Finansiell profil. Huddinge kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012"

Transkript

1 Finansiell profil Huddinge kommun

2 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen...14 Finansiell profil över kommunen Finansiella profiler Finansiella nyckeltal KFi Finansiell profil

3 Inledning syfte med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga 25 kommuner i Stockholms län de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalningsberedskap eller kapacitet, kortsiktig betalningsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning av den finansiella profilen görs på sidorna Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell analys av hur kommunerna i Stockholms län har utvecklats finansiellt under perioden Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Därefter följer en beskrivning och en förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kommuns finansiella ställning och utveckling under Analysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Stockholms kommuner under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Därefter följer en redovisning av samtliga Stockholmskommuners finansiella profiler för Avslutningsvis redovisas ett antal finansiella nyckeltal uppställda i bokstavsordning utifrån de 26 kommunerna i Stockholms län. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige KFi Finansiell profil

4 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län Många kommuner i Stockholm fortsatte att redovisa goda eller tillfredställande resultat under En tredjedel av kommunerna i länet ligger dock på en sådan resultatnivå att de bör förbättra sitt resultat inför framtiden. En god och stabil resultatnivå behövs, då kommunerna de kommande åren står inför verksamhetsmässiga och finansiella utmaningar bl a på grund av befolkningsförändringar och att de större investeringar som gjordes under och 1970-talen i infrastruktur och lokaler nu måste refinansieras. Detta innebär både ökad investeringsvolym och högre driftkostnader. Syfte med denna analys är att kortfattat beskriva den genomsnittliga finansiella utvecklingen och ställningen under perioden 2010 till 2012 bland de 26 kommunerna som ingår i Stockholms län. Analysen skall ses som ett komplement till den finansiella profil som presenteras på sidorna i denna rapport. Resultat före extraordinära poster försvagades Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära poster. Relateras det till verksamhetens bruttokostnader kan man göra jämförelser mellan kommuner. Måttet bör ligga minst runt 2 3% över en längre tidsperiod, för då klarar de flesta kommuner av att finansiera en normal investeringsvolym med skatteintäkter. Det kommer i sin tur att innebära att kommunen stärker sitt finansiella handlingsutrymme. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet dock ligga på mellan 3 och 5% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. Detta gäller för många av Stockholmskommunerna. Under den analyserade treårsperioden försvagades i Stockholms län resultatet före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader med 0,9 procentenheter från 3,8% till 2,9%. Årets resultat i förhållande till verksamhetens bruttokostnader föll med 0,8 procentenheter från 3,7% till 2,9%. Skillnaden mellan dessa två mått är de extraordinära poster som redovisas i resultaträkningen. De är ej verksamhetsrelaterade poster som är av betydande belopp och av engångskaraktär. Dessa påverkade alltså resultatet marginellt under perioden. Mellan 2011 och 2012 försvagades dock bara resultat före extraordinära poster med 0,1 procentenheter. En viktig aspekt att väga in när resultatet analyseras, var att 2012 jämfört med 2011 innehöll tillfälliga intäkter från återbetalade AFA-premier. Utan dessa intäkter hade resultatet 2012 försvagats med minst 0,5 procentenheter. Starkast resultat före extraordinära poster i relation till verksamhetens bruttokostnader under år 2012 redovisade Österåker med 7,5% och Sigtuna med 7,4%. Tredje starkast resultat hade Stockholm med 7,0% följt av Nykvarn med 5,7%. På femte plats kom Tyresö med 4,7%. Jämfört med 2011 var Stockholm och Sigtuna nya i toppen. Svagast resultat redovisade Nynäshamn med 0,7%, följt av Sundbyberg med 0,2%. Det var dessa två kommuner som redovisade ett negativt resultat under Under 1% låg också Södertälje och Solna. Resultat före extraordinära poster* Procent Snitt Förändr Österåker 6,9 7,0 7,5 7,1 0,6 Sigtuna 2,6 1,4 7,4 3,8 4,8 Stockholm 4,2 2,7 6,0 4,6 2,8 Nykvarn 3,2 15,8 5,7 8,2 2,5 Tyresö 2,9 4,3 4,7 4,0 1,8 Värmdö 2,3 1,8 3,6 2,6 1,3 Lidingö 5,5 5,0 3,5 4,7 2,0 Täby 3,4 1,8 3,5 2,9 0,1 Botkyrka 4,8 3,4 3,4 3,9 1,4 Upplands-Bro 2,2 2,4 3,4 2,7 1,2 Huddinge 5,1 4,9 3,3 4,4 1,8 Salem 3,7 2,7 3,0 3,1 0,7 Järfälla 1,8 1,3 2,7 1,1 0,9 Nacka 2,9 0,6 2,6 1,6 0,3 Danderyd 0,9 2,7 2,5 0,2 1,6 Sollentuna 2,8 5,0 2,3 3,4 0,5 Norrtälje 4,8 2,3 2,0 3,0 2,8 Vallentuna 6,3 2,1 1,9 3,4 4,4 Vaxholm 2,0 2,2 1,9 2,0 0,1 Ekerö 5,7 2,8 1,7 3,4 4,0 Haninge 3,7 1,1 1,7 2,2 2,0 Upplands Väsby 2,1 0,8 1,3 1,4 0,8 Södertälje 2,2 1,2 0,5 1,3 1,7 Solna 4,9 2,8 0,1 2,6 4,8 Sundbyberg 8,4 9,1 0,2 5,8 8,6 Nynäshamn 3,1 1,2 0,7 0,4 3,8 Medel 3,8 3,0 2,9 3,2 0,9 * Resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens bruttokostnader. Starkast genomsnittligt resultat under de tre senaste åren redovisade Nykvarn med starka 8,2% i genomsnitt per år. Kommunen hade dock, till följd av realisationsvinster, ett mycket starkt resultat under 2011 som påverkar nyckeltalet positivt. Även Österåker, Sundbyberg, Lidingö, Stockholm, Huddinge, Tyresö, Botkyrka, Sigtuna, Vallentuna, Ekerö, Sollentuna, Salem och Norrtälje redovisade goda resultatnivåer som var starkare än 3,0% under perioden. Konstant investeringsvolym Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För investeringarna storlek skall bli jämförbart mellan kommunerna i gruppen har investeringarna relateras till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre KFi Finansiell profil

5 period, 5 10 år, runt 8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar påverkar kraftigt de enskilda åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har stor del av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Den genomsnittliga investeringsvolymen i Stockholms län låg konstant under den granskade perioden. Relateras årets investeringar till verksamhetens nettokostnader redovisade länet ett genomsnitt på cirka 11% varje år under den granskade perioden. En genomsnittlig investeringsvolym på 11% per år under för kommunerna i Stockholms län ligger några procentenheter högre än andra kommungrupper där finansiella profiler också har tagits fram. Det flesta grupper eller län ligger som tidigare nämnts runt 8% per år. Generellt är det dock så, att de större befolkningstyngda regionerna redovisar större investeringsvolymer än snittet i riket. Investeringsvolym * Procent Snitt Vallentuna ,0 Värmdö ,0 Järfälla ,3 Nacka ,0 Täby ,3 Tyresö ,7 Sundbyberg ,3 Norrtälje ,0 Nykvarn ,7 Sigtuna ,7 Stockholm ,0 Botkyrka ,7 Upplands-Bro ,7 Danderyd ,3 Upplands Väsby ,3 Salem ,7 Lidingö ,3 Nynäshamn ,7 Ekerö ,0 Vaxholm ,3 Huddinge ,0 Sollentuna ,0 Solna ,0 Haninge ,3 Österåker ,0 Södertälje ,7 Medel ,0 * Investeringar i relation till verksamhetens nettokostnader. följdes i sin tur av Täby med 17,3% per år. Nästan 60% av kommunerna låg över 10% i genomsnitt under perioden, vilket är en hög nivå ur ett riksperspektiv. Detta bekräftar, att kommunerna i befolkningstyngda förortsregioner och i Stockholm i synnerhet, har stora investeringsbehov både på grund av reinvesteringar, men också på grund av en volymtillväxt i verksamheten. Allra minst under perioden investerade Huddinge, Sollentuna, Solna, Haninge, Österåker och Södertälje. Dessa fem kommuner låg mellan 6% och 4% i genomsnitt per år. Ett problem när investeringsvolym jämförs, är att en del kommuner har sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Detta gäller flera av de kommuner som investerat minst under perioden i länet. Försvagad skattefinansieringsgrad av investeringar När den löpande driften har finansierats bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 100% utan lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad av investeringarna, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. Stockholms läns genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets investeringar försvagades något under perioden. Under 2010 kunde kommunerna i länet i genomsnitt finansiera 104% av årets investeringar med skatteintäkter försvagades nyckeltalet till 88%, för att under 2012 öka marginellt till 90%. Tillsammans innebär detta att kommunerna i länet under perioden inte fullt ut likvidmässigt kunde finansiera samtliga sina investeringar med skatteintäkter. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för hela perioden hamnade på 94%. Det innebar att i några kommuner fick finansiera en liten del av investeringar via ökad skuldsättning och/eller minskade likvida medel. I många fall används också realisationsvinster från försäljningar av anläggningstillgångar för att finansiera investeringar. De kommuner som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader under var Vallentuna med 20,0% i genomsnitt per år. Kommunen följdes av Värmdö med 19,0% samt Järfälla och Nacka med 18,3% per år. Dessa fyra KFi Finansiell profil

6 Skattefinansieringsgrad av investeringarna * Procent Snitt Österåker Huddinge Nykvarn Sollentuna Vaxholm Lidingö Solna Salem Ekerö Haninge Södertälje Sundbyberg Botkyrka Sigtuna Norrtälje Stockholm Tyresö Upplands Väsby Upplands-Bro Täby Danderyd Nynäshamn Värmdö Nacka Vallentuna Järfälla Medel * Resultat före extraordinära poster plus avskrivningar i relation till investeringar. Skattefinansieringsgraden varierar liksom övriga nyckeltal kraftigt mellan olika kommuner i länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Studeras hela perioden mellan 2010 och 2012 var det 11 av 26 kommuner (42%) som kunde skattefinansiera samtliga investeringar. Dessa var Österåker, Huddinge, Nykvarn, Sollentuna, Vaxholm, Lidingö, Solna, Salem, Ekerö, Haninge och Södertälje. Det bör poängteras att flera av dessa kommuner redovisade en lägre investeringsvolym än genomsnittet under perioden, vilket gör det lättare att uppnå en god skattefinansieringsgrad av investeringarna. Det kan dock ändå konstateras med tanke på de goda resultatnivåer som många kommuner uppvisade under perioden att det var få kommuner som klarar att skattefinansiera sina investeringar. Förklaringen är ju som tidigare nämnts att investeringsvolymen var hög i Stockholmsområdet under den studerade perioden. Det var 15 kommuner som låg under 100% i skattefinansieringsgrad av investeringarna, vilket innebär att investeringarna i dessa kommuner under perioden fick finansieras med ökade lån/minskad likviditet/eller realisationsvinster från försäljningar av anläggningstillgångar. Försvagad soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Stockholms läns genomsnittliga soliditet (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) försvagades mellan 2010 och 2011 med 1 procentenhet från 17% till 16%. Mellan 2011 och 2012 skedde dock en förbättring med 2 procentenheter från 14% till 16%. Starkast soliditet 2012 hade Sollentuna med 57%, följt av Solna med 54% och Sundbyberg med 52%. Därefter kom Lidingö med 44% samt Stockholm och Nykvarn med 35%. Svagast soliditet hade Ekerö med 11%. Näst svagast värde redovisade Haninge och Upplands Väsby med 10%. Fjärde svagast soliditet uppvisade Vaxholm med 8%. Soliditet Procent Förändr Sollentuna Solna Sundbyberg Lidingö Nykvarn Stockholm Danderyd Täby Botkyrka Vallentuna Salem Huddinge Nacka Norrtälje Värmdö Södertälje Upplands-Bro Järfälla Österåker Tyresö Sigtuna Nynäshamn Vaxholm Haninge Upplands Väsby Ekerö Medel Av kommunerna i länet lyckades 11 kommuner (42%) förbättra soliditeten (inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) under den granskade perioden. Störst förbättring i länet uppvisade Österåker med 19 procentenheter, Sigtuna med 6 procentenheter, Tyresö med 5 procentenheter samt Haninge, Salem, och Nykvarn med 4 procentenheter. Det var 14 kommuner (54%) som försvagade sin soliditet. Störst försvagning skedde i Huddinge med 10 procentenheter. Förbättrad likviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. KFi Finansiell profil

7 Länets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades under perioden med 17 procentenheter från 93% till 110%. Detta innebar att de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna översteg de kortfristiga skulderna. Denna nivå är mycket god ur risksynpunkt eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 30 40% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Kassalikviditeten varierade mellan 510% och 21%. Starkast kassalikviditet 2012 hade Solna med 510%. Därefter följde Sollentuna med 239% och Österåker med 201%. Svagast likviditet redovisade Södertälje med 21% och näst svagast Nacka med 26%. Dessa kommuner och ett antal kommuner till i Stockholms län har valt all ligga med korta krediter som används när det finns betalningstoppar. Kassalikviditet Procent Förändr Solna Sollentuna Österåker Lidingö Stockholm Nykvarn Täby Upplands-Bro Sundbyberg Danderyd Vaxholm Upplands Väsby Värmdö Salem Haninge Tyresö Vallentuna Nynäshamn Sigtuna Botkyrka Järfälla Ekerö Norrtälje Huddinge Nacka Södertälje Medel Försvagade finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kortoch långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens bruttokostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. I måttet elimineras också vidareutlåning inom kommunkoncernen. Under perioden försvagades i länet de genomsnittliga finansiella nettotillgångar relaterade till verksamhetens bruttokostnader från 3% till 7%. Nivån på måttet innebär att kommunernas skulder översteg kommunernas finansiella tillgångar under Förklaringen försvagningen under perioden, var framför allt, att en del av investeringarna i ett antal av kommunerna inte kunde finansieras med skatteintäkter utan fick finansieras med ökad skuldsättning. Finansiella nettotillgångar Procent Förändr Solna Sundbyberg Huddinge Södertälje Lidingö Sollentuna Stockholm Österåker Haninge Nykvarn Upplands-Bro Norrtälje Botkyrka Täby Danderyd Sigtuna Nynäshamn Upplands Väsby Vallentuna Ekerö Järfälla Tyresö Salem Nacka Värmdö Vaxholm Medel Starkast värde avseende finansiella nettotillgångar relaterat till verksamhetens bruttokostnader under 2012 uppvisade Solna med 77%, Sundbyberg med 31%, Södertälje och Huddinge med 29% samt Lidingö med 21%. Ytterligare 6 kommuner, totalt 11 kommuner, redovisade ett positivt värde, vilket innebar att de finansiella tillgångarna översteg de kort- och långfristiga skulderna. En kommun med goda finansiella nettotillgångar karaktäriseras ofta också av en god soliditet, men den finns också kommuner som har goda finansiella nettotillgångar även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i långfristiga fordringar och omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella nettotillgångar. Svagast värde redovisade Vaxholm med 76%, följt av Värmdö med 71% samt Nacka med 44%. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. Dessa kommuner utmärks av att de har en stor del av sina tillgångar som anläggningstillgångar. KFi Finansiell profil

8 Lägre genomsnittlig skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att storleken på skatteuttaget i stor utsträckning är en ideologisk fråga. Den genomsnittliga skattesatsen i länet minskade mellan 2010 och 2012 från 19,17 kr till 19,14 kr på grund av skattesänkningar i Haninge, Lidingö, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Samtidigt höjdes skatten i Danderyd och Nacka. Skatten varierade under 2012 mellan 17,12 kr och 20,13 kr. Lägst primärkommunal skatt hade Solna med 17,12 kr följda av och Danderyd med 17,35 kr. Högst skatt hade Södertälje, Botkyrka och Värmdö med 20,13 kr. Primärkommunal skattesats Procent Förändr Solna 17,12 17,12 17,12 0,00 Danderyd 17,20 17,20 17,35 0,15 Stockholm 17,48 17,48 17,48 0,00 Täby 17,63 17,63 17,63 0,00 Sollentuna 18,20 18,20 18,20 0,00 Nacka 18,26 18,26 18,61 0,35 Lidingö 18,86 18,62 18,62 0,24 Järfälla 18,63 18,63 18,63 0,00 Österåker 19,23 18,90 18,90 0,33 Vallentuna 18,98 18,98 18,98 0,00 Sundbyberg 19,03 19,03 19,03 0,00 Upplands Väsby 19,18 19,18 19,18 0,00 Ekerö 19,23 19,23 19,23 0,00 Tyresö 19,48 19,48 19,48 0,00 Upplands-Bro 19,58 19,58 19,58 0,00 Haninge 20,08 19,78 19,78 0,30 Vaxholm 19,88 19,78 19,78 0,10 Nynäshamn 19,83 19,83 19,83 0,00 Salem 19,90 19,90 19,90 0,00 Huddinge 19,95 19,95 19,95 0,00 Nykvarn 19,95 19,95 19,95 0,00 Sigtuna 19,98 19,98 19,98 0,00 Norrtälje 20,12 20,12 20,12 0,00 Botkyrka 20,13 20,13 20,13 0,00 Södertälje 20,13 20,13 20,13 0,00 Värmdö 20,28 20,28 20,13 0,15 Medel 19,17 19,13 19,14 0,03 Minskade borgensåtagande Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens bruttokostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med höga borgensåtagande bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Relateras beviljade kommunernas borgensåtagande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade länet ett genomsnittligt värde under 2010 på 43%. Under 2011 minskade det till 39%, för att under 2012 sjunka till 36%. Variationen var dock stor mellan enskilda kommuner. Det finns både kommuner som ökade och minskade under perioden. Borgensåtagande * Procent Förändr Österåker Sundbyberg Solna Tyresö Upplands-Bro Nynäshamn Sigtuna Upplands Väsby Järfälla Botkyrka Huddinge Södertälje Ekerö Salem Värmdö Haninge Vallentuna Vaxholm Norrtälje Täby Lidingö Danderyd Stockholm Nacka Nykvarn Sollentuna Medel * Borgensåtagande relaterat till verksamhetens bruttokostnader. De kommuner i länet som hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens bruttokostnader under 2012 var Österåker (122%), Sundbyberg (93%), Solna (85%). Minst hade beviljats av Nacka, Nykvarn och Sollentuna som i princip inte har några borgensåtagande (1%). Förbättrad följsamhet mot budget När det gäller budgetföljsamhet, mäts den i modellen mot resultatraden verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. Förklaringen till detta är att målsättningen är att fånga verksamhetens/ nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella poster såsom skatteintäkter och finansnetto. Budgetavvikelsen blev allt lägre under den studerade treårsperioden. Relateras budgetavvikelsen till verksamhetens bruttokostnader uppgick avvikelsen till 0,8% under 2010 och till 0,1% under Under 2012 noterades en budgetavvikelse på 0,2%. Under 2010 redovisade 8 av 26 kommuner i Stockholms län negativ budgetavvikelse när det gäller resultat 1 eller nivån verksamhetens nettokostnader. Detta ökade till 12 kommuner under 2011, för att under 2012 öka till 14 kommuner. Spännvidden var stor mellan kommunerna. Variationen under 2012 låg mellan 2,4% och 3,0%. Detta innebar att jämfört med tidigare år var spännvidden ganska oförändrad mellan de starkaste och svagaste värdena. KFi Finansiell profil

9 Budgetföljsamhet * Procent Botkyrka 1,3 0,1 0,1 Danderyd 0,1 2,8 0,4 Ekerö 3,5 0,4 0,4 Haninge 0,4 0,3 1,0 Huddinge 1,1 1,4 0,0 Järfälla 0,5 3,2 3,0 Lidingö 3,3 2,2 1,4 Nacka 0,6 3,3 0,4 Norrtälje 1,5 1,5 1,0 Nykvarn 1,0 1,7 2,5 Nynäshamn 1,1 1,8 2,4 Salem 0,2 0,1 0,3 Sigtuna 0,0 0,1 0,3 Sollentuna 1,1 1,1 0,7 Solna 1,8 1,7 0,6 Stockholm 1,3 0,9 0,8 Sundbyberg 1,0 1,8 0,5 Södertälje 3,9 2,1 0,1 Tyresö 0,0 0,1 0,1 Täby 1,2 1,1 2,1 Upplands Väsby 0,6 1,4 0,3 Upplands-Bro 0,6 1,3 0,2 Vallentuna 5,1 1,1 1,1 Vaxholm 3,1 1,2 0,8 Värmdö 0,9 0,3 1,0 Österåker 0,5 2,0 0,3 Medel 0,8 0,1 0,2 * Budgetutfall resultatraden verksamhets nettokostnader relaterat till relaterat till verksamhets bruttokostnader. En avslutande kommentar Ett antal kommuner i Stockholm fortsatte att redovisa goda eller tillfredställande resultat under En tredjedel av kommunerna i länet ligger dock på en sådan resultatnivå att de bör förbättra sitt resultat inför framtiden. En god och stabil resultatnivå behövs, då kommunerna de kommande åren står inför verksamhetsmässiga och finansiella utmaningar bl a på grund av ökade behov för befolkningsförändringar och att de större investeringar som gjordes under och 1970-talen i infrastruktur och lokaler nu måste refinansieras. Detta innebär både ökad investeringsvolym och högre driftkostnader. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme finns ganska stora skillnader mellan enskilda kommuner i Stockholms län. Det finns få kommuner som har samma finansiella förutsättningar. De 26 kommunerna har utifrån 2012 års räkenskaper inordnats i en matris på nästa sida (tabell 1) som innehåller nio grupper. Matrisen är subjektiv och bygger på vad författaren anser vara stark och svag finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför läsas och tolkas utifrån detta. Den bygger dels på kommunens genomsnittliga finansiella resultat under de tre senaste åren och kommunens finansiella ställning i form av soliditet. Av matrisen kan utläsas att 10 av 26 kommuner i länet (38%) hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än 2% i kombination med en soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser som under 2012 var högre än 20%. De är två fler kommuner än under De 10 kommunerna var i bokstavsordning, Botkyrka, Lidingö, Nykvarn, Salem, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby och Vallentuna. Det går inte generellt att uttala sig om god ekonomisk hushållning, men de flesta av dessa kommuner torde leva upp till de generella kriterier som lagstiftaren diskuterade i förarbetet till kommunallagen i samband med att begreppet god ekonomisk hushållning har infördes eller har reviderats. En annan stor grupp var de 6 kommuner (22%) som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än 2%, dock en soliditet som låg 20% och 0%. Dessa var Huddinge, Norrtälje, Tyresö, Upplands-Bro, Värmdö och Österåker. Dessa kommuner bör fortsätta på den inslagna vägen, med ett resultat över 2% av verksamhetens bruttokostnader. Detta kommer leda till en förstärkning av kommunens soliditet. En tredje grupp var de 4 kommuner (15%) som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än 2%, dock en soliditet som var svagare 0%. Dessa var Ekerö, Haninge, Sigtuna och Vaxholm. Även dessa kommuner bör fortsätta på den inslagna vägen, med ett resultat över 2% av verksamhetens bruttokostnader. Detta kommer leda till en nödvändig förstärkning av kommunens soliditet. Övriga 6 kommuner i länet hamnar i fyra olika rutor i matrisen. Järfälla, Nacka, Södertälje och Upplands-Väsby har det gemensamt att de under perioden redovisade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2%. Det som skiljde dessa fyra kommuner åt, var att soliditeten var positiv i Järfälla, Nacka och Södertälje, medan Upplands-Väsby redovisade en negativ soliditet under De två återstående kommunerna, Danderyd och Nynäshamn redovisade under perioden ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg under 1%, men Danderyd har en mycket starkare soliditet än Nynäshamn. KFi Finansiell profil

10 Tabell 1: Finansiellt resultat och ställning för kommunerna i Stockholms län 2012 I denna tabell har kommunerna i Stockholms län placerats in utifrån två dimensioner, resultat i form av det genomsnittliga resultatet under och finansiell ställning i form av soliditet under Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; stark, varken stark eller svag samt svag. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, ju längre upp till vänster hamnar kommunen. Kommunerna i respektive ruta har dock inte ordnats i finansiell ordning, utan ligger i bokstavsordning. Stark finansiell ställning (En soliditet som är starkare än 20% under 2012 *) Varken stark eller svag finansiell ställning (En soliditet som ligger mellan 0 20% under 2012 *) Svag finansiell ställning (En soliditet som är svagare än 0% under 2012 *) Starkt resultat (Resultatet var högre än 2 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Botkyrka Lidingö Nykvarn Salem Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Täby Vallentuna Huddinge Norrtälje Tyresö Upplands-Bro Värmdö Österåker Ekerö Haninge Sigtuna Vaxholm Varken starkt eller svagt resultat (Resultatet låg mellan 1% 2 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Järfälla Nacka Södertälje Upplands-Väsby Svagt resultat (Resultatet var svagare än 1% av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Danderyd Nynäshamn * Soliditeten innefattar samtliga pensionsförpliktelser. Tabell 2: Genomsnittliga finansiella nyckeltal hos kommunerna i Stockholms län I denna tabell har redovisats hur ett antal genomsnittliga finansiella nyckeltal har utvecklats för kommunerna i Stockholms län mellan Förklaringar och definitioner av nyckeltalen återfinns i ett eget avsnitt i rapporten. Nyckeltalen redovisas i procent Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 92,5 92,4 92,8 Avskrivningar/skatteintäkter 4,0 3,9 4,1 Finansnetto/skatteintäkter 1,0 0,3 0,4 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 95,5 96,6 96,5 Skattefinansieringsgrad av investeringar Investeringar/verksamhetens nettokostnader Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader 3,8 3,0 2,9 Årets resultat/verksamhetens kostnader 3,7 2,9 2,9 Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens kostnader 2,7 3,1 3,2 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader Kassalikviditet Primärkommunal skattesats (kr) 19,17 19,13 19,14 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader 0,8 0,1 0,2 KFi Finansiell profil

11 Tabell 3: Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Stockholms län under 2012 Denna tabell försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 2012 års räkenskaper. FINANSIELLA MÅTT Starkt värde 1) Varken starkt eller svagt 1) Svagt värde 1) Skattesats ,50 kr eller lägre 19,50 till 20,00 kr 20,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell gäller att ju högre upp i tabellen kommunen befinner sig desto starkare värde har kommunen på nyckeltalet. Exempelvis: Solna har den lägsta skatten bland de kommuner som ligger i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp. * Värdena skattesats för starkt och svagt är satta ur ett riksperspektiv. Solna Danderyd Stockholm Täby Sollentuna Nacka Lidingö Järfälla Österåker Vallentuna Sundbyberg Upplands Väsby Ekerö Tyresö Upplands-Bro Haninge Vaxholm Nynäshamn Salem Huddinge Nykvarn Sigtuna Norrtälje Botkyrka Södertälje Värmdö Resultatnivå ,0% eller starkare 1,99% till 1,0% 0,99% eller svagare (Resultat före extraordinära poster i för hållande till verksamhetens bruttokostnader) Österåker Sigtuna Stockholm Nykvarn Tyresö Värmdö Lidingö Täby Botkyrka Upplands-Bro Huddinge Salem Järfälla Nacka Danderyd Sollentuna Norrtälje Vallentuna Vaxholm Ekerö Haninge Upplands Väsby Södertälje Solna Sundbyberg Nynäshamn Långsiktig resultatnivå (Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under 3 år/verksamhetens bruttokostnader) 2,0% eller starkare Nykvarn Österåker Sundbyberg Lidingö Stockholm Huddinge Tyresö Botkyrka Sigtuna Vallentuna Ekerö Sollentuna Salem Norrtälje Täby Upplands-Bro Solna Värmdö Haninge Vaxholm 1,99% till 1,0% Nacka Upplands Väsby Södertälje Järfälla 0,99% eller svagare Nynäshamn Danderyd 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. KFi Finansiell profil

12 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde 1) Varken starkt eller svagt 1) Svagt värde 1) Kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2012 (Kassalikviditet) 75% eller högre Solna Sollentuna Österåker Lidingö Stockholm Nykvarn Täby Upplands-Bro Sundbyberg Danderyd Vaxholm Upplands Väsby Värmdö Salem Haninge 74,9% till 55% Tyresö Vallentuna Nynäshamn Sigtuna 54,9% eller lägre Botkyrka Järfälla Ekerö Norrtälje Huddinge Nacka Södertälje Långsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2012 (Soliditet inklusive pensionsförpliktelser) 20% eller högre Sollentuna Solna Sundbyberg Lidingö Nykvarn Stockholm Danderyd Täby Botkyrka Vallentuna Salem 19,9% till 0% Huddinge Nacka Norrtälje Värmdö Södertälje Upplands-Bro Järfälla Österåker Tyresö 0,1% eller lägre Sigtuna Nynäshamn Vaxholm Haninge Upplands Väsby Ekerö 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. KFi Finansiell profil

13 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett så kallat spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. Åtta nyckeltal Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 14. Skalan Diagrammet har skalan 1 5. Poängskalan är relativ. Det finns 26 kommuner i Stockholm och poängen har fördelats enligt följande: De tre kommunerna som har de starkaste observationen inom varje nyckeltal får en femma, de fem kommuner som följer får en fyra. De 10 kommuner som ligger i mitten får en trea. Därefter följer fem kommuner som får en tvåa och de tre svagaste kommunerna får följaktligen en etta. Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet Risk Resultat före extraord. poster Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Fyra axlar/perspektiv Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är Risk summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. KFi Finansiell profil

14 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen över finansiella utvecklingen, långsiktig betalningsberedskap, kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållande. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlingsberedskap Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlingsberedskap Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste 1 2 åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära poster. Riskförhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Kontroll över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Finansiella nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. Budgetföljsamhet avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en 3:a. Finansiella nettotillgångar omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. Kassalikviditet ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalningsberedskap är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 100% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets investeringar har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. Resultat före extraordinära poster summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära poster (poster av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad av investeringarna beskriver hur stor andel av årets investeringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. Soliditet eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. KFi Finansiell profil

15 Finansiella profiler för Huddinge kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Huddinge kommun befinner sig och hur kommunen har utvecklats finansiellt under i förhållande till övriga kommuner i Stockholms län. Detta görs i form av en finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till kommunerna i länet. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för den finansiella analysen som används på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas nedan på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Huddinge kommun för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länet. Den finansiella profilen är dock relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en 5:a i profilen, har man visserligen ett av de starkaste värdena för nyckeltalet i länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en 4:a eller en 5:a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande och speglar någon slags god ekonomisk hushållning. Mer information om den finansiella modellen och de nyckeltal som den innehåller finns att läsa om i ett separat avsnitt i rapporten. Inledningsvis i denna analys belyses hur ett antal finansiella nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats under den granskade perioden både för Huddinge och för genomsnittet i länet. Därefter följer en analys av hur den finansiella profilen har förändrats för Huddinge mellan 2010 och Till sist ges en sammanfattande kommentar till Huddinges finansiella ställning och utveckling. Finansiella nyckeltal under Resultat före extraordinära poster En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan 2 3% över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet i de flesta fall ligga på mellan 3% och 5% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För nyckeltalet resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Huddinge ett försvagat resultat mellan 2010 och 2012 med 1,8 procentenhet från 5,1% till 3,3%. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Stockholm var en försvagning med 0,9 procentenheter från 3,8% till 2,9%. Slutsatsen av ovanstående är att Huddinge uppvisade en svagare resultatutveckling mellan 2010 och 2012, men ett starkare resultat under 2012 jämfört med snittet i länet. Kommunen hade under 2012 det 11:e starkaste resultatet i länet. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen, vilket var en försvagning jämfört med de två föregående åren då kommunen fick 4:or Huddinge 2010 Huddinge 2011 Huddinge 2012 KFi Finansiell profil

16 Huddinge redovisade under de tre senaste åren ett genomsnittligt resultat per år på 4,4%. Detta är att betrakta som god ekonomisk hushållning. Snittet i länet låg på 3,2% för nyckeltalet. Investeringar Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För att investeringsvolymen skall bli jämförbart mellan kommunerna i länet har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5 10 år, runt 8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar kraftigt påverkar de enskilda åren. Nyckeltalet kan också påverkas om en kommun har mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Relateras Huddinges investeringar till verksamhetens nettokostnader, framgår att kommunen sammanlagt under de tre åren 2010 till 2012 hade en total investeringsvolym som var lägre jämfört med genomsnittet i länet. Kommunen investerade för 4%, 4% respektive 7% per år av verksamhetens nettokostnader, vilket innebar att Huddinge i genomsnitt investerade för 5,0% av dessa nettokostnader per år under perioden. Genomsnittsvärdena för länet uppgick till 11% för samtliga tre år under perioden. Detta gav förstås ett genomsnittligt värde för länet på 11% per år under Investeringsvolymen har ökat under de senaste åren i svenska kommuner och en förklaring till detta är att de större investeringar som gjordes under och1970-talen i infrastruktur och lokaler nu måste refinansieras. Någons större ökningstakt har dock inte märkts i Stockholms län, utan där har investeringsvolymen varit konstant mellan 2010 och Länet har dock sedan ett antal år tillbaka haft en klart högre investeringsvolym än övriga landet. Skattefinansieringsgrad av investeringarna När den löpande driften har finansierats bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 100% utan lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad av investeringarna, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. För länets kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgraden av årets investeringar till 104%, 88% samt 90% under de tre studerade åren. Detta gav en genomsnittlig länsskattefinansieringsgrad på 94%. Huddinge siffror uppgick till 172%, 181% och 83%. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på 145%. I jämförelse med länets snitt var Huddinges skattefinansieringsgrad starkare under perioden, vilket dels förklaras av att investeringsvolymen var lägre än genomsnittet, dels av att resultatet var starkare än genomsnittet. Ovanstående innebar att Huddinge, till skillnad från den genomsnittliga kommunen i länet, under perioden fullt ut kunde finansiera sina investeringar med skatteintäkter. Detta stärker det finansiella handlingsutrymmet inför framtiden. Poängen för skattefinansieringsgraden av investeringar i den finansiella profilen har under perioden för Huddinge försvagats från en 4:a till en 3:a. Soliditet inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Huddinge hade 2012 en soliditet som var något högre jämfört med snittet i länet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 18% för Huddinge jämfört med genomsnittet som uppgick till 16%. Mellan 2010 och 2012 uppvisade Huddinge utvecklingsmässigt en starkare negativ trend än snittet bland kommunerna i länet. Kommunen redovisade en försvagad soliditet med 10 procentenheter från 28% till 18%, medan den genomsnittliga soliditeten i länet försvagades med 1 procentenhet, från 17% till 16%. Huddinge hade 2012 den 12:e starkaste soliditeten i länet. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 2010 och Kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Mellan åren 2010 och 2012 försvagades Huddinges kassalikviditet med 42 procentenheter från 70% till 28%. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i länet förbättrades under perioden, med 17 procentenheter från 93% till 110%. Detta innebar att likviditeten under perioden i Huddinge utvecklades klart svagare än snittet i länet och låg på en klart lägre nivå än genomsnittet under Normalt eftersträvas ett riktvärde på 100% för kassalikviditeten. Det innebär att korta tillgångar är lika stora som korta skulder. Huddinges nivå på 28% är låg ur ettriskperspektiv, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 30 40% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på runt 60% tryg- KFi Finansiell profil

17 gar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Huddinges nivå på 28% innebär att kommunen inte klarar av att finansiera oväntade finansiella utgifter på kort sikt utan att behöva låna. Huddinges likviditetsutveckling och -nivå innebär att poängen för kommunen i den finansiella profilen under den granskade perioden försvagat sig från 4:a till 1:a.. Det är dock viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltalet soliditet eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsberedskapen. För Huddinges del försvagades både soliditeten och kassalikviditeten. Finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens bruttokostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt, eftersom det speglar den finansiella handlingsberedskap som ligger någonstans mellan det kortsiktiga kassalikviditetsmåttet och det långsiktiga soliditetsmåttet. Till skillnad från många andra balansräkningsinriktade mått elimineras vidareutlåning inom koncernen i nyckeltalet, eftersom såväl fordrings- som skuldsidan inkluderas i måttet. Huddinge finansiella nettotillgångar i relation till verksamhetens bruttokostnader förblev oförändrade under perioden. Under både 2010 och 2012 låg kommunens finansiella nettotillgångar på 29%. Nivån på måttet innebär att kommunens finansiella nettotillgångar överstiger kommunens skulder. Genomsnittet i länet för finansiella nettotillgångar i relation till verksamhetens bruttokostnader försvagades med 4 procentenheter från 3% till 7%. Ställs detta mot Huddinges utveckling innebar det att kommunen förbättrade sin poäng för nyckeltalet från en 4:a till en 5:a. Skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att storleken på skatteuttaget i stor utsträckning är en ideologisk fråga. Huddinges skattesats låg 2012 på 19,95 kr. Det var 81 öre högre än genomsnittet bland Stockholms läns kommuner, vilket uppgick till 19,14 kr. Huddinge hade under 2012 den 7:e högsta skatten i länet. Detta innebar att kommunen fick en 2:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 2010 och Den genomsnittliga skattesatsen i länet sjönk mellan från 19,17 kr till 19,14 kr. Skattehöjningar gjordes under 2012 i Danderyd och Nacka. Skattesänkningar gjordes 2011 i Haninge, Lidingö, Vaxholm och Österåker. Under 2012 sänkte Värmdö sin skatt. Skatten varierade under 2012 mellan 17,12 kr och 20,13 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Solna med 17,12 kr följda av och Danderyd med 17,35 kr. Högst skatt hade Värmdö, Södertälje och Botkyrka med 20,13 kr följda av Norrtälje med 20,12 kr. Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möj- Finansiella nyckeltal Nyckeltalen redovisas i procent om inget att anges Stockholms län Huddinge kommun Stockholms län Huddinge kommun Stockholms län Huddinge kommun Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 92,5 94,6 92,4 94,1 92,8 96,3 Avskrivningar/skatteintäkter 4,0 1,4 3,9 1,5 4,1 1,6 Finansnetto/skatteintäkter 1,0 1,8 0,3 1,2 0,4 1,8 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 95,5 94,2 96,6 94,4 96,5 96,2 Skattefinansieringsgrad av investeringar Investeringar/verksamhetens nettokostnader Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader 3,8 5,1 3,0 4,9 2,9 3,3 Årets resultat/verksamhetens kostnader 3,7 5,1 2,9 4,9 2,9 3,3 Genomsnittligt resultat för extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens kostnader 2,7 3,8 3,1 4,2 3,2 4,4 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader Kassalikviditet Primärkommunal skattesats (kr) 19,17 19,95 19,13 19,95 19,14 19,95 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader 0,8 1,1 0,1 1,4 0,2 0,0 KFi Finansiell profil

18 ligt. Den mäts mot resultat 1 eller verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Huddinge uppgick detta mått år 2012 till 0,0%, vilket var en klart lägre budgetavvikelse än under 2011, då avvikelsen var 1,4%. Under 2010 redovisades en avvikelse på 1,1%. För länets kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens bruttokostnader till 0,2% under 2012, 0,1% under 2011 och 0,8% under Budgetavvikelsen blev alltså lägre under perioden både i länet och Huddinge. Poängen för budgetföljsamhet i den finansiella profilen förbättrades för Huddinge mellan 2010 till 2012 från 3:a till en 5:a. Den finansiella profilens utveckling Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kommuns finansiella ställning och utveckling analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. Huddinge har under perioden, i den finansiella profilen, försvagat poängen för tre av fyra perspektiv. Förklaringen till detta var att poängen för nyckeltalen skattefinansieringsgraden av investeringarna, resultatet före extraordinära poster och kassalikviditet försvagade sin poäng under perioden. Mot detta skall ställas att poängen för budgetföljsamhet och de finansiella nettotillgångarna förbättrades under perioden. Dessa poängmässiga förändringar innebar att perspektiven för långsiktig- och kortsiktig handlingsberedskap samt riskförhållande försvagades medan perspektivet för kontroll förblev poängmässigt oförändrad under perioden Huddinges finansiella utveckling har under den studerade treårsperioden resulterat i en försvagad finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, jämfört med snittet i länet, hade Huddinge vid utgången av 2012 ett svagare finansiellt utgångsläge i förhållande till Av Huddinges profil för 2012 går det att utläsa att kommunen detta år hade ett starkare kontrollperspektiv och kortsiktig handlingsberedskap än snittet i länet, medan perspektivet för riskförhållande var svagare än snittet, främst beroende på en låg kassalikviditet. Avslutande kommentar Huddinge har haft en kontrollerad finansiell utveckling under perioden och har en relativt god ekonomi. Kommunens resultatnivå har visserligen försvagats de senaste åren, men detta från en mycket stark nivå till en stark nivå. De goda resultatnivåerna de senaste åren stärker kommunen inför de närmaste åren, som förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna de kommande åren står inför utmaningar som ökade investeringar och ökade behov från befolkningsförändringar. I många kommuner finns också planerade ambitionshöjningar. Detta innebär att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka snabbare än tidigare. För många kommuner innebär det att intäkterna från skatteunderlagets tillväxt inte beräknas räcka inte till. Det kommer i så fall behövas skattehöjningar för att finansiera kommunernas verksamheter framöver. Detta bör inte vara aktuellt för Huddinge om kommunen bedriver en fortsatt god ekonomistyrning. KFi Finansiell profil

19 Finansiella profiler för Huddinge kommun i förhållande till Stockholms län i förhållande till riket KFi Finansiell profil

20 Finansiella profiler Kommunerna i Stockholms län KFi Botkyrka 2010 Botkyrka 2011 Botkyrka 2012 Danderyd 2010 Danderyd 2011 Danderyd 2012 Ekerö 2010 Ekerö 2011 Ekerö 2012 Haninge 2010 Haninge 2011 Haninge 2012 Finansiell profil

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012 Finansiell profil Värnamo kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Tyresö kommun

Finansiell profil. Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Finansiell profil Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013 Finansiell profil Sävsjö kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011 Finansiell profil Sävsjö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014 Finansiell profil Eksjö kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012 Finansiell profil Trelleborgs kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Skåne...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...14 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014 Finansiell profil Kävlinge kommun 0 0 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

FINANSIELL PROFIL VÄRNAMO KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Jönköpings län

FINANSIELL PROFIL VÄRNAMO KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Jönköpings län FINANSIELL PROFIL VÄRNAMO KOMMUN 2016 2018 En finansiell jämförelse av kommunerna i Jönköpings län Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012 Finansiell profil Marks kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun

Finansiell profil Halmstads kommun Finansiell profil Halmstads kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 006 008....... styrkor och svagheter

Läs mer

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010 Finansiell profil Salems kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av Södertörnskommunerna 008 00... Så tolkar du den finansiella profilen!... 0 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Sävsjö kommun

Finansiell profil Sävsjö kommun Finansiell profil Sävsjö kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 00 006 styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så tolkar

Läs mer

FINANSIELL PROFIL VÄRNAMO KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Jönköpings län

FINANSIELL PROFIL VÄRNAMO KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Jönköpings län FINANSIELL PROFIL VÄRNAMO KOMMUN 2015 2017 En finansiell jämförelse av kommunerna i Jönköpings län Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008 Finansiell profil Tyresö kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av Södertörnskommunerna 006 008 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Finansiell profil. Eksjö kommun

Finansiell profil. Eksjö kommun Finansiell profil Eksjö kommun 2014 2016 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011 Finansiell profil Hjo kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...16 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010 Finansiell profil Tranås kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 008 00... styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så

Läs mer

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013 Finansiell profil Uddevalla kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009 Finansiell profil Nynäshamns kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007 Finansiell profil Uddevalla kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014 Finansiell profil Grästorps kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007 Finansiell profil Färgelanda kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006 Finansiell profil Strömstads kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Kävlinge kommun

Finansiell profil. Kävlinge kommun Finansiell profil Kävlinge kommun 0 0 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Finansiell profil. Kävlinge kommun

Finansiell profil. Kävlinge kommun Finansiell profil Kävlinge kommun 0 06 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!...6 Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

FINANSIELL PROFIL KÄVLINGE KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Skåne län

FINANSIELL PROFIL KÄVLINGE KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Skåne län FINANSIELL PROFIL KÄVLINGE KOMMUN 0 07 En finansiell jämförelse av kommunerna i Skåne län Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005 Finansiell profil Piteå kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun

Finansiell profil Melleruds kommun Finansiell profil Melleruds kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009 Finansiell profil Melleruds kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 007 009................. Så

Läs mer

FINANSIELL PROFIL MELLERUDS KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län

FINANSIELL PROFIL MELLERUDS KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län FINANSIELL PROFIL MELLERUDS KOMMUN 2015 2017 En finansiell jämförelse av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Halmstads kommun

Finansiell profil. Halmstads kommun Finansiell profil Halmstads kommun 2014 2016 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...19

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun

Finansiell profil Melleruds kommun Finansiell profil Melleruds kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun

Finansiell profil. Grästorps kommun Finansiell profil Grästorps kommun 2013 2015 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Finansiell profil. Kävlinge kommun

Finansiell profil. Kävlinge kommun Finansiell profil Kävlinge kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av kommunerna i Skåne län 008 00... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Piteå kommun

Finansiell profil. Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun

Finansiell profil Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den finansiella

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun

Finansiell profil Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 006 008.......... Inkl finansiella

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun

Finansiell profil Melleruds kommun Finansiell profil Melleruds kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010 Finansiell profil Lysekils kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands och Hallands län 008 00... Så tolkar du den

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal

Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Agenda 09.10 Traditionell analys 09.20 Exempel 09.30 Frågor/synpunkter Jan Lorichs, 2009-08-28 Syfte Bidrar till nyttig och nödvändig diskussion om god ekonomi

Läs mer

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsamheten 2017 Stockholms län Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Företagsamheten Stockholms län

Företagsamheten Stockholms län Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Företagsklimatet i Nacka kommun 2018

Företagsklimatet i Nacka kommun 2018 Företagsklimatet i kommun 2018 Om undersökningen i kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Företagsklimatet i Haninge kommun 2018

Företagsklimatet i Haninge kommun 2018 Företagsklimatet i kommun 2018 Om undersökningen i kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017 Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

göteborgs stad delårsrapport

göteborgs stad delårsrapport göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Företagsamheten 2018 Stockholms län

Företagsamheten 2018 Stockholms län Företagsamheten 2018 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Företagsklimatet i Nykvarns kommun 2017

Företagsklimatet i Nykvarns kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under mars månad. Antalet ungdomar

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Företagsklimatet i Nacka kommun 2017

Företagsklimatet i Nacka kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 Arbetsmarknadens läge Augusti månad uppvisade tendenser till en försvagning av Stockholms arbetsmarknad. Antalet

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.

Läs mer

NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD

NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD 1. Kommuner SIGTUNA UPPLANDS-VÄSBY SOLLENTUNA År 2002 35 779 37 454 58 597 Prognos år 2006 37 165 38 677 59 402 Besök öppenvård antal 182 627 246 758 354 845 Slutenvårdstillfällen

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45

Läs mer

FÖRSLAG 2017:84 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Valkretsindelning för perioden

FÖRSLAG 2017:84 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Valkretsindelning för perioden FÖRSLAG 2017:84 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Valkretsindelning för perioden 2018-2022 Stockholms läns landsting 28( 3 8) Landstingsstyrelsen PROTOKOLL LS 2017-0084 2017-09-26 Kl. 10:00-189-212

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Haninge kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år Drygt

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2019

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2019 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2019 Befolkningen i länet ökade med 8 400 under första kvartalet Sveriges folkmängd var 10 255 102 den 31 mars 2019, en ökning med 24 917 sedan årsskiftet. Stockholms

Läs mer