Finansiell profil Piteå kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell profil Piteå kommun"

Transkript

1 Finansiell profil Piteå kommun

2 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland Inkl finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Övre Norrland Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen Finansiell profil över kommunen finansiella profiler nyckeltal år Jämförelse mellan Jönköping, Västra Götaland, Örebro och Övre Norrland

3 Inledning syftet med denna rapport Syftet med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella analysen som återfinns kommuners årsredovisningar. Till skillnad från den typen av analys, som beskriver utvecklingen över tiden, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera hur kommuner i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten befinner sig finansiellt och har utvecklats i förhållande till varandra under perioden Kommunerna benämns i rapporten som Övre Norrland. Skälet till att just dessa fyra län och kommuner valdes, var att de utgör en lämplig grupp som går att jämföra storleksmässigt och geografiskt. I rapporten lämnas också värden för ett antal nyckeltal som avser riket. Dessa nyckeltal baseras på de ca 0 kommunerna som i dagsläget ingår i de län och grupper som använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. Rapportens olika jämförelser görs på traditionellt vis, men också i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att jämföra finansiella nyckeltal och sammanfattande finansiella perspektiv mellan kommunerna i länet och riket. Profilen är konstruerad i form av ett polärdiagram. De innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal, som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. resultat år Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kort sikt, De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. Profilens struktur och innehåll beskrivs närmare på sidorna. Rapportens uppbyggnad Inledningsvis i rapporten redovisas en finansiell analys av hur kommunerna i Övre Norrland har utvecklats finansiellt från Här finns också en tabell som lyfter fram starka och svaga finansiella sidor hos de olika kommunerna. Efter det inledande avsnittet följer en beskrivning och en förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. Direkt efter beskrivningen av den finansi ella profilen görs en analys av kommu nens finansiella ställning och utveckling under perioden Den fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot de övriga kommunerna i Övre Norrland. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profilen som tidigare har beskrivits. Målsättningen med avsnittet är detaljerat belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen i förhållande både till god ekonomisk hushållning och övriga kommuner i länet. Därefter följer en sida med redovisning av kommunens finansiella profiler, både när det gäller i förhållande till övriga kommuner i Övre Norrland, men också i förhållande till riket. Skälet till att två olika typer av finansiella profiler redovisas, är att det egentligen inte är helt rättvisande att bara konstruera finansiella profiler som beskriver hur kommunerna i Övre Norrland befinner sig i förhållande till varandra. Därför kompletteras med profiler som jämför de ca 0 kommunerna i Sverige som i dagsläget ingår i de län och grupper som använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. I påföljande avsnitt redovisas samtliga finansiella profiler för 008 för alla kommunerna i Övre Norrland. I det näst sista avsnittet presenteras åtta finansiella nyckeltal för samtliga kommuner. Avslutningsvis görs en jämförande finansiell analys mellan ett antal län i Sverige. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige

4 Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland Ett antal av kommunerna i Övre Norrland har, efter försvagat resultat under 008, nu nått en resultatnivå som inte ger utrymme för några större oförutsedda kostnader. Varje sådan kostnad kommer att innebära en risk för att dessa kommuner inte klarar av det lagstadgade balanskravet. Det försvagade resultat har också inneburit en lägre skattefinansieringsgrad av na, vilket har lett till en försvagad finansiell handlings i flera av kommunerna. Syfte med nedanstående analys är att kortfattat beskriva den genomsnittliga finansiella utvecklingen och ställningen bland kommunerna Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten under perioden I denna rapport benämns dessa kommuner som Övre Norrland. Analysen skall ses som ett komplement till den finansiella profil som presenteras längre fram i denna rapport. De finansiella nyckeltal som används i analysen är ovägda. Det innebär att alla de kommuner som ingår i Övre Norrland väger lika tungt avseende medelvärde oavsett storlek. Anledningen till att detta beräkningssätt valts, är dels att det är det mest vanligt förekommande beräkningssättet, dels att större kommuners siffror inte skall slå igenom i analysen. I de tabeller som redovisas på de kommande sidorna avser medel genomsnittsvärdet bland de kommuner som ingår i Övre Norrland. Övre Norrland består av kommuner I gruppen Övre Norrland (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland) bor ca invånare fördelade på kommuner. De omsatte under 008 ca miljarder kr. Balansomslutningen uppgick till ca 7 miljarder kr. Kommunerna investerade för drygt, miljarder. De största kommunerna är Umeå, Sundsvall, Luleå, Skellefteå, Östersund och Örnsköldsvik. Det spänner befolkningsmässigt från 000 till 000 invånare, totalt invånare av länets invånare. De minsta kommunerna är Bjurholm, Sorsele, Dorotea, Arjeplog, Åsele, Malå och Överkalix. De har mellan 00 och 000 invånare. Negativ utveckling för resultatet En grundläggande förutsättning för god ekonomi på lång sikt är att de löpande intäkterna överstiger de löpande kostnaderna. Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära poster. Relateras det till verksamhetens bruttokostnader, kan man göra jämförelser mellan kommuner. Måttet bör ligga minst runt % över en längre tidsperiod. Då klarar de flesta kommuner av att finansiera en normal kommunal investeringsvolym med löpande skatteintäkter. Det kommer i sin tur att innebära att kommunen behåller sitt korta och långa finansiella handlingsutrymme. före extraordinära poster * Procent De fem starkaste värdena under 008 Skellefteå 7,7,6,6 Åsele,,,7 Åre,,, Strömsund 0, 0,0,8 Östersund,9,0, De fem svagaste värdena under 008 Lycksele,,7,7 Vilhelmina,7 0,,0 Arjeplog,,,7 Timrå,8,,9 Boden, 0,9, Totalt medel,, 0,6 * före extraordinära poster relaterat till verksamhetens bruttokostnader Under den analyserade treårsperioden försvagades resultatet före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens kostnader bland kommunerna i Övre Norrland från,% till 0,6%. Årets resultat i förhållande till verksamhetens kostnader försvagades från,% till 0,%. Skillnaden mellan de två resultaten utgörs av extraordinära poster. I riket försvagades också resultat före extraordinära poster, från,% till 0,7%. Starkast resultat före extraordinära poster i relation till verksamhetens kostnader under år 008 redovisade Skellefteå med,6%. Därefter följde Åsele med,7%, Åre med,%, Strömsund med,8% och Östersund med,%. Av dessa kommuner var alla utom Östersund nya i toppen jämfört med 007. Svagast resultat före extraordinära poster redovisade Lycksele med,7%. Därefter följde Vilhelmina med,0%, Arjeplog med,7%, Timrå med,9% och femte svagast resultat hade Boden med,%. Av dessa var de bara Vilhel mina som låg bland de fem svagaste kommunerna under 007. Den kommun som stärkte sitt resultat före extraordinära poster mest under perioden var Skellefteå med,9 procentenheter. Därefter kom Strömsund med,, Åre med,8, Sorsele med, och på femte plats Åsele med, procentenheter. I botten återfanns Bräcke med 7,9 procentenheter, Arjeplog med 6,9, Vilhelmina med,7, Boden med, och därefter Timrå med,7 procentenheter. Av Övre Norrlands kommuner redovisade 7 av kommuner (6%) en positiv utveckling av resultat före extraordinära poster under perioden. Detta var en klar minskning både 006 och 007. Om en vägning görs av resultat före extraordinära poster avseende de tre senaste årens utveckling, mellan 006 och 008, så var det Skellefteå som uppvisade starkast genomsnittliga resultat med 7,% per år. Därefter följde Haparanda med,%, Östersund med,%, Härjedalen med,% och på femte plats kom Härnösand med,0%. De kommuner som uppvisade svagast genomsnittliga resultat före extraordinära poster under perioden var Lycksele med 0,6% per år, följd av Vilhelmina 0,%, Malå och Sorsele med 0,0%, och femte svagaste var Kalix med 0,%.

5 Oförändrad investeringsvolym i gruppen Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. För att nettona skall bli jämförbara mellan kommunerna har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Kommunerna i gruppen redovisade ett genomsnitt på 7% per år under hela perioden. Även riket uppvisade under samma period en investeringsvolym på 7% per år. Den kommun som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader under var Åre med i genomsnitt höga 9% per år. Därefter följde Luleå och Arjeplog med %, Haparanda med %, och Umeå med %. Investeringsvolym * Procent Snitt De fem kommuner som har investerat mest under perioden Åre Luleå 9 Arjeplog 9 0 Haparanda 9 0 Umeå 9 De sju kommuner som har investerat minst under perioden Strömsund Ånge Bjurholm Berg Ragunda Malå Timrå Totalt medel * Netto relaterat till verksamhetens nettokostnader De kommuner som investerade minst under perioden var Strömsund med % i snitt per år. Därefter kom Ånge och Bjurholm med i snitt %. På % låg Berg, Ragunda, Malå och Timrå. Flera av kommunerna med låga investeringsvolymer är dock sådana som har sin fastighetsförvaltning i bolagsform och därför redovisar låga värden i kommunen. Negativ utveckling av skattefinansieringsgraden av na När den löpande driften har finansierats, bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkterna för att större delen av na skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som är genomförda under året. Sker detta, kommer kommunen att stärka sitt finansiella handlingsutrymme. Övre Norrlands genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets netto försvagades under perioden. 006 kunde kommunerna i genomsnitt finansiera 6% av årets netto med skatteintäkter. Under 007 försvagades detta mått till % för att under 008 sjunka till 7%. Kommunerna kunde alltså i genomsnitt under samtliga granskade år finansiera sina med skattemedel, vilket var positivt för kommunernas finansiella handlingsutrymme. Förklaringen till den successiva försvagningen av skattefinansieringsgraden under perioden var enbart en försvagad resultatnivå, eftersom investeringsvolymen låg konstant alla tre år under perioden. I riket försvagades genomsnittliga skattefinansieringsgraden av årets netto från 6% till 96%. Skattefinansieringsgraden varierar liksom övriga nyckeltal kraftigt mellan olika kommuner i gruppen. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Enskilda år kan variera kraftigt, speciellt i mindre kommuner, eftersom i fastigheter och anläggningar där slår hårdare mot nyckeltalet. Skattefinansieringsgraden av na * Procent Snitt De fem starkaste värdena Strömsund 0 Ånge Bjurholm Sorsele Gällivare De fem svagaste värdena Luleå Vilhelmina Nordmaling Kalix Arjeplog Totalt medel 7 * före extraordinära poster + avskrivningar relaterat till årets netto exkl. försäljningar Starkast genomsnittlig skattefinansieringsgrad under perioden hade Strömsund, Ånge, Bjurholm, Sorsele och Gällivare med ett årssnitt på över 00%. Samtliga dessa hade dock en investeringsvolym som var mycket under genomsnittet i gruppen. De låg på % av sina nettokostnader. Gruppsnittet var 7%. Svagast skattefinansieringsgrad uppvisade Luleå, Vilhelmina, Nordmaling, Kalix, Arjeplog. Samtliga låg under 7% i genomsnitt under samma period. Förklaringen för Luleå och Arjeplog var främst att de hade en klart högre investeringsvolym än genomsnittet i gruppen. Även Nordmaling redovisade en mycket hög investeringsvolym, men hade också ett svagare resultat än genomsnittet. För Arjeplog, Kalix och Vilhelmina var det främst kommunernas svaga resultat som ledde till svaga skattefinansieringsgrader. Avslutningsvis kan det nämnas att kommuner (%) under kunde skattefinansiera sina. Övriga 0 kommuner var tvungna att öka sin låneskuld eller minska på likviditeten för att kunna nå en finansiering av sina.

6 Försvagad soliditet en är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt. Övre Norrlands genomsnittliga soliditet försvagades med procentenheter från % till % mellan 006 och 008, medan rikets soliditet sjönk med 6 procentenheter från % till %. Den negativa soliditetsutvecklingen förklaras till stor del av att vissa beräkningstekniska grunder och livslängdsantaganden avseende pensionsredovisningen förändrades för kommunsektorn under 007. Konsekvensen för de allra flesta kommunerna blev att pensionsförpliktelser inom linjen ökade väsentligt * Procent Förändr De fem starkaste värdena under 008 Skellefteå 9 Piteå Luleå 0 Övertorneå 0 9 Vilhelmina De fem svagaste värdena under 008 Ragunda Timrå Bjurholm 9 7 Kramfors 7 Krokom 8 Totalt medel *Eget kapital i förhållande till totala tillgångar Starkast soliditet under 008 hade Skellefteå med %, följd av Piteå med 7%, Luleå med %, Övertorneå med % och på femte plats återfanns Vilhelmina med 0%. Ny i toppen sedan 007 är Skellefteå som ökade sin soliditet kraftigt på grund av försäljning av tillgångar. Svagast soliditet under 008 uppvisade Ragunda med 8%. Näst svagast soliditet uppvisade Timrå med 7%. Dessa följdes av Bjurholm med %, Kramfors med % och Krokom med %. Dessa fem kommuner och ytterligare 9 kom muner i gruppen redovisade en negativ soliditet när samtliga pensionsförpliktel ser inkluderas i måttet. Jämfört med 007 var antalet kommuner med negativ solidi tet oförändrat. Av de kommunerna i gruppen var det bara Skellefteå och Haparanda som under perioden lyckades förbättra sin soliditet (inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) mellan 006 och 008. Dessa kommuner redovisade dock stora intäkter från försäljningar av tillgångar. Av de övriga kommunerna uppvisade Överkalix, Strömsund, Ånge och Dorotea en oförändrad soliditet under perioden. Resterande 8 kommuner försvagade sin soliditet. Lycksele, Robertsfors, Nordmaling, Berg, Timrå, Vilhelmina och Luleå tillhörde de kommuner som försvagade sin soliditet med 0 procentenheter eller mer. I vissa kommuner berodde det på en hög investeringsvolym, medan det i andra berodde på svaga resultat. är dock ibland problematisk att jämföra kommuner emellan, då en even tuell upplåning som vidareutlånas till kommunala bolag påverkar soliditeten i negativ riktning. Även olika typer av bola giseringar som te x AB Stadshus har de senaste åren påverkat jämförelserna mel lan kommunerna. Konstant kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommu nens kortsiktiga handlings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller för bättrad soliditet är ett tecken på att kom munens totala finansiella handlingsut rymme har stärkts. Gruppens genomsnittliga kassalikviditet förbättrades marginellt under perioden från 97% till 98%, vilket innebar att de kortfristiga skulderna nästan var exakt lika stora som de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är mer än tillfredsställande ur risksynpunkt, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 0 0% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. En tumregel är dock att om en kommun hamnar under 0% måste kommunen ibland nyttja en eventuell checkkredit, d v s låna kortsiktigt. Kommunen blir då mer känslig för eventuella snabba ränteförändringar. Rikets genomsnittliga kassalikviditet försvagades marginellt mellan 006 och 008, från 79% till 78%. Många kommuner i Övre Norrland ligger alltså på en klart högre likviditetsnivå än i riket. Kassalikviditet * Procent De fem starkaste värdena under 008 Härjedalen Övertorneå Norsjö 86 Malå 6 8 Piteå 8 68 De fem svagaste värdena under 008 Luleå 6 0 Arjeplog 6 Bräcke 0 66 Umeå 0 9 Nordmaling 9 77 Totalt medel * Omsättningstillgångar exkl. förråd i relation till korta skulder Återigen bör betonas att variationen mellan gruppens kommuner var stor. Kassalikviditeten varierade mellan 96% och %. Jämfört med 007 har avståndet mellan starkaste och svagaste värdena dock krympt något. Allt fler kommuner som har överlikviditet utnyttjar den till att finansiera sina om det är nödvändigt, istället för att gå ut på marknaden och låna. Starkast kassalikviditet 008 hade Härjedalen med 96%, därefter följde Övertorneå med 6%, Norsjö med 86%, Malå med 8% och Piteå med 68%. Svagast

7 likviditet hade Luleå 0%, Arjeplog och Bräcke med %, Umeå med % och Nordmaling med %. Flera av dessa kommuner har dock medvetet valt att ligga på en låg nivå och komplettera med tillfällig upplåning om det behövs. Det är viktigt att de kortfristiga skulderna studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalnings, men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsen i form av soliditeten. Förbättrade finansiella I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kort och långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens kostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. Studeras 006 i förhållande till 008 stärktes de genomsnittliga finansiella na relaterade till verksamhetens kostnader. De låg på % under 006. År 007 förbättrades de till 6%, för att under 008 försvagas till 7%. I riket skedde också en förbättring under perioden, från % till 8%. Starkast värde avseende finansiella relaterade till verksamhetens kostnader under 008 uppvisade Skellefteå med %. Näst starkast var Härjedalen med %. Sedan följde Piteå med 7%. Positiva värden redovisades av ytterligare kommuner, totalt stycken. Detta var ungefär samma som under 007. En kommun med goda finansiella karaktäriseras ofta av en god soliditet, men det finns också kommuner som har goda finansiella även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i omsättningstillgångar * Procent De fem starkaste värdena under 008 Skellefteå Härjedalen 8 Piteå Östersund 9 9 Härnösand 9 9 De fem svagaste värdena under 008 Bräcke 7 8 Ragunda 60 Bjurholm 60 Vännäs Haparanda 8 Totalt medel 6 7 * Se beskrivning sidan. Svagast värde uppvisade Bjurholm med 8%, följd av Ragunda med %, Bjurholm med %, Vännäs med 6% och Haparanda med %. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. Förutom en oftast svag soliditet utmärks de ibland av att de har en stor del av sina tillgångar som anläggningstillgångar. Haparanda och Vännäs har t ex ingen speciellt svag soliditet, utan en stor del av sina tillgångar i fastigheter och anläggningar. De tre andra kommunerna har däremot både en svag soliditet och finansiella. Nackdelen för en kommun med stor andel av sina tillgångar i anläggningstillgångar är att kommunen kan få problem med att frigöra likviditet om kommunens verksamhets behöver omvandlas. en ökade något är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlings i förhållande till övriga kommuner i gruppen, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteuttaget är ju en ideologisk fråga. Den genomsnittliga primärkommunala skattesatsen i gruppen ökade mellan 006 och 008 från,6 kr till,6 kr. Lägst skatt i Övre Norrland under 008 hade Övertorneå med, kr, följd av Örnsköldsvik med,79 kr. Högst skatt hade Ragunda med,7 kr. Näst högst hade Norsjö och Malå med, kr. Det är dock problematiskt att jämföra kommunerna i de fyra länen, då det har skett olika skatteväxling med landstingen. en ger dock en indikation på vilket eventuellt finansiellt handlingsutrymme kommunen har jämfört med övriga kommuner i gruppen Kr De fem kommunerna med lägst skattesats 008 Övertorneå,,, Örnsköldsvik,79,79,79 Jokkmokk,88,88,88 Piteå,0,0,0 Arvidsjaur,08,08,08 De fem kommunerna med högst skattesats 008 Ragunda,7,7,7 Bräcke,7,7, Malå,,, Norsjö,,, Sollefteå,09,09,09 Totalt medel,6,6,6 Sjunkande borgensåtaganden Kommunerna i Övre Norrland fortsatte under perioden att minska sina borgensåtaganden, dock i något minskad omfattning jämfört med tidigare. Relateras borgensåtagandena till verksamhetens kostnader, redovisade kommunerna i gruppen ett genomsnittligt värde på 8% år 006. Två år senare hade det sjunkit till %. En förklaring till detta är minskade borgensåtaganden för egnahem och småhus. På senare år har även försäljningar av bostadsbestånd och att några kommu 6

8 ner har övergått från borgen till internbanksförfarande spelat roll. De kommuner i gruppen som under år 008 hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens kostnader var Örnsköldsvik (7%), Ånge (88%), och Berg (80%). Lägst borgensåtagande hade beviljats av Malå, Ragunda, Åre (%) samt Sundsvall (%). Borgensåtagande * Procent De fem kommunerna med lägst borgensåtagande 008 Malå Ragunda Åre Sundsvall Bjurholm 9 8 De fem kommunerna med högst borgensåtagande 008 Örnsköldsvik Ånge Berg Arvidsjaur Kalix Totalt medel 8 * Borgensåtagande i % av verksamhetens kostnader De kommuner som, i relation till verksamhetens kostnader, minskade sina borgensåtagande mest under perioden var Härnösand med 7 procentenheter följd av Östersund med procentenheter. Därefter följde Timrå med 7 procentenheter. De kommuner som, i relation till verksamhetens kostnader, ökade sina borgensåtagande mest under perioden var Örnsköldsvik med 6 procentenheter följd av Sorsele med 7 procentenheter och därefter kom Storuman med 7 procentenheter. 7 kommuner minskade under perioden sina borgensåtaganden (6%). Fem uppvisade oförändrad nivå och resterande kommuner ökade sina borgensåtaganden. Försvagad budgetföljsamhet När det gäller budgetföljsamhet mäts den i modellen mot resultat eller resultatraden verksamhetens nettokostnader. Meningen är att försöka fånga verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella poster. För att kunna göra jämförelser kommunerna emellan relateras budgetavvikelsen till verksamhetens kostnader. När det gäller ovanstående budgetavvikelse på nämndnivå varierande den under perioden. Under 006 låg den på 0,%. År 007 föll den till 0,6%, för att under 008 förbättras till 0,%. Det innebar att den genomsnittliga budgetavvikelsen bland kommunerna i Övre Norrland var negativ under samtliga tre granskade år. 6 kommuner uppvisade under 008 en positiv avvikelse och 8 kommuner redovisade en negativ budgetavvikelse på nämndnivå. Jämfört med 006 var det ett något starkare utfall, då kommuner hade negativa budgetavvikelser. Sammanfattningsvis Den svenska konjunkturavmattningen påverkade kommunsektorn redan under 008, trots att effekterna förväntades slå fullt ut mot kommunerna med något års fördröjning. Många kommuner i Norrlands län har, efter försvagat resultat under 008, nu nått en resultatnivå som inte ger utrymme för några större oförutsedda kostnader. Varje sådan kostnad kommer att innebära en risk för att kommunen inte klarar av det lagstadgade balanskravet. Vidare kommer varje kostnadsökning medföra att kommunen får mindre möjlighet att skattefinansiera sina. Detta leder i sin tur till en ökad lånefinansiering som innebär ökade finansiella kostnader för kommunen i framtiden. Dessa finansiella kostnader tar då i anspråk en större andel av skatteintäkterna och det blir mindre kvar till den löpande verksamheten. Därför är det grundläggande att den löpande balansen mellan intäkter och kostnader bibehålls även under en lågkonjunktur. Då kommer den enskilda kommunen att kunna bevara den finansiella kontroll som är så viktig för att man skall kunna bedriva en god planerad kommunal service över tiden. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme på kort och lång sikt är skillnaderna stora mellan enskilda kommuner eller grupper av kommuner. Det finns få kommuner som har samma finansiella förutsättningar. Övre Norrland innehåller kommuner såsom, Dorotea, Gällivare, Härjedalen, Luleå, Norsjö, Piteå, Skellefteå, Storuman, Umeå, Åsele, Östersund och Örnsköldsvik som 008 uppvisade goda och/eller kontrollerade resultatnivåer i kombination med relativt god finansiell ställning. Gruppen innehöll också under 008 ett antal kommuner som både har problem med svaga resultatnivåer och en svag finansiell ställning i många fall kombinerat med en hög skattesats. Dessa är Kalix, Kramfors, Nordmaling, Pajala, Ragunda, Robertsfors, Sorsele, Timrå och Överkalix. På nästa sida finns en tabell som försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 008 års räkenskaper. Den är ett komplement till den finansiella profil som redovisas på sidorna 7. Där kan du ta del av var din kommun befinner sig och hur den har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Övre Norrland. Vilka likheter och olikheter uppvisade din kommun i förhållande till övriga kommuner? 7

9 styrkor och svagheter hos kommunerna i Övre Norrland 008 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde 008,00 kr eller lägre,0 till,0 kr, kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell Övertorneå Piteå Krokom gäller att ju högre upp i tabellen en Örnsköldsvik Arvidsjaur Åre kommun befinner sig, desto starkare Jokkmokk Boden Överkalix värde har kommunen på nyckeltalet. Älvsbyn Umeå Arjeplog Nordmaling Exempelvis: Övertorneå har den lägsta Haparanda Härjedalen skatten bland de kommuner som ligger i Luleå Kiruna kolumnen med starkt värde längst till Sundsvall Kramfors vänster. Den placeras därför högst upp. Gällivare Lycksele Kalix Berg Detta innebär att rangordningen när det Timrå Bjurholm gäller samtliga nyckeltal går från vänster Östersund Dorotea till höger kolumnvis. Robertsfors Sorsele Skellefteå Storuman Pajala Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Ånge Härnösand Strömsund Sollefteå Malå Norsjö Bräcke Ragunda nivå 008,% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare ( före extraordinära poster Skellefteå Ånge Berg i förhållande till verksamhetens Åsele Älvsbyn Kalix kostnader) Åre Sollefteå Övertorneå Strömsund Norsjö Ragunda Östersund Haparanda Nordmaling Gällivare Sundsvall Robertsfors Krokom Umeå Vindeln Piteå Sorsele Boden Örnsköldsvik Storuman Timrå Dorotea Bräcke Arjeplog Härjedalen Härnösand Vilhelmina Bjurholm Lycksele Luleå Kramfors Malå Överkalix Arvidsjaur Pajala ) De olika värdena för de finansiella nyckel Jokkmokk talen är satta utifrån subjektiva värderingar. Kiruna Detta är författarens egen bedömning av vad Vännäs som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort och långsiktig överlevnadsförmåga. 8

10 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde Långsiktig resultatnivå ,% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare ( resultat före extra Skellefteå Sollefteå Vilhelmina ordinära poster under de tre senaste Haparanda Arjeplog Lycksele åren/verksamhetens bruttokostnader) Östersund Luleå Härjedalen Åre Härnösand Övertorneå Gällivare Arvidsjaur Krokom Boden Åsele Strömsund Dorotea Bräcke Piteå Jokkmokk Umeå Vännäs Norsjö Timrå Storuman Sundsvall Ånge Bjurholm Örnsköldsvik Nordmaling Kiruna Ragunda Älvsbyn Berg Vindeln Överkalix Kramfors Pajala Kalix Robertsfors Malå Sorsele Kortsiktigt finansiellt 7% eller högre 7,9% till %,9% eller lägre handlingsutrymme 008 Härjedalen Ragunda Kalix (Kassalikviditet) Övertorneå Berg Kiruna Norsjö Sollefteå Arvidsjaur Malå Robertsfors Nordmaling Piteå Överkalix Umeå Vilhelmina Pajala Arjeplog Dorotea Bjurholm Bräcke Härnösand Kramfors Luleå Skellefteå Sorsele Strömsund Timrå Gällivare Sundsvall Lycksele Åre Storuman Haparanda Vännäs Östersund Vindeln Åsele Örnsköldsvik Ånge ) De olika värdena för de finansiella nyckel Jokkmokk talen är satta utifrån subjektiva värderingar. Krokom Detta är författarens egen bedömning av vad Älvsbyn som bör anses som god ekonomisk hushåll Boden ning för en kommun över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort och långsiktig överlevnadsförmåga. 9

11 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde Långsiktigt finansiellt % eller högre,99% till 0% 0,% eller svagare handlingsutrymme 008 Skellefteå Dorotea Sundsvall ( inkl pensionsåtagande) Piteå Arjeplog Vindeln Luleå Boden Vännäs Övertorneå Örnsköldsvik Berg Vilhelmina Umeå Kiruna Östersund Storuman Malå Härjedalen Åsele Haparanda Norsjö Åre Arvidsjaur Lycksele Ånge Gällivare Härnösand Jokkmokk Kalix Strömsund Bräcke Sollefteå Älvsbyn ) De olika värdena för de finansiella nyckel Nordmaling talen är satta utifrån subjektiva värderingar. Pajala Detta är författarens egen bedömning av vad Överkalix som bör anses som god ekonomisk hushåll Robertsfors ning för kommun över en längre tid. Krokom Värderingar baserar sig dock till stor del på Sorsele de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har Bjurholm gjorts mot rådande teorier kring en organisa Kramfors tions möjligheter till kort och långsiktig Timrå överlevnadsförmåga. Ragunda nyckeltal, Övre Norrland Verksamheten/skatteintäkter + generella statsbidrag, % Avskrivningar/skatteintäkter + generella statsbidrag, % Finansnetto/skatteintäkter + generella statsbidrag, % Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 97, 98, 99, Skattefinansieringsgrad av nettona, % 7 Netto/verksamhetens nettokostnader, % 7, 7, 6,6 före extraordinära poster/verksamhetens kostnader, %,, 0,6 Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,, 0, resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren,,8, inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt, % Primärkommunal skattesats, kr,9,9,6 Kassalikviditet, % /verksamhetens kostnader, % 6 7 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 7 Budgetavvikelse verks. nettokostnader/verks. kostnader, % 0, 0,6 0, 9,6,7 0, 9,,7 0, 9,, 0, 0

12 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. resultat år resultat år. före extraordinära poster före extraordinära poster Kassa- följsamhet Skalan. Diagrammet har skalan enligt normalför delningskurvan. Det finns kommuner i gruppen Övre Norrland och poängen har fördelats enligt följande: De fem kommuner som har de starkaste observationerna/ nyckeltalen har fått en femma (%), de tio kommunerna därefter har fått en fyra (%). De fjorton kommuner som ligger i mitten har fått en trea (%). Påföljande tio kommuner har fått en tvåa (%) och de fem svagaste kommunerna har följaktligen fått en etta (%). Åtta nyckeltal. Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan. resultat år resultat år före extraordinära poster före extraordinära poster Kassa- Budgetföljsamhet Kassa följsamhet Poäng och genomsnitt. Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genom snittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redo visar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. Fyra axlar/perspektiv. Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella och kassalikviditet.

13 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: en över finansiella utvecklingen, långsiktig betalnings, kortsiktig betalnings och riskförhållande. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlings Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlings Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära poster. förhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella och kassalikviditet. över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. Budgetföljsamhet avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. Kassalikviditet ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalnings är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 00% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets netto har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. före extraordinära poster summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära poster (poster av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). et har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren. et har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets netto som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme.

14 profiler för Piteå kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Piteå kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under i förhållande till övriga kommuner i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län. I denna analys benämns gruppen som kommunerna i Övre Norrland. Analysen görs i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till länens övriga kommuner. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för analysen som presenteras på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas i mittspalten på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Ytterligare beskrivning av profilens konstruktion återfinns i ett särskilt avsnitt i denna rapport. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Piteå kommun för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länet. Den finansiella profilen är dock relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en :a i profilen, har man visserligen det starkaste värdet för nyckeltalet i det granskade länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en :a eller en :a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande. Inledningsvis i denna analys belyses hur ett antal nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats över tid både för Piteå och för genomsnittet i gruppen. Därefter följer en kortfattad analys av hur resultat år resultat år Piteå kommun 008 resultat år Piteå kommun 007 Piteå kommun 006 de fyra perspektiven i profilen har förändrats för kommunen mellan 006 och 008. Till sist ges en avslutande kommentar till Piteås finansiella ställning och utveckling avseende de senaste tre åren. Några finansiella nyckeltal under perioden Nettokostnadsandel, utveckling jämfört med föregående år En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på denna balans är nettokostnadsandelen, som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relateras till kommunens skatteintäkter. Redovisas en nettokostnadsandel under 00%, har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Når kommunen en nettokostnadsandel på 98% eller lägre över en längre tidsperiod brukar detta betraktas som god ekonomisk hushållning. Nyckeltalet ingår ej i den finansiella profilen. När Piteås nettokostnadsandel för 008 analyseras, framgår det att nettot av verksamhetens intäkter och kostnader tog i anspråk 9,% av skatteintäkterna. Vidare tog avskrivningarna i anspråk,7% och finansnettot,%. Detta innebär att kommunens nettokostnader sammanlagt tog i anspråk 97,9% av skatteintäkterna. Kommunens nettokostnadsandel har jämfört med 006 och 007 utvecklats i negativ riktning men låg för 008 fortfarande under de 98% som generellt betraktas som god ekonomisk hushållning. före extraordinära poster Ett annat mått på balansen mellan löpande intäkter och kostnader är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt % över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort och långsiktiga handlings.

15 När det gäller resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Piteå ett försvagat resultat mellan 006 och 008. Kommunen gick från,% till,8% mellan 006 och 008. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Övre Norrland var en försvagning från,% till 0,6%. Piteå redovisade under perioden precis som genomsnittet i gruppen en försämring. Skillnaden var att Piteå redovisade en försvagning med 0,6 procentenheter medan gruppen redovisade en försvagning på,6 procentenheter. Kommunen hade under 008 det åttonde starkaste resultatet i gruppen. Detta innebar en :a i den finansiella profilen. Det var samma som under 007 men en förbättring jämfört med 006, då poängen var en :a. Netto Med netto avses investeringsutgifter för materiella anläggningstillgångar med avdrag för eventuella investeringsbidrag. I netto räknas inga realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar in. För att nettona skall bli jämförbara mellan kommunerna har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Nyckeltalet ingår ej i den finansiella profilen. Relateras Piteås netto till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen sammanlagt under hade en total investeringsvolym som var lägre jämfört med övriga kommuner i gruppen. I genomsnitt investerade Piteå kommun för,0% av sina nettokostnader per år under perioden. Värdet för gruppen uppgick till 6,9% per år. Skattefinansieringsgrad av na När den löpande driften har finansierats, bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets med. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgrad av na. Redovisades ett värde hos nyckeltalet på 00% eller mer, innebar det att kommunen kunde skattefinansiera samtliga som genomfördes under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 00% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Mellan 006 och 007 försvagades skattefinansieringsgraden av na från 6% till %. Det berodde dels på att nettona ökade från 7, till 79,8, dels på att resultatet försvagades från 6,9 till, mkr. Under 008 försvagades skattefinansieringsgraden av na ytterligare och uppgick till 06%. Det berodde återigen både på att resultatet försvagades från, till 6, mkr och att nettona ökade från 79,8 till 96, mkr. Men även minskade avskrivningar, från 76, till 6,9 mkr, påverkade utvecklingen. För gruppens kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgraden av årets till %, % samt 7% under den aktuella perioden. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på %. Piteås genomsnittliga skattefinansieringsgrad uppgick till 9%. I jämförelse med gruppens snitt var Piteås skattefinansieringsgrad således något starkare under perioden. När det gäller poängen för skattefinansieringsgrad av i den finansiella profilen, låg Piteå på en :a under 006 och 007. Denna poäng försämrades till en :a under 008. inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen är ett mått på kommunens långsiktiga betalnings. Piteå kommun hade 008 en soliditet som var klart starkare än snittet i gruppen. en inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 7% jämfört med genomsnittliga %. Under perioden uppvisade Piteå utvecklingsmässigt samma svaga trend som genomsnittet bland kommunerna i länet. Kommunen försvagade sin soliditet med 8 procentenheter, från % till 7%, medan den genomsnittliga soliditeten i länet försvagades med procentenheter, från % till %. Den negativa soliditetsutvecklingen förklaras till stor del av att vissa beräkningstekniska grunder och livslängdsantaganden avseende pensionsredovisningen ändrades för kommunsektorn under 007. Konsekvensen för majoriteten av kommunerna blev att pensionsförpliktelser inom linjen ökade väsentligt. Piteå hade 008 den näst starkaste soliditeten i gruppen. Endast Skellefteå uppvisade ett starkare värde. Detta innebar en :a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 006 och 007. Kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. År 006 uppgick Piteås kassalikviditet till 8%. År 007 försvagades den till %, för att 008 förbättras och uppgå till 68%. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i gruppen försvagades marginellt från 99% till 98% under de granskade åren. Detta innebar att likviditeten i Piteå kommun utvecklades starkare än genomsnittet bland kommunerna i gruppen. Piteås likviditetsutveckling och nivå innebar att kommunen i den finansiella profilen gick från en :a till en.a under perioden. I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens kostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt eftersom det speglar den finansiella handlingsbered

16 skap som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. I måttet elimineras också vidareutlåning inom koncernen eftersom såväl fordrings som skuldsidan inkluderas i måttet. Under perioden förbättrade Piteå sina finansiella från 6% till 7%. Detta innebär att kommunens finansiella tillgångar överstiger de finansiella skulderna. Jämfört med övriga kommuner i gruppen har Piteå klart starkare finansiella. Gruppen som helhet har under perioden förbättrat sig från % till 7%. Piteås värde för de finansiella na innebar en :a i den finansiella profilen. Det är en förbättring jämfört med 006 och 007 då poängen var en :a. är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlings i förhållande till övriga kommuner i gruppen, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteuttaget är ju en ideologisk fråga. Piteås skattesats uppgick under hela perioden till,0 kr. Det var 9 öre lägre än den genomsnittliga skattesatsen bland Övre Norrlands kommuner, som uppgick till,6 kr under 008. Detta innebar att kommunen fick en :a i den finansiella profilen, vilket var detsamma som under 006 och 007. Den genomsnittliga skattesatsen i gruppen ökade marginellt under perioden, från,9 kr till,6 kr. Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den mäts mot resultat eller verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Piteå har storleken på budgetavvikelsen varit lika stor samtliga år under perioden, enda skillnaden är att avvikelsen ibland varit negativ och ibland positiv. Under 008 var avvikelsen 0,% medan den under 006 och 007 var 0,%. För gruppens kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens kostnader till 0,% 006, 0,% 007 samt 0,% 008, det vill säga den genomsnittliga budgetföljsamheten i gruppen var relativt oförändrad under de tre senaste åren. Poängen för budgetföljsamhet i profilen har varit en :a under hela perioden. Borgensåtagande Piteå hade 008 beviljat högre borgensåtaganden jämfört med genomsnittet bland kommunerna i Övre Norrland. Relateras borgensåtagandena till verksamhetens kostnader, redovisade Piteå ett värde på 9%, medan genomsnittet i gruppen låg på %. Under 006 uppgick detta mått i gruppen till 7%, vilket innebar att de genomsnittliga beviljade borgensåtagandena i gruppen minskade under perioden. Piteå kommun uppvisade samma trend som gruppen. I Piteå minskade borgensåtagandena i relation till verksamhetens kostnader från 67% till 9%. Nyckeltalet ingår ej i den finansiella profilen. Den finansiella profilens utveckling mellan 006 och 008 Fyra av de åtta nyckeltalen i den finansiella profilen förändrades poängmässigt om 006 och 008 jämförs. Tre av nyckeltalen förbättrades medan ett försämrades. Detta innebär att Piteå marginellt förbättrat tre av fyra perspektiv i den finansiella profilen mellan 006 och 008. perspektivet förbättrades mellan 006 och 008 från, till,7 poäng. Förklaringen var att poängen för resultat före extraordinära poster och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren förbättrades från :or till :or medan skattefinansieringsgraden av na försvagades från en :a till en :a. Det fjärde nyckeltalet, budgetföljsamhet, låg på en :a under hela perioden. Den långsiktiga handlingsen låg på oförändrade, poäng under perioden. Trots detta förändrades två nyckeltal i perspektivet. resultat under de tre senaste åren förbättrades från en :a till en :a medan det omvända gällde för skattefinansieringsgraden av na, det vill säga en försämring från en :a till en :a. och soliditet låg båda på :or under hela perioden. Poängen för riskförhållande förbättrades från, till,0 under hela perioden. I perspektivet förbättrades finansiella och kassalikviditet, från en :a till en :a. Övriga nyckeltal var poängmässigt oförändrade. och soliditet låg på :or. För det avslutande fjärde perspektivet, kortsiktig handlings, förbättrades poängen från,7 till,. Utvecklingen förklaras av att resultat före extraordinära poster förbättrades från en :a till en :a och att finansiella och kassalikviditet förbättrades från en :a till en :a. Det fjärde nyckeltalet, budgetföljsamhet, låg på :or under hela perioden. Avslutande kommentar Piteås finansiella utveckling under den studerade treårsperioden har resulterat i en förbättrad finansiell profil, vilket innebär att kommunen uppvisat en starkare finansiell utveckling än genomsnittet i gruppen. Kommunen har därmed en starkare finansiell ställning vid 008 än vid 006. Det kan vidare konstateras att den svenska konjunkturavmattningen påverkade kommunsektorn redan under 008 trots att effekterna förväntas slå fullt ut mot kommunerna med något års fördröjning. Piteå redovisar liksom flera andra kommuner i Övre Norrland ett försvagat resultat. Skillnaden mellan Piteå och flera av kom

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Finansiell profil. Piteå kommun

Finansiell profil. Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005 Finansiell profil Piteå kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Finansiell profil Sävsjö kommun

Finansiell profil Sävsjö kommun Finansiell profil Sävsjö kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 00 006 styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så tolkar

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Finansiell profil Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012 Finansiell profil Värnamo kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011 Finansiell profil Sävsjö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006 Finansiell profil Strömstads kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007 Finansiell profil Uddevalla kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007 Finansiell profil Färgelanda kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013 Finansiell profil Sävsjö kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008 Finansiell profil Tyresö kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av Södertörnskommunerna 006 008 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010 Finansiell profil Tranås kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 008 00... styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så

Läs mer

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014 Finansiell profil Eksjö kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012 Finansiell profil Huddinge kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010 Finansiell profil Salems kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av Södertörnskommunerna 008 00... Så tolkar du den finansiella profilen!... 0 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Tyresö kommun

Finansiell profil. Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun

Finansiell profil Melleruds kommun Finansiell profil Melleruds kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009 Finansiell profil Nynäshamns kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den

Läs mer

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012 Finansiell profil Trelleborgs kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Skåne...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...14 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009 Finansiell profil Melleruds kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 007 009................. Så

Läs mer

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014 Finansiell profil Kävlinge kommun 0 0 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012 Finansiell profil Marks kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011 Finansiell profil Hjo kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...16 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013 Finansiell profil Uddevalla kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun

Finansiell profil Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den finansiella

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014 Finansiell profil Grästorps kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun

Finansiell profil. Grästorps kommun Finansiell profil Grästorps kommun 2013 2015 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010 Finansiell profil Lysekils kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands och Hallands län 008 00... Så tolkar du den

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

göteborgs stad delårsrapport

göteborgs stad delårsrapport göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år VILHELMINA 181 4,3-17 252 5,9 59 433 10,2 42 198 4,6 193 4,5 391 9,1 ÅSELE 76 4,3-30 95 5,4-3 171 9,7-33 106 6,0 98 5,5 204

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199); SFS 2007:181 Utkom från trycket den 2 maj 2007 utfärdad den 19 april 2007. Regeringen föreskriver att 1 kap.

Läs mer

Enkätundersökningens genomförande

Enkätundersökningens genomförande Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik

Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik RAPPORT 2009:1 Camilla Sandström och Göran Ericsson Institutionen för vilt, fisk och miljö, www.vfm.slu.se SLU 901 83 Umeå 27 november 2009 EN

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal

Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Agenda 09.10 Traditionell analys 09.20 Exempel 09.30 Frågor/synpunkter Jan Lorichs, 2009-08-28 Syfte Bidrar till nyttig och nödvändig diskussion om god ekonomi

Läs mer

BUSSGODSTIDTABELL FRÅN SKELLEFTEÅ BUSSTATION

BUSSGODSTIDTABELL FRÅN SKELLEFTEÅ BUSSTATION Abborrträsk 09.45 14.50 ja 09.30 Abborrträsk 14.20 15.45 ja 14.00 Adak 11.45 15.55 till Malå nej 11.30 Endast under skolåret Ammarnäs 09.45 17.00 Ej F (via Arvidsjaur) ja 09.30 Ammarnäs 16.15 12.25 ja

Läs mer

Specialiserad palliativ vård på hemorten

Specialiserad palliativ vård på hemorten Specialiserad palliativ vård på hemorten Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Söklista för personal inom slutenvården samt kommunal vård och omsorg i norra regionen. Söklistan ska förmedla

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Norrbottens län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Norrbottens län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Statistikbilder. för december 2016

Statistikbilder. för december 2016 Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar Om oss * Över 780 företagare i Norr- och Västerbotten har bildat en ek. förening vars uppgift är att ställa kreditgarantier i form av borgen till föreningens medlemmar * Projektet påbörjades hösten 2002

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 1999-04-29 Mottagare: Ekonomi/Finans 1999:63 Sektionen för ekonomistyrning 1999-04-29

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Umeå kommun... 5 Skellefteå kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

Svenskt Näringslivs ranking 2007 Placering 2007

Svenskt Näringslivs ranking 2007 Placering 2007 Svenskt Näringslivs ranking 2007 Placering 2007 1 till 20 (20) 21 till 100 (80) 101 till 200 (100) 201 till 280 (80) 281 to 290 (10) Samliga 18 mätpunkter Statistik från SCB Marknadsförsörjning 2005 Visar

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 43/2008 NP Magnusson, Fredrik

Läs mer

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige Informationsblad 1: Uppfattningar om i livsvillkor i norra Sverige Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige De som bor i landsändans största kommuner är överlag mer

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västerbottens län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Norrbottens län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009

Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009 Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009 Program Från kl 11.15 så står lunchen framdukat på Utvecklingsavdelningen, Nybrog 13. Ca 11.40 börjar landshövding Bo Källstrand Kl 12.00 håller jag en

Läs mer

Rapport Oktober 2013 NORRBOTTEN

Rapport Oktober 2013 NORRBOTTEN Rapport Oktober 2013 NORRBOTTEN Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping höjs 0,5 procentenheter år 2016 på grund av förväntat ökat behov inom kommunens verksamheter.

Den totala kommunalskatten i Norrköping höjs 0,5 procentenheter år 2016 på grund av förväntat ökat behov inom kommunens verksamheter. FS 2016:1 2016-01-11 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2016 Den totala kommunalskatten i Norrköping höjs 0,5 procentenheter år 2016 på grund av förväntat ökat behov inom kommunens verksamheter. Den totala

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät

Sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät [Motpartens ärendeid NY] 1(5) Sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län Kommunförbundet Norrbotten Regionala Kollektivtrafikmyndigheten Norrbotten Länstrafiken

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Kramfors kommun... 5 Sundsvall kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är

Läs mer

Rapport Oktober 2013 JÄMTLAND

Rapport Oktober 2013 JÄMTLAND Rapport Oktober 2013 JÄMTLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Finansiell analys i budget och årsredovisning

Finansiell analys i budget och årsredovisning EN IDESKRIFT OM Finansiell analys i budget och årsredovisning FOKUS PÅ BALANSKRAVSUTREDNING OCH RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Finansiell analys i budget och årsredovisning fokus på balanskravsutredning och

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Företagsamheten 2011 Norrbottens län

Företagsamheten 2011 Norrbottens län Företagsamheten 2011 Norrbottens län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett mycket bra år för företagsamheten i Norrbotten. Under året ökade antalet företagsamma personer med 450 personer, det vill

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år VILHELMINA 217 6,3 27 244 7,1-7 461 13,4 20 190 5,6 251 7,4 441 13,0 ÅSELE 78 5,8-23 91 6,8 7 169 12,6-16 101

Läs mer

Budget 2018 samt plan 2019 och Budget 2018, plan 2019 och 2020

Budget 2018 samt plan 2019 och Budget 2018, plan 2019 och 2020 Budget 2018, plan 2019 och 2020 Innehåll God ekonomisk hushållning i Storumans kommun 2018... 1 Resultat- och balansräkning... 2 Driftbudget... 3 Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys... 4 God ekonomisk

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 Granskning av delårsbokslut 2009-08-31 KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Den totala kommunalskatten höjs i 63 kommuner!

Den totala kommunalskatten höjs i 63 kommuner! Kommunalskatten 2016: Kommuner och landsting höjer skatten med över 2,3 miljarder Skattebetalarnahargenomenenkättilllandetskommunerochlandstingsamtenomfattande genomgångavprotokollfrånkommun:ochlandstingsfullmäktigekartlagtkommunalskatten

Läs mer

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft 16-64 år ÅSELE 101 7,4 18 84 6,2 10 185 13,6 28 83 6,0 74 5,4 157 11,4 VILHELMINA 190 5,6-53 251 7,4 42 441 13,0-11 243

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer