning bör, för de flesta kommuner, en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 100% utan en lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad na, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. I genomsnitt under 2015 kunde kommunerna i länet finansiera 81% av årets investeringar med skatteintäkter. Under 2016 förbättrades nyckeltalet till 96%, för att under 2017 försvagas till 67%. Tillsammans innebär detta att kommunerna i länet under perioden likvidmässigt inte riktigt Skattefinansieringsgrad na * Procent Snitt Sävsjö Gislaved Gnosjö Vaggeryd Vetlanda Jönköping Eksjö Värnamo Aneby Habo Nässjö Tranås Mullsjö Medel * plus avskrivningar i relation till nettoinvesteringar. KFi Finansiell profil

6 kunde finansiera samtliga sina investeringar med skatteintäkter. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för perioden hamnade på 82% i genomsnitt per år. Det innebar att den genomsnittliga skuldsättningen ökade i länet under perioden. Det begränsar det finansiella handlingsutrymmet inför framtiden. Skattefinansieringsgraden varierar liksom övriga nyckeltal mellan olika kommuner i länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också så att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Studeras 2015 till 2017, var det bara tre kommuner som kunde skattefinansiera samtliga investeringar. Dessa var Gislaved, Gnosjö och Sävsjö. Det bör poängteras att dessa kommuner redovisade en lägre investeringsvolym än genomsnittet under perioden, vilket gör det lättare att uppnå en högre skattefinansieringsgrad na. Svagast skattefinansieringsgrad na under samma period redovisade Mullsjö, Habo, Nässjö och Tranås. Av dessa hade Mullsjö och Habo klart högre investeringsvolym än snittet i länet, medan Nässjö och Tranås redovisade en mer genomsnittlig investeringsvolym. Förbättrad soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Jönköpings läns genomsnittliga soliditet (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) förbättrades mellan 2015 och 2017 med 7 procentenheter från 10% till 17%. En viktig förklaring till att soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser ökade i länet var, förutom en tillfredställande skattefinansiering na, att pensionsförpliktelserna inom linjen sjönk under perioden. Soliditet Starkast soliditet 2017 hade Värnamo med 38%. Därefter kom Vaggeryd med 35%, Gislaved med 33% och Tranås med 32%. På femte plats fanns Gnosjö med 27%. Svagast soliditet hade Mullsjö med 16% följt av Eksjö med 3%, Nässjö med 2% och Aneby med 4%. Av de tretton kommunerna i länet var det hela 12 kommuner som lyckades förbättra sin soliditet (inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) under den granskade perioden. Det var bara Mullsjö som inte lyckades förbättra sin soliditet. Den förblev oförändrad under perioden. Marginellt försvagad kassalikviditet en är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. I detta nyckeltal relateras kommunens tillgångar, som skall omsättas inom ett år, till de skulder som skall omsättas inom ett år. en bör aldrig analyseras som ett eget nyckeltal utan ställas i relation till soliditetens utveckling. En ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Nyckeltalet innefattar inte exploateringstillgångar och förråd som har bokförts som omsättningstillgångar. Den genomsnittliga kassalikviditeten i länet försvagades med 7 procentenheter från 94% till 87%, om 2015 jämförs med Nivån innebar att de kortfristiga skulderna översteg de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är dock god ur risksynpunkt eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 30 40% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. en varierade mellan 197% och 51%. Starkast kassalikviditet 2017 hade Tranås med 197%, därefter följde Sävsjö med 125% och Värnamo med 112%. Svagast likviditet redovisade Mullsjö, Vetlanda, Gislaved och Jönköping. Flera av kommunerna jobbar dock med en kortsiktig checkräkningskredit, vilket påverkar snittet på likviditeten. Det är viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella nettotillgångar, eftersom Procent Förändr Värnamo Vaggeryd Gislaved Tranås Gnosjö Sävsjö Jönköping Habo Vetlanda Aneby Nässjö Eksjö Mullsjö Medel Procent Förändr Tranås Sävsjö Värnamo Gnosjö Vaggeryd Habo Eksjö Nässjö Aneby Mullsjö Vetlanda Gislaved Jönköping Medel KFi Finansiell profil

7 likviditeten kan förbättras via upplåning eller tryckas ned vid amorteringar av skulder. Detta stärker respektive försvagar kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men försämrar respektive stärker samtidigt soliditeten och den långsiktiga betalningsberedskapen. Något försvagade finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kortoch långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens bruttokostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. I måttet elimineras också vidareutlåning inom kommunkoncernen. Genom att analysera finansiella nettotillgångar tillsammans med soliditet och kassalikviditet får man en bra bild av kommunernas finansiella handlingsutrymme. Mellan 2015 och 2017 försvagades länets genomsnittliga finansiella nettotillgångar relaterade till verksamhetens bruttokostnader med 1 procentenhet, från 14% till 15%. Förklaringen till detta var att en del na i flertalet av kommunerna fick finansieras med en ökad skuldsättning. Finansiella nettotillgångar Procent Förändr Tranås Vaggeryd Eksjö Sävsjö Gislaved Värnamo Aneby Vetlanda Gnosjö Nässjö Jönköping Habo Mullsjö Medel Starkast värde avseende finansiella nettotillgångar relaterat till verksamhetens bruttokostnader under 2017 uppvisade Tranås med 11%, Vaggeryd med 5% samt Eksjö och Sävsjö med 2%. Dessa fyra kommuner redovisade ett positivt värde, vilket innebar att de finansiella tillgångarna översteg de kort- och långfristiga skulderna. En kommun med goda finansiella nettotillgångar karaktäriseras ofta också av en god soliditet, men det finns också kommuner som har goda finansiella nettotillgångar även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i långfristiga fordringar och omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella nettotillgångar. Svagast värde redovisade Mullsjö med 66%, följt av Habo med 42% och Jönköping med 26%. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. Dessa kommuner utmärks av att de har en stor del av sina tillgångar som anläggningstillgångar. Ibland finns det en korrelation mellan svag soliditet och finansiella nettotillgångar, men det finns många kommuner som har genomsnittlig soliditet även om kommunen uppvisar svaga finansiella nettotillgångar. Detta gäller Jönköping och Habo. Sex kommuner stärkte sina finansiella nettotillgångar mellan 2015 och Det var Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Sävsjö och Vetlanda. Sex kommuner försvagade dem under samma period. Mest försvagades det i Eksjö, Mullsjö och Tranås. En viktig förklaring till försvagningen var att flera av dessa kommuner hade stora investeringar som inte kunde finansieras fullt ut med skatteintäkter. Marginellt ökad genomsnittlig skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteuttaget är ju till stor del en ideologisk fråga. Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades mellan 2015 och 2017 från 21,80 kr till 21,83 kr på grund av skattehöjning i Värnamo med 40 öre under Skatten varierade under 2017 mellan 21,19 kr och 22,26 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Vaggeryd med 21,19 kr följt av Jönköpings kommun med 21,34 kr. Högst skatt hade Eksjö med 22,26 kr och näst högst hade Gnosjö med 22,24 kr. Primärkommunal skattesats Procent Förändr Vaggeryd 21,19 21,19 21,19 0,00 Jönköping 21,34 21,34 21,34 0,00 Tranås 21,41 21,41 21,41 0,00 Vetlanda 21,51 21,51 21,51 0,00 Värnamo 21,12 21,52 21,52 0,40 Mullsjö 21,84 21,84 21,84 0,00 Sävsjö 21,92 21,92 21,92 0,00 Aneby 22,09 22,09 22,09 0,00 Gislaved 22,13 22,13 22,13 0,00 Habo 22,17 22,17 22,17 0,00 Nässjö 22,19 22,19 22,19 0,00 Gnosjö 22,24 22,24 22,24 0,00 Eksjö 22,26 22,26 22,26 0,00 Medel 21,80 21,83 21,83 0,03 Varierande avvikelse mot budget Budgetföljsamhet är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Budgetutfallet mäts för nämndernas verksamhet exklusive centralt budgeterade finansiella verksamhetsposter. Förklaringen till detta är att fånga verksamhetens/ nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella poster såsom försäljningar, skatteintäkter och finansnetto. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna i analysen. En KFi Finansiell profil

8 budgetavvikelse på plus eller minus 1% utgör normalt inga större problem, utan det är stora negativa budgetavvikelser på nämndnivå som bör undvikas. Budgetavvikelsen varierande den studerade treårsperioden. Relateras budgetavvikelsen till verksamhetens bruttokostnader uppgick avvikelsen till 0,5% under 2015 och till 1,5% under Under 2017 noterades en negativ budgetavvikelse på 0,4%. Frågan är om detta är ett resultat av ett tuffare ekonomiskt läge för nämnderna eller beror på andra faktorer? Budgetföljsamhet * Procent Aneby 0,8 2,4 3,6 Eksjö 0,1 0,6 4,0 Gislaved 1,6 1,9 0,7 Gnosjö 1,5 0,1 0,9 Habo 3,4 1,3 5,1 Jönköping 1,7 2,1 1,4 Mullsjö 0,3 1,1 6,5 Nässjö 1,3 0,2 1,4 Sävsjö 0,5 2,1 3,3 Tranås 0,2 0,2 1,7 Vaggeryd 0,1 3,3 1,2 Vetlanda 0,1 0,1 0,6 Värnamo 0,1 1,6 0,0 Medel 0,5 1,5 0,4 Ökande borgensåtagande Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens bruttokostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med högt borgensåtagande bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Relateras kommunernas borgensåtagande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade länet ett genomsnittligt värde under 2015 på 57%. Under 2016 minskade det till 55%, för att under 2017 öka till 58%. En viktig förklaring till denna förändring var att Sävsjö ökade sitt borgensåtagande med 38 procentenheter. Borgensåtagande * Procent Förändr Värnamo Sävsjö Eksjö Jönköping Vetlanda Tranås Mullsjö Aneby Habo Nässjö Gnosjö Vaggeryd Gislaved Medel * Borgensåtagande relaterat till verksamhetens bruttokostnader. De kommuner i länet som hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens bruttokostnader under 2017 var Värnamo med 106%, Sävsjö med 102%, Eksjö med 66% samt Jönköping och Vetlanda med 60%. Minst hade beviljats av Gislaved med 22% och Vaggeryd med 38%. En avslutande kommentar Jönköpings läns genomsnittliga resultat under 2017 uppgick till 1,3 procent av verksamhetens kostnader. Med tanke på att en viss del av resultatet utgörs av rea- och exploateringsvinster är det ett ganska svagt resultat. Detta är oroväckande inför framtiden och bör beaktats i kommande budgetprocesser i flertalet av kommunerna. I genomsnitt har resultatet i förhållande till verksamhetens kostnader de senaste tio åren legat på 1,8%, med toppnoteringen under 2016 på 3,0%. Lägst resultat redovisades under 2008 med 1,0%. Den genomsnittliga skattesatsen i kommunerna har ökat med 40 öre under samma period. Soliditeten förbättrades med 19 procentenheter från 2% till 17%. en ökade från 56% till 87%. Det finansiella handlingsutrymmet bland Jönköpings kommuner har således klart förbättrats under de tio senaste åren. Frågan är om denna förbättring är tillräcklig inför framtida utmaningar? Frågan är också om 2017 var det sista året på ett tag med goda resultatnivåer. Prognoser från olika prognosmakare visar att det starka verksamhetstrycket de kommande åren och den samtidiga beräknade försvagningen av skatteunderlagsökningen ställer kommunerna inför problem. Det kommer kräva åtgärder på såväl kostnads- som intäktssidan. Kommuner har dock väldigt olika finansiella förutsättningar att möta framtida utmaningar. De kommuner som har starkast finansiella handlingsutrymme har goda förutsättningar att anpassa sig till framtiden utan skattehöjningar och alltför omfattande neddragningar i verksamheten. Värre är det för de kommuner som har svagast finansiellt handlingsutrymme. Här krävs verkligen en aktiv ekonomistyrning om skattehöjningar skall kunna undvikas. Därför bör dessa kommuner redan nu fortsätta att utveckla mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det viktiga är dock att man inte tummar på dessa mål och riktlinjer, utan även följer de när inte skatteintäkterna utvecklas i takt med verksamhetens kostnader. Klarar man inte detta, kommer det oundvikligen innebära skattehöjningar. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme finns alltså skillnader mellan enskilda kommuner. Det finns i Jönköping få kommuner som har samma finansiella förutsättningar. De tretton kommunerna har dock utifrån 2017 års räkenskaper inordnats i en matris nedan som innehåller nio grupper, utan att någon inbördes ranking sker vare sig inom grupperna. Matrisen är subjektiv och bygger på vad författaren anser vara stark och svag finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför läsas och tolkas utifrån detta. Den bygger dels på kommunens finansiella resultat under de tre senaste åren och kommunens finansiella ställning i form av soliditet. KFi Finansiell profil

9 Matrisen visar också förändringar från föregående år i form av fyra pilar som skall illustrerar rörelseriktning mellan boxarna gentemot förgående år. Observera att det är rörelseriktning inom boxarna som redovisas och inte om kommunen har haft en ökad eller minskad resultat- eller soliditetsutveckling. Detta kan ha skett, men inte i tillräckligt stor omfattning för att kommunen skall byta box. Av matrisen kan utläsas, att det var Gislaved, Sävsjö, Vaggeryd och Värnamo under 2017 som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än 2% i kombination med en soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser som under 2017 var högre än 20%. Det går inte generellt att uttala sig om god ekonomisk hushållning, men dessa fyra kommuner torde leva upp till de generella kriterier som lagstiftaren diskuterade i förarbeten till kommunallagen i samband med att begreppet god ekonomisk hushållning infördes eller reviderats. Den grupp som ligger på gränsen till god ekonomisk hushållning under 2017, var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2% och en soliditet som var högre än 20% under Här återfanns Gnosjö och Tranås. Här gäller det att stabilisera resultatnivån mellan 2 3% av verksamhetens kostnader, då kommer kommunerna ha goda förutsättningar att möta framtidens utmaningar. En tredje grupp av kommuner var de som hade ett starkare genomsnittligt resultat under de tre senaste åren än 2%, med en soliditet som låg mellan 20% och 0% under Här var det Aneby, Habo och Jönköpings kommun som hamnade under De bör fortsätta på den inslagna vägen, med ett långsiktigt resultat över 2% av verksamhetens kostnader. Detta kommer leda till en nödvändig förstärkning av kommunens soliditet. En fjärde grupp var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2% och hade en soliditet som låg mellan 0% och 20% under I år återfanns Nässjö och Vetlanda i denna grupp. Här gäller det att stabilisera resultatnivån mellan 2 3% av verksamhetens kostnader för att förbättra sin soliditet. Övriga kommuner i länet, Eksjö och Mullsjö, ligger i rutan längst ner till vänster. Kommunerna redovisade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg under 1% och en soliditet som var svagare än 0% under Dessa kommuner brottas med ungefär samma finansiella svårigheter och det är viktigt att resultatnivån förbättras för att förbättra soliditeten inför framtiden. Avslutningsvis kan poängteras att två andra matriser återfinns längre fram i rapporten. De introducerades i förra årets rapport. Den ena av matrisen inordnar kommunerna i nio olika rutor utifrån hur god soliditet och kassalikviditet kommunen har. Här hamnar Gislaved, Sävsjö, Vaggeryd och Värnamo i rutan med god soliditet och god kassalikviditet. Den andra nya matrisen inordnar kommunerna utifrån skattefinansieringsgrad na och investeringsvolym. KFi Finansiell profil

10 Tabell 1: Finansiellt resultat och ställning för kommunerna i Jönköpings län 2017 I denna tabell har kommunerna i Jönköping placerats in utifrån två dimensioner, resultat i form av det genomsnittliga resultatet under och finansiell ställning i form av soliditet under Varje dimension har sedan delats upp i tre olika underkategorier; stark, varken stark eller svag samt svag. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, desto längre upp till vänster hamnar kommunen. Kommunerna i respektive ruta har dock inte ordnats i finansiell ordning, utan ligger i bokstavsordning. Stark finansiell ställning (En soliditet som är starkare än 20% under 2017 *) Varken stark eller svag finansiell ställning (En soliditet som ligger mellan 0 20% under 2017 *) Svag finansiell ställning (En soliditet som är svagare än 0% under 2017 *) Starkt resultat (Resultatet var högre än 2 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Gislaved Sävsjö Vaggeryd Värnamo Aneby Habo Jönköping Varken starkt eller svagt resultat (Resultatet låg mellan 1% 1,99 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Gnosjö Tranås Nässjö Vetlanda Svagt resultat (Resultatet var svagare än 1% av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Eksjö Mullsjö = Kommunen har försvagat sin resultatbox jämfört med föregående år = Kommunen har förbättrat sin resultatbox jämfört med föregående år = Kommunen har förbättrat sin solditetsbox jämfört med föregående år = Kommunen har försvagat sin solditetsbox jämfört med föregående år Tabell 2: och soliditet under 2017 I denna tabell har kommunerna i Jönköpings län placerats in utifrån två dimensioner, kassalikviditet och soliditet. Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; hög, varken hög eller svag samt svag. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, desto längre till vänster hamnar kommunen. Hög soliditet (En soliditet som är högre än 20% under 2017 *) Varken hög eller svag soliditet (En soliditet som ligger mellan 0 20% under 2017 *) Svag soliditet (En soliditet som är lägre än 0% under 2017 *) Hög kassalikviditet (Högre än 100%) Gnosjö Sävsjö Tranås Värnamo Varken hög eller låg kassalikviditet (Mellan 99% till 60%)) Gislaved Vaggeryd Aneby Habo Nässjö Vetlanda Eksjö Mullsjö Låg kassalikviditet (Lägre än 60%) Jönköping ** * Soliditeten innefattar samtliga pensionsförpliktelser. ** I Jönköping anpassas likviditeten löpande mot kort kontokredit. KFi Finansiell profil

11 Tabell 3: Skattefinansieringsgrad och investeringsvolym under I denna tabell har kommunerna i Jönköpings län placerats in utifrån två dimensioner, skattefinansieringsgrad och investeringsvolym. Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; hög, varken hög eller låg samt låg. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en kommun kan placeras in i. Höga investeringar (Investeringar i förhållande till verksamhetens kostnader som var högre än 10% i genomsnitt under ) Varken höga eller låga investeringar (Investeringar i förhållande till verksamhetens kostnader som låg mellan 10% till 6% i genomsnitt under ) Låga investeringar (Investeringar i förhållande till verksamhetens kostnader som är lägre än 6% i genomsnitt under ) Hög skattefinansieringsgrad na (Skattefinansieringsgrad av investeringarna var högre än 100% under perioden ) Gislaved Gnosjö Sävsjö Varken hög eller låg skattefinansieringsgrad na (Skattefinansieringsgrad na var mellan 99% till 70% under perioden ) Habo Jönköping Värnamo Aneby Vaggeryd Eksjö Vetlanda Låg skattefinansieringsgrad na (Skattefinansieringsgrad av investeringarna var lägre än 70% under perioden ) Mullsjö Tranås Nässjö Tabell 4: Genomsnittliga finansiella nyckeltal hos kommunerna i Jönköpings län I denna tabell har redovisats hur ett antal genomsnittliga finansiella nyckeltal har utvecklats för kommunerna Jönköpings län mellan Förklaringar och definitioner av nyckeltalen återfinns i ett eget avsnitt i rapporten. Nyckeltalen redovisas i procent om inget annat anges Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 94,3 92,3 94,6 Avskrivningar/skatteintäkter 4,4 4,3 4,2 Finansnetto/skatteintäkter 0,2 0,3 0,3 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 98,5 96,3 98,5 Skattefinansieringsgrad Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader /verksamhetens bruttokostnader 1,3 3,0 1,3 Årets resultat/verksamhetens bruttokostnader 1,3 3,0 1,3 Genomsnittligt resultat före under de tre senaste åren/verksamhetens bruttokostnader 1,4 1,7 1,8 samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Finansiella nettotillgångar/verksamhetens bruttokostnader Primärkommunal skattesats (kr) 21,80 21,83 21,83 Borgensåtagande/verksamhetens bruttokostnader Budgetavvikelse för nämndernas resultat / verksamhetens bruttokostnader 0,4 1,5 0,4 KFi Finansiell profil

12 Tabell 5: Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län under 2017 Denna tabell försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 2017 års räkenskaper. FINANSIELLA MÅTT Starkt värde 1) Varken starkt eller svagt 1) Svagt värde 1) Skattesats ,50 kr eller lägre 21,51 till 21,99 kr 22,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell gäller att ju högre upp i tabellen kommunen befinner sig desto starkare värde har kommunen på nyckeltalet. Exempelvis: Värnamo har den lägsta skatten bland de kommuner som ligger i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp. Vaggeryd Jönköping Tranås Vetlanda Värnamo Mullsjö Sävsjö Aneby Gislaved Habo Nässjö Gnosjö Eksjö Detta innebär att rangordningen när det gäller samtliga nyckeltal går från vänster till höger kolumnvis. Resultatnivå ,0% eller starkare 1,9% till 1,0% 0,9% eller svagare ( i för hållande till verksamhetens bruttokostnader) Sävsjö Habo Värnamo Gnosjö Jönköping Gislaved Aneby Vaggeryd Vetlanda Nässjö Tranås Eksjö Mullsjö Långsiktig resultatnivå (Genomsnittligt resultat före under 3 år/verksamhetens bruttokostnader) 2,0% eller starkare Sävsjö Värnamo Aneby Habo Jönköping Gislaved Vaggeryd 1,9% till 1,0% Gnosjö Nässjö Tranås Vetlanda 0,9% eller svagare Eksjö Mullsjö Kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2017 () 75,0% eller högre Tranås Sävsjö Värnamo Gnosjö Vaggeryd 74,9% till 55% Habo Eksjö Nässjö Aneby Mullsjö Vetlanda Gislaved 54,9% eller lägre Jönköping Långsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2017 ( pensionsförpliktelser) 20,0% eller högre Värnamo Vaggeryd Gislaved Tranås Gnosjö Sävsjö 20,0% till 0,0% Jönköping Habo Vetlanda Aneby Nässjö 0,1% eller svagare Eksjö Mullsjö 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort och långsiktig överlevnadsförmåga. KFi Finansiell profil

13 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett så kallat spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. Åtta nyckeltal Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 14. Skalan Diagrammet har skalan 1 5. Poängskalan är relativ. Det finns tretton kommuner i Jönköpings län och poängen har fördelats enligt följande: Den kommun som har den starkaste observationen får en femma, de tre kommuner som följer får en fyra. De kommuner som ligger i mitten får en trea. Därefter följer tre kommuner som får en tvåa och den svagaste kommunen får följaktligen en etta. Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet Risk Resultat före extraord. poster Finansiella nettotillgångar Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Fyra axlar/perspektiv Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är Risk summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. KFi Finansiell profil

14 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen över finansiella utvecklingen, långsiktig handlingsberedskap, riskförhållande och kortsiktig handlingsberedskap. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlingsberedskap Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlingsberedskap Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste 1 2 åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före. Riskförhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Kontroll över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Finansiella nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. Budgetföljsamhet nämndernas budgetavvikelse exklusive kommuncentrala finansiella poster som divideras med verksamhetens bruttokostnader. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en 3:a. Finansiella nettotillgångar omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalningsberedskap är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nyckeltalet innefattar inte lager och förråd. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 100% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets investeringar har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära poster (poster av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. Genomsnittligt resultat före under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad na beskriver hur stor andel av årets investeringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. Soliditet eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. KFi Finansiell profil

15 Finansiella profiler för Värnamo kommun Den här analysen redovisar var Värnamo kommun befinner sig och hur kommunen har utvecklats finansiellt mellan 2015 och 2017 i förhållande till övriga kommuner i Jönköpings län. Detta görs i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till kommunerna i länet. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för den finansiella analysen som används på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas nedan på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Värnamo kommun för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länet. Den finansiella profilen är dock relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en 5:a i profilen, har man visserligen ett av de starkaste värdena för nyckeltalet i länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå till exempel god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så, att om kommunen får en 4:a eller en 5:a för ett nyckeltal i den finansiella profilen, är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande och speglar någon slags god ekonomisk hushållning. Mer information och förklaringar av den finansiella modellen och de nyckeltal som den innehåller, finns att läsa om i ett separat avsnitt i rapporten. Inledningsvis i denna analys belyses hur ett antal finansiella nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats under den granskade perioden både för Värnamo och för genomsnittet i länet. Därefter följer en analys av hur den finansiella profilen förändrades för Värnamo mellan 2015 och Till sist ges en sammanfattande kommentar av Värnamos finansiella ställning och utveckling. Finansiella nyckeltal under En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan 2% och 3% över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringsbehov bör resultatet i de flesta fall ligga mellan 3% och 5% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För kommuner med befolkningsminskning kan det räcka med ett resultat mellan 1% och 2%. Värnamo redovisade under 2015 ett resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader på 1,4%. Det förbättrades till 4,6% under 2016, för att under 2017 försvagas till 3,2%. För kommunerna i länet uppgick motsvarande genomsnittligt resultat till 1,3% under Under 2016 stärktes det till 3,0%, för att 2017 försvagas till 1,3%. En viktig förklaring till det goda resultatet under 2016 var att kommunerna hade ett antal jämförelsestörande engångsintäkter i form av riktade statsbidrag, främst kostnadsersättning för flyktingar. Slutsatsen av ovanstående är att Värnamo uppvisade en starkare resultatutveckling mellan 2015 och 2017 och ett starkare resultat under 2017 jämfört med snittet i länet. Värnamos resultat på 3,2% under 2017 kan anses som god ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv. Värnamo 2015 Värnamo 2016 Värnamo 2017 KFi Finansiell profil

16 Värnamo redovisade under 2017 det tredje starkaste resultatet i länet. Detta innebar en 4:a i den finansiella profilen. Detta var samma under 2016, men en förbättring jämfört med 2015, då kommunen fick en 3:a. Värnamo redovisade under de tre senaste åren mellan 2015 till 2017 ett genomsnittligt resultat per år i förhållande till verksamhetens bruttokostnader på 3,1%, vilket kan anses uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Snittet i länet under perioden uppgick till 1,8% per år. Värnamos genomsnittliga resultat under de tre senaste åren på 3,1% gav en 4:a i profilen under 2017, vilket var samma som under 2016, men en förbättring jämfört med 2015, då kommunen fick 3:a. Investeringar Investeringsvolymen ingår inte som nyckeltal i den finansiella profilen, men den är viktig att lyfta fram i analysen. Detta eftersom investeringarna till viss del förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, som exempelvis soliditet och finansiella nettotillgångar. Dessa nyckeltal återfinns i profilen. För att investeringsvolymen skall bli jämförbar mellan kommunerna i länet har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger numera under en längre period runt 9 10%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar kraftigt påverkar de enskilda åren. Nyckeltalet kan också påverkas om en kommun har mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Relateras Värnamos investeringar till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen under de tre åren från 2015 till 2017 hade en total investeringsvolym som var högre än genomsnittet i länet. Kommunen investerade under 2015 och 2016 för 12% av verksamhetens nettokostnader. Denna siffra minskade till 11% under Detta gav ett genomsnittligt värde på 12% per år under perioden. Värnamos stora investeringar beror till övervägande del på ett helt nytt avloppsreningsverk med överföringsledningar från andra mindre orter i kommunen. De framtida kostnadsökningarna som detta medför belastar inte skattekollektivet. Genomsnittsvärdet för länet uppgick till 11% för Under 2016 och 2017 minskade det till 10% respektive 9%. Detta gav ett genomsnittligt värde för länet på 10% per år under perioden. Här kan dock konstateras att Mullsjö hade extremt höga investeringar under 2015 och 2016 och om de neutraliseras hamnade den genomsnittliga volymen för länet på någon procentenhet lägre, runt 9%. En genomsnittlig investeringsvolym på 10% per år mellan 2015 och 2017 för kommunerna i Jönköpings län överensstämmer väl med andra kommungrupper där finansiella profiler också har tagits fram. Det flesta grupper eller län ligger runt 10% per år, förutom förortskommuner och storstäder som i allmänhet ligger på en högre investeringsvolym. Investeringsvolymen har ökat under de senaste åren i svenska kommuner och en förklaring till detta är att de större investeringar som gjordes under och 1970-talen i infrastruktur och lokaler nu måste refinansieras. I många kommuner ökar också befolkningen, vilket kräver nya investeringar i skolor med mera. Skattefinansieringsgrad na När kommunens löpande driftskostnader har finansierats bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden na. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 100%, utan vad som är en lämplig nivå beror på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en hög skattefinansieringsgrad na, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. För länets kommuner uppgick den genomsnittliga skattefinansieringsgraden av årets investeringarna till 81%, 96% samt 67% under de tre åren mellan 2015 och Detta gav en genomsnittlig länsskattefinansieringsgrad på 82%. Värnamos siffror uppgick under samma period till 58%, 89% och 90%. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på 79%. I jämförelse med länets snitt var Värnamos skattefinansieringsgrad genomsnittligt under perioden. Kommunen hade dock en högre investeringsvolym än genomsnittet i länet, vilket gör Värnamos värde starkt, trots att det är genomsnittligt. Poängen för skattefinansieringsgraden förbättrades under perioden från en 1:a och en 4:a i den finansiella profilen. Detta berodde främst på ett förbättrat resultat, men också till viss del på en sjunkande investeringsvolym. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. Detta ökar kommunens framtida finansiella handlingsutrymme. I denna rapport används soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser inklusive löneskatt som återfinns som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Detta mått ger en mer korrekt bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Värnamo hade 2017 en soliditet som var starkare än snittet i länet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt låg på 38% för Värnamo, jämfört med genomsnittet i länet som uppgick till 17%. Mellan 2015 och 2017 uppvisade Värnamo samma positiva utveckling som snittet bland kommunerna i länet. Kommunen redovisade en förbättrad soliditet med 6 procentenheter från 32% till 38%, medan den genomsnittliga soliditeten i länet ökade med 7 procentenheter från 10% till 17%. En viktig förklaring till att soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser ökade i länet var, förutom en tillfredställande skattefinansiering na, att pensionsförpliktelserna inom linjen sjönk under perioden. KFi Finansiell profil